shakyachogden2407_語法別解.g2.0f

大班智達釋迦確丹教言集skc160བརྡའི་གནས་བྱེ་བྲག་ཏུ་རྟོགས་བྱེད་ཅེས་བྱ་བའི་ཚིག་ལེའུར་བྱས་པ། 24-7-1a ༄༅། །བརྡའི་གནས་བྱེ་བྲག་ཏུ་རྟོགས་བྱེད་ཅེས་བྱ་བའི་ཚིག་ལེའུར་བྱས་པ། ༄། །ན་མོ་ཝཱ་གཱི་ཤྭ་རཱ་ཡ། བརྩེ་བས་འགྲོ་ལ་ཕན་འབའ་ཞིག །དེས་དགོངས་རྨོངས་པའི་མུན་ཆེན་པོ། ། 24-7-1b དྲུངས་ཕྱུང་རྟག་ཏུ་དམ་པའི་ཆོས། །གསུང་མཛད་ཁྱོད་ལ་ཕྱག་འཚལ་ལོ། །འཕགས་པ་སྤྱན་རས་གཟིགས་དབང་གིས། །བྱིན་བརླབས་འཇིག་རྟེན་མིག་གྱུར་པས། །གངས་ཅན་ལྗོངས་སུ་ཆོས་བསྒྱུར་བའི། །བརྡའ་(བརྡ་)ཡི་བྱེ་བྲག་འགའ་ངེས་བྱ། །དཀོན་མཆོག་ཅེས་པ་སྐྱབས་གནས་དང་། །རིན་ཆེན་གཉིས་ཀྱི་ཐུན་མོང་མིང་། །དཀོར་ཞེས་བྱ་བ་ནོར་གྱི་ནི། །ཞེ་ས་ཉིད་ཡིན་གྲིབ་མ་ཡིན། །དཀུ་ཞེས་བྱ་བ་ལུས་ཀྱི་ནི། །སྟ་ཟུར་ཉིད་ཡིན་སྐུ་མ་ཡིན། །མི་ཞིམ་པ་ཡི་དྲི་ལ་ཡང་། །དཀུ་ཞེས་འཆད་པ་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། །དཀྱོར་འབྱིན་ཞེས་པ་གཡོ་སྒྱུ་ཡིས། །ཀུན་ནས་བསླང་བའི་ལས་ཀྱི་མིང་། །རྐྱང་ནུལ་ཞལ་ཞལ་མིང་ཡིན་ནོ། །བཀའ་མཆིད་ཅེས་པ་གླེང་མོ་ཡི། །མིང་ཡིན་བཀའ་བློ་ཞེས་བྱ་བ། །སྒོ་གསུམ་ལས་ཀྱི་ཀུན་སློང་མིང་། །བཀོལ་བ་ཞེས་བྱ་བཀར་བ་ཡི། །མིང་ཡིན་ལས་བཀོལ་སོགས་དང་ནི། །འབྱེད་པ་གྲོགས་དང་སྐབས་ཀྱིས་ཤེས། །བཀད་ས་ཞེས་པ་ཟས་ཀྱི་ནི། །གཡོས་ཁང་མིང་ཡིན་བཀོན་པ་ནི། །ཞེ་སྡང་བ་ཡི་མིང་ཡིན་ནོ། །བརྒྱད་བཀག་ཅེས་པ་སྒོ་གསུམ་གྱིས། །སྤྱོ་བར་བྱེད་པའི་མིང་ཡིན་ཏེ། །བཀྲབས་པ་ཞེས་པ་མང་པོ་ཡི། །ནང་ནས་འདམས་པར་བྱས་པའི་མིང་། །སྤ་བཀོང་ཞེས་པ་རྐུན་པོ་སོགས། །ཞུམ་ཞིང་དངངས་པར་བྱེད་པའི་མིང་། །ལག་པ་བཀན་དང་ལུས་བཀན་སོགས། །བརྡའ་(བརྡ་)རྙིང་ཡིན་ནོ་རྟོགས་པར་སླ། །ཤ་ཀ་ར་ནི་ལེགས་སྦྱར་གྱི། །སྐད་ཡིན་བོད་སྐད་ལི་ཁ་ར། །དཔེ་མཁྱུད་ཅེས་པ་ཆོས་ཀྱི་ནི། །སྣོད་ལའང་སེར་སྣ་བྱེད་པའི་མིང་། །སྔ་མཁོ་ཞེས་པ་སྔོན་བཞིན་གྱི། །མིང་ཡིན་སྔ་མའི་མིང་མ་ཡིན། །མཁུ་བ་ཞེས་པ་ལྡོག་པའི་མིང་། །མཁོབ་ཅེས་བྱ་བ་མཐའ་ཡི་ 24-7-2a ནི། །མིང་ཡིན་མཐའ་མཁོབ་ཅེས་བྱ་དང་། །མཁོབ་བལ་སོགས་ཀྱང་རྟོགས་པར་བྱ། །འཁམས་པ་ཞེས་པ་བརྒྱལ་བ་དང་། །དོན་མཚུངས་སྔོན་འཇུག་འ་ཡིན་ནོ། །མུཥྚི་ཞེས་པ་ཁུ་ཚུར་གྱི། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་ཡིན་ཟུར་བཅག་ནས། །ཨུཛཊི་ཞེས་ཀྱང་ཟེར་བ་ཡོད། །ཀུ་རུ་བིནྡ་རྡོ་ཡི་མིང་། །ཡིན་ཞེས་འགའ་ཞིག་ཟེར་མོད་ཀྱང་། །ཞ་ཉེའི་ལེགས་སྦྱར་སྐད་དུ་བཤད། །ཚོན་མོ་སྟེང་དང་རོ་ཉེ་ཡང་། །ཞ་ཉེ་དཀར་ནག་དག་གི་མིང་། །རིམ་གྲོ་ཞེས་པ་བྱ་ཡུལ་གྱི། །བསྙེན་བཀུར་མིང་ཡིན་བྱེད་པ་པོའི། །རྐྱེན་བཟློག་མིང་དུ་གྲགས་ལྟར་མིན། །ཡོད་དགུ་དང་ནི་སྐྱེ་དགུ་དང་། །ཡིད་ཀྱི་དགུ་དང་དགུ་ཚིགས་སོགས། །འདོད་རྒྱལ་ཡིན་གྱི་གྲངས་མ་ཡིན།

【現代漢語翻譯】 大班智達釋迦確丹教言集skc160《辨別詞語之論》 《辨別詞語之論》 頂禮語自在! 以慈悲之心, 唯愿利益眾生。 您以智慧驅散 愚昧的黑暗, 恒常宣說殊勝之法。 向您頂禮! 聖觀自在的 加持使世間成為明眼, 于雪域藏地翻譯佛法, 現在略微辨別詞語。 『དཀོན་མཆོག』(dkon mchog)(དཀོན་མཆོག,ratna,拉特那,寶)一詞,是『皈依處』和『珍寶』二者的共同名稱。 『དཀོར』(dkor)一詞,是『財物』的敬語,而非『影子』。 『དཀུ』(dku)一詞,是『身體』的側面,而非『身體』本身。 不悅意的氣味,也稱為『དཀུ』(dku),應根據語境區分。 『དཀྱོར་འབྱིན』(dkyor 'byin)是指以欺騙的手段,發起的所有行為的名稱。 『རྐྱང』(rkyang)、『ནུལ』(nul)、『ཞལ』(zhal)都是『面』的名稱。 『བཀའ་མཆིད』(bka' mchid)是『談話』的名稱,而『བཀའ་བློ』(bka' blo)則是身語意三門之業的動機的名稱。 『བཀོལ་བ』(bkol ba)是『差遣』的名稱,如『役使』等,應根據『區分』、『朋友』和『語境』來理解。 『བཀད་ས』(bkad sa)是『食物』的『廚房』的名稱,而『བཀོན་པ』(bkon pa)是『嗔恨』的名稱。 『བརྒྱད་བཀག』(brgyad bkag)是指通過身語意三門進行呵斥的行為的名稱。 『བཀྲབས་པ』(bkras pa)是指從眾多之中選擇出來的行為的名稱。 『སྤ་བཀོང』(spa bkong)是指使小偷等感到羞愧和恐懼的行為的名稱。 『手བཀན』(lag pa bkan)和『身體བཀན』(lus bkan)等,都是古語,容易理解。 『ཤ་ཀ་ར』(sha ka ra)是梵語,藏語是『ལི་ཁ་ར』(li kha ra)。 『དཔེ་མཁྱུད』(dpe mkhyud)是指對佛法的法器也吝嗇的行為的名稱。 『སྔ་མཁོ』(snga mkho)是『如前』的名稱,而不是『之前』的名稱。 『མཁུ་བ』(mkhu ba)是『返回』的名稱。 『མཁོབ』(mkhob)是『邊』的名稱,如『邊མཁོབ』(mtha' mkhob),以及『མཁོབ་བལ』(mkhob bal)等,都應理解。 『འཁམས་པ』('khams pa)與『昏厥』意義相同,字首是『འ』('a)。 『མུཥྚི』(muSTi)(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思)是『拳頭』的梵語,經過語音變化,也說成『ཨུཛཊི』(ujaTi)。 『ཀུ་རུ་བིནྡ』(ku ru bin da)是『石頭』的名稱。 雖然有些人說是這樣,但也有說是『鉛』的梵語。 『ཚོན་མོ』(tshon mo)、『སྟེང』(steng)和『རོ་ཉེ』(ro nye)也是白色和黑色鉛的名稱。 『རིམ་གྲོ』(rim gro)是『所做之事』的『承侍』的名稱,而不是像通常認為的那樣,是『作者』的『障礙消除』的名稱。 『ཡོད་དགུ』(yod dgu)、『སྐྱེ་དགུ』(skye dgu)、『ཡིད་ཀྱི་དགུ』(yid kyi dgu)和『དགུ་ཚིགས』(dgu tshigs)等,都是隨意的用法,而不是數字。

【English Translation】 Collected Teachings of the Great Scholar Shakya Chokden skc160: Verses on Discriminating Terms Verses on Discriminating Terms Homage to Vagishvara! With compassion, Solely for the benefit of beings. You dispel with wisdom The great darkness of ignorance, Constantly proclaiming the supreme Dharma. I prostrate to you! May the blessings of the noble Avalokiteshvara Transform the world into an eye, Translating the Dharma in the snowy land of Tibet, Now, I will briefly distinguish some terms. 『དཀོན་མཆོག』(dkon mchog) is a common name for both 『refuge』 and 『jewel』. 『དཀོར』(dkor) is an honorific term for 『wealth』, not 『shadow』. 『དཀུ』(dku) is the side of the 『body』, not the 『body』 itself. An unpleasant odor is also called 『དཀུ』(dku), and should be distinguished by context. 『དཀྱོར་འབྱིན』(dkyor 'byin) refers to the name of all actions initiated by deceitful means. 『རྐྱང』(rkyang), 『ནུལ』(nul), and 『ཞལ』(zhal) are all names for 『face』. 『བཀའ་མཆིད』(bka' mchid) is the name for 『conversation』, while 『བཀའ་བློ』(bka' blo) is the name for the motivation of actions of body, speech, and mind. 『བཀོལ་བ』(bkol ba) is the name for 『dispatching』, such as 『employing』, and should be understood according to 『distinction』, 『friend』, and 『context』. 『བཀད་ས』(bkad sa) is the name for the 『kitchen』 of 『food』, while 『བཀོན་པ』(bkon pa) is the name for 『hatred』. 『བརྒྱད་བཀག』(brgyad bkag) refers to the name of the act of scolding through body, speech, and mind. 『བཀྲབས་པ』(bkras pa) refers to the name of the act of selecting from among many. 『སྤ་བཀོང』(spa bkong) refers to the name of the act of making thieves, etc., feel ashamed and fearful. 『Hand བཀན』(lag pa bkan) and 『body བཀན』(lus bkan) etc., are all ancient terms, easy to understand. 『ཤ་ཀ་ར』(sha ka ra) is Sanskrit, and in Tibetan it is 『ལི་ཁ་ར』(li kha ra). 『དཔེ་མཁྱུད』(dpe mkhyud) refers to the name of the act of being stingy even with the Dharma instruments of the Dharma. 『སྔ་མཁོ』(snga mkho) is the name for 『as before』, not the name for 『before』. 『མཁུ་བ』(mkhu ba) is the name for 『returning』. 『མཁོབ』(mkhob) is the name for 『edge』, such as 『edge མཁོབ』(mtha' mkhob), and 『མཁོབ་བལ』(mkhob bal) etc., should be understood. 『འཁམས་པ』('khams pa) has the same meaning as 『fainting』, and the prefix is 『འ』('a). 『མུཥྚི』(muSTi)(Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Literal Meaning) is the Sanskrit word for 『fist』, and through phonetic changes, it is also said as 『ཨུཛཊི』(ujaTi). 『ཀུ་རུ་བིནྡ』(ku ru bin da) is the name for 『stone』. Although some say so, it is also said to be the Sanskrit word for 『lead』. 『ཚོན་མོ』(tshon mo), 『སྟེང』(steng), and 『རོ་ཉེ』(ro nye) are also names for white and black lead. 『རིམ་གྲོ』(rim gro) is the name for 『service』 of 『what is to be done』, and not, as commonly thought, the name for 『obstacle removal』 of the 『doer』. 『ཡོད་དགུ』(yod dgu), 『སྐྱེ་དགུ』(skye dgu), 『ཡིད་ཀྱི་དགུ』(yid kyi dgu), and 『དགུ་ཚིགས』(dgu tshigs) etc., are all arbitrary usages, not numbers.


།དགོན་དུང་ཅན་ནི་སྡོང་དུམ་ཅན། །ཚྭ་སྒོ་ཅན་དང་བ་ཚྭ་ཅན། །མིང་གི་རྣམ་གྲངས་ཡིན་ཞེས་གྲག །ནམ་མཁའི་དབྱིངས་ལ་དགུང་ཞེས་གྲགས། །བགྲོ་གླེང་ཞེས་པ་འབེལ་གཏམ་གྱི། །མིང་ཡིན་སུན་འབྱིན་རྐྱང་པའི་མིན། །བགོམ་པ་ཞེས་པ་གོམ་སྟབས་ཀྱི། །མིང་ཡིན་བགྲུངས་པ་དྭངས་པའི་མིང་། །བགམ་སད་དོན་གཅིག་བརྟག་པའི་མིང་། །མི་འགོང་ཞེས་བྱ་མི་སྐྲག་པའི། །མིང་དུ་ཀུན་ལ་གྲགས་དེའོ། །འགྲན་དུ་མེད་པའི་རྣམ་གྲངས་ལ། །བསྒྲུན་དུ་མེད་ཅེས་འཆད་ན་ཡང་། །བསྐྲུན་དུ་མེད་པ་མཁས་པའི་བརྡའ། །སྒམ་པོ་ཞེས་པ་གཏིང་ཟབ་པའི། །མིང་ཡིན་བགམ་དང་འཁྲུལ་མི་བྱ། །ག་ག་ཚིལ་ནི་སྐྱི་གཡའ་བ། །ག་གོན་ཞེས་པ་ཉུང་མའི་མིང་། །གོབ་ལོབ་ཅེས་པ་བྱ་སླའི་མིང་། །གལ་བཟུང་ཞེས་པ་སུན་འབྱིན་ཏེ། །ག་ཞ་ཞེས་པ་གད་མོའི་མིང་། །གོར་མ་ཞེས་པ་རྡོ་ཡི་མིང་། །གར་བུ་ཞེས་པ་ལྕགས་ཀྱི་མིང་། །མཚར་(ཚར་)དུ་དངར་བ་ 24-7-2b བསྒྲིགས་པའི་མིང་། །མངག་གཞུག་ཅེས་པ་ཕོ་ཉའི་མིང་། །དངན་འཐེན་ཞེས་པ་གཞན་གྱི་ནོར། །ཁྱེར་བ་ཕྱིར་མི་གཏོད་པའི་མིང་། །མངན་བགྲང་ཞེས་པ་སྐྱོན་བརྗོད་ནས། །བགྲང་བའི་མིང་དུ་གྲགས་པའོ། །དྲེའུ་རྔོག་ཅེས་པ་བྲུམ་ཟེའི་མིང་། །བརྔོད་པ་ཞེས་པ་འདྲིད་པའི་མིང་། །རྔོད་འཐག་སོགས་དང་ཁྱད་པར་ཕྱེ། །སྐྱོ་སྔོགས་ཞེས་པ་རྩོད་པ་ཡི། །ཞི་བྱེད་བཙན་དུ་མི་འཇུག་པའོ། །སྔངས་དང་དངང་བ་ཞེས་པའི་ཁྱད། །འདས་དང་ད་ལྟར་བ་ཡིས་དབྱེ། །ཅོ་ཏོ་ཞེས་པ་མགོ་སྤུ་ཡི། །མིང་ཡིན་མགོ་ལ་ཅོ་ཞེས་པ། །མདོ་སྡེའི་རྒྱན་ལས་གསལ་བར་གསུངས། །ཅོ་འདྲི་ཞེས་པ་མགོ་འཁོར་དུ། །འཇུག་པའི་མིང་ཡིན་ཅོ་ཞེས་པ། །ཅི་ཞེས་འདྲི་བའི་ཚིག་ལའང་འབྱུང་། །ཅི་ཀ་ཞེས་པ་དེ་སྐད་ཅེས། །ཟེར་བའི་མིང་དུ་གྲགས་པ་ཡོད། །འབད་རྩོལ་མེད་པའི་མིང་ལ་ནི། །ཅི་ཞིག་ལྟར་ཞེས་གྲགས་པ་ཡིན། །མུ་ཅོར་ཞེས་པ་བརྫུན་གྱི་མིང་། །ཁེངས་དྲེགས་མིང་ལ་གཅོམ་ཞེས་ཟེར། །བརྫུན་གྱི་ངོ་བསྟོད་གཅམ་བུར་གྲགས། །ལ་གཅན་ཞེས་པ་ཤོ་གམ་པའི། །མིང་ཡིན་ཤོ་གམ་ཞེས་པ་ཡང་། །གྲོང་པ་རྣམས་ལ་བཙས་དང་ནི། །ཚུགས་དང་སྒ་བྲེ་ཞེས་བྱར་གྲགས། །རྒྱལ་པོའི་ལུགས་ཀྱི་བསྟན་བཅོས་ལས། །སྐྱེ་དགུ་ཉོན་མོངས་བསྲུང་བའི་ཕྱིར། །རྒྱལ་པོ་ལ་ནི་ཤོ་གམ་བཅལ། །ཞེས་གསུངས་དེ་ཕྱིར་རྒྱལ་པོ་ཡིས། །སྐྱེ་དགུ་བསྲུང་བའི་གླ་རྔན་ཡིན། །གཅོམ་ཞེས་བྱ་བ་ཁེངས་པའི་མིང་། །གཅེའུ་ཞེས་པ་མས་ཡར་ནས། །གཏོང་བའི་སྨན་སྦྱོར་ཞིག་གི་མིང་། །བཅིལ་བ་ཞེས་པ་འཕྲོ་བཅད་པའི། །མིང་ཡིན་སྤྱིལ་དང་འཁྲུལ་མི་བྱ། །ལྕག་བོད་ཅེས་པ་སྐ་རགས་ཀྱི། ། 24-7-3a བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)གི་མིང་ཡིན་ལ། །ལྕེ་ཞེས་བྱ་བའང་གནམ་ལྕགས་ཀྱི། །མིང་དུ་གྲགས་པའང་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། །ལྕམ་ཞེས་བྱ་བ་སྲིང་མོའི

【現代漢語翻譯】 དགོན་དུང་ཅན་ནི་སྡོང་དུམ་ཅན། །ཚྭ་སྒོ་ཅན་དང་བ་ཚྭ་ཅན། །མིང་གི་རྣམ་གྲངས་ཡིན་ཞེས་གྲག །(Dgon dung can ni sdong dum can/ tshwa sgo can dang ba tshwa can/ ming gi rnam grangs yin zhes grag/)'Dgon dung can'、'sdong dum can'、'tshwa sgo can'和'ba tshwa can',據說都是名稱的同義詞。 ནམ་མཁའི་དབྱིངས་ལ་དགུང་ཞེས་གྲགས། །(Nam mkha'i dbyings la dgung zhes grags/)天空的廣闊被稱為'dgung'。 བགྲོ་གླེང་ཞེས་པ་འབེལ་གཏམ་གྱི། །མིང་ཡིན་སུན་འབྱིན་རྐྱང་པའི་མིན། །(Bgro gleng zhes pa 'bel gtam gyi/ ming yin sun 'byin rkyang pa'i min/)'Bgro gleng'是'bel gtam'(對話)的名稱,而不僅僅是駁斥。 བགོམ་པ་ཞེས་པ་གོམ་སྟབས་ཀྱི། །མིང་ཡིན་བགྲུངས་པ་དྭངས་པའི་མིང་། །(Bgom pa zhes pa gom stabs kyi/ ming yin bgrungs pa dwangs pa'i ming/)'Bgom pa'是'gom stabs'(步伐)的名稱,而'bgrungs pa'是清澈的名稱。 བགམ་སད་དོན་གཅིག་བརྟག་པའི་མིང་། །(Bgam sad don gcig brtag pa'i ming/)'Bgam sad'意義相同,是檢查的名稱。 མི་འགོང་ཞེས་བྱ་མི་སྐྲག་པའི། །མིང་དུ་ཀུན་ལ་གྲགས་དེའོ། །(Mi 'gong zhes bya mi skrag pa'i/ ming du kun la grags de'o/)'Mi 'gong'被稱為不害怕,這是衆所周知的名稱。 འགྲན་དུ་མེད་པའི་རྣམ་གྲངས་ལ། །བསྒྲུན་དུ་མེད་ཅེས་འཆད་ན་ཡང་། །བསྐྲུན་དུ་མེད་པ་མཁས་པའི་བརྡའ། །('Gran du med pa'i rnam grangs la/ bsgrun du med ces 'chad na yang/ bskrun du med pa mkhas pa'i brda'/)對於無可匹敵的名稱,即使解釋為'bsgrun du med','bskrun du med pa'也是智者的術語。 སྒམ་པོ་ཞེས་པ་གཏིང་ཟབ་པའི། །མིང་ཡིན་བགམ་དང་འཁྲུལ་མི་བྱ། །(Sgam po zhes pa gting zab pa'i/ ming yin bgam dang 'khrul mi bya/)'Sgam po'是深邃的名稱,不要與'bgam'混淆。 ག་ག་ཚིལ་ནི་སྐྱི་གཡའ་བ། །(Ga ga tshil ni skyi g.ya' ba/)'Ga ga tshil'是瘙癢。 ག་གོན་ཞེས་པ་ཉུང་མའི་མིང་། །(Ga gon zhes pa nyung ma'i ming/)'Ga gon'是少量的名稱。 གོབ་ལོབ་ཅེས་པ་བྱ་སླའི་མིང་། །(Gob lob ces pa bya sla'i ming/)'Gob lob'是容易做的名稱。 གལ་བཟུང་ཞེས་པ་སུན་འབྱིན་ཏེ། །(Gal bzung zhes pa sun 'byin te/)'Gal bzung'是駁斥。 ག་ཞ་ཞེས་པ་གད་མོའི་མིང་། །(Ga zha zhes pa gad mo'i ming/)'Ga zha'是笑聲的名稱。 གོར་མ་ཞེས་པ་རྡོ་ཡི་མིང་། །(Gor ma zhes pa rdo yi ming/)'Gor ma'是石頭的名稱。 གར་བུ་ཞེས་པ་ལྕགས་ཀྱི་མིང་། །(Gar bu zhes pa lcags kyi ming/)'Gar bu'是鐵的名稱。 མཚར་(ཚར་)དུ་དངར་བ་བསྒྲིགས་པའི་མིང་། །(Mtshar(tshar) du dngar ba bsgrigs pa'i ming/)'Mtshar du dngar ba'是安排好的名稱。 མངག་གཞུག་ཅེས་པ་ཕོ་ཉའི་མིང་། །(Mngag gzhug ces pa pho nya'i ming/)'Mngag gzhug'是信使的名稱。 དངན་འཐེན་ཞེས་པ་གཞན་གྱི་ནོར། །ཁྱེར་བ་ཕྱིར་མི་གཏོད་པའི་མིང་། །(Dngan 'then zhes pa gzhan gyi nor/ khyer ba phyi rmi gtod pa'i ming/)'Dngan 'then'是指拿走別人的財產而不歸還。 མངན་བགྲང་ཞེས་པ་སྐྱོན་བརྗོད་ནས། །བགྲང་བའི་མིང་དུ་གྲགས་པའོ། །(Mngan bgrang zhes pa skyon brjod nas/ bgrang ba'i ming du grags pa'o/)'Mngan bgrang'被稱為指責並列舉的名稱。 དྲེའུ་རྔོག་ཅེས་པ་བྲུམ་ཟེའི་མིང་། །(Dre'u rngog ces pa brum ze'i ming/)'Dre'u rngog'是'brum ze'(一種植物)的名稱。 བརྔོད་པ་ཞེས་པ་འདྲིད་པའི་མིང་། །(Brngod pa zhes pa 'drid pa'i ming/)'Brngod pa'是誘惑的名稱。 རྔོད་འཐག་སོགས་དང་ཁྱད་པར་ཕྱེ། །(Rngod 'thag sogs dang khyad par phye/)與'rngod 'thag'等區分開來。 སྐྱོ་སྔོགས་ཞེས་པ་རྩོད་པ་ཡི། །ཞི་བྱེད་བཙན་དུ་མི་འཇུག་པའོ། །(Skyo sngogs zhes pa rtsod pa yi/ zhi byed btsan du mi 'jug pa'o/)'Skyo sngogs'是爭端的平息,不強行介入。 སྔངས་དང་དངང་བ་ཞེས་པའི་ཁྱད། །འདས་དང་ད་ལྟར་བ་ཡིས་དབྱེ། །(Sngangs dang dngang ba zhes pa'i khyad/ 'das dang da ltar ba yis dbye/)'Sngangs'和'dngang ba'的區別在於過去和現在。 ཅོ་ཏོ་ཞེས་པ་མགོ་སྤུ་ཡི། །མིང་ཡིན་མགོ་ལ་ཅོ་ཞེས་པ། །མདོ་སྡེའི་རྒྱན་ལས་གསལ་བར་གསུངས། །(Co to zhes pa mgo spu yi/ ming yin mgo la co zhes pa/ mdo sde'i rgyan las gsal bar gsungs/)'Co to'是頭髮的名稱,在頭上被稱為'co',在《Mdo sde'i rgyan》中有明確說明。 ཅོ་འདྲི་ཞེས་པ་མགོ་འཁོར་དུ། །འཇུག་པའི་མིང་ཡིན་ཅོ་ཞེས་པ། །ཅི་ཞེས་འདྲི་བའི་ཚིག་ལའང་འབྱུང་། །(Co 'dri zhes pa mgo 'khor du/ 'jug pa'i ming yin co zhes pa/ ci zhes 'dri ba'i tshig la'ang 'byung/)'Co 'dri'是使人迷惑的名稱,'co'也出現在疑問詞'ci'中。 ཅི་ཀ་ཞེས་པ་དེ་སྐད་ཅེས། །ཟེར་བའི་མིང་དུ་གྲགས་པ་ཡོད། །(Ci ka zhes pa de skad ces/ zer ba'i ming du grags pa yod/)'Ci ka'被稱為說'就是那樣'的名稱。 འབད་རྩོལ་མེད་པའི་མིང་ལ་ནི། །ཅི་ཞིག་ལྟར་ཞེས་གྲགས་པ་ཡིན། །('Bad rtsol med pa'i ming la ni/ ci zhig ltar zhes grags pa yin/)對於不努力的名稱,被稱為'ci zhig ltar'。 མུ་ཅོར་ཞེས་པ་བརྫུན་གྱི་མིང་། །(Mu cor zhes pa brdzun gyi ming/)'Mu cor'是謊言的名稱。 ཁེངས་དྲེགས་མིང་ལ་གཅོམ་ཞེས་ཟེར། །(Khengs dregs ming la gcom zhes zer/)傲慢的名稱被稱為'gcom'。 བརྫུན་གྱི་ངོ་བསྟོད་གཅམ་བུར་གྲགས། །(Brdzun gyi ngo bstod gcam bur grags/)虛假的讚美被稱為'gcam bur'。 ལ་གཅན་ཞེས་པ་ཤོ་གམ་པའི། །མིང་ཡིན་ཤོ་གམ་ཞེས་པ་ཡང་། །གྲོང་པ་རྣམས་ལ་བཙས་དང་ནི། །ཚུགས་དང་སྒ་བྲེ་ཞེས་བྱར་གྲགས། །(La gcan zhes pa sho gam pa'i/ ming yin sho gam zhes pa yang/ grong pa rnam la btsas dang ni/ tshugs dang sga bre zhes byar grags/)'La gcan'是'sho gam pa'的名稱,'sho gam'也被村民稱為'btsas'、'tshugs'和'sga bre'。 རྒྱལ་པོའི་ལུགས་ཀྱི་བསྟན་བཅོས་ལས། །སྐྱེ་དགུ་ཉོན་མོངས་བསྲུང་བའི་ཕྱིར། །རྒྱལ་པོ་ལ་ནི་ཤོ་གམ་བཅལ། །ཞེས་གསུངས་དེ་ཕྱིར་རྒྱལ་པོ་ཡིས། །སྐྱེ་དགུ་བསྲུང་བའི་གླ་རྔན་ཡིན། །(Rgyal po'i lugs kyi bstan bcos las/ skye dgu nyon mongs bsgrung ba'i phyi rgyal po la ni sho gam bcal/ zhes gsungs de phyi rgyal po yis/ skye dgu bsgrung ba'i gla rngan yin/)在國王的法律論著中說,爲了保護眾生免受煩惱,國王被徵收'sho gam',因此,這是國王保護眾生的報酬。 གཅོམ་ཞེས་བྱ་བ་ཁེངས་པའི་མིང་། །(Gcom zhes bya ba khengs pa'i ming/)'Gcom'是傲慢的名稱。 གཅེའུ་ཞེས་པ་མས་ཡར་ནས། །གཏོང་བའི་སྨན་སྦྱོར་ཞིག་གི་མིང་། །(Gce'u zhes pa mas yar nas/ gtong ba'i sman sbyor zhig gi ming/)'Gce'u'是從下往上施用的藥物配方的名稱。 བཅིལ་བ་ཞེས་པ་འཕྲོ་བཅད་པའི། །མིང་ཡིན་སྤྱིལ་དང་འཁྲུལ་མི་བྱ། །(Bcil ba zhes pa 'phro bcad pa'i/ ming yin spyil dang 'khrul mi bya/)'Bcil ba'是中斷的名稱,不要與'spyil'混淆。 ལྕག་བོད་ཞེས་པ་སྐ་རགས་ཀྱི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)གི་མིང་ཡིན་ལ། །(Lcag bod zhes pa ska rags kyi/ bye brag zhig(cig)gi ming yin la/)'Lcag bod'是腰帶的一種特殊名稱。 ལྕེ་ཞེས་བྱ་བའང་གནམ་ལྕགས་ཀྱི། །མིང་དུ་གྲགས་པའང་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། །(Lce zhes bya ba'ang gnam lcags kyi/ ming du grags pa'ang skabs kyis dbye/)'Lce'也被稱為隕石的名稱,應根據情況區分。 ལྕམ་ཞེས་བྱ་བ་སྲིང་མོའི།(Lcam zhes bya ba sring mo'i)'Lcam'是姐妹的

【English Translation】 དགོན་དུང་ཅན་ནི་སྡོང་དུམ་ཅན། །ཚྭ་སྒོ་ཅན་དང་བ་ཚྭ་ཅན། །མིང་གི་རྣམ་གྲངས་ཡིན་ཞེས་གྲག །(Dgon dung can ni sdong dum can/ tshwa sgo can dang ba tshwa can/ ming gi rnam grangs yin zhes grag/)'Dgon dung can', 'sdong dum can', 'tshwa sgo can', and 'ba tshwa can' are said to be synonyms for names. ནམ་མཁའི་དབྱིངས་ལ་དགུང་ཞེས་གྲགས། །(Nam mkha'i dbyings la dgung zhes grags/)The vastness of the sky is called 'dgung'. བགྲོ་གླེང་ཞེས་པ་འབེལ་གཏམ་གྱི། །མིང་ཡིན་སུན་འབྱིན་རྐྱང་པའི་མིན། །(Bgro gleng zhes pa 'bel gtam gyi/ ming yin sun 'byin rkyang pa'i min/)'Bgro gleng' is the name for 'bel gtam' (dialogue), not just refutation. བགོམ་པ་ཞེས་པ་གོམ་སྟབས་ཀྱི། །མིང་ཡིན་བགྲུངས་པ་དྭངས་པའི་མིང་། །(Bgom pa zhes pa gom stabs kyi/ ming yin bgrungs pa dwangs pa'i ming/)'Bgom pa' is the name for 'gom stabs' (step), while 'bgrungs pa' is the name for clarity. བགམ་སད་དོན་གཅིག་བརྟག་པའི་མིང་། །(Bgam sad don gcig brtag pa'i ming/)'Bgam sad' has the same meaning and is the name for examination. མི་འགོང་ཞེས་བྱ་མི་སྐྲག་པའི། །མིང་དུ་ཀུན་ལ་གྲགས་དེའོ། །(Mi 'gong zhes bya mi skrag pa'i/ ming du kun la grags de'o/)'Mi 'gong' is called not being afraid, which is a well-known name. འགྲན་དུ་མེད་པའི་རྣམ་གྲངས་ལ། །བསྒྲུན་དུ་མེད་ཅེས་འཆད་ན་ཡང་། །བསྐྲུན་དུ་མེད་པ་མཁས་པའི་བརྡའ། །('Gran du med pa'i rnam grangs la/ bsgrun du med ces 'chad na yang/ bskrun du med pa mkhas pa'i brda'/)For the name of being unparalleled, even if explained as 'bsgrun du med', 'bskrun du med pa' is a term for the wise. སྒམ་པོ་ཞེས་པ་གཏིང་ཟབ་པའི། །མིང་ཡིན་བགམ་དང་འཁྲུལ་མི་བྱ། །(Sgam po zhes pa gting zab pa'i/ ming yin bgam dang 'khrul mi bya/)'Sgam po' is the name for depth, do not confuse it with 'bgam'. ག་ག་ཚིལ་ནི་སྐྱི་གཡའ་བ། །(Ga ga tshil ni skyi g.ya' ba/)'Ga ga tshil' is itching. ག་གོན་ཞེས་པ་ཉུང་མའི་མིང་། །(Ga gon zhes pa nyung ma'i ming/)'Ga gon' is the name for a small amount. གོབ་ལོབ་ཅེས་པ་བྱ་སླའི་མིང་། །(Gob lob ces pa bya sla'i ming/)'Gob lob' is the name for being easy to do. གལ་བཟུང་ཞེས་པ་སུན་འབྱིན་ཏེ། །(Gal bzung zhes pa sun 'byin te/)'Gal bzung' is refutation. ག་ཞ་ཞེས་པ་གད་མོའི་མིང་། །(Ga zha zhes pa gad mo'i ming/)'Ga zha' is the name for laughter. གོར་མ་ཞེས་པ་རྡོ་ཡི་མིང་། །(Gor ma zhes pa rdo yi ming/)'Gor ma' is the name for stone. གར་བུ་ཞེས་པ་ལྕགས་ཀྱི་མིང་། །(Gar bu zhes pa lcags kyi ming/)'Gar bu' is the name for iron. མཚར་(ཚར་)དུ་དངར་བ་བསྒྲིགས་པའི་མིང་། །(Mtshar(tshar) du dngar ba bsgrigs pa'i ming/)'Mtshar du dngar ba' is the name for being arranged. མངག་གཞུག་ཅེས་པ་ཕོ་ཉའི་མིང་། །(Mngag gzhug ces pa pho nya'i ming/)'Mngag gzhug' is the name for messenger. དངན་འཐེན་ཞེས་པ་གཞན་གྱི་ནོར། །ཁྱེར་བ་ཕྱིར་མི་གཏོད་པའི་མིང་། །(Dngan 'then zhes pa gzhan gyi nor/ khyer ba phyi rmi gtod pa'i ming/)'Dngan 'then' refers to taking someone else's property and not returning it. མངན་བགྲང་ཞེས་པ་སྐྱོན་བརྗོད་ནས། །བགྲང་བའི་མིང་དུ་གྲགས་པའོ། །(Mngan bgrang zhes pa skyon brjod nas/ bgrang ba'i ming du grags pa'o/)'Mngan bgrang' is known as the name for criticizing and enumerating. དྲེའུ་རྔོག་ཅེས་པ་བྲུམ་ཟེའི་མིང་། །(Dre'u rngog ces pa brum ze'i ming/)'Dre'u rngog' is the name for 'brum ze' (a plant). བརྔོད་པ་ཞེས་པ་འདྲིད་པའི་མིང་། །(Brngod pa zhes pa 'drid pa'i ming/)'Brngod pa' is the name for seduction. རྔོད་འཐག་སོགས་དང་ཁྱད་པར་ཕྱེ། །(Rngod 'thag sogs dang khyad par phye/)Distinguish it from 'rngod 'thag', etc. སྐྱོ་སྔོགས་ཞེས་པ་རྩོད་པ་ཡི། །ཞི་བྱེད་བཙན་དུ་མི་འཇུག་པའོ། །(Skyo sngogs zhes pa rtsod pa yi/ zhi byed btsan du mi 'jug pa'o/)'Skyo sngogs' is the pacification of disputes, not forcing intervention. སྔངས་དང་དངང་བ་ཞེས་པའི་ཁྱད། །འདས་དང་ད་ལྟར་བ་ཡིས་དབྱེ། །(Sngangs dang dngang ba zhes pa'i khyad/ 'das dang da ltar ba yis dbye/)The difference between 'sngangs' and 'dngang ba' is distinguished by past and present. ཅོ་ཏོ་ཞེས་པ་མགོ་སྤུ་ཡི། །མིང་ཡིན་མགོ་ལ་ཅོ་ཞེས་པ། །མདོ་སྡེའི་རྒྱན་ལས་གསལ་བར་གསུངས། །(Co to zhes pa mgo spu yi/ ming yin mgo la co zhes pa/ mdo sde'i rgyan las gsal bar gsungs/)'Co to' is the name for hair, called 'co' on the head, which is clearly stated in the 'Mdo sde'i rgyan'. ཅོ་འདྲི་ཞེས་པ་མགོ་འཁོར་དུ། །འཇུག་པའི་མིང་ཡིན་ཅོ་ཞེས་པ། །ཅི་ཞེས་འདྲི་བའི་ཚིག་ལའང་འབྱུང་། །(Co 'dri zhes pa mgo 'khor du/ 'jug pa'i ming yin co zhes pa/ ci zhes 'dri ba'i tshig la'ang 'byung/)'Co 'dri' is the name for confusing people, and 'co' also appears in the interrogative word 'ci'. ཅི་ཀ་ཞེས་པ་དེ་སྐད་ཅེས། །ཟེར་བའི་མིང་དུ་གྲགས་པ་ཡོད། །(Ci ka zhes pa de skad ces/ zer ba'i ming du grags pa yod/)'Ci ka' is known as the name for saying 'it is like that'. འབད་རྩོལ་མེད་པའི་མིང་ལ་ནི། །ཅི་ཞིག་ལྟར་ཞེས་གྲགས་པ་ཡིན། །('Bad rtsol med pa'i ming la ni/ ci zhig ltar zhes grags pa yin/)For the name of not making effort, it is called 'ci zhig ltar'. མུ་ཅོར་ཞེས་པ་བརྫུན་གྱི་མིང་། །(Mu cor zhes pa brdzun gyi ming/)'Mu cor' is the name for lie. ཁེངས་དྲེགས་མིང་ལ་གཅོམ་ཞེས་ཟེར། །(Khengs dregs ming la gcom zhes zer/)The name for arrogance is called 'gcom'. བརྫུན་གྱི་ངོ་བསྟོད་གཅམ་བུར་གྲགས། །(Brdzun gyi ngo bstod gcam bur grags/)False praise is called 'gcam bur'. ལ་གཅན་ཞེས་པ་ཤོ་གམ་པའི། །མིང་ཡིན་ཤོ་གམ་ཞེས་པ་ཡང་། །གྲོང་པ་རྣམས་ལ་བཙས་དང་ནི། །ཚུགས་དང་སྒ་བྲེ་ཞེས་བྱར་གྲགས། །(La gcan zhes pa sho gam pa'i/ ming yin sho gam zhes pa yang/ grong pa rnam la btsas dang ni/ tshugs dang sga bre zhes byar grags/)'La gcan' is the name for 'sho gam pa', and 'sho gam' is also called 'btsas', 'tshugs', and 'sga bre' by the villagers. རྒྱལ་པོའི་ལུགས་ཀྱི་བསྟན་བཅོས་ལས། །སྐྱེ་དགུ་ཉོན་མོངས་བསྲུང་བའི་ཕྱིར། །རྒྱལ་པོ་ལ་ནི་ཤོ་གམ་བཅལ། །ཞེས་གསུངས་དེ་ཕྱིར་རྒྱལ་པོ་ཡིས། །སྐྱེ་དགུ་བསྲུང་བའི་གླ་རྔན་ཡིན། །(Rgyal po'i lugs kyi bstan bcos las/ skye dgu nyon mongs bsgrung ba'i phyi rgyal po la ni sho gam bcal/ zhes gsungs de phyi rgyal po yis/ skye dgu bsgrung ba'i gla rngan yin/)In the treatise on the laws of kings, it is said that in order to protect beings from afflictions, the king was levied 'sho gam', therefore, it is the king's reward for protecting beings. གཅོམ་ཞེས་བྱ་བ་ཁེངས་པའི་མིང་། །(Gcom zhes bya ba khengs pa'i ming/)'Gcom' is the name for arrogance. གཅེའུ་ཞེས་པ་མས་ཡར་ནས། །གཏོང་བའི་སྨན་སྦྱོར་ཞིག་གི་མིང་། །(Gce'u zhes pa mas yar nas/ gtong ba'i sman sbyor zhig gi ming/)'Gce'u' is the name for a medicinal preparation applied from bottom to top. བཅིལ་བ་ཞེས་པ་འཕྲོ་བཅད་པའི། །མིང་ཡིན་སྤྱིལ་དང་འཁྲུལ་མི་བྱ། །(Bcil ba zhes pa 'phro bcad pa'i/ ming yin spyil dang 'khrul mi bya/)'Bcil ba' is the name for interruption, do not confuse it with 'spyil'. ལྕག་བོད་ཞེས་པ་སྐ་རགས་ཀྱི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)གི་མིང་ཡིན་ལ། །(Lcag bod zhes pa ska rags kyi/ bye brag zhig(cig)gi ming yin la/)'Lcag bod' is a specific name for a belt. ལྕེ་ཞེས་བྱ་བའང་གནམ་ལྕགས་ཀྱི། །མིང་དུ་གྲགས་པའང་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། །(Lce zhes bya ba'ang gnam lcags kyi/ ming du grags pa'ang skabs kyis dbye/)'Lce' is also known as the name for meteorite, which should be distinguished according to the situation. ལྕམ་ཞེས་བྱ་བ་སྲིང་མོའི།(Lcam zhes bya ba sring mo'i)'Lcam' is sister's


་མིང་། །ཆེ་གེ་ཞེས་པ་མིང་གི་སྤྱི། །ཆབ་ཅིག་ཅེས་པ་ལྷན་ཅིག་པའི། །མིང་ཡིན་ཆེ་ཞེ་ཞེས་བྱ་བ། །ཁྱོ་ཡི་མིང་ཡིན་མཆིས་བྲང་ནི། །ཆུང་མའི་མིང་དུ་རྣམ་པར་གྲགས། །མཆིང་ཞེས་བྱ་བ་གཏིང་ཟབ་པའི། །མིང་ཡིན་མཆི་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །སོང་དང་འགྲོ་འོང་སྐབས་ཀྱིས་ཕྱེ། །མཆོར་ཞེས་བྱ་བ་མཛེས་པའི་མིང་། །མཆོག་མ་ཞེས་པ་རྩེ་མོ་ཡི། །མིང་སྟེ་རྩྭ་མཆོག་ཇི་བཞིན་ནོ། །མཆིལ་པ་ཞེས་པ་ཉ་འཛིན་པའི། །ལྕགས་ཀྱུའི་མིང་དུ་ཤེས་པར་བྱ། །མཆིག་དང་མཆིག་གུ་གཏུན་དང་ནི། །གཏུན་བུའི་མིང་དུ་ངེས་པར་བྱ། །འཆར་གཡེང་ཞེས་པ་ཆགས་པ་ཡིས། །བསླངས་ནས་ཀུན་ཏུ་རྩེ་བའི་མིང་། །འཆུམས་པ་ཞེས་བྱ་དུངས་པའི་མིང་། །དཔེར་ན་འདོད་ལ་འཆུམས་པ་བཞིན། །འཆེལ་བ་ཞེས་བྱ་འབྱམས་པའི་མིང་། །ཇོ་བོ་ཞེས་པ་རྗེ་བོ་སྟེ། །ཇེ་ཞེས་བྱ་བ་རེ་ཞིག་གི །མིང་ཡིན་ཇུ་བོ་རྡོ་བའོ། །མི་མཇེད་ཅེས་པ་བཟོད་པ་ཡི། །མིང་སྟེ་དཔེར་ན་ཉོན་མོངས་པ། །བཟོད་ཅིང་དང་དུ་ལེན་པ་ཡི། །ཞིང་ལ་མི་མཇེད་འཇིག་རྟེན་བཞིན། །འཇོ་སྒེག་ཅེས་པ་འདོད་པ་ཡིས། །ཀུན་བསླངས་ལུས་ངག་རྩེད་མོའི་མིང་། །འཇའ་དང་འཇུམས་པ་ཞེས་པ་ནི། །ཁེངས་པ་བཏང་བའི་མིང་ཡིན་ལ། །འཇུངས་པ་སེར་སྣ་ཅན་གྱི་མིང་། །འཇོར་བུ་ཞེས་པ་ཏོག་ཙེ་དང་། །འཇུག་ཐུག་གཉིས་ལ་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། །འཇང་བ་ཞེས་པ་ཟ་བ་དང་། །འཐུང་བའི་མིང་ལ་གྲགས་པ་ཡིན། །ཐོབ་ཀྱིས་འཇལ་བ་རྙེད་པའི་ཕྱིར། །མངོན་སུམ་གཞན་ལ་ 24-7-3b སྨོད་པའོ། །རྗེད་པ་ཞེས་པ་ཞེ་ས་དང་། །རྗེ་སའི་མིང་རུ་རིགས་པར་གྲགས། །ཉན་རྣ་ཞེས་པ་ཕག་ཉན་མིང་། །ཉུག་རུམ་ཞེས་པ་བཙུན་མོའི་འཁོར། །བསྲུང་བའི་མ་ནིང་ཞིག་གི་མིང་། །ལག་ཉ་ཞེས་པ་སྟོབ་པ་པོ། །མེད་པར་རང་གིས་ལེན་པའོ། །ཉེ་རེག་ཅེས་པ་ལུས་ཀྱི་ནི། །བུག་པའི་སྒོ་ལ་ཁྲུས་བྱེད་པའོ། །ཉིང་ཞེས་བྱ་བའི་ཉེ་དུའི་མིང་། །ཉིང་ཤ་ཞེས་པ་ཉེ་དུའི་ཤ །ཉ་མ་ཞེས་པ་གོ་བར་སླ། །ཉོད་པ་ཞེས་པ་བཟའ་བའི་མིང་། །གཉའ་བོ་ཞེས་པ་དབང་པོ་དང་། །གཉུག་མ་ཞེས་པ་གདོད་མའི་མིང་། །ཕྱག་བརྙན་ཞེས་པ་འཁོར་གཡོག་གི །མིང་དང་བརྙན་པ་གཡར་པོའི་མིང་། །སྣང་བརྙན་ཞེས་པ་སྣང་ལ་ནི། །རང་བཞིན་མེད་པའི་མིང་ཡིན་ནོ། །ཉོན་མོངས་ཞེས་པ་ཆགས་སོགས་དང་། །སྙོན་སྨོངས་ཞེས་པ་སྡུག་བསྔལ་བའི། །མིང་དུ་བཏགས་པར་ཤེས་པར་བྱ། །བསྙེན་པ་ཞེས་པ་ཉེ་བའི་མིང་། །ཡིན་ཕྱིར་བསྙེན་བསྲེངས་ཞེས་བྱ་བ། །ཉེ་རིང་མིང་དུ་གོ་བར་བྱ། །ཡོ་བྱད་བསྙུངས་པ་ཞེས་བྱ་བ། །བཏང་ནས་ཉུང་ངུར་བྱས་པའི་མིང་། །ལག་པ་བསྙལ་བ་བཀྲུས་པ་སྟེ། །བསྙིལ་བ་ཞེས་པ་སྐྲོད་པའི་མིང་། །བསྙུན་གསོལ་ཞེས་པ་ཁམས་བདེའམ། །འདྲི་བའི་མིང་དུ་ཤེས་པར་བྱ། །པོ་ཏཱ་ལ་ནི་ལེགས་སྦྱར་གྱི། །སྐད་ཡིན་བོད་སྐད་གྲུ་འཛིན་ནོ། །དཀ

【現代漢語翻譯】 'ming (མིང་)',意為名字的總稱。 'chab chig (ཆབ་ཅིག་)',意為一起、共同。 'ming yin che zhe (མིང་ཡིན་ཆེ་ཞེ་)',是丈夫的名字。 'mchis brang (མཆིས་བྲང་)',是妻子的名字。 'mching (མཆིང་)',意為深奧。 'mchi (མཆི་)',根據語境區分是'去'還是'來'。 'mchor (མཆོར་)',意為美麗。 'mchog ma (མཆོག་མ་)',意為頂端,如草尖。 'mchil pa (མཆིལ་པ་)',指捕魚的鐵鉤。 'mchig (མཆིག་)' 和 'mchig gu (མཆིག་གུ་)',指杵和杵臼。 '』char gyeng (འཆར་གཡེང་)',指因貪慾而引起的嬉戲玩樂。 '』chums pa (འཆུམས་པ་)',意為愛戀,例如沉溺於慾望。 '』chel ba (འཆེལ་བ་)',意為氾濫。 'jo bo (ཇོ་བོ་)',意為君主。 'je (ཇེ་)',意為暫時。 'ju bo (ཇུ་བོ་)',意為石頭。 'mi mjed (མི་མཇེད་)',意為忍耐,例如對煩惱忍受和接受,如同'mi mjed '世界。 '』jo sgeg (འཇོ་སྒེག་)',指因慾望而引起的身體和語言的嬉戲。 '』ja』 (འཇའ་) 和 '』jums pa (འཇུམས་པ་)',意為放下傲慢。 '』jungs pa (འཇུངས་པ་)',意為吝嗇。 '』jor bu (འཇོར་བུ་)',指小斧子,根據語境區分是'開始'還是'結束'。 '』jang ba (འཇང་བ་)',意為吃和喝。 爲了獲得,通過手段來衡量,公開斥責他人。 'rjed pa (རྗེད་པ་)',是敬語,'rje sa (རྗེ་ས་)' 指貴族。 'nyan rna (ཉན་རྣ་)',指豬耳朵。 'nyug rum (ཉུག་རུམ་)',指後宮中負責守護的太監。 'lag nya (ལག་ཉ་)',指偷竊者,不給予而自己拿取。 'nye reg (ཉེ་རེག་)',指身體孔道的沐浴。 'nying (ཉིང་)',指親戚。 'nying sha (ཉིང་ཤ་)',指親戚的血肉。 'nya ma (ཉ་མ་)',意為容易理解。 'nyod pa (ཉོད་པ་)',意為吃。 'gnya』 bo (གཉའ་བོ་)',意為感官。 'gnyug ma (གཉུག་མ་)',意為原始。 'phyag brnyan (ཕྱག་བརྙན་)',指侍從,'brnyan pa (བརྙན་པ་)' 意為借來的。 'snang brnyan (སྣང་བརྙན་)',指顯現而無自性。 'nyon mongs (ཉོན་མོངས་)',指貪慾等,'snyon smongs (སྙོན་སྨོངས་)' 意為痛苦。 'bsnyen pa (བསྙེན་པ་)',意為親近,因此 'bsnyen bsrengs (བསྙེན་བསྲེངས་)' 意為親疏。 'yo byad bsnyungs pa (ཡོ་བྱད་བསྙུངས་པ་)',意為捨棄而減少。 'lag pa bsnyal ba (ལག་པ་བསྙལ་བ་)',意為洗手。 'bsnyil ba (བསྙིལ་བ་)',意為驅逐。 'bsnyun gsol (བསྙུན་གསོལ་)',意為問候是否安好。 'po ta la (པོ་ཏཱ་ལ་)' 是梵語,藏語是 'gru 』dzin (གྲུ་འཛིན་)'。 དཀ

【English Translation】 'ming (མིང་)': general term for name. 'chab chig (ཆབ་ཅིག་)': means together, jointly. 'ming yin che zhe (མིང་ཡིན་ཆེ་ཞེ་)': is the husband's name. 'mchis brang (མཆིས་བྲང་)': is the wife's name. 'mching (མཆིང་)': means profound. 'mchi (མཆི་)': distinguish based on context, meaning 'to go' or 'to come'. 'mchor (མཆོར་)': means beautiful. 'mchog ma (མཆོག་མ་)': means the tip, like the tip of grass. 'mchil pa (མཆིལ་པ་)': refers to the iron hook for catching fish. 'mchig (མཆིག་)' and 'mchig gu (མཆིག་གུ་)': refer to the pestle and mortar. '』char gyeng (འཆར་གཡེང་)': refers to the play and amusement caused by desire. '』chums pa (འཆུམས་པ་)': means to be in love, for example, indulging in desires. '』chel ba (འཆེལ་བ་)': means to overflow. 'jo bo (ཇོ་བོ་)': means lord. 'je (ཇེ་)': means temporarily. 'ju bo (ཇུ་བོ་)': means stone. 'mi mjed (མི་མཇེད་)': means patience, for example, enduring and accepting afflictions, like the 'mi mjed' world. '』jo sgeg (འཇོ་སྒེག་)': refers to the play of body and speech caused by desire. '』ja』 (འཇའ་) and '』jums pa (འཇུམས་པ་)': mean to let go of arrogance. '』jungs pa (འཇུངས་པ་)': means stingy. '』jor bu (འཇོར་བུ་)': refers to a small axe, distinguish based on context, meaning 'beginning' or 'end'. '』jang ba (འཇང་བ་)': means to eat and drink. To measure by means in order to obtain, to openly scold others. 'rjed pa (རྗེད་པ་)': is an honorific term, 'rje sa (རྗེ་ས་)' refers to nobility. 'nyan rna (ཉན་རྣ་)': refers to pig ears. 'nyug rum (ཉུག་རུམ་)': refers to the eunuch who guards the harem. 'lag nya (ལག་ཉ་)': refers to a thief, taking without giving. 'nye reg (ཉེ་རེག་)': refers to bathing the openings of the body. 'nying (ཉིང་)': refers to relatives. 'nying sha (ཉིང་ཤ་)': refers to the flesh and blood of relatives. 'nya ma (ཉ་མ་)': means easy to understand. 'nyod pa (ཉོད་པ་)': means to eat. 'gnya』 bo (གཉའ་བོ་)': means senses. 'gnyug ma (གཉུག་མ་)': means original. 'phyag brnyan (ཕྱག་བརྙན་)': refers to attendants, 'brnyan pa (བརྙན་པ་)' means borrowed. 'snang brnyan (སྣང་བརྙན་)': refers to appearance without inherent existence. 'nyon mongs (ཉོན་མོངས་)': refers to greed, etc., 'snyon smongs (སྙོན་སྨོངས་)' means suffering. 'bsnyen pa (བསྙེན་པ་)': means to be close, therefore 'bsnyen bsrengs (བསྙེན་བསྲེངས་)' means close and distant. 'yo byad bsnyungs pa (ཡོ་བྱད་བསྙུངས་པ་)': means to abandon and reduce. 'lag pa bsnyal ba (ལག་པ་བསྙལ་བ་)': means to wash hands. 'bsnyil ba (བསྙིལ་བ་)': means to expel. 'bsnyun gsol (བསྙུན་གསོལ་)': means to ask if one is well. 'po ta la (པོ་ཏཱ་ལ་)' is Sanskrit, Tibetan is 'gru 』dzin (གྲུ་འཛིན་)'. dka


ོན་ཅོག་ཏ་ལ་ལ་ཞེས་པ། །བོད་སྐད་ཡིན་ཡང་འགྱུར་ཉེས་པས། །དཀོན་མཆོག་སྒྲོན་མེའི་མིང་ཡིན་ནོ། །ཏར་ཀ་ཞེས་པ་ཏོག་གེ་ཡི། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་ཡིན་ཟུར་ཆག་པ། །དེ་ཡི་མིང་དུ་རྣམ་པར་བཏགས། །པོ་སྟ་ཞེས་པ་ལེགས་སྦྱར་གྱི། །གསུང་ཡིན་དེའི་སྐད་དོད་དུ། །པོ་ཏི་ཞེས་པ་ཟུར་ཆག་ 24-7-4a པའོ། །ཏིག་ཏ་ཞེས་པ་ལེགས་སྦྱར་སྐད། །སོར་བཞག་ཡིན་པ་ཁ་བའི་མིང་། །སྤྱི་མིང་བྱེ་བྲག་དག་ལ་བཏགས། །ཅང་ཏེའུ་ཞེས་པ་ཌཱ་མ་རུའི། །བོད་སྐད་ཡིན་ཡང་གྲགས་ཆུང་བས། །ལ་ལས་ལེགས་སྦྱར་སྐད་དུ་འཁྲུལ། །ཏམ་བུ་ར་དང་ཏ་ར་ཎ། །རོལ་མོ་དང་ནི་ཁང་པ་ཡི། །རྒྱན་གྱི་བྱེ་བྲག་ལ་རིམ་བཞིན། །གཽ་ཏ་མ་བླ་མ་ཡི། །རིགས་ཞེས་བྱ་བའི་ལེགས་སྦྱར་སྐད། །ཏེ་སེ་ཞེས་པ་བོད་ཀྱི་སྐད། །ཡིན་ཡང་རྒྱ་ཡི་སྐད་དུ་འཁྲུལ། །ཏེ་པོར་ཞེས་པ་ཤིན་ཏུའམ། །ལེགས་པར་ཞེས་པའི་སྐད་རྙིངས་པ། །གཏམས་ཞེས་བྱ་བ་ཁེངས་པ་དང་། །གྲངས་ཀྱི་གནས་གཞན་དག་གི་ནི། །མིང་དུ་སྐབས་ཀྱིས་སོ་སོར་ཕྱེ། །གཏོལ་མེད་ཅེས་པ་ཆ་མེད་པའི། །མིང་ཡིན་གཏོས་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །ཆུ་ཞེང་སོགས་ཀྱི་ཚད་ཀྱི་མིང་། །གཏུར་བུ་ཞེས་པ་ཆོས་གོས་ཀྱི། །སྣོད་ཀྱི་མིང་དུ་ཤེས་པར་བྱ། །གཏམས་པ་ཞེས་པ་བཅོལ་བའི་མིང་། །བརྟས་པ་ཞེས་པ་རྒྱས་པའི་མིང་། །བརྟོལ་དང་{བརྟེལ་}ཞེས་བྱ་བ་ནི། །ཕྱིན་པའི་མིང་ཡིན་རྟོན་ཞེས་པ། །ཡིད་བརྟན་རུང་བའི་མིང་དུ་ཤེས། །བྱ་མ་རྟ་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །ཕོ་ཉ་བ་ཡི་མིང་དུ་བཤད། །རྟུལ་ཕོད་ཅེས་པ་སྲན་(བསྲན་)ཐུབ་དང་། །སྙིང་སྟོབས་ཆེ་བའི་མིང་དུ་བཤད། །བརྟད་པ་ཞེས་པ་གློ་བུར་དུ། །བྱ་བ་རྩོམ་པའི་མིང་ལ་ཟེར། །བརྟུན་པ་ཞེས་པ་མྱུར་དུ་ནི། །བརྩོན་འགྲུས་རྩོམ་པའི་མིང་ལ་བྱ། །སྟབས་དང་སྟངས་དང་བྱད་སྟེམས་དང་། །ཡ་སྟགས་ཞེས་པ་སྐད་རྙིངས་པ། །ཡིན་ཡང་གྲགས་པས་གོ་བར་སླ། །བསྟི་སྟང་ཞེས་པ་བཀུར་སྟི་ཡི། །མིང་ཡིན་གཞོགས་སྟེགས་ཞེས་བྱ་བ། །ཆགས་པས་བསླངས་པའི་སྒེག་ཆོས་ཀྱི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)ལ་གྲགས་པ་ཡིན། །སྟ་ 24-7-4b གོན་ཞེས་པ་སྔོན་འགྲོའི་མིང་། །སྟོངས་གྲོགས་ཞེས་པ་བྱ་ཡུལ་གྱི། །བསམ་པ་ཤེས་ནས་གྲོགས་བྱེད་པའི། །མིང་ཡིན་སྡོང་གྲོགས་ཞེས་པ་འཁྲུལ། །བསྟར་བ་ཞེས་པ་རྡུལ་ཕྱིས་པའི། །མིང་ཡིན་བསྟི་གནས་ངལ་བསོའི་གནས། །བསྟིང་ཚིག་ཅེས་པ་དངོས་བསྟན་དང་། །ཤུགས་བསྟན་མི་མཐུན་པ་ཡི་ཚིག །སྨྲས་ནས་གཞན་ལ་རྒོལ་བའོ། །བསྟོངས་པ་ཞེས་པ་གཞན་དང་ནི། །མཐུན་པར་རྗེས་སུ་འཇུག་པའི་མིང་། །ལྟག་ཆོད་ཅེས་པ་སུན་འབྱིན་ནི། །ལྟར་སྣང་དག་གི་མིང་དུ་བཤད། །ཐ་ཆད་ཐ་ཤལ་ཞེས་བྱ་བ། །སྐད་རྙིང་ཡིན་ཕྱིར་ཐོག་མཐའ་ཡི། །མཐའ་དང་གཅིག་ཏུ་འཁྲུལ་མི་བྱ། །མ་ཐན་ཞེས་པ་མ་ཞུམ་པའི། །མིང་ཡིན་དམིགས་བསལ་ཚིག་མ་ཡིན། །མཐང་ཞེས་བྱ་

【現代漢語翻譯】 'ོན་ཅོག་ཏ་ལ་ལ་ (on cog ta la la)',雖然是藏語,但容易誤解,是'དཀོན་མཆོག་སྒྲོན་མེ (dkon mchog sgron me)'(光明燈)的名字。 'ཏར་ཀ་ (tar ka)',是'ཏོག་གེ་ (tog ge)'的,梵語變音,用作它的名字。 'པོ་སྟ་ (po sta)',是梵語,它的藏語對應詞是變音的'པོ་ཏི་ (po ti)'。 'ཏིག་ཏ་ (tig ta)',是梵語,保留原樣,是雪的名字,用於一般和個別名稱。 'ཅང་ཏེའུ་ (cang te'u)',是'ཌཱ་མ་རུ (DA ma ru)'(手鼓)的藏語名稱,但不太常用,所以有些人誤認為是梵語。 'ཏམ་བུ་ར་ (tam bu ra)'和'ཏ་ར་ཎ (ta ra Na)',分別是樂器和房屋裝飾的特定型別。 'གཽ་ཏ་མ་ (gau ta ma)',是上師的種姓的梵語名稱,'ཏེ་སེ་ (te se)'是藏語,但容易誤認為是漢語。 'ཏེ་པོར་ (te por)',是'ཤིན་ཏུ (shin tu)'(非常)或'ལེགས་པར (legs par)'(良好)的古語。 'གཏམས་ (gtams)',意思是充滿,也是數字中其他位置的名稱,根據語境區分。 'གཏོལ་མེད་ (gtol med)',是無準備的名字,'གཏོས་ (gtos)'是寬度等尺寸的名稱。 'གཏུར་བུ་ (gtur bu)',應理解為法衣容器的名字,'གཏམས་པ་ (gtams pa)'是委託的名字,'བརྟས་པ་ (brtas pa)'是增長的名字。 'བརྟོལ་ (brtol)'和'བརྟེལ་ (brtel)',是去的名字,'རྟོན་ (rton)',應理解為可以信任的名字。 'བྱ་མ་རྟ་ (bya ma rta)',被解釋為信使的名字,'རྟུལ་ཕོད་ (rtul phod)',被解釋為能忍受和有勇氣的名字。 'བརྟད་པ་ (brtad pa)',指的是突然開始做某事的名字,'བརྟུན་པ་ (brtun pa)',指的是迅速努力的名字。 'སྟབས་ (stabs)'、'སྟངས་ (stangs)'、'བྱད་སྟེམས་ (byad stems)'和'ཡ་སྟགས་ (ya stags)',是古語,但因常用而容易理解。 'བསྟི་སྟང་ (bsti stang)',是尊敬的名字,'གཞོགས་སྟེགས་ (gzhogs stegs)',是因愛慕而產生的媚態的一種。 'སྟ་གོན་ (sta gon)',是準備的名字,'སྟོངས་གྲོགས་ (stongs grogs)',是瞭解對方意圖后提供幫助的名字,不要與'སྡོང་གྲོགས་ (sdong grogs)'混淆。 'བསྟར་བ་ (bstar ba)',是擦拭灰塵的名字,'བསྟི་གནས་ (bsti gnas)'是休息的地方,'བསྟིང་ཚིག་ (bsting tshig)'是指直接和間接含義不一致的詞語,說了之後反駁別人。 'བསྟོངས་པ་ (bstongs pa)',是指與他人一致並跟隨的名字,'ལྟག་ཆོད་ (ltag chod)',被解釋為反駁和虛假的名字。 'ཐ་ཆད་ (tha chad)'和'ཐ་ཤལ་ (tha shal)',是古語,因此不要與開始和結束的盡頭混淆。 'མ་ཐན་ (ma than)',是不退縮的名字,不是特殊詞語,'མཐང་ (mthang)'...

【English Translation】 'ོན་ཅོག་ཏ་ལ་ལ་ (on cog ta la la)', although it is a Tibetan word, it is easy to misunderstand, it is the name of 'དཀོན་མཆོག་སྒྲོན་མེ (dkon mchog sgron me)' (light of the precious one). 'ཏར་ཀ་ (tar ka)', is from 'ཏོག་གེ་ (tog ge)', a distorted Sanskrit word, used as its name. 'པོ་སྟ་ (po sta)', is a Sanskrit word, its Tibetan equivalent is the distorted 'པོ་ཏི་ (po ti)'. 'ཏིག་ཏ་ (tig ta)', is a Sanskrit word, kept as it is, it is the name of snow, used for general and specific names. 'ཅང་ཏེའུ་ (cang te'u)', is the Tibetan name for 'ཌཱ་མ་རུ (DA ma ru)' (hand drum), but it is not commonly used, so some people mistakenly think it is Sanskrit. 'ཏམ་བུ་ར་ (tam bu ra)' and 'ཏ་ར་ཎ (ta ra Na)', are specific types of musical instruments and house decorations, respectively. 'གཽ་ཏ་མ་ (gau ta ma)', is the Sanskrit name for the caste of the master, 'ཏེ་སེ་ (te se)' is a Tibetan word, but it is easily mistaken for Chinese. 'ཏེ་པོར་ (te por)', is an old word for 'ཤིན་ཏུ (shin tu)' (very) or 'ལེགས་པར (legs par)' (good). 'གཏམས་ (gtams)', means full, and is also the name of other positions in numbers, distinguished according to the context. 'གཏོལ་མེད་ (gtol med)', is the name of unpreparedness, 'གཏོས་ (gtos)' is the name of the size of width, etc. 'གཏུར་བུ་ (gtur bu)', should be understood as the name of the container for the Dharma robe, 'གཏམས་པ་ (gtams pa)' is the name of entrusting, 'བརྟས་པ་ (brtas pa)' is the name of growth. 'བརྟོལ་ (brtol)' and 'བརྟེལ་ (brtel)', are the names of going, 'རྟོན་ (rton)', should be understood as the name of being trustworthy. 'བྱ་མ་རྟ་ (bya ma rta)', is explained as the name of the messenger, 'རྟུལ་ཕོད་ (rtul phod)', is explained as the name of being able to endure and having courage. 'བརྟད་པ་ (brtad pa)', refers to the name of suddenly starting to do something, 'བརྟུན་པ་ (brtun pa)', refers to the name of quickly making efforts. 'སྟབས་ (stabs)', 'སྟངས་ (stangs)', 'བྱད་སྟེམས་ (byad stems)' and 'ཡ་སྟགས་ (ya stags)', are ancient words, but they are easy to understand because they are commonly used. 'བསྟི་སྟང་ (bsti stang)', is the name of respect, 'གཞོགས་སྟེགས་ (gzhogs stegs)', is a kind of coquetry caused by love. 'སྟ་གོན་ (sta gon)', is the name of preparation, 'སྟོངས་གྲོགས་ (stongs grogs)', is the name of providing help after understanding the other party's intentions, do not confuse it with 'སྡོང་གྲོགས་ (sdong grogs)'. 'བསྟར་བ་ (bstar ba)', is the name of wiping dust, 'བསྟི་གནས་ (bsti gnas)' is the place to rest, 'བསྟིང་ཚིག་ (bsting tshig)' refers to words whose direct and indirect meanings are inconsistent, and after saying them, refuting others. 'བསྟོངས་པ་ (bstongs pa)', refers to the name of being consistent with others and following, 'ལྟག་ཆོད་ (ltag chod)', is explained as the name of refutation and falsehood. 'ཐ་ཆད་ (tha chad)' and 'ཐ་ཤལ་ (tha shal)', are ancient words, so do not confuse them with the end of the beginning and the end. 'མ་ཐན་ (ma than)', is the name of not shrinking back, it is not a special word, 'མཐང་ (mthang)'...


བ་ཤ་དང་ནི། །ནང་གི་མིང་ཡིན་མཐང་གོས་ལ། །སྔོན་འཇུག་མི་འདོད་འཁྲུལ་པར་ཤེས། །འདོན་པ་ཞེས་བྱ་བཟའ་བ་དང་། །བཏུང་བ་གཉིས་ཀའི་སྤྱི་མིང་ཡིན། །དོག་ལེ་ཞེས་པ་ཆུ་སྲོ་བའི། །སྣོད་ཀྱི་མིང་ཡིན་དབྱིབས་ལེའང་ཟེར། །གདོད་མ་ཞེས་པ་ཐོག་མ་ཡི། །མིང་དང་དང་པོའི་མིང་ཡིན་ཡང་། །སྔོན་བྱུང་ཐོག་མཐའ་བྲལ་བའི་གཏམ། །གདུང་བྱེད་ཅེས་པ་ཉི་མ་ཡི། །ཚ་ཟེར་འབར་བའི་མིང་དུ་བཤད། །གདུ་བ་ཞེས་པ་ཟས་སོགས་ལ། །དུངས་ཤིང་དོན་གཉེར་ཆེ་བའི་མིང་། །གདོས་པ་ཞེས་པ་གྲུ་ཡི་ནི། །རྟེན་སྐྱོད་བྱེད་པའི་འཁར་བ་ཞིག །དགུང་དང་གདུགས་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །མཚན་དང་ཉིན་མོའི་མིང་དུ་གྲགས། །གདོས་བུ་ཞེས་པ་སྣོད་ཆུང་ངུ་། །ཆུ་ཡིས་བཀངས་པ་(བཀང་བ་)ཞིག་གི་མིང་། །བདའ་བ་ཞེས་པ་ཞིམ་པའི་མིང་། །བདར་བ་ཞེས་པ་བྱི་དོར་གྱི། །ལས་དང་ 24-7-5a ཕྱེ་མར་བྱས་པ་ཡི། །མིང་དུ་འཇུག་པ་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། །བདོ་བ་ཞེས་པ་དར་བའི་མིང་། །བདེན་པ་བདར་དང་མདུན་དུ་བདར། །ཞེ་ས་དག་ཏུ་བྱས་པའི་མིང་། །གོ་འཐུན་ཞེས་བྱ་སྣ་ཚོགས་པའི། །མིང་ཡིན་འདོ་བ་ཞེས་བྱ་བ། །རྟ་ཡི་མིང་དུ་བཤད་པ་ཡོད། །ཕེག་རྡོབ་ཅེས་པ་ལག་པ་ཡིས། །རོལ་མོར་བྱེད་པའི་བྱེ་བྲག་ཞིག(ཅིག་) །བླ་བརྡོལ་ཞེས་པ་གཉིད་ལོག་པའི། །ངང་ནས་གཏམ་དུ་བྱེད་པའོ། །བསྡོགས་ཞེས་བྱ་བ་གྲབས་བྱེད་པའི། །མིང་ཡིན་ཉེར་བསྡོགས་འོག་བསྡོགས་སོགས། །སྐད་རྙིང་ཡིན་ཡང་གོ་བར་སླ། །ལྡོངས་པ་ཞེས་བྱ་ལོང་བའི་མིང་། །ལྡོམ་བུ་ཞེས་བྱ་མུལ་བའི་མིང་། །དེ་ཡང་འཕྲལ་དུ་སློང་བ་སྟེ། །རབ་བྱུང་རྣམས་ལ་བསོད་སྙོམས་ཞེས། །མིང་གི་ཁྱད་པར་དམིགས་ཀྱིས་བསལ། །ལན་ལྡོན་ཞེས་པ་ལན་འདེབས་པའི། །མིང་སྟེ་འདོན་པའི་སྒྲས་མི་འཆད། །ལྡིར་བ་ཞེས་པ་སྐད་ཆེན་པོའི། །མིང་ཡིན་འོན་ཀྱང་གྲོགས་ཀྱིས་དབྱེ། །གནམ་ཞེས་བྱ་བ་ནམ་མཁའི་མིང་། །གནའ་ཞེས་བྱ་བ་སྔོན་དང་ནི། །གནག་ཅེས་བྱ་བ་ཕྱུགས་ཀྱི་མིང་། །གནམ་རུ་ཞེས་པ་གཞུ་ཡི་མིང་། །བརྣག་པ་ཞེས་པ་བསྲན་པའི་སྟེ། །མནོག་པ་ཞེས་པ་མང་པོའི་མིང་། །མནོ་བ་ཞེས་པ་སེམས་པ་ཡི། །མིང་སྟེ་མནོ་དང་བརྣག་པ་ཡི། །ཁྱད་པར་ལེགས་པར་བསམ་པ་དང་། །ཇི་ལྟར་བསམ་བཞིན་བསྲན་ཚུགས་པའོ། །མནའ་ཞེས་བྱ་བ་བདེན་པའི་གཏམ། །དྲང་པོར་སྨྲ་བའི་མིང་ཡིན་ཏེ། །བྲོ་དང་ཁྱད་པར་དབྱེ་བར་བྱ། །བྲོ་ཞེས་བྱ་བ་གལ་གྱི་མིང་། །མནབས་པ་ཞེས་པ་གྱོན་པའི་མིང་། །མནལ་བ་ཞེས་པ་གཉིད་ཀྱི་སྐད། །བསྒོ་བ་རྣ་ལ་གཟོན་ཞེས་པ། །བསྐུལ་ཚིག་དང་དུ་མི་ལེན་ 24-7-5b པའོ། །རྣོགས་པ་ཞེས་པ་རྐུ་བ་ཡི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)གི་མིང་དུ་བཤད། །བརྣན་པ་ཞེས་པ་ངེས་བཟུང་གི །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)སྟེ་དགར་བ་ཡང་། །དེ་ཡི་དོན་དུ་འཆད་པ་ཡོད། །བརྣག་པ་ཞེས་པའང་བསམ་པ་སྟེ། །

【現代漢語翻譯】 『巴夏』和『囊』是『內』的名字,『米唐郭』是『下身』的名字,『森久』不想要被誤解。 『頓巴』的意思是吃,也是喝和吃的總稱。 『多列』是指燒水的容器,也叫『央列』。 『郭瑪』是開始的名字,也是最初的名字,也是指沒有開始和結束的故事。 『東杰』被解釋為太陽燃燒的熱光的名字。 『度瓦』是指對食物等非常渴望和感興趣的名字。 『多巴』是指船的支撐和移動的桿子。 『貢』和『度』是指白天和夜晚的名字。 『多布』是指裝滿水的小容器的名字。 『達瓦』是指美味的名字。 『達瓦』是指清潔的工作和磨成粉末的名字,根據情況區分。 『多瓦』是指繁榮的名字。 『顛巴』、『達』和『頓度達』是尊敬的說法。 『果通』是指各種各樣的名字,『多瓦』是指馬的名字。 『帕多』是指用手演奏的樂器的一種。 『拉多』是指睡著時說話。 『多』是指準備的名字,如『涅多』、『奧多』等。 雖然是古語,但很容易理解。 『東巴』是指瞎子的名字。 『東布』是指乞丐的名字。 這也是立即乞討的意思,對於出家人來說,特別指定為『索年』這個名字。 『蘭東』是指回答的名字,不用『頓巴』這個詞來解釋。 『迪瓦』是指大聲音的名字,但要根據語境來區分。 『南』是指天空的名字。 『納』是指以前,『納』是指牲畜的名字。 『南如』是指弓的名字。 『納巴』是指忍耐,『諾巴』是指很多的名字。 『諾瓦』是指思考的名字,『諾』和『納巴』的區別在於,要好好思考,並按照思考的那樣堅持下去。 『納』是指真實的話語,是誠實說話的名字,要和『卓』區分開來。 『卓』是指重要的名字。 『納巴』是指穿的名字。 『納瓦』是指睡覺的說法。 『果瓦 納拉 宗』是指勸告的話,是不接受的意思。 『諾巴』是指偷竊的一種。 『南巴』是指確定的,也是區分的一種,也有解釋為分離的意思。 『納巴』也是思考的意思。

【English Translation】 'Basha' and 'Nang' are names for 'inner', 'Mitang Go' is the name for 'lower body', 'Sengju' doesn't want to be misunderstood. 'Donba' means to eat, and is also a general term for both eating and drinking. 'Dole' refers to a container for boiling water, also called 'Yangle'. 'Goma' is the name for the beginning, also the name for the very first, and also refers to stories without beginning or end. 'Dongje' is explained as the name for the burning hot rays of the sun. 'Duwa' refers to a name for being very eager and interested in food, etc. 'Doba' refers to a pole that supports and moves a boat. 'Gung' and 'Duk' refer to the names for day and night. 'Dobu' refers to the name of a small container filled with water. 'Dawa' refers to the name for delicious. 'Dawa' refers to the work of cleaning and the name for grinding into powder, distinguished by context. 'Dowa' refers to the name for prosperity. 'Dempa', 'Da', and 'Dundu Da' are respectful ways of speaking. 'Gotong' refers to various names, 'Dowa' refers to the name of a horse. 'Pakdop' refers to a type of musical instrument played with the hands. 'Lador' refers to talking in one's sleep. 'Dok' refers to the name for preparing, such as 'Nyerdo', 'Okdo', etc. Although it is an old saying, it is easy to understand. 'Dongba' refers to the name for a blind person. 'Dombu' refers to the name for a beggar. This also means begging immediately, and for monks, it is specifically designated as the name 'Sonam'. 'Landon' refers to the name for answering, not explained with the word 'Donba'. 'Diwa' refers to the name for a loud voice, but it should be distinguished by context. 'Nam' refers to the name for the sky. 'Na' refers to before, 'Nak' refers to the name for livestock. 'Namru' refers to the name for a bow. 'Nakpa' refers to patience, 'Nokpa' refers to the name for many. 'Nowa' refers to the name for thinking, the difference between 'No' and 'Nakpa' is that one should think well and persevere as one thinks. 'Na' refers to true words, is the name for speaking honestly, and should be distinguished from 'Dro'. 'Dro' refers to an important name. 'Nabpa' refers to the name for wearing. 'Nalwa' refers to the term for sleeping. 'Gowa Nala Zon' refers to words of advice, meaning not accepting. 'Nokpa' refers to a type of stealing. 'Nampa' refers to being certain, also a type of distinction, and is also explained as meaning separation. 'Nakpa' also means thinking.


མནོ་དང་ཁྱད་པར་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། །བརྣང་མ་ཞེས་པ་ཞིང་ལས་ཀྱི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)སྟེ་བརྣངས་པ་ནི། །ཡི་ཁ་གྱེན་དུ་འཕྱུར་བའོ། །རྣམ་ཕྲན་ཞེས་པ་ཆོས་གོས་ཀྱི། །སྣམ་པའི་མིང་ཡིན་འཚལ་བུའི་མིན། །སྣྲེལ་ཞི་ཞེས་པ་རིམ་འཆོལ་དང་། །ཐོད་རྒལ་ཞེས་པའི་རྣམ་གྲངས་སོ། །པོ་ཞེས་བྱ་བ་མཐོན་པོའི་མིང་། །པོག་ཅེས་བྱ་བ་སྤོས་ཀྱི་མིང་། །པར་ཏང་ཞེས་པ་སྟན་ཁྲ་བོ། །རིང་པོ་ཞིག་(ཅིག་)གི་མིང་དུ་འདོད། །པོ་ཟོས་ཞེས་པ་རེ་ལྟར་དང་། །དོན་གཅིག་ཇི་ལྟར་ཐོགས་གྱུར་ཀྱང་། །ཞེས་པའི་དོན་དུ་འཆད་པ་ཡིན། །འོག་པག་ཅེས་པ་སྐ་རགས་ལ། །བཏགས་པའི་ཚར་ཚར་རྒྱན་གྱི་མིང་། །པ་ན་ཞེས་པ་རིན་པོ་ཆེའི། །རིན་ཐང་ཚད་དུ་བྱས་པའི་མིང་། །དཔྱ་ཞེས་བྱ་བ་རྒྱལ་པོ་ཡིས། །སྐྱེ་དགུའི་ཉོན་མོངས་བསྲུང་བའི་རིན། །སྟོན་ཐོག་དྲུག་ཆ་སྟོབ་པའི་མིང་། །དཔེན་པ་ཞེས་བྱ་འཕངས་པ་དང་། །ཡིད་དུ་འོང་བའི་མིང་དུ་འདོད། །དཔོང་ས་ཞེས་པ་དགེ་སློང་གི །དགེ་འདུན་ལས་རྒྱ་བྱ་བའི་ས། །སྤྱོན་ཞེས་བྱ་བ་སྤྱན་འདྲེན་པའི། །ཚིག་ཡིན་བྱོན་དང་ཁྱད་པར་ནི། །འདས་དང་མ་འོངས་སྐབས་ཀྱིས་ཕྱེ། །སྤ་ཞེས་བྱ་བ་བྱིན་ཆགས་པའི། །མིང་ཡིན་སྤྱོ་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །བཀྱོན་ཞལ་དག་གི་རྣམ་གྲངས་སོ། །སྤགས་ཞེས་བྱ་བ་འཕགས་པ་ཡི། །མིང་ཡིན་སྤྱིན་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །འབྱར་བྱེད་དག་གི་མིང་དུ་འདོད། །སྤྱོམས་པ་ཞེས་པ་དོན་གང་ 24-7-6a གང་། །གཞན་ལ་ངོམ་པའི་མིང་དུ་འདོད། །འཕྲལ་བ་ཞེས་པ་དཔྲལ་བ་ཡི། །མིང་སྟེ་ཕྱལ་ནི་གྲོད་པའོ། །འཕྱན་པ་ཞེས་པ་ཡན་པའོ། །ཕྱད་པར་ཞེས་པ་རྟག་ཏུའི་མིང་། །སུན་ཅི་ཕྱིན་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །གཞན་ཕྱོགས་འགོག་པ་ལྷུར་ལེན་གྱི། །རང་ཕྱོགས་གཞན་དུ་མེད་པའོ། །འཕྱེ་བོ་ཞེས་པ་རྐང་པ་གཉིས། །འཁུམས་ནས་བགྲོད་པ་མེད་པའི་མིང་། །ཕྱ་ཞེས་བྱ་བ་འཇིག་རྟེན་གྱི། །བདེ་སྡུག་བྱེད་པོའི་མིང་དུ་འདོད། །སྒོ་འཕར་ཞེས་པ་སྒོ་གླེགས་མིང་། །བྲུ་བ་ཚ་བ་ལྟོགས་པའི་མིང་། །བྲིད་པ་ཞེས་བྱ་སྒྱུ་ཐབས་ཀྱིས། །རེ་ཞིག་སླུ་བར་བྱེད་པའི་མིང་། །ནང་བྱན་ཞེས་པ་ཁྱིམ་ནང་གི །ཕྱག་ཚང་བྱེད་པའི་མིང་དུ་འདོད། །བྱུག་རིས་ཞེས་པ་གྲལ་གྱི་མིང་། །ད་བྱིད་ཅེས་པ་རྩངས་པ་སྟེ། །འབྱངས་པ་ཞེས་པ་ཕྱིར་འབྱམས་པའོ། །དབུང་ཞེས་བྱ་བ་དབུས་ཀྱི་མིང་། །དབལ་ཞེས་བྱ་བ་རྩེ་མོ་སྟེ། །དབྲེ་ཞེས་བྱ་བ་རྩོག་པའི་མིང་། །དབྱིབ་མོ་ཞེས་བྱ་སྐབས་ཀྱི་ཡུལ། །ཐམས་ཅད་ཁེགས་པའི་མིང་དུ་འདོད། །དབྱིག་ཅེས་བྱ་བ་ནོར་གྱི་སྟེ། །དབྱེས་ཞེས་བྱ་བ་ཞེང་གི་མིང་། །མེལ་ཙེ་ཞེས་པ་ཚོར་གསང་མིང་། །མོལ་བ་ཞེས་པ་གཏམ་གྱི་མིང་། །དམིགས་བུ་ཞེས་པ་ལོང་ཁྲིད་ཀྱི། །མིང་ཡིན་དམུས་ལོང་ཞེས་བྱ་བ། །མ་ཡི་ཁོང་ནས་ལོང་བའི་མིང་། །དམུས་པ་ཞེས་པ་ཡང་ཡང

【現代漢語翻譯】 『མནོ་』(mno,思考)和『ཁྱད་པར་』(khyad par,區別)通過語境來區分。 『བརྣང་མ་』(brnang ma)指的是農業上的一種特殊情況,即『བརྣངས་པ་』(brnangs pa),指穀物發芽時胚芽向上生長。 『རྣམ་ཕྲན་』(rnam phran)指的是僧衣中的一種布料,而不是『འཚལ་བུ་』('tshal bu,小樹苗)。 『སྣྲེལ་ཞི་』(snrel zhi)是『རིམ་འཆོལ་』(rim 'chol,混亂)和『ཐོད་རྒལ་』(thod rgal,超越)的同義詞。 『པོ་』(po)指的是高處,『པོག་』(pog)指的是香。 『པར་ཏང་』(par tang)指的是一種彩色的墊子,被認為是長條形的。 『པོ་ཟོས་』(po zos)與『རེ་ལྟར་』(re ltar,希望)意思相同,可以解釋為『ཇི་ལྟར་ཐོགས་གྱུར་ཀྱང་』(ji ltar thogs gyur kyang,無論如何)。 『འོག་པག་』('og pag)指的是腰帶上裝飾的成排的飾品。 『པ་ན་』(pa na)指的是珍寶的價值衡量單位。 『དཔྱ་』(dpya)指的是國王爲了保護民眾免受痛苦而收取的費用,即收穫的六分之一。 『དཔེན་པ་』(dpen pa)被認為是『འཕངས་པ་』('phangs pa,拋棄)和『ཡིད་དུ་འོང་བ་』(yid du 'ong ba,令人滿意)的意思。 『དཔོང་ས་』(dpong sa)指的是比丘僧團進行羯磨儀式的場所。 『སྤྱོན་』(spyon)是『སྤྱན་འདྲེན་པ་』(spyan 'dren pa,邀請)這個詞,與『བྱོན་』(byon,來)的區別在於,通過語境區分過去和未來時。 『སྤ་』(spa)指的是加持,『སྤྱོ་』(spyo)是『བཀྱོན་ཞལ་དག་』(bkyon zhal dag,責備)的同義詞。 『སྤགས་』(spags)指的是『འཕགས་པ་』('phags pa,聖者),『སྤྱིན་』(spyin)指的是『འབྱར་བྱེད་དག་』('byar byed dag,粘合劑)。 『སྤྱོམས་པ་』(spyoms pa)指的是在他人面前炫耀任何事物。 『འཕྲལ་བ་』('phral ba)是『དཔྲལ་བ་』(dpral ba,額頭)的意思,而『ཕྱལ་』(phyal)是肚子。 『འཕྱན་པ་』('phyan pa)指的是跛子。 『ཕྱད་པར་』(phyad par)指的是總是。 『སུན་ཅི་ཕྱིན་』(sun ci phyin)指的是致力於駁斥他方觀點,而自己一方的觀點與他方不同。 『འཕྱེ་བོ་』('phye bo)指的是雙腿彎曲無法行走的人。 『ཕྱ་』(phya)指的是世間製造苦樂的人。 『སྒོ་འཕར་』(sgo 'phar)指的是門扇。 『བྲུ་བ་』(bru ba)指的是熱、飢餓。 『བྲིད་པ་』(brid pa)指的是用幻術暫時欺騙。 『ནང་བྱན་』(nang byan)指的是在家裡做家務的人。 『བྱུག་རིས་』(byug ris)指的是行列。 『ད་བྱིད་』(da byid)指的是『རྩངས་པ་』(rtsangs pa,跳蚤)。 『འབྱངས་པ་』('byangs pa)指的是向外溢出。 『དབུང་』(dbung)指的是中心。 『དབལ་』(dbal)指的是頂端。 『དབྲེ་』(dbre)指的是骯髒。 『དབྱིབ་མོ་』(dbyib mo)指的是涵蓋所有情況的範圍。 『དབྱིག་』(dbyig)指的是財富。 『དབྱེས་』(dbyes)指的是寬度。 『མེལ་ཙེ་』(mel tse)指的是秘密。 『མོལ་བ་』(mol ba)指的是談話。 『དམིགས་བུ་』(dmigs bu)指的是盲人的嚮導。 『དམུས་ལོང་』(dmus long)指的是天生失明的人。 『དམུས་པ་』(dmus pa)指的是經常。

【English Translation】 『མནོ་』 (mno, thinking) and 『ཁྱད་པར་』 (khyad par, difference) are distinguished by context. 『བརྣང་མ་』 (brnang ma) refers to a specific agricultural situation where 『བརྣངས་པ་』 (brnangs pa) means the plumule sprouting upwards when grains germinate. 『རྣམ་ཕྲན་』 (rnam phran) refers to a type of cloth used in monastic robes, not 『འཚལ་བུ་』 ('tshal bu, sapling). 『སྣྲེལ་ཞི་』 (snrel zhi) is synonymous with 『རིམ་འཆོལ་』 (rim 'chol, confusion) and 『ཐོད་རྒལ་』 (thod rgal, transcendence). 『པོ་』 (po) refers to a high place, and 『པོག་』 (pog) refers to incense. 『པར་ཏང་』 (par tang) refers to a colorful cushion, considered to be long in shape. 『པོ་ཟོས་』 (po zos) has the same meaning as 『རེ་ལྟར་』 (re ltar, hope), and can be explained as 『ཇི་ལྟར་ཐོགས་གྱུར་ཀྱང་』 (ji ltar thogs gyur kyang, however it may occur). 『འོག་པག་』 ('og pag) refers to rows of ornaments attached to a belt. 『པ་ན་』 (pa na) refers to a unit of measurement for the value of precious stones. 『དཔྱ་』 (dpya) refers to the fee collected by the king to protect the populace from suffering, which is one-sixth of the harvest. 『དཔེན་པ་』 (dpen pa) is considered to mean 『འཕངས་པ་』 ('phangs pa, abandoned) and 『ཡིད་དུ་འོང་བ་』 (yid du 'ong ba, pleasing). 『དཔོང་ས་』 (dpong sa) refers to the place where the monastic community of monks performs karma rituals. 『སྤྱོན་』 (spyon) is the word for 『སྤྱན་འདྲེན་པ་』 (spyan 'dren pa, to invite), and the difference from 『བྱོན་』 (byon, to come) is that past and future tenses are distinguished by context. 『སྤ་』 (spa) refers to blessing, and 『སྤྱོ་』 (spyo) is synonymous with 『བཀྱོན་ཞལ་དག་』 (bkyon zhal dag, scolding). 『སྤགས་』 (spags) refers to 『འཕགས་པ་』 ('phags pa, noble one), and 『སྤྱིན་』 (spyin) refers to 『འབྱར་བྱེད་དག་』 ('byar byed dag, adhesives). 『སྤྱོམས་པ་』 (spyoms pa) refers to showing off anything to others. 『འཕྲལ་བ་』 ('phral ba) means 『དཔྲལ་བ་』 (dpral ba, forehead), while 『ཕྱལ་』 (phyal) is the stomach. 『འཕྱན་པ་』 ('phyan pa) refers to a lame person. 『ཕྱད་པར་』 (phyad par) refers to always. 『སུན་ཅི་ཕྱིན་』 (sun ci phyin) refers to being dedicated to refuting the views of others, while one's own views are different from others. 『འཕྱེ་བོ་』 ('phye bo) refers to a person who cannot walk because their legs are bent. 『ཕྱ་』 (phya) refers to the one who creates happiness and suffering in the world. 『སྒོ་འཕར་』 (sgo 'phar) refers to a door leaf. 『བྲུ་བ་』 (bru ba) refers to heat, hunger. 『བྲིད་པ་』 (brid pa) refers to temporarily deceiving with illusion. 『ནང་བྱན་』 (nang byan) refers to a person who does housework at home. 『བྱུག་རིས་』 (byug ris) refers to a row. 『ད་བྱིད་』 (da byid) refers to 『རྩངས་པ་』 (rtsangs pa, flea). 『འབྱངས་པ་』 ('byangs pa) refers to overflowing outwards. 『དབུང་』 (dbung) refers to the center. 『དབལ་』 (dbal) refers to the tip. 『དབྲེ་』 (dbre) refers to dirtiness. 『དབྱིབ་མོ་』 (dbyib mo) refers to the scope that covers all situations. 『དབྱིག་』 (dbyig) refers to wealth. 『དབྱེས་』 (dbyes) refers to width. 『མེལ་ཙེ་』 (mel tse) refers to a secret. 『མོལ་བ་』 (mol ba) refers to a conversation. 『དམིགས་བུ་』 (dmigs bu) refers to a guide for the blind. 『དམུས་ལོང་』 (dmus long) refers to a person who is blind from birth. 『དམུས་པ་』 (dmus pa) refers to often.


་དུ། །ཉམ་ཉེས་གྱུར་པའི་མིང་དུ་འདོད། །དམུ་ཞེས་བྱ་བ་འབྱུང་པོ་ཡི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)ལ་གྲགས་པ་ཡོད། །དམོད་པ་ཞེས་པ་དྲག་པོའི་ཚིག །རྨེ་བ་ཞེས་པ་ཟད་དཀའ་བའི། །མིང་སྟེ་རྨེལ་བ་ཞེས་བྱ་བ། །འཁལ་བའི་མིང་དུ་འདོད་པ་ཡིན། ། 24-7-6b རྨྱ་བ་ཞེས་བྱ་ཁམས་ཉོགས་པའི། །མིང་ཡིན་རྨུགས་པ་ཞེས་བྱ་བ། །བྱིང་བའི་མིང་ཡིན་ཁྱི་སོགས་ཀྱིས། །རྨུགས་པ་སོགས་དང་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། །རྨེ་ཞེས་བྱ་བ་བཙོག་པའི་མིང་། །རྨེག་ཅེས་བྱ་བ་ཉམས་དང་ནི། །འཁོས་ཀྱི་མིང་དུ་བཏགས་པ་སྟེ། །རྨེག་མེད་པ་ནི་དེ་མེད་པའོ། །སྨྱན་ཞེས་བྱ་བ་ཁྱེའུ་དང་། །བུ་མོའི་ཁ་ལོ་བྱེད་པའི་མིང་། །སྨག་ཅེས་བྱ་བ་མུན་པའི་མིང་། །སྨྱུང་བ་ཞེས་པ་ལྟོགས་པ་དང་། །སྐོམ་པར་བྱེད་པའི་མིང་དུ་འདོད། །སྨེད་པ་ཞེས་པ་གཏམ་འདྲི་བའི། །ཁྱད་པར་ཞིག་གི་མིང་ལ་འདོད། །སྨོན་འདྲིན་ཞེས་པ་གྲོགས་པོ་ཡི། །ཁྱད་པར་ཞིག་གི་མིང་དུ་བཤད། །ཙབ་ཧྲལ་ཞེས་པ་ཆགས་པ་ཡིས། །ཀུན་བསླངས་ཅ་ཅོ་འདོན་པའི་མིང་། །ཙ་ཀོ་ར་དང་ཙུ་ཏ་དང་། །ཙམ་པ་ཀ་དང་ཙནྡན་སོགས། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་ཡིན་ཙ་ན་ཀ །སྲན་མའི་བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)ཏུ་བཤད། །གཙུག་ལག་ཅེས་པ་གསུང་རབ་ཀྱི། །མིང་ཡིན་གཙུག་ནི་རྩེ་མོའི་མིང་། །གཙུབ་ཤིང་གཙུབ་སྟན་མེ་འབྱིན་པའི། །ཤིང་གི་སྦྱོར་བ་དག་ལ་འདོད། །ཙུམ་བ་ཞེས་བྱ་ལེགས་སྦྱར་གྱི། །སྐད་ཡིན་བོད་སྐད་ཁ་སྦྱོར་བ། །ཙ་ར་ཀ་ནི་སྨན་སྤྱད་པའོ། །སུམ་རྩེན་ཞེས་བྱ་ལྷ་ཡི་མིང་། །རྩབ་མོ་ཞེས་པ་རབ་བྱུང་གི །བཏུང་བའི་ཁྱད་པར་ཞིག་ལ་འདོད། །རྩེ་རྒོད་ཅེས་པ་འཁོར་གཡོག་གི །མིང་ཡིན་རྩབས་ནི་རུ་མའི་མིང་། །བརྩས་ཞེས་བྱ་བ་རྔན་པའི་མིང་། །འཚག་ཅེས་བྱ་བ་མདངས་ཀྱི་མིང་། །འཚའ་ཞེས་བྱ་བ་གཅན་གཟན་གྱི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)ལ་འདོད་པ་སྟེ། །འཚའ་ལུ་ཞེས་པ་དམར་པོ་ལ། །དཀར་པོའི་ཐིག་ལེས་མཚན་པའོ། །འཚུན་ཞེས་བྱ་བ་ཕ་མེས་ཀྱི། །ལྷན་སྐྱེས་ལྷ་དང་ 24-7-7a འདྲེ་ཡི་མིང་། །འཚལ་བ་ཞེས་པ་བྱེད་པ་དང་། །ཤེས་པའི་མིང་དུ་སྐབས་ཀྱིས་ཕྱེ། །འཚིམ་ཞུ་ཞེས་པ་རྨོག་གི་མིང་། །འཚལ་མ་ཞེས་པ་ཟ་མ་ཡི། །མིང་ཡིན་འཚལ་བ་ཟ་བ་དང་། །ཚིམ་པའི་དོན་དུའང་བཤད་པ་ཡོད། །ཟག་པའི་མིང་ལ་འཛག་པ་དང་། །ཟད་པའི་མིང་ལ་འཛད་པ་དང་། །ནོར་བའི་མིང་ལ་འཛོལ་བ་དང་། །འཇུག་པའི་མིང་ལ་འཛུད་པ་དང་། །ཟེད་པའི་མིང་ལ་འཛེད་པ་སོགས། །གྲོང་པའི་སྐད་བཞིན་བསྟན་བཅོས་སུ། །ཐད་སོར་བཞག་པ་འགའ་ཞིག་ཡོད། །འཛབ་ཅེས་བྱ་བ་སྒྲུབ་པ་པོའི། །སྔགས་ཀྱི་བསྙེན་པ་བགྲང་བ་ཡི། །གྲོགས་བྱེད་པ་ལ་འདོད་ཅེས་ཟེར། །རྫི་ཞེས་བྱ་བ་རླུང་གི་མིང་། །ཀྭ་ཞེས་བྱ་བ་འབོད་པའི་ཚིག །ཁྭ་ཞེས་བྱ་བ་ཁ་དའི་མིང་། །གྲྭ་ཞེས་བྱ་བ་གྲྭ་ཟུར་གྱི། །མིང་ཡིན་ཉྭ་ཞེས་བྱ་བ་

【現代漢語翻譯】 ཉམ་ཉེས་གྱུར་པའི་མིང་དུ་འདོད། —— 被認為是衰敗之名。 དམུ་ཞེས་བྱ་བ་འབྱུང་པོ་ཡི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)ལ་གྲགས་པ་ཡོད། —— 『དམུ་』(damu)被稱為是『元素』的一種。 དམོད་པ་ཞེས་པ་དྲག་པོའི་ཚིག —— 『དམོད་པ་』(dmopa)意為強烈的詞語。 རྨེ་བ་ཞེས་པ་ཟད་དཀའ་བའི། །མིང་སྟེ་རྨེལ་བ་ཞེས་བྱ་བ། །འཁལ་བའི་མིང་དུ་འདོད་པ་ཡིན། —— 『རྨེ་བ་』(rmewa)是難以窮盡之名,『རྨེལ་བ་』(rmelwa)被認為是紡織之名。 རྨྱ་བ་ཞེས་བྱ་ཁམས་ཉོགས་པའི། །མིང་ཡིན་རྨུགས་པ་ཞེས་བྱ་བ། །བྱིང་བའི་མིང་ཡིན་ཁྱི་སོགས་ཀྱིས། །རྨུགས་པ་སོགས་དང་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། —— 『རྨྱ་བ་』(rmyawa)是心神紊亂之名,『རྨུགས་པ་』(rmugpa)是沉沒之名,應根據語境區分狗等的沉沒。 རྨེ་ཞེས་བྱ་བ་བཙོག་པའི་མིང་། —— 『རྨེ་』(rme)是骯髒之名。 རྨེག་ཅེས་བྱ་བ་ཉམས་དང་ནི། །འཁོས་ཀྱི་མིང་དུ་བཏགས་པ་སྟེ། །རྨེག་མེད་པ་ནི་དེ་མེད་པའོ། —— 『རྨེག་』(rmeg)被認為是衰敗和能力之名,『རྨེག་མེད་པ་』(rmegmedpa)就是沒有那些。 སྨྱན་ཞེས་བྱ་བ་ཁྱེའུ་དང་། །བུ་མོའི་ཁ་ལོ་བྱེད་པའི་མིང་། —— 『སྨྱན་』(smryan)是引導男孩和女孩之名。 སྨག་ཅེས་བྱ་བ་མུན་པའི་མིང་། —— 『སྨག་』(smag)是黑暗之名。 སྨྱུང་བ་ཞེས་པ་ལྟོགས་པ་དང་། །སྐོམ་པར་བྱེད་པའི་མིང་དུ་འདོད། —— 『སྨྱུང་བ་』(smyungwa)被認為是使人飢渴之名。 སྨེད་པ་ཞེས་པ་གཏམ་འདྲི་བའི། །ཁྱད་པར་ཞིག་གི་མིང་ལ་འདོད། —— 『སྨེད་པ་』(smedpa)被認為是提問的一種特殊方式之名。 སྨོན་འདྲིན་ཞེས་པ་གྲོགས་པོ་ཡི། །ཁྱད་པར་ཞིག་གི་མིང་དུ་བཤད། —— 『སྨོན་འདྲིན་』(smon'drin)被說是朋友的一種特殊方式之名。 ཙབ་ཧྲལ་ཞེས་པ་ཆགས་པ་ཡིས། །ཀུན་བསླངས་ཅ་ཅོ་འདོན་པའི་མིང་། —— 『ཙབ་ཧྲལ་』(tsabhrl)是因貪慾而發出喧囂之名。 ཙ་ཀོ་ར་དང་ཙུ་ཏ་དང་། །ཙམ་པ་ཀ་དང་ཙནྡན་སོགས། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་ཡིན་ཙ་ན་ཀ —— 『ཙ་ཀོ་ར་』(tsakora)、『ཙུ་ཏ་』(tsuta)、『ཙམ་པ་ཀ་』(tsampaka)、『ཙནྡན་』(tsandan)等是梵語詞彙,『ཙ་ན་ཀ』(tsanaka)。 སྲན་མའི་བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)ཏུ་བཤད། —— 被說是豆類的一種。 གཙུག་ལག་ཅེས་པ་གསུང་རབ་ཀྱི། །མིང་ཡིན་གཙུག་ནི་རྩེ་མོའི་མིང་། —— 『གཙུག་ལག་』(gtsuglag)是經文之名,『གཙུག་』(gtsug)是頂端之名。 གཙུབ་ཤིང་གཙུབ་སྟན་མེ་འབྱིན་པའི། །ཤིང་གི་སྦྱོར་བ་དག་ལ་འདོད། —— 『གཙུབ་ཤིང་』(gtsubshing)、『གཙུབ་སྟན་』(gtsubstan)是指摩擦生火的木頭組合。 ཙུམ་བ་ཞེས་བྱ་ལེགས་སྦྱར་གྱི། །སྐད་ཡིན་བོད་སྐད་ཁ་སྦྱོར་བ། —— 『ཙུམ་བ་』(tsumba)是梵語詞彙,在藏語中是『ཁ་སྦྱོར་བ』(khasbyorwa)。 ཙ་ར་ཀ་ནི་སྨན་སྤྱད་པའོ། —— 『ཙ་ར་ཀ་』(tsaraka)是藥用之物。 སུམ་རྩེན་ཞེས་བྱ་ལྷ་ཡི་མིང་། —— 『སུམ་རྩེན་』(sumrtsen)是天神之名。 རྩབ་མོ་ཞེས་པ་རབ་བྱུང་གི །བཏུང་བའི་ཁྱད་པར་ཞིག་ལ་འདོད། —— 『རྩབ་མོ་』(rtsabmo)被認為是僧侶飲用的一種特殊飲料。 རྩེ་རྒོད་ཅེས་པ་འཁོར་གཡོག་གི །མིང་ཡིན་རྩབས་ནི་རུ་མའི་མིང་། —— 『རྩེ་རྒོད་』(rtsegod)是侍從之名,『རྩབས་』(rtsabs)是箭桿之名。 བརྩས་ཞེས་བྱ་བ་རྔན་པའི་མིང་། —— 『བརྩས་』(brtsas)是報酬之名。 འཚག་ཅེས་བྱ་བ་མདངས་ཀྱི་མིང་། —— 『འཚག་』('tshag)是光澤之名。 འཚའ་ཞེས་བྱ་བ་གཅན་གཟན་གྱི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)ལ་འདོད་པ་སྟེ། །འཚའ་ལུ་ཞེས་པ་དམར་པོ་ལ། །དཀར་པོའི་ཐིག་ལེས་མཚན་པའོ། —— 『འཚའ་』('tsha')被認為是猛獸的一種,『འཚའ་ལུ་』('tsha'lu)是指紅色上帶有白色斑點。 འཚུན་ཞེས་བྱ་བ་ཕ་མེས་ཀྱི། །ལྷན་སྐྱེས་ལྷ་དང་འདྲེ་ཡི་མིང་། —— 『འཚུན་』('tshun)是與生俱來的祖先神和鬼怪之名。 འཚལ་བ་ཞེས་པ་བྱེད་པ་དང་། །ཤེས་པའི་མིང་དུ་སྐབས་ཀྱིས་ཕྱེ། —— 『འཚལ་བ་』('tshalwa)是『做』和『知道』之名,應根據語境區分。 འཚིམ་ཞུ་ཞེས་པ་རྨོག་གི་མིང་། —— 『འཚིམ་ཞུ་』('tshimzhu)是頭盔之名。 འཚལ་མ་ཞེས་པ་ཟ་མ་ཡི། །མིང་ཡིན་འཚལ་བ་ཟ་བ་དང་། །ཚིམ་པའི་དོན་དུའང་བཤད་པ་ཡོད། —— 『འཚལ་མ་』('tshalma)是食物之名,『འཚལ་བ་』('tshalwa)也有吃和滿足的意思。 ཟག་པའི་མིང་ལ་འཛག་པ་དང་། །ཟད་པའི་མིང་ལ་འཛད་པ་དང་། །ནོར་བའི་མིང་ལ་འཛོལ་བ་དང་། །འཇུག་པའི་མིང་ལ་འཛུད་པ་དང་། །ཟེད་པའི་མིང་ལ་འཛེད་པ་སོགས། —— 泄漏之名是『འཛག་པ་』('dzagpa),耗盡之名是『འཛད་པ་』('dzadpa),錯誤之名是『འཛོལ་བ་』('dzolwa),進入之名是『འཛུད་པ་』('dzudpa),吞嚥之名是『འཛེད་པ་』('dzedpa)等。 གྲོང་པའི་སྐད་བཞིན་བསྟན་བཅོས་སུ། །ཐད་སོར་བཞག་པ་འགའ་ཞིག་ཡོད། —— 有些詞語像村落的方言一樣,直接保留在論著中。 འཛབ་ཅེས་བྱ་བ་སྒྲུབ་པ་པོའི། །སྔགས་ཀྱི་བསྙེན་པ་བགྲང་བ་ཡི། །གྲོགས་བྱེད་པ་ལ་འདོད་ཅེས་ཟེར། —— 『འཛབ་』('dzab)被稱為是修行者唸誦咒語時,用來輔助計數的工具。 རྫི་ཞེས་བྱ་བ་རླུང་གི་མིང་། —— 『རྫི་』(rdzi)是風之名。 ཀྭ་ཞེས་བྱ་བ་འབོད་པའི་ཚིག —— 『ཀྭ་』(kwa)是呼喚之詞。 ཁྭ་ཞེས་བྱ་བ་ཁ་དའི་མིང་། —— 『ཁྭ་』(khwa)是烏鴉之名。 གྲྭ་ཞེས་བྱ་བ་གྲྭ་ཟུར་གྱི། །མིང་ཡིན་ཉྭ་ཞེས་བྱ་བ་ —— 『གྲྭ་』(grwa)是角落之名,『ཉྭ་』(nywa)是……

【English Translation】 ཉམ་ཉེས་གྱུར་པའི་མིང་དུ་འདོད། - It is considered a name of decline. དམུ་ཞེས་བྱ་བ་འབྱུང་པོ་ཡི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)ལ་གྲགས་པ་ཡོད། - 'དམུ་' (damu) is known as a type of 'element'. དམོད་པ་ཞེས་པ་དྲག་པོའི་ཚིག - 'དམོད་པ་' (dmopa) means a strong word. རྨེ་བ་ཞེས་པ་ཟད་དཀའ་བའི། །མིང་སྟེ་རྨེལ་བ་ཞེས་བྱ་བ། །འཁལ་བའི་མིང་དུ་འདོད་པ་ཡིན། - 'རྨེ་བ་' (rmewa) is a name of difficult exhaustion, and 'རྨེལ་བ་' (rmelwa) is considered a name of spinning. རྨྱ་བ་ཞེས་བྱ་ཁམས་ཉོགས་པའི། །མིང་ཡིན་རྨུགས་པ་ཞེས་བྱ་བ། །བྱིང་བའི་མིང་ཡིན་ཁྱི་སོགས་ཀྱིས། །རྨུགས་པ་སོགས་དང་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། - 'རྨྱ་བ་' (rmyawa) is a name of mental disturbance, and 'རྨུགས་པ་' (rmugpa) is a name of sinking. Distinguish the sinking of dogs etc. by context. རྨེ་ཞེས་བྱ་བ་བཙོག་པའི་མིང་། - 'རྨེ་' (rme) is a name of dirt. རྨེག་ཅེས་བྱ་བ་ཉམས་དང་ནི། །འཁོས་ཀྱི་མིང་དུ་བཏགས་པ་སྟེ། །རྨེག་མེད་པ་ནི་དེ་མེད་པའོ། - 'རྨེག་' (rmeg) is designated as a name of decline and ability; 'རྨེག་མེད་པ་' (rmegmedpa) is the absence of those. སྨྱན་ཞེས་བྱ་བ་ཁྱེའུ་དང་། །བུ་མོའི་ཁ་ལོ་བྱེད་པའི་མིང་། - 'སྨྱན་' (smryan) is a name for guiding boys and girls. སྨག་ཅེས་བྱ་བ་མུན་པའི་མིང་། - 'སྨག་' (smag) is a name of darkness. སྨྱུང་བ་ཞེས་པ་ལྟོགས་པ་དང་། །སྐོམ་པར་བྱེད་པའི་མིང་དུ་འདོད། - 'སྨྱུང་བ་' (smyungwa) is considered a name for causing hunger and thirst. སྨེད་པ་ཞེས་པ་གཏམ་འདྲི་བའི། །ཁྱད་པར་ཞིག་གི་མིང་ལ་འདོད། - 'སྨེད་པ་' (smedpa) is considered a name for a particular way of asking questions. སྨོན་འདྲིན་ཞེས་པ་གྲོགས་པོ་ཡི། །ཁྱད་པར་ཞིག་གི་མིང་དུ་བཤད། - 'སྨོན་འདྲིན་' (smon'drin) is said to be a name for a particular kind of friend. ཙབ་ཧྲལ་ཞེས་པ་ཆགས་པ་ཡིས། །ཀུན་བསླངས་ཅ་ཅོ་འདོན་པའི་མིང་། - 'ཙབ་ཧྲལ་' (tsabhrl) is a name for making a clamor incited by attachment. ཙ་ཀོ་ར་དང་ཙུ་ཏ་དང་། །ཙམ་པ་ཀ་དང་ཙནྡན་སོགས། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་ཡིན་ཙ་ན་ཀ - 'ཙ་ཀོ་ར་' (tsakora), 'ཙུ་ཏ་' (tsuta), 'ཙམ་པ་ཀ་' (tsampaka), 'ཙནྡན་' (tsandan), etc. are Sanskrit words; 'ཙ་ན་ཀ' (tsanaka). སྲན་མའི་བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)ཏུ་བཤད། - It is said to be a type of bean. གཙུག་ལག་ཅེས་པ་གསུང་རབ་ཀྱི། །མིང་ཡིན་གཙུག་ནི་རྩེ་མོའི་མིང་། - 'གཙུག་ལག་' (gtsuglag) is a name of scripture; 'གཙུག་' (gtsug) is a name of apex. གཙུབ་ཤིང་གཙུབ་སྟན་མེ་འབྱིན་པའི། །ཤིང་གི་སྦྱོར་བ་དག་ལ་འདོད། - 'གཙུབ་ཤིང་' (gtsubshing) and 'གཙུབ་སྟན་' (gtsubstan) refer to the combination of wood for producing fire by friction. ཙུམ་བ་ཞེས་བྱ་ལེགས་སྦྱར་གྱི། །སྐད་ཡིན་བོད་སྐད་ཁ་སྦྱོར་བ། - 'ཙུམ་བ་' (tsumba) is a Sanskrit word; in Tibetan it is 'ཁ་སྦྱོར་བ' (khasbyorwa). ཙ་ར་ཀ་ནི་སྨན་སྤྱད་པའོ། - 'ཙ་ར་ཀ་' (tsaraka) is used for medicine. སུམ་རྩེན་ཞེས་བྱ་ལྷ་ཡི་མིང་། - 'སུམ་རྩེན་' (sumrtsen) is a name of a god. རྩབ་མོ་ཞེས་པ་རབ་བྱུང་གི །བཏུང་བའི་ཁྱད་པར་ཞིག་ལ་འདོད། - 'རྩབ་མོ་' (rtsabmo) is considered a particular drink for monks. རྩེ་རྒོད་ཅེས་པ་འཁོར་གཡོག་གི །མིང་ཡིན་རྩབས་ནི་རུ་མའི་མིང་། - 'རྩེ་རྒོད་' (rtsegod) is a name of attendants; 'རྩབས་' (rtsabs) is a name of arrow shaft. བརྩས་ཞེས་བྱ་བ་རྔན་པའི་མིང་། - 'བརྩས་' (brtsas) is a name of reward. འཚག་ཅེས་བྱ་བ་མདངས་ཀྱི་མིང་། - 'འཚག་' ('tshag) is a name of luster. འཚའ་ཞེས་བྱ་བ་གཅན་གཟན་གྱི། །བྱེ་བྲག་ཞིག་(ཅིག་)ལ་འདོད་པ་སྟེ། །འཚའ་ལུ་ཞེས་པ་དམར་པོ་ལ། །དཀར་པོའི་ཐིག་ལེས་མཚན་པའོ། - 'འཚའ་' ('tsha') is considered a type of wild animal; 'འཚའ་ལུ་' ('tsha'lu) is marked with white spots on red. འཚུན་ཞེས་བྱ་བ་ཕ་མེས་ཀྱི། །ལྷན་སྐྱེས་ལྷ་དང་འདྲེ་ཡི་མིང་། - 'འཚུན་' ('tshun) is a name of ancestral gods and spirits born together. འཚལ་བ་ཞེས་པ་བྱེད་པ་དང་། །ཤེས་པའི་མིང་དུ་སྐབས་ཀྱིས་ཕྱེ། - 'འཚལ་བ་' ('tshalwa) is a name of 'doing' and 'knowing', distinguished by context. འཚིམ་ཞུ་ཞེས་པ་རྨོག་གི་མིང་། - 'འཚིམ་ཞུ་' ('tshimzhu) is a name of helmet. འཚལ་མ་ཞེས་པ་ཟ་མ་ཡི། །མིང་ཡིན་འཚལ་བ་ཟ་བ་དང་། །ཚིམ་པའི་དོན་དུའང་བཤད་པ་ཡོད། - 'འཚལ་མ་' ('tshalma) is a name of food; 'འཚལ་བ་' ('tshalwa) is also explained as eating and being satisfied. ཟག་པའི་མིང་ལ་འཛག་པ་དང་། །ཟད་པའི་མིང་ལ་འཛད་པ་དང་། །ནོར་བའི་མིང་ལ་འཛོལ་བ་དང་། །འཇུག་པའི་མིང་ལ་འཛུད་པ་དང་། །ཟེད་པའི་མིང་ལ་འཛེད་པ་སོགས། - The name for leaking is 'འཛག་པ་' ('dzagpa), the name for exhaustion is 'འཛད་པ་' ('dzadpa), the name for error is 'འཛོལ་བ་' ('dzolwa), the name for entering is 'འཛུད་པ་' ('dzudpa), the name for swallowing is 'འཛེད་པ་' ('dzedpa), etc. གྲོང་པའི་སྐད་བཞིན་བསྟན་བཅོས་སུ། །ཐད་སོར་བཞག་པ་འགའ་ཞིག་ཡོད། - Some words are left directly in the treatises as in the language of the villages. འཛབ་ཅེས་བྱ་བ་སྒྲུབ་པ་པོའི། །སྔགས་ཀྱི་བསྙེན་པ་བགྲང་བ་ཡི། །གྲོགས་བྱེད་པ་ལ་འདོད་ཅེས་ཟེར། - 'འཛབ་' ('dzab) is said to be what helps practitioners count the recitation of mantras. རྫི་ཞེས་བྱ་བ་རླུང་གི་མིང་། - 'རྫི་' (rdzi) is a name of wind. ཀྭ་ཞེས་བྱ་བ་འབོད་པའི་ཚིག - 'ཀྭ་' (kwa) is a word of calling. ཁྭ་ཞེས་བྱ་བ་ཁ་དའི་མིང་། - 'ཁྭ་' (khwa) is a name of crow. གྲྭ་ཞེས་བྱ་བ་གྲྭ་ཟུར་གྱི། །མིང་ཡིན་ཉྭ་ཞེས་བྱ་བ་ - 'གྲྭ་' (grwa) is a name of corner, 'ཉྭ་' (nywa) is...


ནི། །རྐང་དག་ལག་པའི་ཉྭ་ལ་འཆད། །དྭ་བ་ཞེས་པ་སྔོ་ཞིག་དང་། །ཕ་མ་ཤི་བའི་བུ་ཕྲུག་ལ། །འདོད་པ་གཉིས་པོ་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། །ཙྭ་ཚྭ་ཞྭ་ཟྭ་རྭ་རྣམས་ལ། །ཝ་བཏགས་ཡོད་ཚེ་རང་རང་གི །སྐབས་ཀྱི་དོན་རྣམས་འཁྲུལ་མེད་གོ །ལྭ་ཞེས་བྱ་བ་དར་ཟབ་ཀྱི། །ཁྱད་པར་ཞིག་གི་མིང་དུ་འདོད། །ཧྭགས་ཞེས་བྱ་བ་བུ་རམ་གྱི། །ཁ་བུན་བཟང་ཤོས་འདྲིལ་བའི་མིང་། །ཧྭ་ཞེས་བྱ་བ་ཁང་པ་དང་། །གོས་ལ་སོགས་པའི་ཧར་མིག་གི །མིང་དུ་བཏགས་པ་དེ་དག་གོ །གཞོལ་བ་དོན་གཉེར་ཆེ་བའི་མིང་། །གཞབས་པ་ལེགས་པར་བརྟགས་པའི་མིང་། །གཞུང་པ་རབ་ཏུ་འགྲུས་པའི་མིང་། །གཞིལ་བ་ཞེས་པ་བཅིལ་བའི་མིང་། །གཞར་བ་ཞེས་པ་ཉེ་བའི་མིང་། །གཞར་ཡང་ཞེས་པ་ནམ་ཡང་སྟེ། །གཞི་མཉམ་གཤང་བ་སྨིན་པའི་མིང་། །བཞམས་བསྒོ་ཞེས་པ་དྲན་བསྐུལ་གྱི། ། 24-7-7b མིང་ཡིན་བཞིབ་པ་འཇིབ་པའི་མིང་། །ཆེ་བཞི་དཔང་པོའི་མིང་དུ་བཤད། །ཞོ་ཤས་འཚོ་བ་གླ་རྔན་གྱིས། །འཚོ་བའི་མིང་དུ་བཤད་པ་ཡིན། །གཟས་དང་གཟོན་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །ལུས་དང་ངག་གི་ཁྱད་པར་ཏེ། །རྡེག་པའི་སྟངས་ཀ་བྱེད་པ་ལ། །རྡེག་པར་གཟས་ཞེས་ཟེར་བ་དང་། །རིགས་པར་བསྐུལ་བ་མི་ཉན་པར། །ལན་བཟློག་པ་ཡི་མིང་ལ་ནི། །བསྒོ་བ་རྣ་ལ་གཟོན་ཞེས་བཤད། །གཟུ་བོ་ཕྱོགས་ལྷུང་སྤངས་པ་སྟེ། །གཟེགས་མ་ཞེས་པ་ཆ་ཤས་ཀྱི། །མིང་ཡིན་གཟུ་ལུམ་ཅན་ཞེས་པ། །སྤྱི་བརྡོལ་ཅན་གྱི་མིང་དུ་འདོད། །ཟོལ་པ་གཡོ་སྒྱུ་ཅན་གྱི་མིང་། །གཟོད་མ་ཞེས་པ་གདོད་མའི་མིང་། །གཡེམ་པ་ཞེས་པ་ལོག་ཡེམ་གྱི། །མིང་ཡིན་གཡིགས་པ་སྐྱིགས་པུའི་མིང་། །གཡར་ཚ་ཞེས་པ་ངོ་ཚ་ཡི། །ཞེ་ས་ཡིན་ཏེ་གཡར་དམ་དང་། །གཡར་ཁྲལ་གཡར་ངོ་ལ་སོགས་བཞིན། །ཡ་མ་བརླ་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །སྙིང་པོ་མེད་པའི་མིང་ཡིན་ལ། །ཡ་གད་ཅེས་པ་འཛེག་སྟེགས་ཀྱི། །མིང་ཡིན་ཡ་ལད་ཅེས་བྱ་བ། །གོ་ཆའི་མིང་ཡིན་ཡོལ་གོ་ནི། །གཞོང་པའི་མིང་དུ་འདོད་པ་ཡིན། །ཡས་དང་སྟགས་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །དོན་གཅིག་མིང་གི་རྣམ་གྲངས་སོ། །ལ་གོར་ཞེས་བྱ་མྱུར་པོའི་མིང་། །ལོངས་པ་ཞེས་དང་ལོངས་འཆོས་པ། །ཆགས་པས་ཀུན་བསླངས་སྒེག་བཅོས་མིང་། །ལ་བ་ཆགས་སུ་མ་བཅགས་ཤིང་། །སྤུ་མ་ཕྱུང་བའི་སྣམ་བུའི་མིང་། །རླམ་ཞེས་བྱ་བ་ཧམ་སྐྱའི་མིང་། །རླུགས་པ་ཞེས་པ་མ་ཞུ་བའི། །གྱེན་དུ་རླུགས་པའི་མིང་ཡིན་ཏེ། །བརླམས་ཞེས་བྱ་བ་མྱ་ངན་དང་། །གདོན་ལ་སོགས་པས་དཀྲུགས་པའི་མིང་། །རླང་པོ་ 24-7-8a ཞེས་བྱ་མི་སྙན་ཚིག །རློང་དུ་གྱུར་པ་ཞེས་བྱ་བ། །བརྟན་པ་ཐོབ་པའི་མིང་དུ་འདོད། །བླ་ཞེས་བྱ་བ་སྟེང་གི་མིང་། །བློན་གདབ་ཅེས་པ་ཟུར་ནས་ནི། །གྲོས་འདེབས་བྱེད་པའི་མིང་དུ་འདོད། །བློ་གློང་ཞེས་པ་ཡི་ཆད་པའི། །རྫས་ཀྱི་བླ་དང་ལག་གི་བླ། །ནོར་དང་ཁང་ལས་གསར་པ་ཡི། །ཞལ་ཏ་པ་ཡི་མིང་དུ

【現代漢語翻譯】 རྐང་དག་ལག་པའི་ཉྭ་ལ་འཆད། (rkang dag lag pa'i nya la 'chad)——腳和手在小腿上分開。 དྭ་བ་ཞེས་པ་སྔོ་ཞིག་དང་། (dwa ba zhes pa sngo zhig dang)——『དྭ་བ (dwa ba)』指的是一種草。 ཕ་མ་ཤི་བའི་བུ་ཕྲུག་ལ། ('pha ma shi ba'i bu phrug la)——對於父母雙亡的孩子。 འདོད་པ་གཉིས་པོ་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། ('dod pa gnyis po skabs kyis dbye)——這兩種『འདོད་པ (dod pa)』(慾望,需要)根據語境區分。 ཙྭ་ཚྭ་ཞྭ་ཟྭ་རྭ་རྣམས་ལ། (tswa tshwa zhwa zwa rwa rnams la)——對於ཙྭ (tswa)、ཚྭ (tshwa)、ཞྭ (zhwa)、ཟྭ (zwa)、རྭ (rwa)這些字。 ཝ་བཏགས་ཡོད་ཚེ་རང་རང་གི (wa btags yod tshe rang rang gi)——當加上ཝ (wa)時,各自的。 སྐབས་ཀྱི་དོན་རྣམས་འཁྲུལ་མེད་གོ (skabs kyi don rnams 'khrul med go)——語境中的含義要正確理解。 ལྭ་ཞེས་བྱ་བ་དར་ཟབ་ཀྱི། (lwa zhes bya ba dar zab kyi)——『ལྭ (lwa)』指的是絲綢的。 ཁྱད་པར་ཞིག་གི་མིང་དུ་འདོད། (khyad par zhig gi ming du 'dod)——一種特殊名稱。 ཧྭགས་ཞེས་བྱ་བ་བུ་རམ་གྱི། (hwags zhes bya ba bu ram gyi)——『ཧྭགས (hwags)』指的是紅糖的。 ཁ་བུན་བཟང་ཤོས་འདྲིལ་བའི་མིང་། (kha bun bzang shos 'dril ba'i ming)——最好的糖蜜揉搓在一起的名稱。 ཧྭ་ཞེས་བྱ་བ་ཁང་པ་དང་། (hwa zhes bya ba khang pa dang)——『ཧྭ (hwa)』指的是房屋和。 གོས་ལ་སོགས་པའི་ཧར་མིག་གི (gos la sogs pa'i har mig gi)——衣服等上面的格子。 མིང་དུ་བཏགས་པ་དེ་དག་གོ (ming du btags pa de dag go)——這些都是名稱。 གཞོལ་བ་དོན་གཉེར་ཆེ་བའི་མིང་། (gzhol ba don gnyer che ba'i ming)——『གཞོལ་བ (gzhol ba)』指的是非常努力追求目標的名稱。 གཞབས་པ་ལེགས་པར་བརྟགས་པའི་མིང་། (gzhabs pa legs par brtags pa'i ming)——『གཞབས་པ (gzhabs pa)』指的是仔細檢查的名稱。 གཞུང་པ་རབ་ཏུ་འགྲུས་པའི་མིང་། (gzhung pa rab tu 'grus pa'i ming)——『གཞུང་པ (gzhung pa)』指的是非常勤奮的名稱。 གཞིལ་བ་ཞེས་པ་བཅིལ་བའི་མིང་། (gzhil ba zhes pa bcil ba'i ming)——『གཞིལ་བ (gzhil ba)』指的是擠壓的名稱。 གཞར་བ་ཞེས་པ་ཉེ་བའི་མིང་། (gzhar ba zhes pa nye ba'i ming)——『གཞར་བ (gzhar ba)』指的是靠近的名稱。 གཞར་ཡང་ཞེས་པ་ནམ་ཡང་སྟེ། (gzhar yang zhes pa nam yang ste)——『གཞར་ཡང (gzhar yang)』指的是任何時候,即。 གཞི་མཉམ་གཤང་བ་སྨིན་པའི་མིང་། (gzhi mnyam gshang ba smin pa'i ming)——『གཞི་མཉམ (gzhi mnyam)』、『གཤང་བ (gshang ba)』指的是成熟的名稱。 བཞམས་བསྒོ་ཞེས་པ་དྲན་བསྐུལ་གྱི། (bzham bsgos zhes pa dran bskul gyi)——『བཞམས (bzham)』、『བསྒོ (bsgo)』指的是提醒的。 མིང་ཡིན་བཞིབ་པ་འཇིབ་པའི་མིང་། (ming yin bzhib pa 'jibs pa'i ming)——名稱,『བཞིབ་པ (bzhib pa)』指的是吮吸的名稱。 ཆེ་བཞི་དཔང་པོའི་མིང་དུ་བཤད། (che bzhi dpang po'i ming du bshad)——『ཆེ་བཞི (che bzhi)』被解釋為證人的名稱。 ཞོ་ཤས་འཚོ་བ་གླ་རྔན་གྱིས། (zho shas 'tsho ba gla rngan gyis)——『ཞོ་ཤས (zho shas)』指的是通過工資報酬來維持生計。 འཚོ་བའི་མིང་དུ་བཤད་པ་ཡིན། ('tsho ba'i ming du bshad pa yin)——維持生計的名稱。 གཟས་དང་གཟོན་ཞེས་བྱ་བ་ནི། (gzas dang gzon zhes bya ba ni)——『གཟས (gzas)』和『གཟོན (gzon)』指的是。 ལུས་དང་ངག་གི་ཁྱད་པར་ཏེ། (lus dang ngag gi khyad par te)——身體和語言的不同。 རྡེག་པའི་སྟངས་ཀ་བྱེད་པ་ལ། (rdeg pa'i stangs ka byed pa la)——對於做出毆打的姿勢。 རྡེག་པར་གཟས་ཞེས་ཟེར་བ་དང་། (rdeg par gzas zhes zer ba dang)——稱為『毆打的གཟས (gzas)』。 རིགས་པར་བསྐུལ་བ་མི་ཉན་པར། (rigs par bskul ba mi nyan par)——勸說不聽從。 ལན་བཟློག་པ་ཡི་མིང་ལ་ནི། (lan bzlog pa yi ming la ni)——對於反駁的名稱。 བསྒོ་བ་རྣ་ལ་གཟོན་ཞེས་བཤད། (bsgo ba rna la gzon zhes bshad)——稱為『勸說不聽的གཟོན (gzon)』。 གཟུ་བོ་ཕྱོགས་ལྷུང་སྤངས་པ་སྟེ། (gzu bo phyogs lhung spangs pa ste)——『གཟུ་བོ (gzu bo)』指的是公正無私。 གཟེགས་མ་ཞེས་པ་ཆ་ཤས་ཀྱི། (gze gma zhes pa cha shas kyi)——『གཟེགས་མ (gze gma)』指的是部分的。 མིང་ཡིན་གཟུ་ལུམ་ཅན་ཞེས་པ། (ming yin gzu lum can zhes pa)——名稱,『གཟུ་ལུམ (gzu lum)』指的是。 སྤྱི་བརྡོལ་ཅན་གྱི་མིང་དུ་འདོད། (spyi brdol can gyi ming du 'dod)——粗魯之人的名稱。 ཟོལ་པ་གཡོ་སྒྱུ་ཅན་གྱི་མིང་། (zol pa g.yo sgyu can gyi ming)——『ཟོལ་པ (zol pa)』指的是狡猾之人的名稱。 གཟོད་མ་ཞེས་པ་གདོད་མའི་མིང་། (gzod ma zhes pa gdod ma'i ming)——『གཟོད་མ (gzod ma)』指的是原始的名稱。 གཡེམ་པ་ཞེས་པ་ལོག་ཡེམ་གྱི། (g.yem pa zhes pa log yem gyi)——『གཡེམ་པ (g.yem pa)』指的是邪淫的。 མིང་ཡིན་གཡིགས་པ་སྐྱིགས་པུའི་མིང་། (ming yin g.yigs pa skyigs pu'i ming)——名稱,『གཡིགས་པ (g.yigs pa)』指的是打嗝的名稱。 གཡར་ཚ་ཞེས་པ་ངོ་ཚ་ཡི། (g.yar tsha zhes pa ngo tsha yi)——『གཡར་ཚ (g.yar tsha)』指的是羞恥的。 ཞེ་ས་ཡིན་ཏེ་གཡར་དམ་དང་། (zhe sa yin te g.yar dam dang)——敬語,如『གཡར་དམ (g.yar dam)』和。 གཡར་ཁྲལ་གཡར་ངོ་ལ་སོགས་བཞིན། (g.yar khral g.yar ngo la sogs bzhin)——『གཡར་ཁྲལ (g.yar khral)』、『གཡར་ངོ (g.yar ngo)』等。 ཡ་མ་བརླ་ཞེས་བྱ་བ་ནི། (ya ma brla zhes bya ba ni)——『ཡ་མ་བརླ (ya ma brla)』指的是。 སྙིང་པོ་མེད་པའི་མིང་ཡིན་ལ། (snying po med pa'i ming yin la)——沒有意義的名稱。 ཡ་གད་ཅེས་པ་འཛེག་སྟེགས་ཀྱི། (ya gad ces pa 'dzeg stegs kyi)——『ཡ་གད (ya gad)』指的是臺階。 མིང་ཡིན་ཡ་ལད་ཅེས་བྱ་བ། (ming yin ya lad ces bya ba)——名稱,『ཡ་ལད (ya lad)』指的是。 གོ་ཆའི་མིང་ཡིན་ཡོལ་གོ་ནི། (go cha'i ming yin yol go ni)——盔甲的名稱,『ཡོལ་གོ (yol go)』指的是。 གཞོང་པའི་མིང་དུ་འདོད་པ་ཡིན། (gzhong pa'i ming du 'dod pa yin)——容器的名稱。 ཡས་དང་སྟགས་ཞེས་བྱ་བ་ནི། (yas dang stags zhes bya ba ni)——『ཡས (yas)』和『སྟགས (stags)』指的是。 དོན་གཅིག་མིང་གི་རྣམ་གྲངས་སོ། (don gcig ming gi rnam grangs so)——同一個意思的不同名稱。 ལ་གོར་ཞེས་བྱ་མྱུར་པོའི་མིང་། (la gor zhes bya myur po'i ming)——『ལ་གོར (la gor)』指的是快速的名稱。 ལོངས་པ་ཞེས་དང་ལོངས་འཆོས་པ། (longs pa zhes dang longs 'chos pa)——『ལོངས་པ (longs pa)』和『ལོངས་འཆོས་པ (longs 'chos pa)』。 ཆགས་པས་ཀུན་བསླངས་སྒེག་བཅོས་མིང་། (chags pas kun bslangs sgeg bcos ming)——指的是因貪戀而引起的矯揉造作。 ལ་བ་ཆགས་སུ་མ་བཅགས་ཤིང་། (la ba chags su ma bcags shing)——『ལ་བ (la ba)』指的是沒有染色的。 སྤུ་མ་ཕྱུང་བའི་སྣམ་བུའི་མིང་། (spu ma phyung ba'i snam bu'i ming)——沒有拔毛的粗呢的名稱。 རླམ་ཞེས་བྱ་བ་ཧམ་སྐྱའི་མིང་། (rlam zhes bya ba ham skya'i ming)——『རླམ (rlam)』指的是貪婪的名稱。 རླུགས་པ་ཞེས་པ་མ་ཞུ་བའི། (rlugs pa zhes pa ma zhu ba'i)——『རླུགས་པ (rlugs pa)』指的是未消化的。 གྱེན་དུ་རླུགས་པའི་མིང་ཡིན་ཏེ། (gyen du rlugs pa'i ming yin te)——向上涌出的名稱。 བརླམས་ཞེས་བྱ་བ་མྱ་ངན་དང་། (brlams zhes bya ba mya ngan dang)——『བརླམས (brlams)』指的是悲傷和。 གདོན་ལ་སོགས་པས་དཀྲུགས་པའི་མིང་། (gdon la sogs pas dkrugs pa'i ming)——被邪魔等擾亂的名稱。 རླང་པོ་ (rlang po)——粗俗的詞語。 ཞེས་བྱ་མི་སྙན་ཚིག (zhes bya mi snyan tshig)—— རློང་དུ་གྱུར་པ་ཞེས་བྱ་བ། (rlong du gyur pa zhes bya ba)——『རློང་དུ་གྱུར་པ (rlong du gyur pa)』指的是。 བརྟན་པ་ཐོབ་པའི་མིང་དུ་འདོད། (brtan pa thob pa'i ming du 'dod)——獲得穩定的名稱。 བླ་ཞེས་བྱ་བ་སྟེང་གི་མིང་། (bla zhes bya ba steng gi ming)——『བླ (bla)』指的是上面的名稱。 བློན་གདབ་ཅེས་པ་ཟུར་ནས་ནི། (blon gdab ces pa zur nas ni)——『བློན་གདབ (blon gdab)』指的是從側面。 གྲོས་འདེབས་བྱེད་པའི་མིང་དུ་འདོད། (gros 'debs byed pa'i ming du 'dod)——提出建議的名稱。 བློ་གློང་ཞེས་པ་ཡི་ཆད་པའི། (blo glong zhes pa yi chad pa'i)——『བློ་གློང (blo glong)』指的是減少的。 རྫས་ཀྱི་བླ་དང་ལག་གི་བླ། (rdzas kyi bla dang lag gi bla)——物品的『བླ (bla)』和手的『བླ (bla)』。 ནོར་དང་ཁང་ལས་གསར་པ་ཡི། (nor dang khang las gsar pa yi)——財產和房屋的新。 ཞལ་ཏ་པ་ཡི་མིང་དུ (zhal ta pa yi ming du)——『ཞལ་ཏ (zhal ta)』的名稱。

【English Translation】 རྐང་དག་ལག་པའི་ཉྭ་ལ་འཆད། (rkang dag lag pa'i nya la 'chad) - Feet and hands are separated on the calves. དྭ་བ་ཞེས་པ་སྔོ་ཞིག་དང་། (dwa ba zhes pa sngo zhig dang) - 'དྭ་བ (dwa ba)' refers to a type of grass. ཕ་མ་ཤི་བའི་བུ་ཕྲུག་ལ། ('pha ma shi ba'i bu phrug la) - For children whose parents have died. འདོད་པ་གཉིས་པོ་སྐབས་ཀྱིས་དབྱེ། ('dod pa gnyis po skabs kyis dbye) - These two types of 'འདོད་པ (dod pa)' (desire, need) are distinguished by context. ཙྭ་ཚྭ་ཞྭ་ཟྭ་རྭ་རྣམས་ལ། (tswa tshwa zhwa zwa rwa rnams la) - For the letters ཙྭ (tswa), ཚྭ (tshwa), ཞྭ (zhwa), ཟྭ (zwa), རྭ (rwa). ཝ་བཏགས་ཡོད་ཚེ་རང་རང་གི (wa btags yod tshe rang rang gi) - When ཝ (wa) is added, each of their. སྐབས་ཀྱི་དོན་རྣམས་འཁྲུལ་མེད་གོ (skabs kyi don rnams 'khrul med go) - Meanings in context should be understood correctly. ལྭ་ཞེས་བྱ་བ་དར་ཟབ་ཀྱི། (lwa zhes bya ba dar zab kyi) - 'ལྭ (lwa)' refers to silk. ཁྱད་པར་ཞིག་གི་མིང་དུ་འདོད། (khyad par zhig gi ming du 'dod) - A special name. ཧྭགས་ཞེས་བྱ་བ་བུ་རམ་གྱི། (hwags zhes bya ba bu ram gyi) - 'ཧྭགས (hwags)' refers to jaggery. ཁ་བུན་བཟང་ཤོས་འདྲིལ་བའི་མིང་། (kha bun bzang shos 'dril ba'i ming) - The name for the best molasses rolled together. ཧྭ་ཞེས་བྱ་བ་ཁང་པ་དང་། (hwa zhes bya ba khang pa dang) - 'ཧྭ (hwa)' refers to houses and. གོས་ལ་སོགས་པའི་ཧར་མིག་གི (gos la sogs pa'i har mig gi) - The grids on clothes, etc. མིང་དུ་བཏགས་པ་དེ་དག་གོ (ming du btags pa de dag go) - These are the names. གཞོལ་བ་དོན་གཉེར་ཆེ་བའི་མིང་། (gzhol ba don gnyer che ba'i ming) - 'གཞོལ་བ (gzhol ba)' refers to the name for being very diligent in pursuing goals. གཞབས་པ་ལེགས་པར་བརྟགས་པའི་མིང་། (gzhabs pa legs par brtags pa'i ming) - 'གཞབས་པ (gzhabs pa)' refers to the name for carefully examining. གཞུང་པ་རབ་ཏུ་འགྲུས་པའི་མིང་། (gzhung pa rab tu 'grus pa'i ming) - 'གཞུང་པ (gzhung pa)' refers to the name for being very diligent. གཞིལ་བ་ཞེས་པ་བཅིལ་བའི་མིང་། (gzhil ba zhes pa bcil ba'i ming) - 'གཞིལ་བ (gzhil ba)' refers to the name for squeezing. གཞར་བ་ཞེས་པ་ཉེ་བའི་མིང་། (gzhar ba zhes pa nye ba'i ming) - 'གཞར་བ (gzhar ba)' refers to the name for being close. གཞར་ཡང་ཞེས་པ་ནམ་ཡང་སྟེ། (gzhar yang zhes pa nam yang ste) - 'གཞར་ཡང (gzhar yang)' refers to anytime, i.e. གཞི་མཉམ་གཤང་བ་སྨིན་པའི་མིང་། (gzhi mnyam gshang ba smin pa'i ming) - 'གཞི་མཉམ (gzhi mnyam)', 'གཤང་བ (gshang ba)' refers to the name for being mature. བཞམས་བསྒོ་ཞེས་པ་དྲན་བསྐུལ་གྱི། (bzham bsgos zhes pa dran bskul gyi) - 'བཞམས (bzham)', 'བསྒོ (bsgo)' refers to the name for reminding. མིང་ཡིན་བཞིབ་པ་འཇིབ་པའི་མིང་། (ming yin bzhib pa 'jibs pa'i ming) - Name, 'བཞིབ་པ (bzhib pa)' refers to the name for sucking. ཆེ་བཞི་དཔང་པོའི་མིང་དུ་བཤད། (che bzhi dpang po'i ming du bshad) - 'ཆེ་བཞི (che bzhi)' is explained as the name for a witness. ཞོ་ཤས་འཚོ་བ་གླ་རྔན་གྱིས། (zho shas 'tsho ba gla rngan gyis) - 'ཞོ་ཤས (zho shas)' refers to making a living through wages and rewards. འཚོ་བའི་མིང་དུ་བཤད་པ་ཡིན། ('tsho ba'i ming du bshad pa yin) - The name for making a living. གཟས་དང་གཟོན་ཞེས་བྱ་བ་ནི། (gzas dang gzon zhes bya ba ni) - 'གཟས (gzas)' and 'གཟོན (gzon)' refer to. ལུས་དང་ངག་གི་ཁྱད་པར་ཏེ། (lus dang ngag gi khyad par te) - The difference between body and speech. རྡེག་པའི་སྟངས་ཀ་བྱེད་པ་ལ། (rdeg pa'i stangs ka byed pa la) - For making a gesture of hitting. རྡེག་པར་གཟས་ཞེས་ཟེར་བ་དང་། (rdeg par gzas zhes zer ba dang) - It is called 'hitting གཟས (gzas)'. རིགས་པར་བསྐུལ་བ་མི་ཉན་པར། (rigs par bskul ba mi nyan par) - Persuading without listening. ལན་བཟློག་པ་ཡི་མིང་ལ་ནི། (lan bzlog pa yi ming la ni) - For the name of refuting. བསྒོ་བ་རྣ་ལ་གཟོན་ཞེས་བཤད། (bsgo ba rna la gzon zhes bshad) - It is called 'not listening to advice གཟོན (gzon)'. གཟུ་བོ་ཕྱོགས་ལྷུང་སྤངས་པ་སྟེ། (gzu bo phyogs lhung spangs pa ste) - 'གཟུ་བོ (gzu bo)' refers to being impartial. གཟེགས་མ་ཞེས་པ་ཆ་ཤས་ཀྱི། (gze gma zhes pa cha shas kyi) - 'གཟེགས་མ (gze gma)' refers to a part of. མིང་ཡིན་གཟུ་ལུམ་ཅན་ཞེས་པ། (ming yin gzu lum can zhes pa) - Name, 'གཟུ་ལུམ (gzu lum)' refers to. སྤྱི་བརྡོལ་ཅན་གྱི་མིང་དུ་འདོད། (spyi brdol can gyi ming du 'dod) - The name for a rude person. ཟོལ་པ་གཡོ་སྒྱུ་ཅན་གྱི་མིང་། (zol pa g.yo sgyu can gyi ming) - 'ཟོལ་པ (zol pa)' refers to the name for a cunning person. གཟོད་མ་ཞེས་པ་གདོད་མའི་མིང་། (gzod ma zhes pa gdod ma'i ming) - 'གཟོད་མ (gzod ma)' refers to the original name. གཡེམ་པ་ཞེས་པ་ལོག་ཡེམ་གྱི། (g.yem pa zhes pa log yem gyi) - 'གཡེམ་པ (g.yem pa)' refers to illicit sex. མིང་ཡིན་གཡིགས་པ་སྐྱིགས་པུའི་མིང་། (ming yin g.yigs pa skyigs pu'i ming) - Name, 'གཡིགས་པ (g.yigs pa)' refers to the name for hiccuping. གཡར་ཚ་ཞེས་པ་ངོ་ཚ་ཡི། (g.yar tsha zhes pa ngo tsha yi) - 'གཡར་ཚ (g.yar tsha)' refers to shame. ཞེ་ས་ཡིན་ཏེ་གཡར་དམ་དང་། (zhe sa yin te g.yar dam dang) - Honorific, such as 'གཡར་དམ (g.yar dam)' and. གཡར་ཁྲལ་གཡར་ངོ་ལ་སོགས་བཞིན། (g.yar khral g.yar ngo la sogs bzhin) - 'གཡར་ཁྲལ (g.yar khral)', 'གཡར་ངོ (g.yar ngo)', etc. ཡ་མ་བརླ་ཞེས་བྱ་བ་ནི། (ya ma brla zhes bya ba ni) - 'ཡ་མ་བརླ (ya ma brla)' refers to. སྙིང་པོ་མེད་པའི་མིང་ཡིན་ལ། (snying po med pa'i ming yin la) - A name without meaning. ཡ་གད་ཅེས་པ་འཛེག་སྟེགས་ཀྱི། (ya gad ces pa 'dzeg stegs kyi) - 'ཡ་གད (ya gad)' refers to a step. མིང་ཡིན་ཡ་ལད་ཅེས་བྱ་བ། (ming yin ya lad ces bya ba) - Name, 'ཡ་ལད (ya lad)' refers to. གོ་ཆའི་མིང་ཡིན་ཡོལ་གོ་ནི། (go cha'i ming yin yol go ni) - The name for armor, 'ཡོལ་གོ (yol go)' refers to. གཞོང་པའི་མིང་དུ་འདོད་པ་ཡིན། (gzhong pa'i ming du 'dod pa yin) - The name for a container. ཡས་དང་སྟགས་ཞེས་བྱ་བ་ནི། (yas dang stags zhes bya ba ni) - 'ཡས (yas)' and 'སྟགས (stags)' refer to. དོན་གཅིག་མིང་གི་རྣམ་གྲངས་སོ། (don gcig ming gi rnam grangs so) - Different names for the same meaning. ལ་གོར་ཞེས་བྱ་མྱུར་པོའི་མིང་། (la gor zhes bya myur po'i ming) - 'ལ་གོར (la gor)' refers to the name for being fast. ལོངས་པ་ཞེས་དང་ལོངས་འཆོས་པ། (longs pa zhes dang longs 'chos pa) - 'ལོངས་པ (longs pa)' and 'ལོངས་འཆོས་པ (longs 'chos pa)'. ཆགས་པས་ཀུན་བསླངས་སྒེག་བཅོས་མིང་། (chags pas kun bslangs sgeg bcos ming) - Refers to affectation caused by attachment. ལ་བ་ཆགས་སུ་མ་བཅགས་ཤིང་། (la ba chags su ma bcags shing) - 'ལ་བ (la ba)' refers to undyed. སྤུ་མ་ཕྱུང་བའི་སྣམ་བུའི་མིང་། (spu ma phyung ba'i snam bu'i ming) - The name for coarse wool without the fluff removed. རླམ་ཞེས་བྱ་བ་ཧམ་སྐྱའི་མིང་། (rlam zhes bya ba ham skya'i ming) - 'རླམ (rlam)' refers to the name for being greedy. རླུགས་པ་ཞེས་པ་མ་ཞུ་བའི། (rlugs pa zhes pa ma zhu ba'i) - 'རླུགས་པ (rlugs pa)' refers to undigested. གྱེན་དུ་རླུགས་པའི་མིང་ཡིན་ཏེ། (gyen du rlugs pa'i ming yin te) - The name for regurgitating upwards. བརླམས་ཞེས་བྱ་བ་མྱ་ངན་དང་། (brlams zhes bya ba mya ngan dang) - 'བརླམས (brlams)' refers to sorrow and. གདོན་ལ་སོགས་པས་དཀྲུགས་པའི་མིང་། (gdon la sogs pas dkrugs pa'i ming) - The name for being disturbed by evil spirits, etc. རླང་པོ་ (rlang po) - A vulgar word. ཞེས་བྱ་མི་སྙན་ཚིག (zhes bya mi snyan tshig) - རློང་དུ་གྱུར་པ་ཞེས་བྱ་བ། (rlong du gyur pa zhes bya ba) - 'རློང་དུ་གྱུར་པ (rlong du gyur pa)' refers to. བརྟན་པ་ཐོབ་པའི་མིང་དུ་འདོད། (brtan pa thob pa'i ming du 'dod) - The name for gaining stability. བླ་ཞེས་བྱ་བ་སྟེང་གི་མིང་། (bla zhes bya ba steng gi ming) - 'བླ (bla)' refers to the name for above. བློན་གདབ་ཅེས་པ་ཟུར་ནས་ནི། (blon gdab ces pa zur nas ni) - 'བློན་གདབ (blon gdab)' refers to from the side. གྲོས་འདེབས་བྱེད་པའི་མིང་དུ་འདོད། (gros 'debs byed pa'i ming du 'dod) - The name for giving advice. བློ་གློང་ཞེས་པ་ཡི་ཆད་པའི། (blo glong zhes pa yi chad pa'i) - 'བློ་གློང (blo glong)' refers to the reduced. རྫས་ཀྱི་བླ་དང་ལག་གི་བླ། (rdzas kyi bla dang lag gi bla) - The 'བླ (bla)' of objects and the 'བླ (bla)' of hands. ནོར་དང་ཁང་ལས་གསར་པ་ཡི། (nor dang khang las gsar pa yi) - The new of property and houses. ཞལ་ཏ་པ་ཡི་མིང་དུ (zhal ta pa yi ming du) - The name for 'ཞལ་ཏ (zhal ta)'.


་འདོད། །བཟླུགས་པ་ཞེས་པ་ཕ་རོལ་པོའི། །སེམས་བཟུང་བ་ཡི་མིང་ཡིན་ནོ། །གཤོར་ཞེས་བྱ་བ་ཐོད་པ་ཡི། །མིང་དུ་མན་ངག་སྙེ་མར་བཤད། །བཤུལ་ཞེས་བྱ་བ་ལམ་གྱི་མིང་། །གཤུང་ན་ཞེས་པ་རང་གཞན་གྱི། །སྐྱོན་ནས་དངོས་སུ་བརྗོད་པའི་མིང་། །ཤིན་ཏེ་མ་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །མཐུ་ཆུང་བ་ཡི་མིང་དུ་བཤད། །སྲ་བརྐྱང་ཞེས་པ་དགེ་འདུན་གྱི། །ཆོས་གོས་སུམ་ཕྲུགས་གཅིག་ཙམ་ལ། །མཚམས་ནང་དེ་ན་ཡོད་པ་ཡི། །དགེ་འདུན་ཀུན་གྱི་ཆོས་གོས་ཀྱི། །བྱིན་རླབས་ཆགས་པ་གཅིག་ལ་ཟེར། །སྲི་ཞུ་ཞེས་པ་དྲིན་བསམས་ནས། །བཀུར་སྟི་བྱེད་པའི་མིང་ལ་འདོད། །གསོག་དང་གསོབ་ཅེས་བྱ་བ་ནི། །སླུ་བའི་མིང་གི་རྣམ་གྲངས་ཡིན། །སྲོ་ཁང་ཞེས་པ་ཁྲུས་ལ་སོགས། །རེག་བྱ་རྣམ་པ་ལྔ་བསྟེན་པས། །བ་སྤུའི་བུ་ག་སྣུམ་གྱིས་ནི། །གང་བར་བྱེད་པའི་མིང་དུ་འདོད། །གསུད་པ་ཞེས་པ་སྦྲེགས་པའི་མིང་། །ཁ་གསག་ཅེས་པ་རྙེད་པའི་ཕྱིར། །གཞན་ནོར་བསྔགས་པར་བྱེད་པའོ། །གསེག་ཤང་ཞེས་པ་མཁར་སིལ་གྱི། །མིང་ཡིན་གསོང་པོ་ཞེས་བྱ་བ། །དྲང་ཞིང་གསལ་བའི་མིང་དུ་འདོད། །བསོད་པ་ཞེས་པ་ཞིམ་པའི་མིང་། །བསོད་ཉམས་ཞེས་བྱ་འདོད་པ་ལ། །ལྷག་པར་སྤྱོད་པའི་མིང་ཡིན་ཏེ། །བསེལ་བ་ཞེས་བྱ་འཇིགས་པ་ལས། ། 24-7-8b སྐྱོབ་པའི་སྐྱབས་ཀྱི་མིང་དུ་བཤད། །སྲི་ཞེས་བྱ་བ་མཐར་བྱེད་ཀྱི། །ཟ་བའི་ལམ་སྲོལ་བྱང་བའི་མིང་། །སྲེལ་བ་འཛིན་ཞིང་སྐྱོང་བའི་མིང་། །གསྭ་ཞེས་བྱ་བ་ལྷ་ཀླུ་སོགས། །འབྱུང་པོ་འབའ་ཞིག་འབོད་པའི་མིང་། །དྲི་ཞིམ་མིང་ལའང་བསུང་ཞེས་ཟེར། །སྲུལ་པོ་ཞེས་པ་རུལ་བའི་མིང་། །དེ་ལས་ལུས་སྲུལ་པོ་ཡང་གཏོགས། །དེ་ནས་ལེགས་པར་སྦྱར་བའི་སྐད། །བོད་ཀྱི་སྐད་ལའང་སོར་བཞག་དང་། །ཟུར་ཆག་འགའ་ཞིག་བཤད་བྱ་བ། །པོ་ཏཱ་ལ་དང་ཤམྦྷ་ལ། །ཨོ་རེནྟྲ་དང་ན་ལེནྟྲ། །ཏིལ་དང་པདྨ་རཱ་ཀ་དང་། །མཽ་གལ་དང་ཤཱ་རི་དང་། །ཀེང་ཤུ་ཀ་དང་ཀ་དམ་པ། །མནྡ་ར་དང་མུ་ཏིག་དང་། །ཏ་མ་ལ་དང་ཙནྡན་དང་། །ག་པུར་གུ་གུལ་གུར་ཀུམ་དང་། །དུ་རུ་ཀ་དང་ཨརྒ་དང་། །ཀུ་མུ་ཏ་དང་ཙམྤ་ཀ །བ་རུ་ཤ་ཀ་མ་ལི་ཀ །མཉྫུ་ཛི་ཧྭ་པྲི་ཡངྐུ། །སུག་སྨེལ་དང་ནི་མ་ཤ་ཀ །བཻཌཱུཪྻ་དང་མརྒད་དང་། །ཀེ་ཀེ་རུ་རྣམས་ལེགས་སྦྱར་སྐད། །ཐད་སོར་བཞག་པ་ཡིན་ཞེས་བྱ། །ཨཎྜ་རྙིལ་ཞེས་བྱ་བ་ནི། །ཨིནྡྲ་ནཱི་ལའི་བོད་སྐད་དེ། །ལ་དུ་ཧྭགས་ཀྱི་ལེགས་སྦྱར་སྐད། །སངྐྲི་(སཾསྐྲྀ)ཏ་ནི་ལེགས་སྦྱར་རོ། །གེའུ་ཧང་ཞེས་བྱ་བ་ཡང་། །གོ་རོ་ཙ་ནའི་བོད་སྐད་ཡིན། །ལི་ཁྲི་ཞེས་པ་སིནྡྷཱུ་རའི། །བོད་སྐད་དག་ཏུ་བཤད་པ་ཡིན། །པི་པི་ལིང་ནི་ལེགས་སྦྱར་སྐད། །ཡིན་ཡང་ན་ལེ་ཤམ་ཞེས་དང་། །ཨ་བར་སྐྱུར་གསུམ་ཞེས་བྱ་བ། །ཞང་ཞུང་སྐད་ཡིན་ལེགས་སྦྱར་གྱི། །སྐད་དུ་ངེས་པར་འཁྲུལ་མི་བྱ། །ཤུ་དག་ལི་ཤི་ཤིང་ཀུ

【現代漢語翻譯】 『བཟླུགས་པ་』(bzllugs pa)意為抓住對方的心。 『གཤོར་』(gshor)在口訣穗中被解釋為頭部的名稱。 『བཤུལ་』(bshul)是道路的名稱。 『གཤུང་ན་』(gshung na)是指直接說出自己或他人的缺點。 『ཤིན་ཏེ་མ་』(shin te ma)被解釋為力量弱小的名稱。 『སྲ་བརྐྱང་』(sra brkyang)是指僧團的三件套法衣,在結界內,所有僧人的法衣加持力凝聚在一起。 『སྲི་ཞུ་』(sri zhu)意為感念恩情,進行尊敬。 『གསོག་』(gsog)和『གསོབ་』(gsob)是欺騙的同義詞。 『སྲོ་ཁང་』(sro khang)是指通過洗浴等方式,運用五種觸覺,使毛孔被油脂充滿。 『གསུད་པ་』(gsud pa)是連線的名稱。 『ཁ་གསག་』(kha gsag)是爲了獲得利益而讚美他人的財產。 『གསེག་ཤང་』(gseg shang)是城堡廢墟的名稱,『གསོང་པོ་』(gsong po)意為正直和清晰。 『བསོད་པ་』(bsod pa)是美味的名稱。 『བསོད་ཉམས་』(bsod nyams)是指過度享受慾望,『བསེལ་བ་』(bsel ba)是指從恐懼中 拯救的庇護。 『སྲི་』(sri)是指終結者吞噬的途徑成熟的名稱。 『སྲེལ་བ་』(srel ba)是持有和保護的名稱。 『གསྭ་』(gswa)是指呼喚神、龍等精靈的名稱。 香的味道也稱為『བསུང་』(bsung)。 『སྲུལ་པོ་』(srul po)是腐爛的名稱,也包括身體的腐爛。 接下來,將解釋一些梵語詞彙在藏語中的保留和變音情況。 པོ་ཏཱ་ལ་(Potala,布達拉)、ཤམྦྷ་ལ་(Shambhala,香巴拉)、ཨོ་རེནྟྲ་(Orentra)、ན་ལེནྟྲ་(Nalendra,那爛陀)、ཏིལ་(til,芝麻)、པདྨ་རཱ་ཀ་(padma raka,紅寶石)、མཽ་གལ་(Maugala,莫臥兒)、ཤཱ་རི་(shari)、ཀེང་ཤུ་ཀ་(keng shuka,紫礦)、ཀ་དམ་པ་(kadampa,噶當巴)、མནྡ་ར་(mandara,曼陀羅)、མུ་ཏིག་(mutik,珍珠)、ཏ་མ་ལ་(tamala,多摩羅樹)、ཙནྡན་(tsandan,檀香)、ག་པུར་(gapur,樟腦)、གུ་གུལ་(gugul,古古兒香)、གུར་ཀུམ་(gurkum,藏紅花)、དུ་རུ་ཀ་(duruka)、ཨརྒ་(arga,供水器)、ཀུ་མུ་ཏ་(kumuta,睡蓮)、ཙམྤ་ཀ(champa ka,黃玉蘭)、བ་རུ་ཤ་ཀ་(barushaka)、མ་ལི་ཀ(malika,茉莉花)、མཉྫུ་ཛི་ཧྭ་(manju zi hwa)、པྲི་ཡངྐུ(priyanku)、སུག་སྨེལ་(sugs mel,豆蔻)、ནི་མ་ཤ་ཀ(nima shaka)、བཻཌཱུཪྻ་(bai durya,吠琉璃)、མརྒད་(margad,綠寶石)和ཀེ་ཀེ་རུ་(kekeru)這些都是梵語詞彙, 被直接保留下來。 ཨཎྜ་རྙིལ་(anda rnyil)是ཨིནྡྲ་ནཱི་ལ་(indra nila,因陀羅青)的藏語名稱。 ལ་དུ་ཧྭགས་(la du hwags)是梵語詞彙संस्कृत(saṃskṛta,samskrita,梵文)的藏語說法。 གེའུ་ཧང་(ge'u hang)是གོ་རོ་ཙ་ན་(goro tsana,牛黃)的藏語名稱。 ལི་ཁྲི་(li khri)是སིནྡྷཱུ་ར(sindhura,紅丹)的藏語說法。 པི་པི་ལིང་(pi pi ling)是梵語詞彙,而ན་ལེ་ཤམ་(na le sham)和ཨ་བར་སྐྱུར་གསུམ་(a bar skyur gsum)是象雄語,不要誤認為是梵語。 ཤུ་དག་ལི་ཤི་ཤིང་ཀུ

【English Translation】 『bzllugs pa』 means to capture the other person's heart. 『gshor』 is explained as the name of the head in the oral instruction spike. 『bshul』 is the name of the road. 『gshung na』 refers to directly stating the shortcomings of oneself or others. 『shin te ma』 is explained as the name of being weak in power. 『sra brkyang』 refers to the three-piece robes of the Sangha, and within the boundary, the blessings of all the Sangha's robes are gathered together. 『sri zhu』 means to be grateful for kindness and to show respect. 『gsog』 and 『gsob』 are synonyms for deception. 『sro khang』 refers to using the five senses through bathing and other methods to fill the pores with oil. 『gsud pa』 is the name of connection. 『kha gsag』 is to praise the wealth of others in order to gain benefits. 『gseg shang』 is the name of castle ruins, and 『gsong po』 means upright and clear. 『bsod pa』 is the name of deliciousness. 『bsod nyams』 refers to excessively indulging in desires, and 『bsel ba』 refers to the refuge of saving from fear. 『sri』 is the name of the path of the terminator's devouring that has matured. 『srel ba』 is the name of holding and protecting. 『gswa』 is the name of calling gods, dragons, and other spirits. The smell of fragrance is also called 『bsung』. 『srul po』 is the name of rotting, which also includes the rotting of the body. Next, some Sanskrit words will be explained in terms of their retention and phonetic changes in Tibetan. potala, shambhala, orentra, nalendra, til, padma raka, maugala, shari, keng shuka, kadampa, mandara, mutik, tamala, tsandan, gapur, gugul, gurkum, duruka, arga, kumuta, champa ka, barushaka, malika, manju zi hwa, priyanku, sugs mel, nima shaka, bai durya, margad, and kekeru are all Sanskrit words, which are directly retained. anda rnyil is the Tibetan name for indra nila. la du hwags is the Tibetan way of saying the Sanskrit word saṃskṛta. ge'u hang is the Tibetan name for goro tsana. li khri is the Tibetan way of saying sindhura. pi pi ling is a Sanskrit word, while na le sham and a bar skyur gsum are Zhangzhung language, do not mistakenly think they are Sanskrit. shu dag li shi shing ku


ན་ཡང་། །རྒྱ་མིན་བོད་མིན་སྐད་ཞིག་(ཅིག་)སྟེ། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་དུ་འཁྲུལ་མི་བྱ། །ནེ་རཉྫཱ་ན་ལེགས་སྦྱར་སྐད། །བོད་ 24-7-9a ཀྱི་སྐད་དོད་གང་ཡིན་བསམ། །ཝཱ་ར་ཎ་སི་(ཝཱ་རཱ་ཎ་སཱི་)ཞེས་བྱ་བ། །རལ་གྲི་ཕུབ་ཀྱི་གནས་དང་ནི། །བ་ལང་མགོ་ཡི་རི་སོགས་སུ། །འཆད་པ་ཡོད་ཀྱང་འདོད་རྒྱལ་སྐད། །ཡི་གེ་བསྣན་པའི་ངེས་ཚིག་གིས། །བཤད་ན་འཁྲུལ་པར་འགྱུར་སྙམ་བྱེད། །ཨོ་ཌི་ཡ་ནི་ལེགས་སྦྱར་གྱི། །སྐད་ཡིན་དེ་ཡི་ཟུར་བཅག་པ། །ཨུ་རྒྱན་ཞེས་པ་བོད་ཀྱི་སྐད། །ས་ལི་ཞེས་པ་ལེགས་སྦྱར་གྱི། །སྐད་ཡིན་དེ་ཡི་ཟུར་བཅག་ནས། །ས་ལུ་ཞེས་པ་བོད་ཀྱི་སྐད། །ཤ་ལོ་ཀ་ནི་ཚིགས་བཅད་ཀྱི། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་ཡིན་བོད་སྐད་དུའང་། །ཤྭ་ལོ་ཀ་ཞེས་བྱ་བ་ཡིན། །ལོ་ཙ་(ཙཱ་)ཞེས་པ་མིག་གི་ནི། །སྐད་དོད་སོར་བཞག་ཡིན་མོད་ཀྱི། །ཡི་གེ་བསྣན་པའི་ངེས་ཚིག་གིས། །འཇིག་རྟེན་མིག་ཅེས་འདོད་པའང་ཡོད། །ཨ་ཏི་ཤ་ནི་ཕུལ་བྱུང་གི །སྐད་དོད་སོར་བཞག་ཡིན་མོད་ཀྱི། །དེ་ལ་ཡི་གེ་བསྣན་པ་ཡིས། །ཀུན་སྤངས་དགེ་སྦྱོང་སྣང་མཛད་ཅེས། །བྱ་བར་ཀློག་པའི་ལུགས་ཀྱང་སྣང་། །བྷྲིང་གི་རི་ཊི་ཞེས་བྱ་བ། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་ཡིན་ཟུར་བཅག་པ། །བོད་ཀྱི་སྐད་དུ་རྣམ་པར་བརྟག །གངྒཱ་སིནྡྷུ་པཀྵུ་དང་། །སཱི་ཏཱ་ཞེས་པ་ལེགས་སྦྱར་སྐད། །ཐད་སོར་བཞག་པ་ཡིན་ཞེས་བྱ། །ཛམྦྷ་ལ་ནི་རྨུགས་འཛིན་གྱི། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་ཡིན་ལྷ་ཞེས་འཁྲུལ། །ཉན་ཐོས་སེནྟ་བ་ཞེས་པ། །ཉན་ཐོས་སྡེ་པའི་ལེགས་སྦྱར་གྱི། །སྐད་ཡིན་ཉན་ཐོས་ཁྱད་པར་མིང་། །མ་ག་དྷཱ་དང་ཀ་ལིང་ཀ །ལངྐ་ཨཥྨ་བ་རནྟ། །ལེགས་སྦྱར་ཐད་སོར་བཞག་པའི་སྐད། །ནྱ་གྲོ་ཏ་དང་ཀུ་ཤ་ཡང་། །ལེགས་སྦྱར་ཐད་སོར་བཞག་པ་སྟེ། །བིཥྚི་ཞེས་པ་འཇུག་ཕོད་ཀྱི། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་དུ་ངེས་པར་བཤད། །ཀརྐ་ཊ་ནི་ 24-8-1a སྦལ་པའི་མིང་། །ཡིན་ཡང་ལེགས་སྦྱར་སྐད་མ་ཡིན། །ཨེ་ཀ་ཛཱ་ཊི་རལ་གཅིག་མའི། །ལེགས་སྦྱར་སྐད་ཡིན་རེ་མ་ཏི། །རི་ཡི་བུད་མེད་ཡིན་ནམ་བརྟག །ཤ་ན་ཀོ་ཏམ་དུ་ཀུ་ལ། །ཀ་ཤི་ཀ་རྣམས་ལེགས་སྦྱར་སྐད། །ཐད་སོར་བཞག་པ་ཡིན་ཞེས་བྱ། །གནྡྷོ་ལ་ནི་དྲི་འཛིན་གྱི། །སྐད་ཡིན་བི་ཧཱ་ར་ཞེས་པ། །གཙུག་ལག་ཁང་གི་ལེགས་སྦྱར་སྐད། །འདི་ཙམ་ཁོ་ན་ཤེས་པ་ཡིས། །ལེགས་སྦྱར་སོར་བཞག་ཡིན་མིན་དང་། །བརྡའ་(བརྡ་)རྙིངས་པ་དང་བརྡའ་(བརྡ་)གསར་པའི། །བྱེ་བྲག་མང་ཞིག་ཤེས་གྱུར་ནས། །རྒྱལ་བའི་བཀའ་དང་རིག་པ་ཡི། །གནས་ལྔ་སྟོན་པའི་བསྟན་བཅོས་ཀྱི། །ཚིག་དོན་ངེས་པར་གོ་དཀའ་བ། །མང་ཞིག་ངང་གིས་གྲོལ་བར་འགྱུར། །མང་པོའི་དབུས་སུ་མཁས་པ་ཡི། །གྲགས་པའི་གདུགས་དཀར་གཡོ་འདོད་འགའ། །གཞུང་འདི་གཟུང་ལ་གཡོ་མེད་པར། །མཛངས་ཤིང་གསོང་པོ་དག་ཏུ་སྨྲོས། །ཞེས་བརྡའི་གནས་བྱེ་བྲག་ཏུ་རྟོགས་བྱེད་ཅེས་

【現代漢語翻譯】 再說,有一種既非漢文又非藏文的語言,不要誤認為是梵文。Nairanjana(尼連禪河)是梵文,想想它對應的藏文是什麼? Varanasi(瓦拉納西)這個詞,雖然在講解刀鞘之處、牛頭山等地時也有用到,但那是隨意的說法。如果用增加字母的方式來解釋詞源,我認為會出錯。Oḍiyāna(烏仗那)是梵文,它是這個詞的變音,藏語叫作Ugyen(烏金)。Sāli(薩利)是梵文,它是這個詞的變音,藏語叫作Sālu(薩魯)。Śloka(頌)是詩句的梵文名稱,藏語也叫作Shloka(旭洛卡)。Lo-tsa(洛扎,譯師)是眼睛的梵文名稱的保留,但是,也有通過增加字母的方式,認為它是『世界的眼睛』的說法。Atiśa(阿底峽)是『殊勝』的梵文名稱的保留,但是,也有通過增加字母的方式,將他讀作『一切都拋棄的苦行者,光明』的習慣。Bhṛngi-rīṭi(瓶耆梨底)是梵文,它是這個詞的變音,在藏語中被理解為『完全的分別』。Gaṅgā(恒河)、Sindhu(印度河)、Pakṣu(博叉河)和Sītā(悉多河)這些都是梵文,據說這些都是直接保留的。Jambala(贊巴拉)是『持霧者』的梵文名稱,不要誤認為是神。Nyanthö Senta-ba(聲聞僧伽婆)是聲聞部派的梵文名稱,是聲聞的特殊名稱。Magadha(摩揭陀)、Kaliṅga(羯陵伽)、Laṅkā(楞伽)、Aṣmāparānta(阿缽蘭多),這些都是梵文的直接保留。Nyagrodha(尼拘律)和Kuśa(俱舍)也是梵文的直接保留。Viṣṭi(毗濕煬底)被確定為是『進入』的梵文名稱。Karkaṭa(羯迦吒)是螃蟹的名字,但它不是梵文。Eka-jaṭī(獨發母)是『一發母』的梵文名稱,Re-ma-ti(列瑪迪)是山之女嗎?需要考察。Śānakoṭam(夏那郭達姆)、Dukula(度古拉)、Kāśika(迦尸迦),這些都是梵文,據說這些都是直接保留的。Gandhola(根多拉)是『持香』的名稱,Vihāra(毗訶羅)是寺院的梵文名稱。僅僅知道這些,就能知道梵文是否是直接保留的,以及新術語和舊術語的區別。因此,對於佛陀的教言和五明論著中難以理解的詞義,很多都能自然而然地解開。在眾人之中,有些想要搖動智者名聲的白傘的人,應該抓住這部論著,毫不動搖地,對聰明而坦誠的人講述。 這部論著名為《辨別術語之處》。

【English Translation】 Furthermore, there is a language that is neither Chinese nor Tibetan; do not mistake it for Sanskrit. Nairanjana is Sanskrit; consider what its Tibetan equivalent is. The term Varanasi, although used when explaining places like the sheath of a sword and Mount Bull's Head, is a casual expression. If one were to explain the etymology by adding letters, I believe it would be erroneous. Oḍiyāna is Sanskrit; it is a modified pronunciation of that word. In Tibetan, it is called Ugyen. Sāli is Sanskrit; it is a modified pronunciation of that word. In Tibetan, it is called Sālu. Śloka is the Sanskrit name for a verse; in Tibetan, it is also called Shloka. Lo-tsa (translator) is the preservation of the Sanskrit name for the eye; however, there is also a view that by adding letters, it means 'the eye of the world.' Atiśa is the preservation of the Sanskrit name for 'excellent'; however, there is also a custom of reading it as 'an ascetic who has abandoned everything, light,' by adding letters to it. Bhṛngi-rīṭi is Sanskrit; it is a modified pronunciation of that word, understood in Tibetan as 'complete discrimination.' Gaṅgā, Sindhu, Pakṣu, and Sītā are all Sanskrit; it is said that these are directly preserved. Jambala is the Sanskrit name for 'holder of mist'; do not mistake it for a deity. Nyanthö Senta-ba is the Sanskrit name for the Śrāvakasaṃgha sect; it is a special name for Śrāvakas. Magadha, Kaliṅga, Laṅkā, Aṣmāparānta, these are all direct preservations of Sanskrit. Nyagrodha and Kuśa are also direct preservations of Sanskrit. Viṣṭi is determined to be the Sanskrit name for 'entering.' Karkaṭa is the name for crab, but it is not Sanskrit. Eka-jaṭī is the Sanskrit name for 'one-haired mother'; is Re-ma-ti the daughter of the mountain? It needs to be examined. Śānakoṭam, Dukula, Kāśika, these are all Sanskrit; it is said that these are directly preserved. Gandhola is the name for 'holding scent,' Vihāra is the Sanskrit name for a monastery. Knowing just this much, one can know whether Sanskrit is directly preserved, and the differences between new and old terms. Therefore, many of the difficult-to-understand words and meanings in the Buddha's teachings and the treatises on the five sciences will naturally be resolved. Among the many, some who wish to wave the white umbrella of the fame of the wise should grasp this treatise, and without wavering, speak to those who are intelligent and honest. This treatise is called 'Distinguishing the Places of Terms.'


བྱ་བའི་ཚིག་ལེའུར་བྱས་པ་འདི་ནི། དཔལ་ཤཱཀྱ་མཆོག་ལྡན་དྲི་མེད་ལེགས་པའི་བློས། གཡས་རུ་གཙང་གི་སའི་ཐིག་ལེ། གསེར་མདོག་ཅན་ཞེས་བྱ་བའི་དབེན་གནས་སུ་ཉེ་བར་སྦྱར་བའི་ཡི་གེ་པ་ནི་ཆོས་ཀྱི་རྒྱལ་མཚན་ནོ།། །།

【現代漢語翻譯】 這部關於行為的詩歌,是由吉祥釋迦勝者(Shakya Chokden)無垢賢慧(Drimé Lekpé Lo)在衛藏(Ü-Tsang)地區的金色(Serdokchen)隱修地附近創作的。記錄者是法幢(Chökyi Gyaltsen)。

【English Translation】 This poem on action was composed by the glorious Shakya Chokden Drimé Lekpé Lo near the secluded place called Golden Color (Serdokchen) in the Ü-Tsang region. The scribe was Chökyi Gyaltsen.