ngawang1512_藏語術語論諸智者密意精要觀照一切教法善說眼根極明光.g2.0f

昂旺袞嘎索南教言集ANK183བོད་ཀྱི་བརྡ་ཡི་བསྟན་བཅོས་མཁས་མང་དགོངས་པའི་བཅུད་བསྡུས་གསུང་རབ་ཀུན་ལ་ལྟ་བའི་ལེགས་བཤད་མིག་དབང་རབ་གསལ་སྣང་བ་ཞེས་བྱ་བ། 15-671 ༄༅། །བོད་ཀྱི་བརྡ་ཡི་བསྟན་བཅོས་མཁས་མང་དགོངས་པའི་བཅུད་བསྡུས་གསུང་རབ་ཀུན་ལ་ལྟ་བའི་ལེགས་བཤད་མིག་དབང་རབ་གསལ་སྣང་བ་ཞེས་བྱ་བ། ༄། །མཆོད་པར་བརྗོད་ཅིང་བཤད་པར་དམ་བཅའ་བ། ༄༅། །བོད་ཀྱི་བརྡ་ཡི་བསྟན་བཅོས་མཁས་མང་དགོངས་པའི་བཅུད་བསྡུས་གསུང་རབ་ཀུན་ལ་ལྟ་བའི་ལེགས་བཤད་མིག་དབང་རབ་གསལ་སྣང་བ་ཞེས་བྱ་བ་བཞུགས་སོ། །དགེ་ལེགས་འཕེལ།། རྒྱ་གར་སྐད་དུ། ཨསྨཱ་ ཀྃ་ཤ་ར་ཎ་ནཱ་ཐཿགུ་རཱུཏྟ་མ་ཙ་མུ་ནིནྡྲ་ཡེ་ན་ན་མཿ བོད་སྐད་དུ། བདག་ཅག་རྣམས་ཀྱི་སྐྱབས་དང་མགོན་བླ་མ་མཆོག་དང་ཐུབ་དབང་རྣམས་ལ་ཕྱག་འཚལ་ལོ། །གྲངས་མེད་བསྐལ་བའི་ སྔོན་དུ་བྱང་ཆུབ་མཆོག་བརྙེས་ཀྱང་། །གདུལ་བྱའི་སྣང་ངོར་མཛད་པ་བཅུ་གཉིས་ཟློས་གར་མཁན། །འོ་སྐོལ་སྟོན་པ་ཤཱཀྱའི་རྒྱལ་པོ་ཟས་གཙང་སྲས། །ལྷ་བཅས་འགྲོ་བའི་དུས་གསུམ་སྐྱབས་མཆོག་གང་དེ་རྒྱལ། །དེ་ གསུང་ལུང་དང་རྟོགས་པ་དམ་པའི་ཆོས། །མདོ་སྔགས་རིག་གནས་ཀྱིས་བསྡུས་བདུད་རྩིའི་རྒྱུན། །འགྲོ་བའི་སེམས་ཀྱི་དྲི་མ་འཁྲུད་བྱེད་པའི། །ཐར་འདོད་ཡོངས་ཀྱི་ལམ་མཆོག་བསྔགས་པར་འོས། །ཉན་རང་ཐེག་ཆེན་སྔགས་ ཀྱི་སྒོར་ཞུགས་ནས། །རང་རང་སྐལ་བས་ཐོབ་པའི་སྤངས་རྟོགས་ཀྱི། །ཡོན་ཏན་མཐར་ཕྱིན་འདུས་པ་རྒྱ་མཚོའི་ཚོགས། །བསོད་ནམས་ཞིང་གི་མཆོག་རྣམས་སྤྱི་བོས་མཆོད། །བསྟན་པའི་རྩ་བ་རྒྱ་བོད་ཡི་གེའི་སྲོལ། ། དང་པོར་འབྱེད་དང་བར་དུ་དག་བྱེད་མཁན། །རིམ་པར་བྱོན་པའི་སྐྱེས་ཆེན་བགྲང་ཡས་ལ། །བཀའ་དྲིན་དྲན་པས་ལན་བརྒྱར་ཕྱག་བགྱིའོ། །ཁྱད་པར་ཟུར་ཕུད་ལྔ་པ་གདུལ་བྱའི་ངོར། །བསམ་བཞིན་བྱོན་པ་ཐོན་མི་སམྦྷོ་ཊ། ། 15-672 ཞེས་གྲགས་འགྲོ་བའི་མིག་གཅིག་བོད་ཡུལ་གྱི། །ཆོས་ཀྱི་སྒྲོན་མའི་རྩ་བ་ཁྱོད་ཀྱིས་སྐྱོངས། །གཞན་ཡང་རིགས་གསུམ་རྣམ་འཕྲུལ་ས་སྐྱ་པའི། །བླ་ཆེན་ཡབ་སྲས་ཆོས་རྗེ་ཁུ་དབོན་བཅས། །དེ་དག་སྲོལ་འཛིན་ ཡོངས་དང་འགྲན་བྲལ་མཆོག །སྔགས་འཆང་བསྟན་པའི་ཉི་མས་བདག་ལ་སྲུངས། །དེ་སྲས་པདྨའི་རྣམ་འཕྲུལ་དབང་པོའི་མཚན། །འགྲོ་མགོན་ཆོས་རྗེ་སླར་བྱོན་གྲགས་པའི་ཞབས། །རྒྱལ་བའི་སྤྱི་གཟུགས་མུས་པ་ཆེན་པོ་སོགས། ། སྐྱབས་གནས་བསླུ་མེད་རྣམས་ལ་གུས་བཏུད་ནས། །བོད་ཀྱི་བརྡ་ཡི་བསྟན་བཅོས་མཁས་མང་གིས། །ཟབ་ཡངས་དགོངས་པའི་གནད་དོན་བཅུད་བསྡུས་པའི། །གསུང་རབ་ཀུན་ལ་ལྟ་བའི་ལེགས་བཤད་གཏམ། །མིག་དབང་རབ་གསལ་ སྣང་བ་འདིར་སྤེལ་ལོ། །ཞེས་མཆོད་པར་བརྗོད་ཅིང་བཤད་པར་དམ་བཅས་ནས། ༄། །བོད་ཀྱི་ཡི་གེ་བྱུང་ཚུལ་དང་། དེའི་རྣམ་གཞག་སྟོན་པའི་གསུང་རབ་ཇི་ལྟར་དར་བའི་ཚ

【現代漢語翻譯】 昂旺袞嘎索南教言集ANK183《藏語著作·彙集諸位學者之意精華·觀閱一切經典之善說·明眼增輝》 藏語著作·彙集諸位學者之意精華·觀閱一切經典之善說·明眼增輝 頂禮並立誓宣說 藏語著作·彙集諸位學者之意精華·觀閱一切經典之善說·明眼增輝 吉祥增盛! 在印度語中:阿斯瑪 康 薩拉納 納塔 咕嚕塔瑪 匝姆寧德拉耶 納瑪 在藏語中:我等之怙主與依怙,至上之喇嘛與能仁(釋迦牟尼)等,我頂禮! 于無數劫之前, 已證得殊勝菩提, 然于所化眾生前, 示現十二行誼之舞者。 我等之導師, 釋迦王(釋迦牟尼)之子,凈飯王子(釋迦牟尼)。 連同天神,一切有情之三時怙主,祈願彼者得勝! 彼之言教, 聖法之傳承與證悟, 總攝顯密與明處(五明),甘露之流。 滌盪有情之心垢, 解脫希求者之至上道,值得讚頌! 聲聞、緣覺、大乘、密咒之門入, 各自因緣所獲之斷證(斷除煩惱障和所知障,證得智慧)功德, 圓滿匯聚如海之眾。 福田之殊勝者,我以頭頂禮敬。 教法之根本,藏文與印度文字之源流, 最初開創者,中間修正者。 歷代無量之大士, 銘記恩德,百次頂禮。 特別是五髻童子(指吞彌·桑布扎),于所化眾生前, 隨愿而來之吞彌·桑布扎(藏文:ཐོན་མི་སམྦྷོ་ཊ།,含義:藏文的創始人)。 被譽為有情之眼,您守護了藏地 佛法明燈之根基。 此外,三族姓尊(觀音、文殊、金剛手)之化身,薩迦派之 大德,父子法王叔侄等。 彼等傳承持有者,無與倫比之殊勝者。 持咒者,祈願教法之日守護我! 彼之子,蓮花之化身,具自在之名。 救怙眾生之法王,再來之扎巴(名稱),足下。 諸佛之總集,穆薩欽波(人名)等。 于不欺之皈依處,恭敬頂禮。 藏語著作,諸位學者之 深廣意旨,精要彙集之。 觀閱一切經典之善說。 明眼增輝,於此宣說。 如是頂禮並立誓宣說后。 藏文文字的起源,及其體系,闡述此的經典如何興盛

【English Translation】 The Collection of Teachings by Ngawang Kunga Sonam ANK183: 'A Treatise on Tibetan Language: An Elucidation of the Quintessence of the Thoughts of Many Scholars, A Well-Spoken Illumination for Viewing All Scriptures, Called 'Clear Light for the Eye-Power'. A Treatise on Tibetan Language: An Elucidation of the Quintessence of the Thoughts of Many Scholars, A Well-Spoken Illumination for Viewing All Scriptures, Called 'Clear Light for the Eye-Power'. Proclamation of Homage and Vow to Explain A Treatise on Tibetan Language: An Elucidation of the Quintessence of the Thoughts of Many Scholars, A Well-Spoken Illumination for Viewing All Scriptures, Called 'Clear Light for the Eye-Power'. May virtue and excellence increase! In the Indian language: Asmā Kaṃ Śaraṇa Nāthaḥ Gurūttama Camunindra Yena Namaḥ In Tibetan: To the protectors and refuge of us, the supreme lama and the able ones (Shakyamuni), I prostrate! Before countless eons, Having attained supreme enlightenment, Yet before those to be tamed, An actor of the twelve deeds. Our teacher, The king of the Shakyas (Shakyamuni), the son of Suddhodana (Shakyamuni). Together with the gods, the refuge of all beings in the three times, may that one be victorious! His teachings, The sacred Dharma of transmission and realization, Summarized by Sutra, Tantra, and the sciences (five sciences), a stream of nectar. Cleansing the defilements of beings' minds, The supreme path for all who desire liberation, worthy of praise! Entering the doors of Hearers, Solitary Realizers, the Great Vehicle, and Mantra, The qualities of abandonment and realization (abandoning afflictive and cognitive obscurations, realizing wisdom) attained by each according to their karma, A gathering of oceans where perfection is attained. The supreme fields of merit, I worship with my head. The root of the teachings, the origin of Tibetan and Indian scripts, The first to open, the one who corrects in the middle. The countless great beings who have come in succession, Remembering their kindness, I prostrate a hundred times. Especially the five-locked child (referring to Thonmi Sambhota), before those to be tamed, Appearing as wished, Thonmi Sambhota (Tibetan: ཐོན་མི་སམྦྷོ་ཊ།, meaning: the founder of the Tibetan script). Known as the eye of beings, you protected the root of the lamp of Dharma in Tibet. Furthermore, the incarnations of the three family lords (Avalokiteśvara, Mañjuśrī, Vajrapāṇi), the Sakya, Great lamas, father and sons, Dharma lords, uncles and nephews, etc. Those lineage holders, unparalleled and supreme. Mantra holders, may the sun of the teachings protect me! His son, the incarnation of the lotus, with the name of power. The Dharma Lord who protects beings, the feet of the renowned Reincarnation. The embodiment of all Buddhas, Musa Chenpo (a person's name), etc. To the infallible places of refuge, I respectfully prostrate. Tibetan writings, the scholars' Profound and vast intentions, the essence of which is collected. A well-spoken explanation for viewing all scriptures. Clear Light for the Eye-Power, is proclaimed here. Thus, after proclaiming homage and vowing to explain. The origin of Tibetan letters, and its system, how the scriptures that explain this flourished


ུལ། འདིར་བོད་ཀྱི་བརྡའི་བསྟན་བཅོས་མཁས་མང་དགོངས་པའི་བཅུད་བསྡུས་གསུང་རབ་ཀུན་ལ་ལྟ་བའི་ལེགས་བཤད་མིག་དབང་རབ་གསལ་སྣང་ བ་ཞེས་བྱ་བ་འདི་འཆད་པ་ལ་སྤྱི་དོན་རྣམ་པ་གསུམ་སྟེ། བོད་ཀྱི་ཡི་གེ་བྱུང་ཚུལ་དང་། དེའི་རྣམ་གཞག་སྟོན་པའི་གསུང་རབ་ཇི་ལྟར་དར་བའི་ཚུལ། སྐབས་སུ་བབ་པ་འདིར་བསྟན་གྱི་ བསྟན་བཅོས་དངོས་བཤད་པ། དེ་ལྟར་བཤད་པའི་དགེ་བ་བྱང་ཆུབ་ཏུ་བསྔོ་བའོ། །དང་པོ་ནི་སྙིགས་དུས་ཀྱི་ཐམས་ཅད་མཁྱེན་པ་ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་ཆོས་སྐྱོང་བཟང་པོས་མཛད་པའི་བོད་ཀྱི་བརྡའི་བསྟན་བཅོས་ལེགས་པར་བཤད་པ་རིན་པོ་ཆེའི་ཟ་མ་ཏོག་བཀོད་པའི་སྦྱར་བྱང་ཚིགས་བཅད་མ་ལས་འདི་ལྟར་འབྱུང་སྟེ། 15-673 ཇི་སྐད་དུ། བོད་ཡུལ་དབུས་ཀྱི་རྒྱལ་པོ་མཆོག །གནམ་རི་སྲོང་བཙན་ཡན་ཆད་ལ། །བོད་ལ་ཡི་གེ་མེད་ཅེས་གྲག །ཆོས་རྒྱལ་སྲོང་བཙན་སྒམ་པོའི་དུས། །མཁན་པོ་ཐོན་མི་སམྦྷོ་ཊས། །ལཱཉྪའི་ཁ་ཆེའི་ ཡི་གེ་ལ་དཔེ་མཛད་ནས་ལྷ་སའི་སྐུ་མཁར་མ་རུ་བྱ་བར་རྗེ་བློན་མཚམས་བཅད་ནས་བརྩམས་གྲག ཡི་གེ་དཔེར་མཛད་ནས། །དབྱངས་ཡིག་ཨི་ཨུ་ཨེ་ཨོ་བཞི། །གསལ་བྱེད་ཀ་སོགས་སུམ་ཅུ་མཛད། ། དེ་ལས་རྗེས་སུ་འཇུག་པ་བཅུ། །དེ་ལས་ཀྱང་ནི་སྔོན་འཇུག་ལྔ། །ར་ལ་ས་ཡི་མགོ་གསུམ་དང་། །ཡ་ར་ལ་ཡི་སྨད་འདོགས་གསུམ། །ད་དང་ས་ཡི་ཡང་འཇུག་སོགས། །སྟོན་པའི་བསྟན་བཅོས་རྣམ་ བརྒྱད་ཅེས་གྲགས་ནའང་བསྟན་པ་འཕེལ་འགྲིབ་ཀྱི་དབང་གིས་དེང་སང་སུམ་ཅུ་པ་དང་རྟགས་འཇུག་ལས་མི་སྣང་ངོ་། །མཛད། །བཀའ་སྲོལ་དེ་ཉིད་ལ་བརྟེན་ནས། །ལོ་པཎ་སྐྱེས་མཆོག་དུ་མ་ཡིས། །རྒྱ་གར་ རྒྱ་ནག་ཁ་ཆེ་དང་། །ལི་དང་བལ་པོའི་ཡུལ་སོགས་ནས། །ཐུབ་པའི་གསུང་རབ་སྣ་ཚོགས་བསྒྱུར། །བརྡའ་ཡང་མི་འདྲ་སྣ་ཚོགས་འགྱུར། །ཆོས་རྒྱལ་རལ་པ་ཅན་གྱི་དུས། །སྐ་ཅོག་ཞང་སོགས་མཁས་མང་གིས། ། རྒྱལ་པོའི་བཀས་བསྐུལ་གསར་བཅད་ཀྱི། །སྐད་ཀྱི་བརྡ་སྦྱར་གཏན་ལ་ཕབ། །སླད་ནས་རིན་ཆེན་བཟང་པོ་དང་། །བློ་ལྡན་ཤེས་རབ་ལ་སོགས་པ། །མཁས་མཆོག་རྣམས་ཀྱང་དེ་ལ་བརྟེན། །ཁོ་བོས་མཁན་པོ་ཐོན་མིའི་གཞུང་། ། 15-674 སུམ་ཅུ་པ་དང་རྟགས་འཇུག་འདི་གཉིས་ལ་ཊཱི་ཀཱ་རེ་བྱས་ཡོད་ཅིང་། འདིར་ཡང་དེ་དག་དཔང་དུ་བྱས་ནས་བཤད་པས་སོ། །གི །དོན་ཡང་ལེགས་པར་གཏན་ལ་ཕབ། །སྐ་ཅོག་རིན་ཆེན་བཟང་པོ་ དང་། །བློ་ལྡན་ཤེས་རབ་ཤོང་དཔང་སོགས། །མཁས་མང་ལེགས་བཤད་བཅུད་མྱངས་ཏེ། །འཕགས་ཡུལ་སྐད་དང་གངས་ཅན་གྱི། །གསུང་རབ་བརྡ་ལ་འདྲིས་པའི་བློས། །དོན་འདི་ལེགས་པར་བཀོད་པ་ཉིད། །གང་ཞིག་གསུང་རབ་ རྣམས་ཀྱི་དོན། །གཏན་ལ་འབེབས་ན་སྨོས་ཅི་འཚལ། །འཇིག་རྟེན་ཕལ་པའི་རྣམ་གཞག་ཅིག །བྱེད་ཀྱང་ཚིག་གི་སྦྱོར་བ་གཅེས། །འདི་ནི་མཁས་རྨོངས་འབྱེད་པ་སྟེ། །དོན་འདི་ཁོང་དུ་ཆུད་པའི་མི། །མང

【現代漢語翻譯】 現在開始講解名為《智者雲集之精華,總覽一切經論之善說,明目增慧之光明》的藏文著作。此論共有三個主要內容:藏文的起源;闡述藏文規範的經論如何興盛;以及本文所要講解的論著本身。最後,將講解此論的功德迴向于菩提。 首先,我們依據全知者夏魯·洛欽·確吉堅贊(夏魯·洛欽·確吉堅贊,藏文:ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་ཆོས་སྐྱོང་བཟང་པོ།,一位大學者)所著的《藏文著作善說寶篋之目錄偈》中的內容進行講解: 如其中所說:『在衛藏地區(衛藏,藏文:དབུས་ཀྱི་,指西藏的中心區域)的君王聶赤贊普(聶赤贊普,藏文:གནམ་རི་སྲོང་བཙན།)之前,人們都說藏地沒有文字。到了法王松贊干布(松贊干布,藏文:སྲོང་བཙན་སྒམ་པོ།)時期,堪布(堪布,藏文:མཁན་པོ།,指精通戒律的僧人)吞米·桑布扎(吞米·桑布扎,藏文:ཐོན་མི་སམྦྷོ་ཊ།)以蘭札文(蘭札文,梵文天城體:लाञ्छ,梵文羅馬擬音:lāñcha,一種印度文字)和克什米爾文為範本,在拉薩(拉薩,藏文:ལྷ་ས།)的瑪如宮(瑪如宮,藏文:སྐུ་མཁར་མ་རུ།)閉關,創造了藏文。』 『以這些文字為範本,他創造了四個元音字母ཨི་(i), ཨུ་(u), ཨེ་(e), ཨོ་(o),以及三十個輔音字母ཀ་(ka)等。』 『在這基礎上,又有了十個後加字,以及五個前加字。ར་(ra)、ལ་(la)、ས་(sa)三個字母可以作頭,ཡ་(ya)、ར་(ra)、ལ་(la)三個字母可以作下加字。還有ད་(da)和ས་(sa)兩個重後加字等等。』據說有八部關於藏文的論著,但由於佛法興衰的原因,現在只有《三十頌》和《入行論》還在流傳。 『依靠這些法規,許多譯師和學者從印度、中國、克什米爾以及於闐、尼泊爾等地翻譯了各種佛經,因此也出現了各種不同的術語。到了法王熱巴巾(熱巴巾,藏文:རལ་པ་ཅན།)時期,噶瓦·拜則(噶瓦·拜則,藏文:སྐ་ཅོག་ཞང་།)等眾多學者在國王的倡導下,修訂並統一了術語。後來,仁欽桑波(仁欽桑波,藏文:རིན་ཆེན་བཟང་པོ།)和洛丹西繞(洛丹西繞,藏文:བློ་ལྡན་ཤེས་རབ།)等大學者也以此為基礎進行研究。』 『我(指夏魯·洛欽·確吉堅贊)對堪布吞米·桑布扎的《三十頌》和《入行論》都作了註釋,這裡也引用了他們的觀點。』 『這些術語的含義也得到了很好的確定。噶瓦·拜則、仁欽桑波、洛丹西繞、香(香,藏文:ཤོང་།)和仲(仲,藏文:དཔང་།)等眾多學者品嚐了善說的精華,憑藉著精通印度梵語和藏地語言文字的智慧,很好地闡述了這些內容。』 『如果有人能精通這些經論的含義,那自然是最好的。即使是世俗之事,也應該重視措辭。』 『這部論著可以區分智者和愚者,如果一個人理解了其中的含義,那麼他……』

【English Translation】 Now begins the explanation of the Tibetan treatise entitled 'Essence Gathered from the Thoughts of Many Scholars, Excellent Explanation for Viewing All Scriptures, Clear Light of the Eye of Intelligence.' This treatise has three main topics: the origin of Tibetan writing; how the scriptures explaining Tibetan grammar flourished; and the actual treatise being explained here. Finally, the merit of explaining this treatise will be dedicated to Bodhi. First, we will explain based on the contents of the 'Catalogue Verse of the Good Explanation Jewel Casket of Tibetan Treatises' written by Omniscient Zhalu Lotsawa Chokyong Zangpo (ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་ཆོས་སྐྱོང་བཟང་པོ།, a great scholar): As it says: 'Before King Nyatri Tsenpo (གནམ་རི་སྲོང་བཙན།) of U-Tsang (དབུས་ཀྱི་, the central region of Tibet), it was said that there was no writing in Tibet. During the time of Dharma King Songtsen Gampo (སྲོང་བཙན་སྒམ་པོ།), Khenpo (མཁན་པོ།, a monk proficient in monastic discipline) Thonmi Sambhota (ཐོན་མི་སམྦྷོ་ཊ།) created Tibetan writing by modeling it on the Lanytsa script (लाञ्छ, lāñcha, an Indian script) and Kashmiri script, after secluding himself in the Maru Palace (སྐུ་མཁར་མ་རུ།) in Lhasa (ལྷ་ས།).' 'Using these scripts as models, he created four vowel letters ཨི་ (i), ཨུ་ (u), ཨེ་ (e), ཨོ་ (o), and thirty consonant letters ཀ་ (ka), etc.' 'Based on this, there are also ten post-suffixes and five pre-suffixes. The letters ར་ (ra), ལ་ (la), ས་ (sa) can be heads, and the letters ཡ་ (ya), ར་ (ra), ལ་ (la) can be subjoined. There are also two re-post-suffixes, ད་ (da) and ས་ (sa), etc.' It is said that there are eight treatises on Tibetan writing, but due to the rise and fall of Buddhism, only the 'Thirty Verses' and the 'Entrance to Grammar' are still circulating today. 'Relying on these regulations, many translators and scholars translated various Buddhist scriptures from India, China, Kashmir, and Khotan, Nepal, etc., and thus various different terminologies also appeared. During the time of Dharma King Relpachen (རལ་པ་ཅན།), Kawa Paltsek (སྐ་ཅོག་ཞང་།) and many other scholars, under the promotion of the king, revised and unified the terminology.' Later, Rinchen Zangpo (རིན་ཆེན་བཟང་པོ།) and Lodan Sherab (བློ་ལྡན་ཤེས་རབ།) and other great scholars also conducted research based on this. 'I (referring to Zhalu Lotsawa Chokyong Zangpo) have commented on Khenpo Thonmi Sambhota's 'Thirty Verses' and 'Entrance to Grammar,' and their views are also cited here.' 'The meanings of these terms have also been well determined. Kawa Paltsek, Rinchen Zangpo, Lodan Sherab, Shang (ཤོང་།), and Drong (དཔང་།) and many other scholars tasted the essence of good explanations, and with the wisdom of being proficient in Indian Sanskrit and Tibetan language and writing, they explained these contents very well.' 'If someone can master the meaning of these scriptures, that is naturally the best. Even in worldly matters, one should pay attention to wording.' 'This treatise can distinguish between the wise and the foolish, and if a person understands the meaning of it, then he...'


་པོ་ འདུས་པའི་ནང་དག་ཏུ། །མཁས་པའི་སྟན་ལ་འདུག་པར་དབང་། །ཞེས་དང་། ལེགས་སྦྱར་བརྡ་སྤྲོད་ཀ་ལཱ་ཙནྡྲ་པ་ཎི་ནི། །སཱ་དྷུ་ཀཱིརྟི་རབ་འབྱོར་ཟླ་བ་དྲག་འབྱོར་དང་། །བགྲོད་དཀའ་སེང་གེ་ཆོས་འཕགས་ འཆི་མེད་སེང་གེ་སོགས། །ཤོང་དཔང་བརྒྱུད་པའི་བླ་མས་ལེགས་བཤད་གང་ཡིན་དང་། །བོད་ཀྱི་མཁན་པོ་ཐོན་མིའི་སུམ་རྟགས་བསྟན་བཅོས་དང་། །སྐ་ཅོག་སོགས་ཀྱི་གསར་བཅད་སྒྲ་སྦྱོར་བམ་གཉིས་དང་། །དག་བྱེད་ མཁན་པོའི་སྙེ་ཐང་པ་གྲགས་སེང་གེ གངྒཱ་བདུད་རྩིའི་རྩ་ནག་ཕུག་པ་ཐུགས་རྗེ་སེང་གེའི། ཆུ་རྒྱུན་དང་། །འོད་ཟེར་སྟག་སྟོན་གཞོན་དཔལ་གྱི། བརྒྱ་པ་སྒྲ་དོན་བུ་སྟོན་སེང་གེ་འོད་ཀྱི། རྒྱ་མཚོའི་མེ་ལོང་དང་། ། 15-675 སྨྲ་བའི་རྗེ་བྱམས་པ་གླིང་པའི། རྒྱན་དང་འཁྲུལ་པ་བསམ་སྡིང་པ་ཀུན་བསམ་གྱི། སྤོང་བ་ལ་སོགས་པའི། །ལེགས་བཤད་སྙིང་པོ་གཅེས་སོ་འཚལ་རྣམས་འདིར་བསྡུས་ཏེ། །ཡི་གེར་འབྲི་དང་སྨྲ་དང་འཆད་ དང་རྩོམ་པ་སོགས། །ཀུན་ལ་ཕན་ཕྱིར་རྣམ་དཀར་བསམ་པས་འདི་བརྩམས་སོ། །ཞེས་གསུངས་པ་ལྟར་གྱི་ཚིག་དོན་རྣམས་ལ་ཞིབ་ཏུ་དཔྱད་དེ་ཁོང་དུ་ཆུད་པར་བྱ་ཞིང་། ཁོ་བོས་འཆད་པར་འགྱུར་བའི་ བསྟན་བཅོས་འདི་ནི་ས་ལོ་འཇམ་པའི་རྡོ་རྗེ་དང་། སྔགས་འཆང་ཆོས་ཀྱི་རྒྱལ་པོ་ཡབ་སྲས་རྣམས་ཀྱིས་ཐུགས་རྩིས་སུ་མཛད་པའི་ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་ཉིད་ཀྱི་གསུང་རབ་ཟ་མ་ཏོག་གི་དགོངས་པ་ གཙོ་བོར་བཀོད་པ་ལ་དེར་མ་འདུས་པའི་ཁ་སྐོང་འོས་པ་རྣམས་ཚད་ལྡན་གྱི་མཁས་པ་གཞན་གྱི་ལེགས་བཤད་ལས་ཀྱང་བཏུས་ཏེ་སྔོན་བྱོན་གྱི་མཁས་པ་མང་པོའི་དགོངས་པའི་བཅུད་བསྡུས་ཀྱི་ལུགས་ སུ་བཤད་པ་ཡིན་པས་དེ་བཞིན་དུ་རྟོགས་པར་བྱོས་ཤིག། །། ༄། །སྐབས་སུ་བབ་པ་འདིར་བསྟན་གྱི་བསྟན་བཅོས་དངོས་ལ། སྔོན་འཇུག་སོགས་ཡི་གེའི་སྦྱོར་བ་རྒྱས་པར་བཤད་པ། སྤྱི་དོན་གཉིས་པ་སྐབས་སུ་བབ་པའི་འདིར་བསྟན་གྱི་བསྟན་བཅོས་དངོས་བཤད་པ་ལ་གསུམ་སྟེ། སྔོན་འཇུག་སོགས་ཡི་གེའི་སྦྱོར་བ་རྒྱས་པར་ བཤད་པ། རྣམ་དབྱེ་ཕྲད་སོགས་གཅེས་པ་སྣ་ཚོགས་ཐུན་མོང་དུ་བཤད་པ། ཡི་གེའི་སྦྱོར་བ་ལ་འཁྲུལ་པ་སྤོང་བ་བཤད་པ་དང་གསུམ་ལས། དང་པོ་ནི། བརྗོད་དོན་ཀཱ་ལི་སུམ་ཅུ་ལ། །རྐྱང་པ་འཕུལ་དང་མགོ་ཅན་དང་། ། 15-676 དབྱངས་ལྔ་ཡ་ར་ལ་ཝའི་འདོགས། །རྗེས་འཇུག་དཔེ་སོགས་རིམ་བཞིན་བཤད། དཔེར་ན་ཀ་ཡིག་ལ་སྔོན་འཇུག་མགོ་གསུམ་མེད་པ། དབྱངས་ཡིག་ལྔ་ཡ་ར་ལ་ཝ་དང་རྗེས་འཇུག་གིས་ཕྱེ་བའི་བརྡ་སྟེ། ། ཀུན་མཁྱེན་ཤཱཀྱ་ཀ་ཡ་ཝཀྐ་ཙིཏྟ་སོགས། དང་། །ཀ་ཏན་ཀ་ར་ཀ་ཤི་ཀ །ནགས་ཀླུང་ཆུ་ཀླུང་ན་དཱི། དབའ་ཀློང་ཀླུ། ། ནཱ་ག ཀ་དག་ཀློང་ཡངས་ཀློང་དུ་དབང་དུ་གྱུར་པ། གྱུར། །ཀ་ཀུ་ བྷ་ཡ་ཀརྨ་འཕྲིན་ལས་པ། པ། །ཀ་ཤ་ཀུ་ཤ་ཀ་མ་ལ། །ཀནྡ་ཀུ་མུད་ཀེང་ཤུ་ཀ །ཀ་ར་

【現代漢語翻譯】 『在集會之中,有權坐在智者的座位上。』 梵語語法家 Chandrapaṇi,以及 Sādhu Kīrti、Rab-'byor Zla-ba Drag-'byor,以及難以逾越的 Seng-ge Chos-'phags、'Chi-med Seng-ge 等。 從香地瓦(Shong)傳承下來的上師們的善說,以及西藏堪布吞彌桑布扎的《聲明論》和《標誌論》,以及噶覺巴(Ka-cog)等人的新編注音二卷本,以及 凈化者堪布涅塘巴扎僧格(sNye-thang-pa Grags Seng-ge),恒河甘露的根本,普卡巴圖杰僧格(Phug-pa Thugs-rje Seng-ge)的 水流,以及俄澤塔東云丹華('Od-zer Stag-ston gZhon-dpal)的《百法明門論》,布頓仁波切(Bu-ston Seng-ge 'Od)的 大海之鏡,以及 雄辯之主蔣巴林巴(Byams-pa gling-pa)的莊嚴和錯謬,桑丁巴袞桑(bSam-sdings-pa Kun-bsam)的 拋棄等等。 將所有這些善說的精華彙集於此,爲了書寫、講述、講授和寫作等一切 利益,我以純潔的意念創作了此論著。』 如上所述,對於這些詞句的含義,要仔細研究並理解。我將要講解的 這部論著,是薩迦班智達(Sa-lo Jam-pa'i rdo-rje)和持明者曲吉嘉波(Chos-kyi rgyal-po)父子所重視的夏魯洛欽(Zha-lu lo-chen)的著作《雜瑪朵》(Za ma tog)的意旨 作為主要內容,並從其他具量智者的善說中補充了其中未包含的內容,以彙集眾多先賢的意旨精華的方式 進行講解,因此應當如此理解。 現在進入正題,詳細講解作為本論著的開篇的字母的組合。 第二個總義是講解作為目前主題的本論著本身,分為三部分:詳細講解字首等字母的組合; 共同講解各種重要的詞類助詞等;講解避免字母組合的錯誤。第一部分是: 三十個根本字母,以及單獨的、帶前置輔音和帶頂置輔音的字母,以及五個元音、y、r、l、w 的附加,以及後置輔音等,依次講解。 例如,字母『ka』沒有前置輔音和三個頂置輔音。通過五個元音、y、r、l、w 和後置輔音來區分的符號是: 一切知者釋迦(Kunmkhyen Shākya),ka,ya,wakka,citta 等。以及,katan,kara,kashi, nags klung,chu klung nādī,dba' klong klu,nāga,ka dag klong yangs klong du dbang du gyur pa,gyur,kākubha,karma( कर्म,karma,業力), kasha,kusha,kamala,kanda,kumuda,kengshuka,kara。

【English Translation】 'In the assembly, one has the authority to sit on the seat of the wise.' The Sanskrit grammarian Chandrapaṇi, as well as Sādhu Kīrti, Rab-'byor Zla-ba Drag-'byor, and the insurmountable Seng-ge Chos-'phags, 'Chi-med Seng-ge, etc. The good sayings of the lamas of the Shong lineage, as well as the treatises of the Tibetan translator Thonmi Sambhota, and the newly compiled two-volume phonetic texts of Ka-cog, etc., and The purifier Khenpo Nyethangpa Drak Seng-ge, the root of the Ganga nectar, the stream of Phukpa Thukje Seng-ge, and The Mirror of the Ocean of Buton Rinchen Drup (Bu-ston Seng-ge 'Od). The adornment and illusion of the lord of speech, Jampa Lingpa, the abandonment of Samdingpa Kunsang, etc. Gathering all these essential good sayings here, for the benefit of writing, speaking, teaching, and composing, etc., I have composed this with a pure intention.' As stated above, one should carefully study and understand the meaning of these words. This treatise that I am going to explain is based on the intent of the Zamatog of Shalu Lochen, which was valued by Sakya Pandita and the Vidyadhara Chögyal Phakpa. As the main content, and supplemented with what was not included therein from the good sayings of other qualified scholars, in the manner of collecting the essence of the intentions of many previous scholars, it should be understood accordingly. Now, coming to the point, the combination of letters, such as prefixes, is explained in detail as the introduction to this treatise. The second general meaning is to explain the treatise itself, which is the current topic, in three parts: a detailed explanation of the combination of letters such as prefixes; a common explanation of various important particles, etc.; and an explanation of avoiding errors in the combination of letters. The first part is: The thirty root letters, as well as single letters, letters with prefixes, and letters with head letters, as well as five vowels, the addition of y, r, l, w, and suffixes, etc., are explained in order. For example, the letter 'ka' does not have a prefix or three head letters. The symbols distinguished by the five vowels, y, r, l, w, and suffixes are: Omniscient Shakya, ka, ya, wakka, citta, etc. And, katan, kara, kashi, nags klung, chu klung nādī, dba' klong klu, nāga, ka dag klong yangs klong du dbang du gyur pa, gyur, kākubha, karma (कर्म, karma, action), kasha, kusha, kamala, kanda, kumuda, kengshuka, kara.


ཝཱི་ར་ཀེ་ཏ་ཀ །ཤིང་ཀུན་ཨ་ཀྲོང་དར་ཡ་ཀན། །ཀ་པེད་ཀུ་བ་ཀིམྤའི་འབྲས། ། ཀཎྜ་ཀཱ་རི་གཡའ་ཀྱི་མ། །ནཱ་རི་ཀེ་ལ་ཀ་ཀོ་ལ། །ཀེ་ལ་ཤ་དང་ཀ་ལིངྒ། །ཀཽ་ཤམ་བྷི་དང་ཀོ་ས་ལ། །ཀཽ་ཤི་མཁས་པ་སོགས་མང་པོ་ལ་འཇུག་གོ །ཀ་ཀ་མ་ཏ། ། ཀ་ཏྱཱ་ཡ་ན་ཀཽཎྜི། །ཀོ་ཀྲད་ཀོང་ཡུལ་ཀེའུ་ཚང་། །འདི་ཀ་རྐྱང་ཡིན་པའི་ཤེས་བྱེད་ལ་ཁ་ཅིག་ན་རེ། ཡུངས་ཀར་ནག་པོ་ཡོད་པའི་ཕྱིར་ཟེར་ཡང་མ་ངེས་ཏེ། སྤྱིའི་སྒྲ་བཤད་བྱེ་བྲག་ ལ་ཚང་མི་དགོས་པའི་ཕྱིར་དཀར་ཡོལ་དང་མཚོ་སྐྱེས་བཞིན་ནོ། །འོན་ཀྱང་བརྡ་རྙིང་དག་པ་རྣམས་ན་ཀ་རྐྱང་ཉིད་དུ་ཡོད་ཅིང་འདོད་རྒྱལ་བའོ་ཞེས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཤད་དོ། ། ཡུངས་སརྵ་པ། ཀར་ཀ་རུ་ཐོད་ལེ་ཀོར། ། 15-677 ཀུ་ཤུ་གུར་ཀུམ་ཀ་ཆ་ཀུན། ། ཀུན་ཀྱང་ལ་བྲུངས་ཀྱང་ཟེར། སརྦ། བསགས་ཀྱང་འཐབ་ཀྲོལ་ཕུང་དོན་མེད། ཀྲོལ་རྒྱུ། །ཀྱེ་མ་མ་ལ། ཀྱེ་ཧ་ཧ་བ། ཧུད་ཀྱེ་ཧྭ་ཀྭ། ། བྷོ། ཀྱེ་ཧེ་བྷོ། ཀྱེ་ ཀོང་ཀོང་ཀྱོང་ཀྱོང་དུ། །ཀྲོག་ཀྲོག་ཀྲབ་ཀྲབ་མགོ་ཀྱོག་ཀྱོག །ཀྲོང་ཀྲོང་ཀོག་གིས་ཀེར་ལངས་ནས། །ཀུ་རེས་དོ་ཀེར་ཐོར་ཅོག་ཅན། ཀོ་སྐོ་འདེགས། །ཀུ་ཅོ་ཀྱལ་ཀ་ཀླན་ཀའི་རྒྱུད། །འོན་ཨུ་ཏཱ་ནོ། ཀྱང་ལན་ཁ་ཁྱེར་རམ་སྟེགས་བུའམ་པུ་ཤུ། ཀན་ཉེན་ཀོར་ཐན་ཀོར་ཡང་ཟེར། དུ། །ཀ་ལན་ཏ་ཀ་ཀེའུ་ཀུན་དངོས། །ཀ་ལ་པིངྒའི་ཀྱུར་ཀྱུར་སྐད། །རུས་ཀྲང་ཀྲང་ངེ་ཀག་གི་ཀང་། །སྟོད་ཀོར་ཀླད་ དོན་ཀླད་ཀླད་ཅེས་པ་གོང་སྟེ། ཀོར་དང་། །ཀེ་ཤ་ཞབས་ཀྱུ་ལྕགས་ཀྱུས་བཏབ། །ཀར་ཀར་ཟུག་ལངས་བད་ཀན་ཆུའི། །ཀུ་དྲི་ཆུའི། ཡ་ཀན་འོག་རྩ་ཀྱལ་ཀྱལ། །འབྱམས་ཀླས་མཐའ་པཪྻནྟ། ཀླ་ཀློག་པ་ཐ་ ཏཾ། ཀྱང་ཀླག །སྟོན་ཀ་དཔྱིད་ཀ་གཉིས་ཀའི་དུས། །གླང་ཆེན་ཐལ་ཀར་བེར་ཀས་བརྡུངས། །ཀ་ལཱ་པ་ཡི་ཀླ་ཀློ་མླེ་ཙྪ། བཅོམ། །ཀ་བ་ཀ་ཙ་ལིནྡས་ཀླུབས། ། ཀྱོན་པའམ་ཕུབ་པ། ཀརྵ་པ་ནི་ཀེ་ ཀེ་རུ། །ཀང་ཀ་འདི་ཀོ་ཀླག་ཅ་ཅོ། ཅོར་ཆེ། །ཀེང་རུས་ཀ་ལིའི་ཀླད་མསྟ་ཀ པ་ཟད། །ཀུན་ནས་ཀུན་ཏུ་པར་ཀོབ་ཀོབ། །ཀུ་ཧུའི་མགྲིན་སོགས་ཀ་རྐྱང་ངོ་། །བཀྲ་ཤིས་མངྒལཾ། བཀྲག་མདངས་ཚོན་བཀྲ་ཙི་ཏྲ། 15-678 བཀྲམ། ། ཨ་བ་ཀཱི་རྞ། བཀའ་ཨཱ་ཛྙཱ། བསྒོས་ཁལ་བཀལ་སྲད་བུ་བཀལ། །ཕོ་ཉ་བཀྱེ་སོགས་འགྲེ། སྟོན་མོ་འོད་སྤུལ་བཀྱེ། ། ཙོད་ཏི། དགོངས་པ་བཀྲལ་སོགས། ཁྲལ་བཀྲལ་དགོངས་བཅིངས་བཀྲོལ། མུཀྟ། །དྲི་མ་བཀྲུ་བཀྲུས་ སིཀྟ། བཀྲེན་ཀྲྀ་པ་ཎ། ཞིང་ཀྵུ་དྷ། བཀྲེས། ། བུ་མ་ཚ་ཟེར། །བཀར་ནས་བཀྱིགས་བནྡྷི་ཏ། ཏེ་སྲོག་བཀུམ་བཀྲོངས། མཱ་རི་ཏི། །བཀད་ཟ་མ་ཏོག་ལས་འདུ་བའི་གནས་ཚུལ་བཤད་ལ། ལི་ཤིའི་གུར་ཁང་ ལས་འདུ་ཁང་ངམ་འདུག་སར་བཤད། སར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གྲལ་ལོ་གསུངས། སྣོད་བཀང་ཐུགས་དམ་བཀང་། །བསྙེན་བཀུར་མཆོད་པའི་རྣམ་གྲངས། བཀུར་སཏྐཱ་ར། སྟིས་གོང་དུ་བ

【現代漢語翻譯】 ཝཱི་ར་ཀེ་ཏ་ཀ །(Vīra-ketaka,勇猛旗幟)ཤིང་ཀུན་ཨ་ཀྲོང་དར་ཡ་ཀན། །(śiṃgun akroṃ dar ya kan,各種樹木的名字)ཀ་པེད་ཀུ་བ་ཀིམྤའི་འབྲས། །(ka-ped ku-ba kim-pai 'bras,各種水果的名字) ཀཎྜ་ཀཱ་རི་གཡའ་ཀྱི་མ། །(kaṇḍa-kāri g.ya'-kyi-ma,一種植物的名字)ནཱ་རི་ཀེ་ལ་ཀ་ཀོ་ལ། །(nā-ri-ke-la ka-ko-la,各種水果的名字)ཀེ་ལ་ཤ་དང་ཀ་ལིངྒ། །(ke-la-śa daṃ ka-liṃga,山名和地名)ཀཽ་ཤམ་བྷི་དང་ཀོ་ས་ལ། །(kau-śam-bhi daṃ ko-sa-la,地名)ཀཽ་ཤི་མཁས་པ་སོགས་མང་པོ་ལ་འཇུག་གོ །(kau-śi mkhas-pa sogs maṃ-po la 'jug-go,可以指考希卡等許多智者)ཀ་ཀ་མ་ཏ། །(ka-ka-ma-ta,地名) ཀ་ཏྱཱ་ཡ་ན་ཀཽཎྜི། །(ka-tyā-ya-na kauṇḍi,人名)ཀོ་ཀྲད་ཀོང་ཡུལ་ཀེའུ་ཚང་། །(ko-kraḍ koṃ-yul ke'u-tshaṃ,地名)འདི་ཀ་རྐྱང་ཡིན་པའི་ཤེས་བྱེད་ལ་ཁ་ཅིག་ན་རེ། །('di ka rkyaṃ yin-pai śes-byed la kha-cig na-re,有些人認為這是「ka」的單獨用法。)ཡུངས་ཀར་ནག་པོ་ཡོད་པའི་ཕྱིར་ཟེར་ཡང་མ་ངེས་ཏེ། །(yuṃs-kar nag-po yod-pai phyir zer yaṃ ma-ṅes-te,因為有黑芥子,但並不確定。)སྤྱིའི་སྒྲ་བཤད་བྱེ་བྲག་ལ་ཚང་མི་དགོས་པའི་ཕྱིར་དཀར་ཡོལ་དང་མཚོ་སྐྱེས་བཞིན་ནོ། །(spyi'i sgra-bśad bye-brag la tshaṃ mi-dgos-pai phyir dkar-yol daṃ mtsho-skyes bźin-no,因為一般的解釋不需要完全包含細節,就像白瓷和海生一樣。)འོན་ཀྱང་བརྡ་རྙིང་དག་པ་རྣམས་ན་ཀ་རྐྱང་ཉིད་དུ་ཡོད་ཅིང་འདོད་རྒྱལ་བའོ་ཞེས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཤད་དོ། །('on-kyaṃ brda rñiṃ dag-pa rnam-na ka rkyaṃ ñid-du yod-ciṃ 'dod-rgyal-ba'o źes smra-rgyan las bśad-do,然而,在古老的術語中,它只是一個單獨的「ka」,並且是武斷的,正如《修辭莊嚴論》中所說。) ཡུངས་སརྵ་པ། (yuṃs sarṣa-pa,芥子)ཀར་ཀ་རུ་ཐོད་ལེ་ཀོར། །(kar-ka-ru thod-le-kor,各種植物的名字) ཀུ་ཤུ་གུར་ཀུམ་ཀ་ཆ་ཀུན། །(ku-śu gur-kum ka-cha kun,蘋果、藏紅花等) ཀུན་ཀྱང་ལ་བྲུངས་ཀྱང་ཟེར། (kun kyaṃ la bruṃs kyaṃ zer,也稱為「kun kyang la brungs」。)སརྦ། (sarba,梵文:一切)བསགས་ཀྱང་འཐབ་ཀྲོལ་ཕུང་དོན་མེད། (bsags kyaṃ 'thab-krol phuṃ don med,積累、戰鬥、爭吵都沒有意義。)ཀྲོལ་རྒྱུ། །(krol-rgyu,爭吵的原因)ཀྱེ་མ་མ་ལ། །(kye ma-ma-la,感嘆詞)ཀྱེ་ཧ་ཧ་བ། །(kye ha-ha-ba,感嘆詞)ཧུད་ཀྱེ་ཧྭ་ཀྭ། །(hud kye hwa-kwa,感嘆詞) བྷོ། (bho,感嘆詞)ཀྱེ་ཧེ་བྷོ། །(kye he-bho,感嘆詞)ཀྱེ་ ཀོང་ཀོང་ཀྱོང་ཀྱོང་དུ། །(koṃ-koṃ kyoṃ-kyoṃ-du,彎曲的樣子)ཀྲོག་ཀྲོག་ཀྲབ་ཀྲབ་མགོ་ཀྱོག་ཀྱོག །(krog-krog krab-krab mgo kyog-kyog,頭歪歪斜斜的樣子)ཀྲོང་ཀྲོང་ཀོག་གིས་ཀེར་ལངས་ནས། །(kroṃ-kroṃ kog-gis ker-laṃs-nas,筆直地站立起來)ཀུ་རེས་དོ་ཀེར་ཐོར་ཅོག་ཅན། (ku-res do-ker thor-cog-can,帶著玩笑、危險和蓬亂的頭髮)ཀོ་སྐོ་འདེགས། །(ko-sko 'degs,舉起)ཀུ་ཅོ་ཀྱལ་ཀ་ཀླན་ཀའི་རྒྱུད། །(ku-co kyal-ka klan-kai rgyud,喧鬧、玩笑、爭吵的根源)འོན་ཨུ་ཏཱ་ནོ། ('on u-tā-no,感嘆詞) ཀྱང་ལན་ཁ་ཁྱེར་རམ་སྟེགས་བུའམ་པུ་ཤུ། (kyaṃ-lan kha-khyer ram stegs-bu'am pu-śu,平臺或架子)ཀན་ཉེན་ཀོར་ཐན་ཀོར་ཡང་ཟེར། (kan-ñen kor-than kor yaṃ zer,也稱為「kan-nyen kor-than kor」。)དུ། །(du,時間)ཀ་ལན་ཏ་ཀ་ཀེའུ་ཀུན་དངོས། །(ka-lan-ta-ka ke'u kun-dṅos,各種真實的事物)ཀ་ལ་པིངྒའི་ཀྱུར་ཀྱུར་སྐད། །(ka-la-piṃ-gai kyur-kyur skad,ka-la-piṃ-ga鳥發出的「kyur-kyur」的聲音)རུས་ཀྲང་ཀྲང་ངེ་ཀག་གི་ཀང་། །(rus kraṃ-kraṃ-ṅe kag-gi kaṃ,骨頭發出「kraṃ-kraṃ」的聲音)སྟོད་ཀོར་ཀླད་ དོན་ཀླད་ཀླད་ཅེས་པ་གོང་སྟེ། (don klad-klad ces-pa goṃ-ste,意思是「頭部」)ཀོར་དང་། །(kor daṃ,和圓圈)ཀེ་ཤ་ཞབས་ཀྱུ་ལྕགས་ཀྱུས་བཏབ། །(ke-śa źabs-kyu lcags-kyus btab,用鐵鉤鉤住頭髮)ཀར་ཀར་ཟུག་ལངས་བད་ཀན་ཆུའི། །(kar-kar zug-laṃs bad-kan chu'i,kar-kar疼痛,升起的痰液)ཀུ་དྲི་ཆུའི། (ku-dri chu'i,ku-dri的水)ཡ་ཀན་འོག་རྩ་ཀྱལ་ཀྱལ། །(ya-kan 'og-rtsa kyal-kyal,ya-kan下面的根搖搖晃晃)འབྱམས་ཀླས་མཐའ་པཪྻནྟ། ('byams-klas mtha' par-yan-ta,無邊無際的盡頭)ཀླ་ཀློག་པ་ཐ་ ཏཾ། (kla-klog-pa tha-taṃ,野蠻人)ཀྱང་ཀླག །(kyaṃ-klag,也閱讀)སྟོན་ཀ་དཔྱིད་ཀ་གཉིས་ཀའི་དུས། །(ston-ka dpyid-ka gñis-kai dus,秋季和春季兩個季節)གླང་ཆེན་ཐལ་ཀར་བེར་ཀས་བརྡུངས། །(glaṃ-chen thal-kar ber-kas brduṃs,大象被灰色的棍子擊打)ཀ་ལཱ་པ་ཡི་ཀླ་ཀློ་མླེ་ཙྪ། (ka-lā-pa-yi kla-klo mle-tstsha,ka-lā-pa的野蠻人)བཅོམ། །(bcom,摧毀)ཀ་བ་ཀ་ཙ་ལིནྡས་ཀླུབས། །(ka-ba ka-tsa lin-das klubs,柱子被ka-tsa lin覆蓋) ཀྱོན་པའམ་ཕུབ་པ། (kyon-pa'am phub-pa,覆蓋或遮蓋)ཀརྵ་པ་ནི་ཀེ་ཀེ་རུ། །(karṣa-pa-ni ke-ke-ru,karṣa-pa是ke-ke-ru)ཀང་ཀ་འདི་ཀོ་ཀླག་ཅ་ཅོ། (kaṃ-ka 'di-ko klag ca-co,這個kaṃ-ka閱讀ca-co)ཅོར་ཆེ། །(cor-che,大聲)ཀེང་རུས་ཀ་ལིའི་ཀླད་མསྟ་ཀ པ་ཟད། །(keṃ-rus ka-li'i klad msta-ka pa zad,ka-li的骨髓耗盡)ཀུན་ནས་ཀུན་ཏུ་པར་ཀོབ་ཀོབ། །(kun-nas kun-tu par kob-kob,從各方面來說都是kob-kob)ཀུ་ཧུའི་མགྲིན་སོགས་ཀ་རྐྱང་ངོ་། །(ku-hui mgrin sogs ka rkyaṃ-ṅo,ku-hu的喉嚨等都是單獨的「ka」)བཀྲ་ཤིས་མངྒལཾ། (bkra-śis maṅga-laṃ,吉祥,梵文:吉祥)བཀྲག་མདངས་ཚོན་བཀྲ་ཙི་ཏྲ། བཀྲམ། ། (bkram,展開)ཨ་བ་ཀཱི་རྞ། (a-ba-kīrṇa,梵文:散佈)བཀའ་ཨཱ་ཛྙཱ། (bka' ājñā,命令,梵文:命令)བསྒོས་ཁལ་བཀལ་སྲད་བུ་བཀལ། །(bsgos khal bkal srad-bu bkal,分配負擔,放置線)ཕོ་ཉ་བཀྱེ་སོགས་འགྲེ། (pho-ña bkye sogs 'gre,派遣信使等)སྟོན་མོ་འོད་སྤུལ་བཀྱེ། །(ston-mo 'od-spul bkye,展示節日的光芒)ཙོད་ཏི། (tsod-ti,展示)དགོངས་པ་བཀྲལ་སོགས། (dgons-pa bkral sogs,解釋意義等)ཁྲལ་བཀྲལ་དགོངས་བཅིངས་བཀྲོལ། (khral bkral dgons-bciṃs bkrol,釋放稅收、意圖和束縛)མུཀྟ། །(mukta,梵文:解脫)དྲི་མ་བཀྲུ་བཀྲུས་ སིཀྟ། (dri-ma bkru bkrus sikta,清洗污垢,梵文:清洗)བཀྲེན་ཀྲྀ་པ་ཎ། (bkren kṛ-pa-ṇa,吝嗇,梵文:吝嗇)ཞིང་ཀྵུ་དྷ། (źiṃ kṣu-dha,飢餓,梵文:飢餓)བཀྲེས། ། (bkres,飢餓)བུ་མ་ཚ་ཟེར། །(bu-ma tsha-zer,陽光)བཀར་ནས་བཀྱིགས་བནྡྷི་ཏ། (bkar-nas bkyigs ban-dhi-ta,切斷後捆綁,梵文:捆綁)ཏེ་སྲོག་བཀུམ་བཀྲོངས། (te srog bkum bkroṃs,然後殺死生命)མཱ་རི་ཏི། །(mā-ri-ti,梵文:殺死)བཀད་ཟ་མ་ཏོག་ལས་འདུ་བའི་གནས་ཚུལ་བཤད་ལ། (bkad za-ma-tog las 'du-bai gnas-tshul bśad-la,在bkad za-ma-tog中描述了聚集的情況)ལི་ཤིའི་གུར་ཁང་ ལས་འདུ་ཁང་ངམ་འདུག་སར་བཤད། (las 'du-khaṃ-ṅam 'dug-sar bśad,在li-śi的帳篷中描述了聚集的房間或座位)སར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གྲལ་ལོ་གསུངས། (sar smra-rgyan las gral-lo gsuṃs,在sar smra-rgyan中說了等級)སྣོད་བཀང་ཐུགས་དམ་བཀང་། །(snod bkaṃ thugs-dam bkaṃ,裝滿容器,裝滿誓言)བསྙེན་བཀུར་མཆོད་པའི་རྣམ་གྲངས། (bsñen-bkur mchod-pai rnam-graṃs,尊敬是供養的一種形式)བཀུར་སཏྐཱ་ར། (bkur sat-kā-ra,尊敬,梵文:尊敬)སྟིས་གོང་དུ་བ

【English Translation】 Vīra-ketaka (Vīra-ketaka, brave flag), śiṃgun akroṃ dar ya kan (names of various trees). ka-ped ku-ba kim-pai 'bras (names of various fruits). kaṇḍa-kāri g.ya'-kyi-ma (name of a plant). nā-ri-ke-la ka-ko-la (names of various fruits). ke-la-śa daṃ ka-liṃga (names of mountains and places). kau-śam-bhi daṃ ko-sa-la (place names). kau-śi mkhas-pa sogs maṃ-po la 'jug-go (can refer to Kauśika and many other wise people). ka-ka-ma-ta (place name). ka-tyā-ya-na kauṇḍi (personal name). ko-kraḍ koṃ-yul ke'u-tshaṃ (place name). 'di ka rkyaṃ yin-pai śes-byed la kha-cig na-re (some people think this is a separate usage of 'ka'). yuṃs-kar nag-po yod-pai phyir zer yaṃ ma-ṅes-te (because there is black mustard, but it is not certain). spyi'i sgra-bśad bye-brag la tshaṃ mi-dgos-pai phyir dkar-yol daṃ mtsho-skyes bźin-no (because general explanations do not need to fully include details, just like white porcelain and marine life). 'on-kyaṃ brda rñiṃ dag-pa rnam-na ka rkyaṃ ñid-du yod-ciṃ 'dod-rgyal-ba'o źes smra-rgyan las bśad-do (however, in ancient terms, it is just a separate 'ka' and is arbitrary, as stated in 'Ornament of Eloquence'). yuṃs sarṣa-pa (mustard). kar-ka-ru thod-le-kor (names of various plants). ku-śu gur-kum ka-cha kun (apples, saffron, etc.). kun kyaṃ la bruṃs kyaṃ zer (also called 'kun kyang la brungs'). sarba (Sanskrit: all). bsags kyaṃ 'thab-krol phuṃ don med (accumulation, fighting, and quarreling are meaningless). krol-rgyu (the reason for quarreling). kye ma-ma-la (exclamation). kye ha-ha-ba (exclamation). hud kye hwa-kwa (exclamation). bho (exclamation). kye he-bho (exclamation). kye koṃ-koṃ kyoṃ-kyoṃ-du (in a bent manner). krog-krog krab-krab mgo kyog-kyog (head crookedly). kroṃ-kroṃ kog-gis ker-laṃs-nas (standing up straight). ku-res do-ker thor-cog-can (with jokes, danger, and messy hair). ko-sko 'degs (lift up). ku-co kyal-ka klan-kai rgyud (the root of noise, jokes, and quarrels). 'on u-tā-no (exclamation). kyaṃ-lan kha-khyer ram stegs-bu'am pu-śu (platform or shelf). kan-ñen kor-than kor yaṃ zer (also called 'kan-nyen kor-than kor'). du (time). ka-lan-ta-ka ke'u kun-dṅos (various real things). ka-la-piṃ-gai kyur-kyur skad (the 'kyur-kyur' sound made by the ka-la-piṃ-ga bird). rus kraṃ-kraṃ-ṅe kag-gi kaṃ (the 'kraṃ-kraṃ' sound made by bones). stod-kor klad don klad-klad ces-pa goṃ-ste (meaning 'head'). kor daṃ (and circle). ke-śa źabs-kyu lcags-kyus btab (hooking the hair with an iron hook). kar-kar zug-laṃs bad-kan chu'i (kar-kar pain, rising phlegm). ku-dri chu'i (ku-dri's water). ya-kan 'og-rtsa kyal-kyal (the root below ya-kan is shaky). 'byams-klas mtha' par-yan-ta (boundless end). kla-klog-pa tha-taṃ (barbarian). kyaṃ-klag (also read). ston-ka dpyid-ka gñis-kai dus (both autumn and spring seasons). glaṃ-chen thal-kar ber-kas brduṃs (the elephant is beaten with a gray stick). ka-lā-pa-yi kla-klo mle-tstsha (the barbarian of ka-lā-pa). bcom (destroy). ka-ba ka-tsa lin-das klubs (the pillar is covered by ka-tsa lin). kyon-pa'am phub-pa (cover or conceal). karṣa-pa-ni ke-ke-ru (karṣa-pa is ke-ke-ru). kaṃ-ka 'di-ko klag ca-co (this kaṃ-ka reads ca-co). cor-che (loudly). keṃ-rus ka-li'i klad msta-ka pa zad (the marrow of ka-li's bones is exhausted). kun-nas kun-tu par kob-kob (kob-kob from all aspects). ku-hui mgrin sogs ka rkyaṃ-ṅo (ku-hu's throat etc. are separate 'ka'). bkra-śis maṅga-laṃ (auspicious, Sanskrit: auspicious). bkrags mdangs tshoṃ bkrags tsi-tra bkram (spread out). a-ba-kīrṇa (Sanskrit: scattered). bka' ājñā (command, Sanskrit: command). bsgos khal bkal srad-bu bkal (allocate burdens, place lines). pho-ña bkye sogs 'gre (dispatch messengers etc.). ston-mo 'od-spul bkye (show the light of the festival). tsod-ti (show). dgongs-pa bkral sogs (explain the meaning etc.). khral bkral dgongs-bciṃs bkrol (release taxes, intentions, and bonds). mukta (Sanskrit: liberation). dri-ma bkru bkrus sikta (wash away dirt, Sanskrit: wash). bkren kṛ-pa-ṇa (stingy, Sanskrit: stingy). źiṃ kṣu-dha (hunger, Sanskrit: hunger). bkres (hunger). bu-ma tsha-zer (sunlight). bkar-nas bkyigs ban-dhi-ta (cut and then tie, Sanskrit: tied). te srog bkum bkroṃs (then kill life). mā-ri-ti (Sanskrit: kill). bkad za-ma-tog las 'du-bai gnas-tshul bśad-la (the situation of gathering is described in bkad za-ma-tog). li-śi'i gur-khaṃ las 'du-khaṃ-ṅam 'dug-sar bśad (the gathering room or seat is described in li-śi's tent). sar smra-rgyan las gral-lo gsuṃs (the rank is said in sar smra-rgyan). snod bkaṃ thugs-dam bkaṃ (fill the container, fill the vow). bsñen-bkur mchod-pai rnam-graṃs (respect is a form of offering). bkur sat-kā-ra (respect, Sanskrit: respect). stis goṃ-du b


ཀུར། །བཀོད་ལེགས་བདེར་ནྱཱ་ས། བཀོད་ཟུར་བཀོལ་ སྣོད་སྤྱད་བཀོལ་དང་གཡོག་ཏུ་བཀོལ་སོགས། དང་། །ཤིང་བཀུག་ཨཱ་ཀྲྀཥྚ། བཀས་ཤིང་གཡོག་ཏུ་བཀོལ། །གནང་འགྲོ་བ་བཀག་སོགས། བཀག་ཥེ་དྷ། སྨན་བཀུ་བཀུས་པཱུ་ཏི་མུཀྟཾ། ཏེ་ཁུ་བ་བཏོན་པའི་སྨན། བོར། །གོས་ བཀབ་ཙྪནྣ། གཞུ་བཀང་རྩ་བ་བཀོག །བཀའ་དྲིན་བཀར་ཁྲིམས་བསྒྲགས་པ། བཏགས་བཀའ་བློ་བདེ། །བཀའ་བཀྱོན་བརྒྱད་བཀག་འཁོར་དུ་བཀོན། པ་ཁྲོ་བ། ལམ་བཀའ་སྤ་བཀོང་རྒྱལ་པོས་བཀྲབས། མང་པོའི་ནང་ནས་འདམས་པ། ། ལུས་བཀན་ལག་བཀན་བཀྲོས་ནས་བཀྲི། དྲང་བའམ་ཁྲིད་པ། ་ཨཱ་ནེ་ཡ། མདོ་བཀླགས་བསྒྲགས་ཚར་བའི་དོན། ་པ་ཐི་ཏ། །མགོ་བཀད་ཐགས་ཀྱི་བཀད། །བཀྱལ་འབྲེལ་མེད་དུ་སྨྲ་བ། འདི་ལ་སྔོན་འཇུག་མི་བྱེད་པ་ཡོད་དེ་ཀྱལ་ཀ་ལ་དཔགས་པའི་བློ་གཟོ་ཡིན་ཅེས་སྨྲ་རྒྱན་ལས། 15-679 ཟ་མ་ཏོག་ལས་ཀ་རྐྱང་བཤད་དོ། །པའི་ངག་སོགས་བས་འཕུལ་ཀའོ། ཐོག་ཡིག་།དཀར་ཆག་མ་དཀྲུག་དཀོར་དང་ཀ་ཆ་ནོར་གྱི་སྤྱི་མིང་། དཀོར་མཛོད་ཀ་ཥ། དཀྲོགས། །དཀྱིལ་འཁོར་མཎྜལ། དཀྱིལ་མཎྜ། གྱི་དཀྲོངས་ བསྐྱེད་དཀའ། །དཀའ་ཀྲིཙྪྲ། དཀའ་ཚེགས། ཏ་པ། ཐུབ་དཀའ་སྤྱད་དཀོན་མཆོག་རཏྣ། དཀོན། །མདོག་དཀར་སི་ཏ། དཀྱེལ་ཁོང་ཡངས་པ། ཆེ་སྤྱན་དཀྱུས་ཨཱ་ཡ་ཏ། རིང་། །དཀྱུས་མའི་དཀོར་ཟས་དྲི་མ་དཀུ། དྲི་མི་ཞིམ་ པའི་དྲི་ཚ་བ། ་པཱུ་ཏཾ། །དཀོས་ཉམ་ཐག ཐག་ཀུན་ཉོན་མོངས་ཀྱི་མིང་། དཀྲིས། གོས་ཀྱིས་དཀྲིས། །དཀུ་ཀུཀྵི། སྐབས་དཀུ་ཟླུམ་དཀུ་མ་རྙོངས། །སྤྲིན་དཀྲིགས་ཞོ་དཀྲོགས་རོལ་གྱིམ་ཤིང་ཡང་ཟེར། མོ་དཀྲོལ། །དཀར་ཡོལ་ ཆག་དཀྲུམ་དཀྱུས་རྒྱུག་པར། པར་དཀྱུས། མགྱོགས་པའི་རྒྱུག་པ། །དཀའ་འགྲེལ་དཀྲིས་ཕྲག་དཀན་རྐན་ཞེས་པའང་འཐད། གཟར་པོ། །ཕན་ཚུན་དཀྲུགས་གོང་འོག་གོ་རིམ་སོགས། སོགས་དས་འཕུལ་ཀའོ། །རྐང་ལག་རྐ་ཞིང་དཀན་ཞེས་ པའང་ཡོད། རྐན་ཁ་ནང་གི དང་རྐུབ། ། བཱ་ཡུ། ཆོམ་རྐུན་ཙཽ་ར། རྐྱན་དང་སྣོད་སྤྱད། ཕྱེ་རྐྱམ་རྐུ། ། རྐུ་མ། རྐང་པ་པཱ་ད། ཆིག་རྐྱང་ས་ཁན་ཏི། རྐོ་རྐོ་བར་བྱེད་པའི་དོན་ལ། རྐོས། ། རྐོས་མཁན་ལ་ཁ་ན་ཀ ཚུད་མོ་མཁན་ཡང་ཟེར། གན་རྐྱལ་རྐེད་རྐྱོང་རྐོན་པ་འཛུགས། །རྐ་མགོའི་རྐྱལ་རྩེད་རི་དྭགས་རྐྱང་། །རྒྱུ་པྲ་ཏྱེ་ཡ། རྐྱེན་ལ་སོགས་ར་བཏགས་ཀའོ། །ལྐོག་པ་རོ་ཀྵ། གྱུར་ལྐོག་མ་ལྐོག་བ་གླང་གི་ལྐོག་མའི་ལྤགས་པ་འཕྱང་བ་ལ་ཟེར། 15-680 ཤལ་དང་། །ངག་ལྐུགས་མཱུ་ཀ ལ་སོགས་ལར་བཏགས་ཀའོ། ། སྐ་ཅོག་སྐལ་ལྡན་སྐར་མ་ཏཱ་རཱ། ཨ་ཤླ་ཥཱ་སྐག །སྐུ་སྐེམ་སྣུམ་ལེ་པ་ན། སྐུད་སྐུད་སཱུ་ཏྲ། པ་སྐྱོལ། །སྐྱོ་ཕྲ་མ་ལའང་འཇུག མའི་སྐྱག་པ་སྐྱུང་བྷ་ཀ་བ་ཏཱི། ཀས་སྐྱུད། །སྐ་རགས་མ་ཁ་ལ། སྐྱེར་ཧ་རི་ད། སྐྱ་པཎྜ་ར། སྐྱུ་རུ་ཨམླ། ར། །སྐྱེས་བུ་སྐྱེས་ཀྱི་སྐ

【現代漢語翻譯】 ཀུར། (Kur) བཀོད་ལེགས་བདེར་ནྱཱ་ས། (bkod legs bder nyA sa) 安置妥善,擺放整齊。 བཀོད་ཟུར་བཀོལ་སྣོད་སྤྱད་བཀོལ་དང་གཡོག་ཏུ་བཀོལ་སོགས། (bkod zur bkol snod spyad bkol dang g.yog tu bkol sogs) 佈置邊角,使用器物,使用和役使等。 དང་། (dang) ཤིང་བཀུག་ཨཱ་ཀྲྀཥྚ། (shing bkug A kRiShTa) 拉彎木頭(梵文)。 བཀས་ཤིང་གཡོག་ཏུ་བཀོལ། (bkas shing g.yog tu bkol) 命令役使木頭。 གནང་འགྲོ་བ་བཀག་སོགས། (gnang 'gro ba bkag sogs) 允許,阻止行走等。 བཀག་ཥེ་དྷ། (bkag kShe dha) 阻止(梵文)。 སྨན་བཀུ་བཀུས་པཱུ་ཏི་མུཀྟཾ། (sman bku bkus pU ti muktaM) 提取藥物(梵文)。 ཏེ་ཁུ་བ་བཏོན་པའི་སྨན། (te khu ba bton pa'i sman) 提取汁液的藥物。 བོར། (bor) གོས་བཀབ་ཙྪནྣ། (gos bkab tstshanna) 覆蓋衣服(梵文)。 གཞུ་བཀང་རྩ་བ་བཀོག (gzhu bkang rtsa ba bkog) 拉滿弓,挖掘根。 བཀའ་དྲིན་བཀར་ཁྲིམས་བསྒྲགས་པ། (bka' drin bkar khrims bsgregs pa) 宣佈恩德和法律。 བཏགས་བཀའ་བློ་བདེ། (btags bka' blo bde) 委託,安心。 བཀའ་བཀྱོན་བརྒྱད་བཀག་འཁོར་དུ་བཀོན། (bka' bkyon brgyad bkag 'khor du bkon) 八種責難被阻止,被置於輪迴中。 པ་ཁྲོ་བ། (pa khro ba) 憤怒。 ལམ་བཀའ་སྤ་བཀོང་རྒྱལ་པོས་བཀྲབས། (lam bka' spa bkong rgyal pos bkrabs) 道路被國王開闢。 མང་པོའི་ནང་ནས་འདམས་པ། (mang po'i nang nas 'dams pa) 從眾多中選擇。 ལུས་བཀན་ལག་བཀན་བཀྲོས་ནས་བཀྲི། (lus bkan lag bkan bkros nas bkri) 身體傾斜,手傾斜,清洗后引導。 དྲང་བའམ་ཁྲིད་པ། ('drang ba'am khrid pa) 引導或帶領。 ཨཱ་ནེ་ཡ། (A ne ya) (梵文)。 མདོ་བཀླགས་བསྒྲགས་ཚར་བའི་དོན། (mdo bklags bsgregs tshar ba'i don) 讀誦經典完畢之意。 པ་ཐི་ཏ། (pa thi ta) (梵文)。 མགོ་བཀད་ཐགས་ཀྱི་བཀད། (mgo bkad thags kyi bkad) 頭飾,織布的邊緣。 བཀྱལ་འབྲེལ་མེད་དུ་སྨྲ་བ། ('kyal 'brel med du smra ba) 說無關聯的話。 འདི་ལ་སྔོན་འཇུག་མི་བྱེད་པ་ཡོད་དེ་ཀྱལ་ཀ་ལ་དཔགས་པའི་བློ་གཟོ་ཡིན་ཅེས་སྨྲ་རྒྱན་ལས། (འདི་ལ་སྔོན་འཇུག་མི་བྱེད་པ་ཡོད་དེ་ཀྱལ་ཀ་ལ་དཔགས་པའི་བློ་གཟོ་ཡིན་ཅེས་སྨྲ་རྒྱན་ལས།) 據《語莊嚴論》所說,這個詞沒有字首,是模仿「玩笑」一詞的用法。 15-679 ཟ་མ་ཏོག་ལས་ཀ་རྐྱང་བཤད་དོ། (za ma tog las ka rkyang bshad do) 《雜瑪朵》中只講述了工作。 པའི་ངག་སོགས་བས་འཕུལ་ཀའོ། (pa'i ngag sogs bas 'phul ka'o) 「བ」是詞根。 ཐོག་ཡིག་། (thog yig) 首字母。 དཀར་ཆག་མ་དཀྲུག་དཀོར་དང་ཀ་ཆ་ནོར་གྱི་སྤྱི་མིང་། (dkar chag ma dkrug dkor dang ka cha nor gyi spyi ming) 目錄,不要攪動,財物和財產的總稱。 དཀོར་མཛོད་ཀ་ཥ། (dkor mdzod ka Sha) 財物倉庫(梵文)。 དཀྲོགས། (dkrogs) 攪動。 དཀྱིལ་འཁོར་མཎྜལ། (dkyil 'khor maNDala) 壇城(梵文)。 དཀྱིལ་མཎྜ། (dkyil maNDa) 中心(梵文)。 གྱི་དཀྲོངས་བསྐྱེད་དཀའ། (gyi dkongs bskyed dka') 難以產生。 དཀའ་ཀྲིཙྪྲ། (dka' kRitstshra) 困難(梵文)。 དཀའ་ཚེགས། (dka' tshegs) 困難,辛苦。 ཏ་པ། (ta pa) 苦行。 ཐུབ་དཀའ་སྤྱད་དཀོན་མཆོག་རཏྣ། (thub dka' spyad dkon mchog ratna) 難以忍受,難以實行,珍寶(梵文)。 དཀོན། (dkon) 稀少。 མདོག་དཀར་སི་ཏ། (mdog dkar si ta) 白色(梵文)。 དཀྱེལ་ཁོང་ཡངས་པ། (dkyel khong yangs pa) 心胸寬廣。 ཆེ་སྤྱན་དཀྱུས་ཨཱ་ཡ་ཏ། (che spyan dkyus A ya ta) 大眼睛,細長(梵文)。 རིང་། (ring) 長。 དཀྱུས་མའི་དཀོར་ཟས་དྲི་མ་དཀུ། (dkyus ma'i dkor zas dri ma dku) 普通的財物食物,氣味惡臭。 དྲི་མི་ཞིམ་པའི་དྲི་ཚ་བ། (dri mi zhim pa'i dri tsha ba) 不好聞的氣味。 པཱུ་ཏཾ། (pUtaM) (梵文)。 དཀོས་ཉམ་ཐག (dkos nyam thag) 可憐,貧窮。 ཐག་ཀུན་ཉོན་མོངས་ཀྱི་མིང་། (thag kun nyon mongs kyi ming) 繩索,一切煩惱的名稱。 དཀྲིས། (dkris) 纏繞。 གོས་ཀྱིས་དཀྲིས། (gos kyis dkris) 用衣服纏繞。 དཀུ་ཀུཀྵི། (dku kukShi) 腰部(梵文)。 སྐབས་དཀུ་ཟླུམ་དཀུ་མ་རྙོངས། (skabs dku zlum dku ma rnyongs) 有時腰部圓潤,腰部不彎曲。 སྤྲིན་དཀྲིགས་ཞོ་དཀྲོགས་རོལ་གྱིམ་ཤིང་ཡང་ཟེར། (sprin dkrigs zho dkrogs rol gyim shing yang zer) 纏繞的云,攪拌的酸奶,也指樂器。 མོ་དཀྲོལ། (mo dkrol) 演奏。 དཀར་ཡོལ་ཆག་དཀྲུམ་དཀྱུས་རྒྱུག་པར། (dkar yol chag dkrum dkyus rgyug par) 白色瓷器,破碎,普通,奔跑。 པར་དཀྱུས། (par dkyus) 普通的印刷。 མགྱོགས་པའི་རྒྱུག་པ། (mgyogs pa'i rgyug pa) 快速的奔跑。 དཀའ་འགྲེལ་དཀྲིས་ཕྲག་དཀན་རྐན་ཞེས་པའང་འཐད། (dka' 'grel dkris phrag dkan rkan zhes pa'ang 'thad) 困難的解釋,纏繞,肩膀,狹窄,懸崖也合適。 གཟར་པོ། (gzar po) 陡峭。 ཕན་ཚུན་དཀྲུགས་གོང་འོག་གོ་རིམ་སོགས། (phan tshun dkrugs gong 'og go rim sogs) 互相攪動,上下順序等。 སོགས་དས་འཕུལ་ཀའོ། (sogs das 'phul ka'o) 「ད」是詞根。 རྐང་ལག་རྐ་ཞིང་དཀན་ཞེས་པའང་ཡོད། (rkang lag rka zhing dkan zhes pa'ang yod) 腿腳,水渠,田地,狹窄也存在。 རྐན་ཁ་ནང་གི དང་རྐུབ། (rkan kha nang gi dang rkub) 口腔內部和臀部。 བཱ་ཡུ། (bA yu) (梵文)。 ཆོམ་རྐུན་ཙཽ་ར། (chom rkun tsau ra) 小偷,盜賊(梵文)。 རྐྱན་དང་སྣོད་སྤྱད། (rkyan dang snod spyad) 障礙和器物。 ཕྱེ་རྐྱམ་རྐུ། (phye rkyam rku) 麵粉,篩子,偷竊。 རྐུ་མ། (rku ma) 偷來的東西。 རྐང་པ་པཱ་ད། (rkang pa pA da) 腳(梵文)。 ཆིག་རྐྱང་ས་ཁན་ཏི། (chig rkyang sa khan ti) 單獨,單獨的地方(梵文)。 རྐོ་རྐོ་བར་བྱེད་པའི་དོན་ལ། (rko rko bar byed pa'i don la) 挖掘,挖掘的意思。 རྐོས། (rkos) 雕刻。 རྐོས་མཁན་ལ་ཁ་ན་ཀ ཚུད་མོ་མཁན་ཡང་ཟེར། (rkos mkhan la kha na ka tshud mo mkhan yang zer) 雕刻者也叫「卡納卡」或「楚莫肯」。 གན་རྐྱལ་རྐེད་རྐྱོང་རྐོན་པ་འཛུགས། (gan rkyal rked rkyong rkon pa 'dzugs) 仰臥,腰部伸展,設定陷阱。 རྐ་མགོའི་རྐྱལ་རྩེད་རི་དྭགས་རྐྱང་། (rka mgo'i rkyal rtsed ri dwags rkyang) 水渠源頭的游泳遊戲,單獨的野生動物。 རྒྱུ་པྲ་ཏྱེ་ཡ། (rgyu pra tye ya) 原因(梵文)。 རྐྱེན་ལ་སོགས་ར་བཏགས་ཀའོ། (rkyen la sogs ra btags ka'o) 「ར」是詞根。 ལྐོག་པ་རོ་ཀྵ། (lkog pa ro kSha) 秘密(梵文)。 གྱུར་ལྐོག་མ་ལྐོག་བ་གླང་གི་ལྐོག་མའི་ལྤགས་པ་འཕྱང་བ་ལ་ཟེར། (gyur lkog ma lkog ba glang gi lkog ma'i lpags pa 'phyang ba la zer) 「古爾科瑪」是指牛的腋下垂下來的面板。 15-680 ཤལ་དང་། (shal dang) 圍巾和。 ངག་ལྐུགས་མཱུ་ཀ ལ་སོགས་ལར་བཏགས་ཀའོ། (ngag lkugs mU ka la sogs lar btags ka'o) 啞巴等,「ལ」是詞根。 སྐ་ཅོག་སྐལ་ལྡན་སྐར་མ་ཏཱ་རཱ། (ska cog skal ldan skar ma tA rA) 腰帶,幸運,星星(梵文)。 ཨ་ཤླ་ཥཱ་སྐག (a shla ShA skag) (梵文),障礙。 སྐུ་སྐེམ་སྣུམ་ལེ་པ་ན། (sku skem snum le pa na) 身體乾燥,油(梵文)。 སྐུད་སྐུད་སཱུ་ཏྲ། (skud skud sU tra) 線(梵文)。 པ་སྐྱོལ། (pa skyol) 承擔。 སྐྱོ་ཕྲ་མ་ལའང་འཇུག (skyo phra ma la'ang 'jug) 也指悲傷。 མའི་སྐྱག་པ་སྐྱུང་བྷ་ཀ་བ་ཏཱི། (ma'i skyag pa skyung bha ka ba tI) 糞便,翠鳥(梵文)。 ཀས་སྐྱུད། (kas skyud) 用「ཀ」來代替。 སྐ་རགས་མ་ཁ་ལ། (ska rags ma kha la) 腰帶(梵文)。 སྐྱེར་ཧ་རི་ད། (skyer ha ri da) 訶梨勒(梵文)。 སྐྱ་པཎྜ་ར། (skya paNDa ra) 灰色(梵文)。 སྐྱུ་རུ་ཨམླ། (skyu ru amla) 余甘子(梵文)。 ར། (ra) 和。 སྐྱེས་བུ་སྐྱེས་ཀྱི་སྐ (skyes bu skyes kyi ska) 男人,男性的腰帶。

【English Translation】 Kur: To arrange well and comfortably. Arranging corners, using utensils, using and employing, etc. And: Bending wood, Akrishta (Sanskrit). Employing wood for service by command. Allowing, stopping movement, etc. Stopping, Ksheda (Sanskrit). Extracting medicine, Putimuktam (Sanskrit). Medicine from which the essence is extracted. To cover, Chhanna (Sanskrit). Drawing a bow, digging up roots. Announcing kindness and laws. Entrusting, being at ease. Eight reproaches being stopped, being placed in the cycle. Anger. The road being opened by the king. Choosing from among many. Body leaning, hand leaning, guiding after washing. To guide or lead. A ne ya (Sanskrit). The meaning of finishing reciting the Sutra. Pa thi ta (Sanskrit). Head ornament, edge of weaving. Speaking irrelevantly. According to 'Ornament of Speech,' this word does not have a prefix, it is an imitation of the word 'joke'. 15-679 The Zamatog only speaks of work. 'Pa' is the root letter. First letter. Catalog, do not stir, general name for wealth and property. Treasury, Ka Sha (Sanskrit). Stirring. Mandala (Sanskrit). Center, Manda (Sanskrit). Difficult to generate. Difficult, Kricchra (Sanskrit). Difficulty, hardship. Difficult to endure, difficult to practice, Ratna (Sanskrit). Rare. White color, Sita (Sanskrit). Broad-minded. Large eyes, Ayata (Sanskrit). Long. Ordinary wealth and food, foul odor. Unpleasant odor. Putam (Sanskrit). Wretched, poor. Rope, name for all afflictions. To wrap. Wrapping with clothes. Kukshi (Sanskrit). Sometimes the waist is round, the waist is not bent. Entwined clouds, churned yogurt, also refers to musical instruments. Playing music. White porcelain, broken, ordinary, running. Ordinary printing. Fast running. Difficult explanation, wrapping, shoulder, narrow, cliff is also suitable. Steep. Stirring each other, top and bottom order, etc. 'Da' is the root letter. Legs, canals, fields, narrow also exists. Inside the mouth and buttocks. Vayu (Sanskrit). Thief, Tsaura (Sanskrit). Obstacles and utensils. Flour, sieve, stealing. Stolen goods. Pada (Sanskrit). Single, Sakhandati (Sanskrit). To dig, the meaning of digging. Engraving. The engraver is also called 'Kanaka' or 'Tsumokhen'. Lying on the back, stretching the waist, setting a trap. Swimming game at the source of the canal, solitary wild animal. Cause, Pratye ya (Sanskrit). 'Ra' is the root letter. Secret, Roksha (Sanskrit). 'Gyurkogma' refers to the hanging skin under the armpit of a cow. 15-680 Scarf and. Dumbness, Muka (Sanskrit), etc., 'La' is the root letter. Ska cog skal ldan skar ma ta ra (Sanskrit). Ashlasha Skag (Sanskrit), obstacle. Body dry, oil, Lepana (Sanskrit). Thread, Sutra (Sanskrit). To bear. Also refers to sadness. Excrement, Bhakavati (Sanskrit). Replacing with 'Ka'. Waistband, Makhala (Sanskrit). Haritaki (Sanskrit). Gray, Pandara (Sanskrit). Emblic, Amla (Sanskrit). And. Man, male's belt.


ོམ་གྱུར་ཨམླ། སྐོལ། །གོས་སྐོན་སྐྱེན་ཡང་སྐུར་ཨ་ པ་བཱ་ད། པས་སྐྱོ། །སྐེམ་བྱེད་སྐོལ་བྱེད་སྐོར་བ་པྲ་དཀྵི་ཎ། བྱེད། །སྐྱུ་ཚོད་མ། རུམ་སྐྱུ་གང་སྐྱུག་ཨུངྒཱིརྞ། པས་སྐྱང་། །སྐྲན་དང་སྐྱིགས་ཨི་གུ་གྲོང་ཚིག བུ་སྐྱ་རྦབ་སྐྲངས། །རི་སྐེགས་ཆུ་ཀ་ ད་མཱ། ཆུ་བྱ། སྐྱར་སྐྱ་གའི་སྐད། །སྐུན་བུ་སྐམ་པ་སྐྱ་བ་སྐྱོགས། །དགེ་སྐོས་བྲོ་སྐྲབ་ཌ་རུ་སྐྲོག །སྐུད་པོ་སྐྱོང་འཁྲུག་པ། ངོགས་སྙན་ཕྲ་མ། སྐྱོས་སྐྲག །རྒྱ་སྐྱེགས་སྐྱེད་ཨུཏྤཱ། ཚལ་སྐྱེར་ཧ་ རི་ཏྲ། པའི་སྐས། །སྐེ་དང་ཨོག་སྐོར་ཆུ་སྐྱེག་སྐྱེས། ཨུཏྤནྣ། །སྐྱི་གཡའི་སྐྱོན་སྐྱབ་སྐྱབས་འགྲོ་ཤ་ར་ཎ་ག་མ་ན། སྐྱར། ། སྐྱོར་ལ། །འཚོ་སྐྱོང་ཨཱ་ཤཱ་པཱུ་ར། རེ་སྐོང་སྐྱིན་ད་བྱེད་ཀྱི་མིང་། གོར་སྐོགས། །སྲབ་སྐྱོགས་སྐྱེས་བཟང་རྒྱལ་གྱི་སྐུགས། ། རྒྱལ་འགུགས་པའི། གླ་ཧ། །བྱ་པྲཱ་གྦྷཱ་ར། སྐྱིབས་སྐར་ཁོལ་མའམ་བ་གླང་མིག་ལྟ་བུ། ཁུང་སྐོར་ཚེར་སྐྱིད། །སྐྱེལ་མ་སྐྱས་ཆེན་སྐྱོས་ལས་སྐྲོད། །ཆུ་སྐྱོམ་ཞོ་སྐྲོག་རྩིས་ཀྱི་སྐྱེག ། 15-681 ཇི་སྐད་འདི་སྐད་ཁ་སྐོང་སྐབས། །ས་སྐྱོར་སྐྱང་སྐོང་བྱུག་པའང་ཟེར་ཞལ་བ་དང་ཞལ་ཞལ། ནུལ་སྐམ་རེ་སྐན། །སྐད་ཅིག་སྐྲ་ཀ་ཅ། སྐྱེ་ཤིང་སྐྲུས་པ། །སྦས་སྐུང་མཐའ་སྐོར་སྐབས་སུ་ཆུད། །རང་ སྐལ་སྐྱེ་མཆེད་ཐུགས་དམ་སྐོང་། །བྱ་བྱ་རྒྱ། སྐོན་སྐྱི་དཀར་སྐྱེ་ཚེའི་འབྲུ། །སྐྱོ་མ་སྔ་བཙན་སྐྱིལ་ཀྲུང་ལ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་དས་འཕུལ་བཤད་ཀྱང་ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་གྱི་དགོངས་པ་འདི་རང་ཡིན། ཀྲུང་ སྐྱོད། །སྐྱེ་རེངས་ལ་སོགས་སར་བཏགས་ཀའོ། །འདོད་པ་བརྐམ་པས་འདོད་ཞེན་ཆེ་བའམ་བརྐམ་ཆག་ཆེ་བ་ཟེར། བརྐུ་འདི་བྱ་བ་དང་འབྲེལ་བས་བས་འཕུལ་ཡོད། བྱ་བརྐུས། །སྲ་ཀ་ཋི་ནཱསྟ་ར། བརྐྱང་ལག་ བརྐྱང་བརྐོ་བྱ་བྱ་བ་དང་འབྲེལ། བརྐོས། །བས་འཕུལ་ར་མགོ་ལྡན་ཀའོ། །བྱུག་པ་བསྐུ་ལེ་པ། བསྐུའི་ལཔྟ། ལག་བསྐུམ་ཀུཉྩི་ཏ། བསྐུམ། །འཕྲིན་བསྐུར་བ་སོགས་འགྲོ། དབང་བསྐུར་པྲེ་ཥི་ཏ། ཆོས་ལ་ཙོ་ད་ ན། བསྐུལ། །ནོར་གྱི་བསྐྱིས་བསྐྱིལ། དང་བསྐྱིན་པ་བསྐྱལ། །གོས་བསྐོན་འདས་པ་ལའོ། །རྟར་བསྐྱོན་བསྐྱར་ནས་བསྐྲད། ། ཨུཙྪ་ཊི་ཏ། གཅོམ་འཇིགས་པས་སྐད་ཆུང་ངུའམ་ཁ་རོག་འདུག་པ། བསྐྱུང་ཟས་བསྐྲུ་གཞན་ལ་ཐབས་ཀྱིས། བསྐྱེད་བསྐྱེད་པ་ལ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཀྱེད་ཅེས་ས་མགོ་མེད་པ་བཤད་མོད། ་ཨཏྤཱ་ཏ་འབྲད་པ། ཅིང་བསྐྲུན། བསྐྱེད། །བསྐལ་བསྐལ་པ་དུས་ཀྱི། ལ་ཟ་མ་ཏོག་ཏུ་ཀ་ཀྱང་མཛད་པ་ཇོ་ནང་ལོ་ཙཱ་བས་སྒྲ་སོར་བཞག་དུ་བཤད་པ་ལྟར་མཛད་ཀྱི་བོད་སྐད་ལ་བས་འཕུལ་ས་མགོ་ཡོད་པ་འདི་ཁ་འཐད། 15-682 མེས་མཚོ་བསྐམས་ཤུཥྐ། ཆུ་བསྐྱིལ། ། འཁྱིལ་བའི་བསྐྱིལ། པྲ་ཡངྐ། བསྐྱལ། ། གནས་སུ། བསྐལ་དོན་བར་ཆོད་པའམ་རྒྱང་

【現代漢語翻譯】 未成熟的芒果,煮沸,穿衣迅速也要送去。 巴哇達,用手遮擋,使之乾燥,煮沸,右繞(藏文:སྐོར་བ་,梵文天城體:प्रदक्षििण,梵文羅馬擬音:pradakṣiṇa,漢語字面意思:右繞)。 做,酸菜,房間里酸的東西全部吐出來,用手遮擋。 腫瘤和呃逆,村莊的詞語,幼小的孩子,腫脹。 山脊,水渠,水鳥,重複嘎嘎的叫聲。 幼崽,乾燥的,灰色的,舀取。 善知識,舞蹈,鼓聲,線,爭吵,傾聽,害怕。 印度芥菜,生長(藏文:སྐྱེད་,梵文天城體:उत्पा,梵文羅馬擬音:utpā,漢語字面意思:生長),菜園,訶梨勒,樓梯。 脖子和下巴,水草,生長(藏文:སྐྱེས་,梵文天城體:उत्पन्न,梵文羅馬擬音:utpanna,漢語字面意思:生長)。 面板的瑕疵,救護,皈依(藏文:སྐྱབས་འགྲོ་,梵文天城體:शरणगमन,梵文羅馬擬音:śaraṇagamana,漢語字面意思:皈依)。 支撐,養活(藏文:འཚོ་སྐྱོང་,梵文天城體:आशापूर,梵文羅馬擬音:āśāpūra,漢語字面意思:養活),滿足願望,債務。 圓形的,薄的,好的出生,國王的身體。 吸引國王的,工資,鳥(藏文:བྱ་,梵文天城體:प्राग्भार,梵文羅馬擬音:prāgbhāra,漢語字面意思:鳥)。 庇護所,星星,沸騰的或像牛眼一樣,孔洞,荊棘。 送行者,大的容器,從工作中驅逐,水瓢,酸奶,計算的。 如是說,補充的時候,支撐,遮擋,塗抹也叫做面和麵,腐爛,乾燥,希望。 瞬間,頭髮,生長的樹木,摩擦,隱藏,環繞,包含在內。 自己的命運,生處,誓言,完成,鳥,白色的面板,生命的種子。 悲傷,早逝,跏趺坐,說是莊嚴,從動詞加上字首,雖然夏魯·洛欽的觀點是這樣,跏趺坐。 生長等等放在地上,慾望,因為貪婪所以慾望強烈或者貪得無厭,偷竊這個詞和行為有關,所以加上字首,偷東西。 堅硬的,伸展手臂,挖掘和行為有關,挖掘,加上字首和ra字頭,塗抹,手彎曲,彎曲。 送信等等,授權(藏文:དབང་བསྐུར་,梵文天城體:प्रेषित,梵文羅馬擬音:preṣita,漢語字面意思:授權),佛法,勸請。 借來的東西,歸還,和債務,送走,穿衣服,過去式,在馬身上放東西,再次驅趕。 寂靜,因為害怕而聲音小或者安靜地坐著,給予食物,用方法給別人,產生,說是莊嚴,雖然說是沒有sa字頭的kyaid,摩擦,建造,產生。 劫,劫波,時間,雖然在拉匝瑪朵嘎中也寫作ka,佐囊·洛匝瓦說是保持原音,但是藏語中加上sa字頭是合適的。 火,湖泊,乾燥(藏文:བསྐམས་,梵文天城體:शुष्क,梵文羅馬擬音:śuṣka,漢語字面意思:乾燥),積水,積水的,床(藏文:བསྐྱིལ་,梵文天城體:प्रयङ्क,梵文羅馬擬音:prayaṅka,漢語字面意思:床)。 送走,在地方,劫的意思是間隔或者遙遠

【English Translation】 Unripe mangoes, boiled, dressing quickly must also be sent. Bavadha, cover with your hands, make it dry, boil, circumambulate (Tibetan: སྐོར་བ་, Sanskrit Devanagari: प्रदक्षििण, Sanskrit Romanization: pradakṣiṇa, Chinese literal meaning: circumambulation). Do, pickled vegetables, all the sour things in the room are vomited out, cover with your hands. Tumors and hiccups, words of the village, young children, swelling. Ridge, canal, water bird, repeat the caw. Cub, dry, gray, scoop. Virtuous friend, dance, drum sound, thread, quarrel, listen, fear. Indian mustard, growth (Tibetan: སྐྱེད་, Sanskrit Devanagari: उत्पा, Sanskrit Romanization: utpā, Chinese literal meaning: growth), vegetable garden, haritaki, stairs. Neck and chin, aquatic plants, growth (Tibetan: སྐྱེས་, Sanskrit Devanagari: उत्पन्न, Sanskrit Romanization: utpanna, Chinese literal meaning: growth). Skin blemishes, rescue, refuge (Tibetan: སྐྱབས་འགྲོ་, Sanskrit Devanagari: शरणगमन, Sanskrit Romanization: śaraṇagamana, Chinese literal meaning: refuge). Support, nurture (Tibetan: འཚོ་སྐྱོང་, Sanskrit Devanagari: आशापूर, Sanskrit Romanization: āśāpūra, Chinese literal meaning: nurture), fulfill wishes, debt. Round, thin, good birth, the king's body. Attracting the king, wages, bird (Tibetan: བྱ་, Sanskrit Devanagari: प्राग्भार, Sanskrit Romanization: prāgbhāra, Chinese literal meaning: bird). Shelter, stars, boiling or like a cow's eye, holes, thorns. Escort, large container, expel from work, water ladle, yogurt, calculation. As it is said, when supplementing, supporting, covering, smearing is also called face and face, rotten, dry, hope. Moment, hair, growing trees, rubbing, hiding, surrounding, included. One's own destiny, birth, vow, complete, bird, white skin, seed of life. Sadness, premature death, lotus position, it is said to be solemn, a prefix is added from the verb, although Shalu Lochen's view is like this, lotus position. Growth, etc. are placed on the ground, desire, because of greed, desire is strong or insatiable, the word stealing is related to behavior, so add a prefix, steal things. Hard, stretch out your arms, digging is related to behavior, digging, add a prefix and the letter ra, smear, hand bend, bend. Sending messages, etc., empowerment (Tibetan: དབང་བསྐུར་, Sanskrit Devanagari: प्रेषित, Sanskrit Romanization: preṣita, Chinese literal meaning: empowerment), Dharma, exhortation. Borrowed things, return, and debt, send away, wear clothes, past tense, put things on the horse, drive away again. Silence, because of fear, the voice is small or sitting quietly, give food, give to others by means, produce, it is said to be solemn, although it is said that kyaid without the letter sa, rubbing, build, produce. Kalpa, kalpa, time, although it is also written as ka in Lazamatoga, Zonang Lotsawa said to keep the original sound, but it is appropriate to add the letter sa in Tibetan. Fire, lake, dry (Tibetan: བསྐམས་, Sanskrit Devanagari: शुष्क, Sanskrit Romanization: śuṣka, Chinese literal meaning: dry), water accumulation, water accumulation, bed (Tibetan: བསྐྱིལ་, Sanskrit Devanagari: प्रयङ्क, Sanskrit Romanization: prayaṅka, Chinese literal meaning: bed). Send away, in place, the meaning of kalpa is interval or distant


རིང་བ། བསྐུངས་ཤིང་འཇིགས་བསྐྱབས་ཏྲཱ་ཎི་ཏ། བསྐྱངས། པཱ་ལི་ཏ། །འཕོ་བསྐྱས་རྐྱང་བསྐྱུར་བྱ་བ་བསྐྱུངས། ། མི་བསྐྱོད་ཨཀྵོ་བྷྱ། བསྐོར་པྲ་རཀྵི་ཎ། བ་རྒྱལ་སར་བསྐོས། །རོ་བསྐ་ཀ་ཥཱ་ཡ། ཁ་བསྐང་པཱུརྞ། ཐུགས་དམ་བསྐངས། །སེམས་བསྐྱེད་ཨུཏྤཱད། རྒྱ་བསྐྱེད་བརྗེད་བཀུར་བའི་དོན། པའི་བསྐྱུད། མུ་ཥི་ཏ་སྨ་ར། །བས་ འཕུལ་ས་མགོ་དཔག་ཏུ་མེད་པའི་བརྡ་རྙིང་བསྐྱད་དུ་མེད་སོགས་དང་བསྐ་སླའང་འདི་ཁ། ལྡན་པའི་གཅོད་པའི་བསྐྲུས་པ་སོགས། ཀའོ། །གོ་ཁྲབ་བརྨ། ཁྲི་པྲ་བྷེ་ད། ཕྲག་ཁྲག་ཁྲིག་པྲ་ཡུ་ཏ། ཁུར། ། ཁོང་ཁྲོ་པྲ་ཏི་གྷ། ཁོན་འཛིན་ཀྲོ་དྷ། བོ་ཁྲོས། ། ཀྲོ་པི་ཏ། ཁྲོ་དང་ཁྲོལ་ཚགས་ཁྲུད་ཁུས་ཁྲུས། ། ཁང་ལ་དུགས་ཁང་ཟེར། ། སྣཱ་ད། ཁོང་ཁྲག་རཀྟ། ཁྲག་འཐབ་ཀྲོལ་དང་འཛིང་པ། ཁྲུག་ཁྲུང་ཀྲུཉྩ། ཁྲུང་འདབ་ཆགས། ཁྱུ། །ཚུལ་ཁྲིམས་ཤཱི་ལ། ཁྲིམས་འཇགས་ཁྲིམས་དམ་རྒྱལ་ཟེར། ཀྱི་ཁྲལ། དཎྜ། །ཁྲུ་གང་ཁྲུན་འཕང་ངམ་སྲིད། རིང་ཁྲམ་ཁ་ཁྲ། །ཁྲོམ་ཁྲོད་ཁྲི་ཨཱ་ས་ན། སྟེང་ཁང་ཁྱིམ་གྲི་བྷ། སྡུམ་པ་ ཟེར། ཁྱམས། །བྱ་ཁྲ་ཁྱིས་ཁྱེར་ཁྱོར་བའི་ཁྲེ། པྲ་ཡངྐུ། །ཁོར་ར་ཁོར་ཁོར་ཟུག་ཀྱང་ཟེར། ཡུག་ཁྲོན་ཆུ་བྲེམས། །སིལ་ལཛྷལླ་རཱི། ཁྲོལ་ཁམས་གསུམ་ཁྲམ་པས་ཁྲེལ། །དུར་ཤྨ་ཤཱ་ན། ཁྲོད་སྣ་ན་ཡ་ཏི། 15-683 ཁྲིད་ཁྲུམས་སྟོད་པཱུརྦ་བྷ་དྲ་པ་ད། སྨད། ཨུཏྟ་ར་བྷ་དྲ་པ་ད། །ཁྭ་ཀཱ་ཀ ཏ་ལ་སོགས་ཁྱབ་པའི་དོན་ལ་ཆིབ་པ་དང་། ཁ་རྐྱང་ངོ་། །མཁན་ཨུ་པཱ་དྷྱ་ཡ། པོས་ས་མཁར་ཀོ་ ཊ། མཁྲང་མཁྲེགས་མཁྱེན། ཛྙཱ་ན། །མཁྱུད་མན་ངག་ཕྲན་བུ་སྦས་ཏེ་འཆད་པ། སྤྱད་མུཥྚི། དཔེ་ཆོས་སྟོན་འོས་པ་ལའང་སྦ་བ། ཞུ་མཁན་མཁོ། །མ་མ་ལེ། མཁལ་མཁལ་མ་མཁུར་འཛུམ་མཁས། པ་ཊུ། །མཁན་ ཁྲོད་མཁོས་ཕབ་སྔ་སྔར་བཞིན། མཁོ་བཞིན། །མཁའ་མཉམ་ཨམྤ་ར། མཁྲིས་ནད་མེད་པར་མཁྱེན། ཛྙ་ན། ཆུ་མཁྲིས་མཁྲིག་མ་མས་འཕུལ་ཁའོ། །བློ་འཁུམས་ཞེ་འཁོན་འཁངས་ཤིང་འཁུ། དྲོ་ཧ། །འཁྱགས་ཤཱི་ཏ། ནས་མཐའ་ ཁོབས་ཁྱས་པ་ལྟ་བུའི་དོན་དང་འཁོས་ཞེས་ངན་པ་ཙམ་ལའང་ཟེར། འཁྱར་ཞིང་འཁྱམས། །རྒས་འཁོགས་འཁོས་ཆུང་རྐང་འཁུམས་འཁྱོག །འཁྱོར་འཁྱོམས་འཁར་བས་འཁྲིལ་འཁྲིས་འཁྱུད། ཨཱ་ལིངྒ་། །གདུགས་འཁྱིར་བྲོ་འཁྲབ་འཁར་རྔ་འཁྲོལ། ། སེམས་འཁོལ་སེམས་འཁྲུག་ཨཱ་ཡུ་དྷ། འཁྱུག་པོར་འཁྱུས། བྲོས་པ། །ཁུར་འཁུར་བྷཱ་རི་ཏ། ཁྲལ་འཁྲིས་འོད་འཁྱིམས་པ་རི་དྷི། འཁྱིལ། །འཁོར་བར་འཁྲིན་པས་འཁྲས་ཤིང་འཁར། །མ་འཁྱིག་བནྡྷ་ན། མ་འཁྱེར་ན་ཡ་ ན། སྣུམ་སྐོག་ཟན་ཀྱང་ཟེར། འཁུར་འཁུར། །མ་འཁུར་བྲེད་འཁྲིམས་འཁམས་ཤིང་འཁུན། །འཁོར་ལོར་འཁོད་ཀྱང་འཁོར་བཅས་འཁོབ། །གཡོག་ཏུ་འཁུལ་འཕོལ་སྲད་བུ་འཁལ། །འཁྲད་སར་མ་འཁྱོལ་འཁྲིད་ན་ཡ་ཏི། པར་འཁུམས། །རུས་ཀྱི་འཁ

【現代漢語翻譯】 'Ringwa' (རིང་བ།, long): 'Bskungs shing 'jigs bskyabs traa.Ni ta' (བསྐུངས་ཤིང་འཇིགས་བསྐྱབས་ཏྲཱ་ཎི་ཏ།, hidden and protected from fear), 'bskyangs' (བསྐྱངས།, supported), 'paa.Li ta' (པཱ་ལི་ཏ།, Pali). 'pho bskyas rkyang bskyur bya ba bskyungs' (འཕོ་བསྐྱས་རྐྱང་བསྐྱུར་བྱ་བ་བསྐྱུངས།, actions of transferring, moving, abandoning, and discarding). 'Mi bskyod akSho bhya' (མི་བསྐྱོད་ཨཀྵོ་བྷྱ།, immovable, Akshobhya): 'bskor pra ra.kShi Na' (བསྐོར་པྲ་རཀྵི་ཎ།, circumambulation), 'ba rgyal sar bskos' (བ་རྒྱལ་སར་བསྐོས།, appointed to the throne). 'Ro bskaa ka.Shaa ya' (རོ་བསྐ་ཀ་ཥཱ་ཡ།, astringent taste), 'kha bskang puurNa' (ཁ་བསྐང་པཱུརྞ།, full), 'thugs dam bskangs' (ཐུགས་དམ་བསྐངས།, fulfilled vows). 'Sems bskyed utpaad' (སེམས་བསྐྱེད་ཨུཏྤཱད།, generating the mind, Utpada), 'rgya bskyed brjed bkur ba'i don' (རྒྱ་བསྐྱེད་བརྗེད་བཀུར་བའི་དོན།, meaning of expanding, forgetting, and honoring), 'pa'i bskyud mu.Shi Ta sma ra' (པའི་བསྐྱུད། མུ་ཥི་ཏ་སྨ་ར།, abandoned, Musita Smara). 'Bas 'phul sa mgo dpag tu med pa'i brda' rnying bskyad du med sogs dang bskaa sla'ang 'di kha' (བས་འཕུལ་ས་མགོ་དཔག་ཏུ་མེད་པའི་བརྡ་རྙིང་བསྐྱད་དུ་མེད་སོགས་དང་བསྐ་སླའང་འདི་ཁ།, old terms with prefixes and countless meanings, such as 'impossible to increase,' and even 'easy to thicken'), 'ldan pa'i gcod pa'i bskrus pa sogs kaa'o' (ལྡན་པའི་གཅོད་པའི་བསྐྲུས་པ་སོགས། ཀའོ།, and 'severed' with 'bskrus pa' etc.). 'Go khrab brMa' (གོ་ཁྲབ་བརྨ།, armor), 'khri pra bhe da' (ཁྲི་པྲ་བྷེ་ད།, throne, Prabheda), 'phrag khrag khrig pra yu ta' (ཕྲག་ཁྲག་ཁྲིག་པྲ་ཡུ་ཏ།, shoulder, blood, ten million), 'khur' (ཁུར།, burden). 'Khong khro pra ti gha' (ཁོང་ཁྲོ་པྲ་ཏི་གྷ།, anger, Pratigha), 'khon 'dzin kro dha' (ཁོན་འཛིན་ཀྲོ་དྷ།, holding grudges, Krodha), 'bo khros' (བོ་ཁྲོས།, angry). 'kro pi ta' (ཀྲོ་པི་ཏ།, Kropita), 'khro dang khrol tshags khrud khus khrus' (ཁྲོ་དང་ཁྲོལ་ཚགས་ཁྲུད་ཁུས་ཁྲུས།, anger, sieve, washing, effort, bathing). 'Khang la dugs khang zer' (ཁང་ལ་དུགས་ཁང་ཟེར།, a room is called a 'dugs khang'). 'Snaa da' (སྣཱ་ད།, Snaada), 'khong khrag rakta' (ཁོང་ཁྲག་རཀྟ།, blood), 'khrag 'thab krol dang 'dzing pa' (ཁྲག་འཐབ་ཀྲོལ་དང་འཛིང་པ།, blood battle, fighting), 'khrug khrung kruNca' (ཁྲུག་ཁྲུང་ཀྲུཉྩ།, disturbance, crane, Kruncha). 'Khrung 'dab chags khyu' (ཁྲུང་འདབ་ཆགས། ཁྱུ།, crane, winged animal, flock). 'Tshul khrims shii la' (ཚུལ་ཁྲིམས་ཤཱི་ལ།, morality, Shila), 'khrims 'jags khrims dam rgyal zer' (ཁྲིམས་འཇགས་ཁྲིམས་དམ་རྒྱལ་ཟེར།, it is said that 'khrims' means 'established law' or 'strict law'). 'Kyi khral daNDa' (ཀྱི་ཁྲལ། དཎྜ།, tax, Danda). 'Khru gang khrun 'phang ngam srid' (ཁྲུ་གང་ཁྲུན་འཕང་ངམ་སྲིད།, one cubit, span or width), 'ring khram kha khra' (རིང་ཁྲམ་ཁ་ཁྲ།, long, deceitful, speckled). 'Khrom khrod khri aa sa na' (ཁྲོམ་ཁྲོད་ཁྲི་ཨཱ་ས་ན།, market, seat, Asana), 'steng khang khyim gri bha sdum pa zer' (སྟེང་ཁང་ཁྱིམ་གྲི་བྷ་སྡུམ་པ་ཟེར།, upper room, house, Gribha, is called 'sdum pa'). 'Khyms' (ཁྱམས།, courtyard). 'Bya khra khyis khyer khyor ba'i khre pra yangku' (བྱ་ཁྲ་ཁྱིས་ཁྱེར་ཁྱོར་བའི་ཁྲེ། པྲ་ཡངྐུ།, hawk, carried by a dog, Prayanku). 'Khor ra khor khor zug kyang zer' (ཁོར་ར་ཁོར་ཁོར་ཟུག་ཀྱང་ཟེར།, it is also called 'encircling' or 'surrounding'). 'Yug khron chu brems' (ཡུག་ཁྲོན་ཆུ་བྲེམས།, well, water source). 'Sil ldzha llaa rii' (སིལ་ལཛྷལླ་རཱི།, Sil ldzha llaa rii), 'khrol khams gsum khram pas khrel' (ཁྲོལ་ཁམས་གསུམ་ཁྲམ་པས་ཁྲེལ།, the three realms are ashamed of deceit). 'Dur shmaa shaa na' (དུར་ཤྨ་ཤཱ་ན།, cemetery, cremation ground), 'khrod snaa na ya ti' (ཁྲོད་སྣ་ན་ཡ་ཏི།, Khrod snaa na ya ti). 15-683 'Khrid khrums stod puurba bha dra pa da' (ཁྲིད་ཁྲུམས་སྟོད་པཱུརྦ་བྷ་དྲ་པ་ད།, leading, bathing, Purva Bhadrapada), 'smad uttara bha dra pa da' (སྨད། ཨུཏྟ་ར་བྷ་དྲ་པ་ད།, lower, Uttara Bhadrapada). 'Khwa kaa ka ta la sogs khyab pa'i don la chib pa dang kha rkyang ngo' (ཁྭ་ཀཱ་ཀ ཏ་ལ་སོགས་ཁྱབ་པའི་དོན་ལ་ཆིབ་པ་དང་། ཁ་རྐྱང་ངོ་།, crow, etc., meaning 'pervading,' and 'chib pa' is just a word). 'Mkhan u paa dhyaa ya' (མཁན་ཨུ་པཱ་དྷྱཱ་ཡ།, teacher, Upadhyaya), 'pos sa mkhar ko Ta' (པོས་ས་མཁར་ཀོ་ཊ།, land, fort, Kota), 'mkhrang mkhregs mkhyen jnyaa na' (མཁྲང་མཁྲེགས་མཁྱེན། ཛྙཱ་ན།, hard, stiff, knowledge, Jnana). 'Mkhyud man ngag phran bu sbas te 'chad pa' (མཁྱུད་མན་ངག་ཕྲན་བུ་སྦས་ཏེ་འཆད་པ།, teaching esoteric instructions secretly), 'spyad mu.Shi Ti' (སྤྱད་མུཥྚི།, used, Mushti), 'dpe chos ston 'os pa la'ang sba ba zhu mkhan mkho' (དཔེ་ཆོས་སྟོན་འོས་པ་ལའང་སྦ་བ། ཞུ་མཁན་མཁོ།, even hiding what should be taught, needing someone to ask). 'Ma ma le' (མ་མ་ལེ།, Ma ma le), 'mkhal mkhal ma mkhur 'dzum mkhas pa Tu' (མཁལ་མཁལ་མ་མཁུར་འཛུམ་མཁས། པ་ཊུ།, kidney, cheek, smile, skilled, Patu). 'Mkhan khrod mkhos phab snga sngar bzhin mkho bzhin' (མཁན་ཁྲོད་མཁོས་ཕབ་སྔ་སྔར་བཞིན། མཁོ་བཞིན།, teacher, previously, as before, as needed). 'Mkha' mnyam ampa ra' (མཁའ་མཉམ་ཨམྤ་ར།, sky, equal, Ampara), 'mkhris nad med par mkhyen jnya na' (མཁྲིས་ནད་མེད་པར་མཁྱེན། ཛྙ་ན།, knowing without liver disease, Jnana), 'chu mkhris mkhrig ma mas 'phul kha'o' (ཆུ་མཁྲིས་མཁྲིག་མ་མས་འཕུལ་ཁའོ།, bile, tears, with the prefix 'ma'). 'Blo 'khums zhe 'khon 'khangs shing 'khu dro ha' (བློ་འཁུམས་ཞེ་འཁོན་འཁངས་ཤིང་འཁུ། དྲོ་ཧ།, shrinking mind, resentment, holding back, Droha). ''khyags shii ta' (འཁྱགས་ཤཱི་ཏ།, cold, Shita), 'nas mtha' khobs khyas pa lta bu'i don dang 'khos zhes ngan pa tsam la'ang zer' (ནས་མཐའ་ཁོབས་ཁྱས་པ་ལྟ་བུའི་དོན་དང་འཁོས་ཞེས་ངན་པ་ཙམ་ལའང་ཟེར།, like the edge of barley, and 'khos' is also said to mean 'bad'). ''khyar zhing 'khyams' (འཁྱར་ཞིང་འཁྱམས།, wandering and roaming). 'Rgas 'khogs 'khos chung rkang 'khums 'khyog' (རྒས་འཁོགས་འཁོས་ཆུང་རྐང་འཁུམས་འཁྱོག, old, small, shrinking legs, crooked). ''khyor 'khyoms 'khar bas 'khril 'khris 'khyud aa lingga' (འཁྱོར་འཁྱོམས་འཁར་བས་འཁྲིལ་འཁྲིས་འཁྱུད། ཨཱ་ལིངྒ་།, staggering, leaning on a cane, embracing, Alinga). 'Gdugs 'khyir bro 'khrab 'khar rnga 'khrol' (གདུགས་འཁྱིར་བྲོ་འཁྲབ་འཁར་རྔ་འཁྲོལ།, unfurling an umbrella, dancing, playing drums). 'Sems 'khol sems 'khrug aa yu dha' (སེམས་འཁོལ་སེམས་འཁྲུག་ཨཱ་ཡུ་དྷ།, boiling mind, agitated mind, Ayudha), ''khyug por 'khyus bros pa' (འཁྱུག་པོར་འཁྱུས། བྲོས་པ།, quickly, ran away). 'Khur 'khur bhaa ri ta' (ཁུར་འཁུར་བྷཱ་རི་ཏ།, carrying a burden, Bharita), 'khral 'khris 'od 'khyims pa ri dhi 'khyil' (ཁྲལ་འཁྲིས་འོད་འཁྱིམས་པ་རི་དྷི། འཁྱིལ།, tax, light, surrounding, Riddhi, gathering). ''khor bar 'khrin pas 'khras shing 'khar' (འཁོར་བར་འཁྲིན་པས་འཁྲས་ཤིང་འཁར།, in samsara, being worn out and old). 'Ma 'khyig bandha na ma 'khyer na ya na' (མ་འཁྱིག་བནྡྷ་ན། མ་འཁྱེར་ན་ཡ་ན།, not binding, Bandhana, not carrying, Nayana), 'snum skog zan kyang zer 'khur 'khur' (སྣུམ་སྐོག་ཟན་ཀྱང་ཟེར། འཁུར་འཁུར།, it is also called oil residue or dough, carrying). 'Ma 'khur bred 'khrims 'khams shing 'khun' (མ་འཁུར་བྲེད་འཁྲིམས་འཁམས་ཤིང་འཁུན།, not carrying, afraid, trembling, groaning). ''khor lor 'khod kyang 'khor bcas 'khob' (འཁོར་ལོར་འཁོད་ཀྱང་འཁོར་བཅས་འཁོབ།, even though seated in a mandala, with retinue, subject). 'Gyog tu 'khul 'phol srad bu 'khal' (གཡོག་ཏུ་འཁུལ་འཕོལ་སྲད་བུ་འཁལ།, serving, spinning thread). ''khrad sar ma 'khyol 'khrid na ya ti par 'khums' (འཁྲད་སར་མ་འཁྱོལ་འཁྲིད་ན་ཡ་ཏི། པར་འཁུམས།, not reaching the place of conflict, leading, Nayati, shrinking). 'Rus kyi 'kh' (རུས་ཀྱི་འཁ, bone...).

【English Translation】 'Ringwa' (long): 'Bskungs shing 'jigs bskyabs traa.Ni ta' (hidden and protected from fear), 'bskyangs' (supported), 'paa.Li ta' (Pali). 'pho bskyas rkyang bskyur bya ba bskyungs' (actions of transferring, moving, abandoning, and discarding). 'Mi bskyod akSho bhya' (immovable, Akshobhya): 'bskor pra ra.kShi Na' (circumambulation), 'ba rgyal sar bskos' (appointed to the throne). 'Ro bskaa ka.Shaa ya' (astringent taste), 'kha bskang puurNa' (full), 'thugs dam bskangs' (fulfilled vows). 'Sems bskyed utpaad' (generating the mind, Utpada), 'rgya bskyed brjed bkur ba'i don' (meaning of expanding, forgetting, and honoring), 'pa'i bskyud mu.Shi Ta sma ra' (abandoned, Musita Smara). 'Bas 'phul sa mgo dpag tu med pa'i brda' rnying bskyad du med sogs dang bskaa sla'ang 'di kha' (old terms with prefixes and countless meanings, such as 'impossible to increase,' and even 'easy to thicken'), 'ldan pa'i gcod pa'i bskrus pa sogs kaa'o' (and 'severed' with 'bskrus pa' etc.). 'Go khrab brMa' (armor), 'khri pra bhe da' (throne, Prabheda), 'phrag khrag khrig pra yu ta' (shoulder, blood, ten million), 'khur' (burden). 'Khong khro pra ti gha' (anger, Pratigha), 'khon 'dzin kro dha' (holding grudges, Krodha), 'bo khros' (angry). 'kro pi ta' (Kropita), 'khro dang khrol tshags khrud khus khrus' (anger, sieve, washing, effort, bathing). 'Khang la dugs khang zer' (a room is called a 'dugs khang'). 'Snaa da' (Snaada), 'khong khrag rakta' (blood), 'khrag 'thab krol dang 'dzing pa' (blood battle, fighting), 'khrug khrung kruNca' (disturbance, crane, Kruncha). 'Khrung 'dab chags khyu' (crane, winged animal, flock). 'Tshul khrims shii la' (morality, Shila), 'khrims 'jags khrims dam rgyal zer' (it is said that 'khrims' means 'established law' or 'strict law'). 'Kyi khral daNDa' (tax, Danda). 'Khru gang khrun 'phang ngam srid' (one cubit, span or width), 'ring khram kha khra' (long, deceitful, speckled). 'Khrom khrod khri aa sa na' (market, seat, Asana), 'steng khang khyim gri bha sdum pa zer' (upper room, house, Gribha, is called 'sdum pa'). 'Khyms' (courtyard). 'Bya khra khyis khyer khyor ba'i khre pra yangku' (hawk, carried by a dog, Prayanku). 'Khor ra khor khor zug kyang zer' (it is also called 'encircling' or 'surrounding'). 'Yug khron chu brems' (well, water source). 'Sil ldzha llaa rii' (Sil ldzha llaa rii), 'khrol khams gsum khram pas khrel' (the three realms are ashamed of deceit). 'Dur shmaa shaa na' (cemetery, cremation ground), 'khrod snaa na ya ti' (Khrod snaa na ya ti). 15-683 'Khrid khrums stod puurba bha dra pa da' (leading, bathing, Purva Bhadrapada), 'smad uttara bha dra pa da' (lower, Uttara Bhadrapada). 'Khwa kaa ka ta la sogs khyab pa'i don la chib pa dang kha rkyang ngo' (crow, etc., meaning 'pervading,' and 'chib pa' is just a word). 'Mkhan u paa dhyaa ya' (teacher, Upadhyaya), 'pos sa mkhar ko Ta' (land, fort, Kota), 'mkhrang mkhregs mkhyen jnyaa na' (hard, stiff, knowledge, Jnana). 'Mkhyud man ngag phran bu sbas te 'chad pa' (teaching esoteric instructions secretly), 'spyad mu.Shi Ti' (used, Mushti), 'dpe chos ston 'os pa la'ang sba ba zhu mkhan mkho' (even hiding what should be taught, needing someone to ask). 'Ma ma le' (Ma ma le), 'mkhal mkhal ma mkhur 'dzum mkhas pa Tu' (kidney, cheek, smile, skilled, Patu). 'Mkhan khrod mkhos phab snga sngar bzhin mkho bzhin' (teacher, previously, as before, as needed). 'Mkha' mnyam ampa ra' (sky, equal, Ampara), 'mkhris nad med par mkhyen jnya na' (knowing without liver disease, Jnana), 'chu mkhris mkhrig ma mas 'phul kha'o' (bile, tears, with the prefix 'ma'). 'Blo 'khums zhe 'khon 'khangs shing 'khu dro ha' (shrinking mind, resentment, holding back, Droha). 'khyags shii ta' (cold, Shita), 'nas mtha' khobs khyas pa lta bu'i don dang 'khos zhes ngan pa tsam la'ang zer' (like the edge of barley, and 'khos' is also said to mean 'bad'). ''khyar zhing 'khyams' (wandering and roaming). 'Rgas 'khogs 'khos chung rkang 'khums 'khyog' (old, small, shrinking legs, crooked). ''khyor 'khyoms 'khar bas 'khril 'khris 'khyud aa lingga' (staggering, leaning on a cane, embracing, Alinga). 'Gdugs 'khyir bro 'khrab 'khar rnga 'khrol' (unfurling an umbrella, dancing, playing drums). 'Sems 'khol sems 'khrug aa yu dha' (boiling mind, agitated mind, Ayudha), ''khyug por 'khyus bros pa' (quickly, ran away). 'Khur 'khur bhaa ri ta' (carrying a burden, Bharita), 'khral 'khris 'od 'khyims pa ri dhi 'khyil' (tax, light, surrounding, Riddhi, gathering). ''khor bar 'khrin pas 'khras shing 'khar' (in samsara, being worn out and old). 'Ma 'khyig bandha na ma 'khyer na ya na' (not binding, Bandhana, not carrying, Nayana), 'snum skog zan kyang zer 'khur 'khur' (it is also called oil residue or dough, carrying). 'Ma 'khur bred 'khrims 'khams shing 'khun' (not carrying, afraid, trembling, groaning). ''khor lor 'khod kyang 'khor bcas 'khob' (even though seated in a mandala, with retinue, subject). 'Gyog tu 'khul 'phol srad bu 'khal' (serving, spinning thread). ''khrad sar ma 'khyol 'khrid na ya ti par 'khums' (not reaching the place of conflict, leading, Nayati, shrinking). 'Rus kyi 'kh' (bone...).


ོན་སོགས་ངག་འཁྱལ་ལའང་འདི་ཀ་སམྦྷནྣ། 15-684 འཁྲིག་འཁྲུལ་བསྒྱུར་བའི་འཁྱུར་བྲོ་ཁྲབ་འཁྲུ་སྦྱོངས་འཁྲུངས་འཁྲུད་སོགས། འས་འཕུལ་ཁའོ། ། གྲུབ་མཐས་གྲུབ་སིདྡྷ། ཐོབ་གྲངས་ཨ་སྃ་ཁྱ། མེད་གྲོལ། ། མཀྟི། རལ་གྲི་ཁཌྒ། གྲོ་གས་གྲིལ་ཞེས་གྲག་ཀིལ། །གྲུལ་བུམ་གྲང་ཤཱི་ ཏ། ནད་གྲུམ་བུས་གྲོངས། །མོན་གྲུ་ནམ་གྲུ་གྲེ་གྲོ་བཞིན། །ཆོས་ཀོ་ཎ། གྲྭའི་གྲལ་པངྐྟི། དུ་རིམ་སཏྐཱ་ར། གྲོའི་གྲབས། །ཡུལ་གྲུ་གྲུ་བཞི་གྲུ་ཁའི་གྲོང་། །གྲ་ཀིཾ་ཤཱ་རུ། སྙེ་མའི་གྲ་དང་ཤིང་ གྲ་མ་སོགས། མ་སྤུ་གྲ་གྲུ་འཛིན་རི། །མོན་ལུག་གླ་སྒང་གྲོའི་གོ་དྷུ་མ། སྦང་གྲུམ། །གྲ་ཕུག་གྲོོ་མ་མོན་སྲན་གྲེའུ། །གྲོད་པ་གྲོན་ཟན་གྲོན་ཆེ་སོགས། ཅན་གྲུང་རིག་པ། ཞིང་གྲིམ། ། རིག་ པ། ཤ སྐུད་པ་སོགས། གྲམ་པའི་ཆུ་གྲོགས་གྲེ་བོའི་གྲོགས། པོ་ལ་སྨོས་འདྲིན་ཡང་ཟེར། །གྲིབ་ཙྪཱ་ཡ། མར་གྲོས་མོལ་བའམ་གཏམ། གླེང་རེ་གྲོན་མེད། །གླ་ཀསྡྱཱུ་རི། རྩི་གླ་རྔན་གླུད་སྲོག་གི ལྟར་ གླེན། རིག་པ། །འཛམ་གླིང་དྭཱི་པ། གླེགས་བམ་པུསྟ་ཀ གླིང་པངྴ། བུའི་གླུ། ། གཱི་ཏི། །ཕོ་གླང་གླང་ཤུ་གློག་པའི་ནད། །གློ་བའི་གློ་གོག་ལེབ་མོར་གླེབས། ། མནན་པའི་དོན། ངག་སྒྲོན་དུ་ས་མཐའ་མི་ སྣང་། གླང་ཆེན་ཧསྟིའཾ་ག་ཛའྃ་དནྠཾ། གློས་ཕབ་གློད་ནས་གླལ། ། བཾ་ཛྲྀམྦྷ། སེང་གེ་བསྒྱེངས་མས་སེང་གེ་གླལ་ཞེས་པ་འགྱུར་བྱད། གློ་བུར་འདི་ལ་ཀ་དང་ག་དང་བ་ལས་བྱས་པ་མང་དག་སྣང་ཡང་གློ་བུར་ཞེས་བ་ལས་བྱས་པ་འདི་རང་དག་ཅེས་སྨྲ་རྒྱན་དུ་གསུངས་ཡོད། 15-685 ཟ་མ་ཏོག་གི་དགོངས་པ་ག་ལས་བྱས་པ་འདི་རང་ཡིན་ནོ། །གློ་བུར་གློ་ཨ་ཀསྨ། འབུར་གློ་རྡེག་གློ་རྡེག་ཅེས་པའི་གློ་བུར་རང་ཡིན་པར་སྨྱན་ལས་བཤད་དོ། །གློག་མཁའ་ཀློང་རྦ་ཀློང་ ཡང་འདི་ཀ་ཡིན་པར་ཟ་མ་ཏོག་ལས་སོ། །ཨུརྨི། །གླགས་འཇུག་པའམ་འགྲོ་མཚམས། རྙེད་ལན་འདོད་པ་སྟེ་ལན་གློན་དང་ལེའུ་གློན་ཡང་ཟེར། ལན་གླན་ལྷན་པ་གླན། །སྒོ་གླེགས་ཆོས་གོས་གླེགས་བུའི་གྲྭ། ། གླ་གོར་ཤིང་གི་སྨན། ཞོ་ཤ་གློག་འཁྱུག་གློངས། །བྱ་གླག་གྲོག་མ་གྲིབ་གྲིབ་གནོན། །གྲོག་པོར་གྲུ་མོང་ཆག་གྲུམས་གྲུབ། །དངོས་གྲུབ་གྲུ་ཆར་འབེབ་པར་གྲགས། །གྲོ་བོ་གྭ་དོར་ག་རྐྱང་ངོ་། ། གཞོགས་ཀྱི་ གློ་སྐར་སོགས་ཀྱང་སྐེའི་གྲེ་བའང་། ཆུ་གྲོག་ཀྱང་འདི་ཀ་ཡིན་པར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་སོ། །གྲི་ཁུག་ཀྱང་འདི་ཀ དེ་ལ་ཆན་པ་དང་ཁྱེ་བོའང་ཟེར། དགེ་བསྙེན་དགེ་ཚུལ་དགའ་ཡིད་དགའ་ལ་ཡིད་ སྨོའང་ཟེར། ནནྡ། དགྱེས་ནནྟི་ན། དགོད། །དགུང་ནམ་མཁའམ་གནམ། སྔོན་དགུ་ཚིགས་དགེ་ཞིང་དགུ། །ཉིན་དགུང་མཚན་གུང་དང་ཉིན་མོའོ། ། རཱ་ཏྲི། དགེ་བཤེས་ཀ་ལྱཱ་ཎ་མི་ཏྲ། ཡོད་མང་ཚིག་དགུ་འདི་ལ་མཁོ་ དགུ་དང་བཟང་དགུ་སོག

【現代漢語翻譯】 ོན་སོགས་ངག་འཁྱལ་ལའང་འདི་ཀ་སམྦྷནྣ། འཁྲིག་འཁྲུལ་བསྒྱུར་བའི་འཁྱུར་བྲོ་ཁྲབ་འཁྲུ་སྦྱོངས་འཁྲུངས་འཁྲུད་སོགས། འས་འཕུལ་ཁའོ།། གྲུབ་མཐས་གྲུབ་སིདྡྷ། ཐོབ་གྲངས་ཨ་སྃ་ཁྱ། མེད་གྲོལ།། མཀྟི། རལ་གྲི་ཁཌྒ། གྲོ་གས་གྲིལ་ཞེས་གྲག་ཀིལ།།གྲུལ་བུམ་གྲང་ཤཱི་ཏ། ནད་གྲུམ་བུས་གྲོངས།།མོན་གྲུ་ནམ་གྲུ་གྲེ་གྲོ་བཞིན།།ཆོས་ཀོ་ཎ། གྲྭའི་གྲལ་པངྐྟི། དུ་རིམ་སཏྐཱ་ར། གྲོའི་གྲབས།།ཡུལ་གྲུ་གྲུ་བཞི་གྲུ་ཁའི་གྲོང་།།གྲ་ཀིཾ་ཤཱ་རུ། སྙེ་མའི་གྲ་དང་ཤིང་ གྲ་མ་སོགས། མ་སྤུ་གྲ་གྲུ་འཛིན་རི།།མོན་ལུག་གླ་སྒང་གྲོའི་གོ་དྷུ་མ། སྦང་གྲུམ།།གྲ་ཕུག་གྲོོ་མ་མོན་སྲན་གྲེའུ།།གྲོད་པ་གྲོན་ཟན་གྲོན་ཆེ་སོགས། ཅན་གྲུང་རིག་པ། ཞིང་གྲིམ།། རིག་ པ། ཤ སྐུད་པ་སོགས། གྲམ་པའི་ཆུ་གྲོགས་གྲེ་བོའི་གྲོགས། པོ་ལ་སྨོས་འདྲིན་ཡང་ཟེར།།གྲིབ་ཙྪཱ་ཡ། མར་གྲོས་མོལ་བའམ་གཏམ། གླེང་རེ་གྲོན་མེད།།གླ་ཀསྡྱཱུ་རི། རྩི་གླ་རྔན་གླུད་སྲོག་གི ལྟར་ གླེན། རིག་པ།།འཛམ་གླིང་དྭཱི་པ། གླེགས་བམ་པུསྟ་ཀ གླིང་པངྴ། བུའི་གླུ།། གཱི་ཏི།།ཕོ་གླང་གླང་ཤུ་གློག་པའི་ནད།།གློ་བའི་གློ་གོག་ལེབ་མོར་གླེབས།། མནན་པའི་དོན། ངག་སྒྲོན་དུ་ས་མཐའ་མི་ སྣང་། གླང་ཆེན་ཧསྟིའཾ་ག་ཛའྃ་དནྠཾ། གློས་ཕབ་གློད་ནས་གླལ།། བཾ་ཛྲྀམྦྷ། སེང་གེ་བསྒྱེངས་མས་སེང་གེ་གླལ་ཞེས་པ་འགྱུར་བྱད། གློ་བུར་འདི་ལ་ཀ་དང་ག་དང་བ་ལས་བྱས་པ་མང་དག་སྣང་ཡང་གློ་བུར་ཞེས་བ་ལས་བྱས་པ་འདི་རང་དག་ཅེས་སྨྲ་རྒྱན་དུ་གསུངས་ཡོད། ཟ་མ་ཏོག་གི་དགོངས་པ་ག་ལས་བྱས་པ་འདི་རང་ཡིན་ནོ།།གློ་བུར་གློ་ཨ་ཀསྨ། འབུར་གློ་རྡེག་གློ་རྡེག་ཅེས་པའི་གློ་བུར་རང་ཡིན་པར་སྨྱན་ལས་བཤད་དོ།།གློག་མཁའ་ཀློང་རྦ་ཀློང་ ཡང་འདི་ཀ་ཡིན་པར་ཟ་མ་ཏོག་ལས་སོ།།ཨུརྨི།།གླགས་འཇུག་པའམ་འགྲོ་མཚམས། རྙེད་ལན་འདོད་པ་སྟེ་ལན་གློན་དང་ལེའུ་གློན་ཡང་ཟེར། ལན་གླན་ལྷན་པ་གླན།།སྒོ་གླེགས་ཆོས་གོས་གླེགས་བུའི་གྲྭ།། གླ་གོར་ཤིང་གི་སྨན། ཞོ་ཤ་གློག་འཁྱུག་གློངས།།བྱ་གླག་གྲོག་མ་གྲིབ་གྲིབ་གནོན།།གྲོག་པོར་གྲུ་མོང་ཆག་གྲུམས་གྲུབ།།དངོས་གྲུབ་གྲུ་ཆར་འབེབ་པར་གྲགས།།གྲོ་བོ་གྭ་དོར་ག་རྐྱང་ངོ་།། གཞོགས་ཀྱི་ གློ་སྐར་སོགས་ཀྱང་སྐེའི་གྲེ་བའང་། ཆུ་གྲོག་ཀྱང་འདི་ཀ་ཡིན་པར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་སོ།།གྲི་ཁུག་ཀྱང་འདི་ཀ དེ་ལ་ཆན་པ་དང་ཁྱེ་བོའང་ཟེར། དགེ་བསྙེན་དགེ་ཚུལ་དགའ་ཡིད་དགའ་ལ་ཡིད་ སྨོའང་ཟེར། ནནྡ། དགྱེས་ནནྟི་ན། དགོད།།དགུང་ནམ་མཁའམ་གནམ། སྔོན་དགུ་ཚིགས་དགེ་ཞིང་དགུ།།ཉིན་དགུང་མཚན་གུང་དང་ཉིན་མོའོ།། རཱ་ཏྲི། དགེ་བཤེས་ཀ་ལྱཱ་ཎ་མི་ཏྲ། ཡོད་མང་ཚིག་དགུ་འདི་ལ་མཁོ་ དགུ་དང་བཟང་དགུ་སོགས།

【English Translation】 This is also related to meaningless talks and so on. Twisting and confusing, dancing, armor, washing, practicing, birth, rinsing, etc. are words beginning with 'འས་'. Accomplishment is siddha (成就). The number obtained is asaṃkhya (無數). Absence is liberation. Makti. Sword is khaḍga (劍). The sound of 'གྲོ་གས་' is called 'གྲིལ་' (kila). Earthen pot is cold (śīta). Died from illness and swelling. Mon dru, nam dru are like gre gro. Dharma is koṇa. The row of monks is paṅkti. Respect is satkāra. Preparation for gro. Country, four-cornered, corner village. Gra kiṃśāru. The gra of ears of grain and wooden gra ma etc. Mother's hair, gra, dru 'dzin ri. Mon sheep, rent, highland, gro's go dhu ma. Intoxication. Gra phug, groo ma, mon beans, gre'u. Stomach, expenses, food, big expenses, etc. Intelligent. Field is tight. Intelligence. ཤ thread etc. Water friend of gram pa, friend of the throat. Also called 'སྨོས་འདྲིན་' for men. Shadow (cchāyā). Discussion or talk about butter. Talking is useless. Rent (kasdyūri). Salary, reward, ransom, like life Foolish. Intelligence. Jambudvīpa (Jambudvipa, Jambudvipa continent). Book (pustaka). Island (paṅśa). Child's song. Gīti (歌). Male yak, yak disease, disease of lightning. The lungs are flattened into a flat shape. Meaning of pressing. In Ngag dron, the end of the earth is not visible. Great elephant hastiṃ gajaṃ dantaṃ (象). Glös phab, released and glal. Vaṃ-jṛmbha. When a lion roars, it is said that the lion glal is a transformation. Although many words are made from 'ཀ', 'ག', and 'བ' for 'sudden', it is said in Sma rgyan that only the one made from 'བ' is correct. The meaning of Za ma tog is that the one made from 'ག' is correct. Sudden, sudden akasma. Swelling, sudden blow, it is said in Smyan las that it is the sudden itself. Lightning, sky, space, wave, space It is also said in Za ma tog that this is it. Ūrmi (波). Opportunity to enter or stop. Wanting to find an answer, it is also called answering or reading. Answer, patch, patch. Door leaf, Dharma robe, row of book leaves. Rent, gor wood medicine. Yogurt, lightning flash. Bird eagle, ant, shadow, shadow suppressor. In the gorge, boat, broken, finished. Realization, it is said that rain falls. Gro bo gwa dor ga rkyang ngo. Side Lungs, stars, etc., and also the throat of the neck. It is also said in Sma rgyan that the water gorge is also this. Knife bag is also this. It is also called chan pa and khye bo. Geshnyen, Getsul, happy mind, happy and also mind Also called Nanda (歡喜). Rejoicing Nandina (歡喜). Laugh. Noon, sky or heaven. Nine previous sections, virtuous field, nine. Noon, midnight, and daytime. Rātri (夜). Geshe Kalyāṇa-mitra (善知識). Many existing words, nine, such as nine needs and nine good things. Nine needs and nine good things, etc.


ས་ཀྱང་ངོ་། །དགུ་དགུག །དགེ་སྦྱོང་དགེ་སློང་དགེ་འདུན་དགུས། ན་བ། དགྲ་བཅོམ་དགོངས་བསམ་པའི་ཨབྷི་པྲཱ་ཡ་དགྲོལ། ཡི་གེར་དགོད། ནྱཱ་ས། བདེ་ལ་དགོད། །དགག་ནི་ཥེ་དྷ། བསྒྲུབ་སྣོད་དགང་དགོན་ཨ་ར་ཎ། 15-686 པར་དགར། །དགོ་རི་དྭགས། བ་ཕ་བ་སེར་ཤ་སྒམས་བཤུལ་དུ་སྐྱེས་པ་དེ་ཡིན། དགོ་དགོ་དགས། གས་པའི་དོན། །ཁལ་དགལ་ལྷན་པ་དགབ་འགེབས་པའི་དོན། དང་དགོག །སྐྱེས་དགུས་དགེ་ལེགས་དགེ་སྒྲུབ་དགོས། ། དགོངས་མོ་ཟོང་དགྲམ་ཨ་བ་ཀཱིརྞ། མེ་ཏོག་དགྲམ། ཨ་བ་ཀཱིརྞ། །དགོན་ཛཾ་ག་ལ། ཆུ་མེད་པའམ་མྱ་ངམ་གྱི་ཐང་ཡང་ཟེར། དུང་ཅན་དུ་དགུན་ཀ་བསྡོད། །དགུང་ལོ་ལ་སོགས་དས་འཕུལ་གའོ། །བཀའ་ བགྲོས་བགྲོ་སིངྒཱ་ཏི། བ་ནི། གླེང་བ། བགྱི་བྱ་བ། ཀ་རོ་མཾ། བགྱིད་བྱེད་པ། ཀ་ར་ཎ། བགྱིས། བྱས་པ། །ཀྲྀ་ཏ། གོ་ཆ། བགོས་སནྣ་དྡྷ། བགེགས་བིགྷྣ། ཀྱིས་བགྲོད་ལམ་བགགས། །དུས་འགྱངས་བརྐྱངས་པ་ ཞེས་པའང་འཐད་པར་གསུངས། ཚོད་ཉམས་ཚོད་དམ་ཚོད་ལྟ་བ། བགམ་བགོ་གྱོན་རྒྱུའི་གོས། བ་བསཏྲ། བགོས། སནྣ་དྡྷ། །བགྲེས་བིདྡྷ། པོས་མིག་བགྲད་བསྒྲད་ཅེས་པའང་འཐད། བགྲང་ཕྲེང་བགྲངས། ག་ཎི་ཏ། །བགྲུས་པའི་འབྲས་ བགོས་གད་མོ་བགད། །གོམ་པ་བགོམ་ཞིང་རྙོག་མ་བགྲུངས། དྭངས་སུ་བཅུག་པའམ་གྲུངས་བརྒྱབ་པ། །བགོ་སྐལ་ལ་སོགས་འགབ་བམ་སྨད་ཀྱི་དོན་ལ་བགབ་ཅེས་བྱེད་པ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཤད་དོ། །བས་འཕུལ་གའོ། ། མགོ་ཤི་རཿ མགུར་ཀཎྛ་ཀནྡྷ་ར། མགུལ་མགྲིན་གྲཱི་བ། མགོན་ནཱ་བ། མགོན་པོ་མགུ། ཏུཥྚ། བ་ལ་གཞའ་བའང་ཟེར། །མགལ་དུམ་མགལ་མེ་གཏོར་མགྲོན་འདི་ལམ་གྱི་འགྲོན་པོ་དང་མི་གཅིག་པས་འདི་ཀ་རང་། 15-687 མགྱོགས། ཏཱུརྞ། པ་ལ་དང་རྐྱེན་པའང་། །མགར་ཨ་ཡ་སྐཱ་ར། བ་ལ་སོགས་ལས་འཕུལ་གའོ། །འགྲོ་དབྱེར་བའང་ཟེར། ཀ་མ་ན། འགྲེང་ཨུཏྠི་ཏ། འགྲིམ་འགྲུལ་འགྱིང་འགྲོས་བསྐྱད་པའང་ཟེར། སྦདྡྷ། འགྲན། པའི་ཟླ་ལ་ འགྲན་ཏོའང་ཟེར། །འགྲངས་བྷཱ་རི་ཏ། འགེངས་འགག་འགོག་ནི་རོ་དྷ། འགགས་ནི་རུ་དྡྷ། འགས་གས་རྒྱུའི་དོན་དང་འགའི་འགས། འཁྲིག །འགྱངས་ཨཱ་ལམྦི་ཏ། འགོར་བི་ལམྦྷ། བུལ་བ་དང་ཉུལ་བའང་ཟེར། འགྱས་འགྲོགས་ དགོངས་འགྲེལ་དྲྀཏྟི། འགྲོལ། མདུད་པ་འགྲོལ་བའང་། །འགྱེམ་འགྲེལ་འགྲོངས་མ་ར་ཎ། འགུམ་འགའ་ཀ་ཤྩི་ཏ། རེ་འགའ་དང་ལ་འོར་འགའ་ཟེར། འགྲས་དྭིཥྚ། འགྱོད། ཀཽ་ཀྲྀ་ཏྱ། འགྱེད་པའང་ཟེར། །འགོལ་པར་འགྲམ་འགུལ་ཀམྤ་ ན། ནོར་ཙོ་ད། འགྱེ་འགྱེད། ། ཙོ་ཏི་ཏཱ། འགྲེམས་པ། འགན་འཁུར་འགོང་པོའི་འགོ་ལེ་པ། ནད་འགོས་ལི་པི་ཏ། །འཕེལ་འགྲིབ་འགྱུར་ཀྵ་ར། འགྱུས་མི་མི་ཞུམ་པ། དེ་ལ་མི་གུའང་ཟེར། འགོང་དང་། ། ལམ་འགྲོན་འདི་ལ་མས་འཕུལ་སྤང་། འགལ་བི་རུཏ་དྷ། འགུགས་རྩིག་འགྲམ་ཧ་ནུ། འགོད། ནྱཱ་པ། །བརྩོན་འགྲ

【現代漢語翻譯】 ས་ཀྱང་ངོ་། (ས་ཀྱང་ངོ་།) དགུ་དགུག (དགུ་དགུག) དགེ་སྦྱོང་དགེ་སློང་དགེ་འདུན་དགུས། (dge sbyong dge slong dge 'dun dgus) ན་བ། (na ba) དགྲ་བཅོམ་དགོངས་བསམ་པའི་ཨབྷི་པྲཱ་ཡ་དགྲོལ། (dgra bcom dgongs bsam pa'i a bhi prA ya dgrol) ཡི་གེར་དགོད། (yi ger dgod) ནྱཱ་ས། (nyA sa) བདེ་ལ་དགོད། (bde la dgod) དགག་ནི་ཥེ་དྷ། (dgag ni Ni Se Dha) བསྒྲུབ་སྣོད་དགང་དགོན་ཨ་ར་ཎ། (bsgrub snod dgang dgon a ra Na) 也是如此。九九。九個僧侶、比丘、僧團。生病。消滅敵人,解脫想法的意圖。記錄在文字中。放置。安放在快樂中。否定是「禁止」。裝滿容器,寂靜的森林。 པར་དགར། (par dgar) དགོ་རི་དྭགས། (dgo ri dwags) བ་ཕ་བ་སེར་ཤ་སྒམས་བཤུལ་དུ་སྐྱེས་པ་དེ་ཡིན། (ba pha ba ser sha sgams bshul du skyes pa de yin) དགོ་དགོ་དགས། (dgo dgo dgas) གས་པའི་དོན། (gas pa'i don) ཁལ་དགལ་ལྷན་པ་དགབ་འགེབས་པའི་དོན། (khal dgal lhan pa dgab 'gebs pa'i don) དང་དགོག (dang dgog) སྐྱེས་དགུས་དགེ་ལེགས་དགེ་སྒྲུབ་དགོས། (skyes dgus dge legs dge sgrub dgos) 分開印刷。羚羊。是生長在黃色肉色灌木叢中的植物。分開,分開的意思。馱運、修補、覆蓋的意思。和需要。眾生需要行善積德。 དགོངས་མོ་ཟོང་དགྲམ་ཨ་བ་ཀཱིརྞ། (dgongs mo zong dgram a ba kIr Na) མེ་ཏོག་དགྲམ། (me tog dgram) ཨ་བ་ཀཱིརྞ། (a ba kIr Na) དགོན་ཛཾ་ག་ལ། (dgon dzam ga la) ཆུ་མེད་པའམ་མྱ་ངམ་གྱི་ཐང་ཡང་ཟེར། (chu med pa'am mya ngam gyi thang yang zer) དུང་ཅན་དུ་དགུན་ཀ་བསྡོད། (dung can du dgun ka bsdod) དགུང་ལོ་ལ་སོགས་དས་འཕུལ་གའོ། (dgung lo la sogs das 'phul ga'o) བཀའ། (bka') 傍晚散佈貨物。散佈鮮花。寂靜處。沒有水或荒涼的平原也這樣稱呼。冬天住在有海螺的地方。年齡等以'ད'開頭。 བགྲོས་བགྲོ་སིངྒཱ་ཏི། (bgros bgro sing gA ti) བ་ནི། (ba ni) གླེང་བ། (gleng ba) བགྱི་བྱ་བ། (bgyi bya ba) ཀ་རོ་མཾ། (ka ro mam) བགྱིད་བྱེད་པ། (bgyid byed pa) ཀ་ར་ཎ། (ka ra Na) བགྱིས། (bgyis) བྱས་པ། (byas pa) ཀྲྀ་ཏ། (kRi ta) གོ་ཆ། (go cha) བགོས་སནྣ་དྡྷ། (bgos san na ddha) བགེགས་བིགྷྣ། (bgegs bighna) ཀྱིས་བགྲོད་ལམ་བགགས། (kyis bgrod lam bgags) དུས་འགྱངས་བརྐྱངས་པ་ཞེས་པའང་འཐད་པར་གསུངས། (dus 'gyangs brkyangs pa zhes pa'ang 'thad par gsungs) ཚོད་ཉམས་ཚོད་དམ་ཚོད་ལྟ་བ། (tshod nyams tshod dam tshod lta ba) བགམ་བགོ་གྱོན་རྒྱུའི་གོས། (bgam bgo gyon rgyu'i gos) བ་བསཏྲ། (ba bsatra) བགོས། (bgos) སནྣ་དྡྷ། (san na ddha) 討論。意思是:談論。要做的事情。行動。做。原因。做了。完成。盔甲。準備好。障礙。阻礙了道路。延遲也被認為是合理的。失去分寸或嘗試。衣服。衣服。準備好。 བགྲེས་བིདྡྷ། (bgres biddha) པོས་མིག་བགྲད་བསྒྲད་ཅེས་པའང་འཐད། (pos mig bgrad bsgrad ces pa'ang 'thad) བགྲང་ཕྲེང་བགྲངས། (bgrang phreng bgrangs) ག་ཎི་ཏ། (ga Ni ta) བགྲུས་པའི་འབྲས་བགོས་གད་མོ་བགད། (bgrus pa'i 'bras bgos gad mo bgad) གོམ་པ་བགོམ་ཞིང་རྙོག་མ་བགྲུངས། (gom pa bgom zhing rnyog ma bgrungs) དྭངས་སུ་བཅུག་པའམ་གྲུངས་བརྒྱབ་པ། (dwangs su bcug pa'am grungs brgyab pa) བགོ་སྐལ་ལ་སོགས་འགབ་བམ་སྨད་ཀྱི་དོན་ལ་བགབ་ཅེས་བྱེད་པ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཤད་དོ། (bgo skal la sogs 'gab bam smad kyi don la bgab ces byed pa smra rgyan las bshad do) བས་འཕུལ་གའོ། (bas 'phul ga'o) 老的。睜大眼睛也被認為是合理的。數念珠。計算。篩選後的穀物被分配,然後大笑。邁開步伐,過濾雜質。使其澄清或消滅。分配等,在適合或低劣的情況下使用「བགབ་」,這是在修辭學中解釋的。以'བ'開頭。 མགོ་ཤི་རཿ (mgo Shi raH) མགུར་ཀཎྛ་ཀནྡྷ་ར། (mgur kaN Tha kan dha ra) མགུལ་མགྲིན་གྲཱི་བ། (mgul mgrin grI ba) མགོན་ནཱ་བ། (mgon nA ba) མགོན་པོ་མགུ། (mgon po mgu) ཏུཥྚ། (tuSTa) བ་ལ་གཞའ་བའང་ཟེར། (ba la gzha' ba'ang zer) མགལ་དུམ་མགལ་མེ་གཏོར་མགྲོན་འདི་ལམ་གྱི་འགྲོན་པོ་དང་མི་གཅིག་པས་འདི་ཀ་རང་། (mgal dum mgal me gtor mgron 'di lam gyi 'gron po dang mi gcig pas 'di ka rang) 頭,梵文:शिरः (śiraḥ)。頸部。喉嚨。保護者。保護者高興。也說是快樂。火把,這個施食的客人和路上的客人不一樣,就是這個。 མགྱོགས། (mgyogs) ཏཱུརྞ། (tUrNa) པ་ལ་དང་རྐྱེན་པའང་། (pa la dang rkyen pa'ang) མགར་ཨ་ཡ་སྐཱ་ར། (mgar a ya skA ra) བ་ལ་སོགས་ལས་འཕུལ་གའོ། (ba la sogs las 'phul ga'o) འགྲོ་དབྱེར་བའང་ཟེར། ( 'gro dbyer ba'ang zer) ཀ་མ་ན། (ka ma na) འགྲེང་ཨུཏྠི་ཏ། ('greng ut Thi ta) འགྲིམ་འགྲུལ་འགྱིང་འགྲོས་བསྐྱད་པའང་ཟེར། ('grim 'grul 'gying 'gros bskyad pa'ang zer) སྦདྡྷ། (sbaddha) འགྲན། ('gran) པའི་ཟླ་ལ་འགྲན་ཏོའང་ཟེར། (pa'i zla la 'gran to'ang zer) 快。迅速。也說是迅速和突然。鐵匠。以'བ'等開頭。也說是分開走。行動。站立。行走,也說是驕傲地行走。結合。競爭。也說是競爭的月份。 འགྲངས་བྷཱ་རི་ཏ། ('grangs bhA ri ta) འགེངས་འགག་འགོག་ནི་རོ་དྷ། ('gengs 'gag 'gog ni ro dha) འགགས་ནི་རུ་དྡྷ། ('gags ni rud dha) འགས་གས་རྒྱུའི་དོན་དང་འགའི་འགས། ('gas gas rgyu'i don dang 'ga'i 'gas) འཁྲིག ('khrig) འགྱངས་ཨཱ་ལམྦི་ཏ། ('gyangs A lam bi ta) འགོར་བི་ལམྦྷ། ('gor bi lambha) བུལ་བ་དང་ཉུལ་བའང་ཟེར། (bul ba dang nyul ba'ang zer) འགྱས་འགྲོགས་དགོངས་འགྲེལ་དྲྀཏྟི། ('gyas 'grogs dgongs 'grel dRi tti) འགྲོལ། ('grol) མདུད་པ་འགྲོལ་བའང་། (mdud pa 'grol ba'ang) 飽。充滿。阻塞、阻止是「阻礙」。被阻止。破碎的原因和一些破碎。混合。延遲。延遲。也說是緩慢和徘徊。陪伴,解釋。釋放。也說是解開結。 འགྱེམ་འགྲེལ་འགྲོངས་མ་ར་ཎ། ('gyem 'grel 'grongs ma ra Na) འགུམ་འགའ་ཀ་ཤྩི་ཏ། ('gum 'ga' ka Shci ta) རེ་འགའ་དང་ལ་འོར་འགའ་ཟེར། (re 'ga' dang la 'or 'ga' zer) འགྲས་དྭིཥྚ། ('gras dwiSTa) འགྱོད། (''gyod) ཀཽ་ཀྲྀ་ཏྱ། (kau kRi tya) འགྱེད་པའང་ཟེར། ('gyed pa'ang zer) འགོལ་པར་འགྲམ་འགུལ་ཀམྤ་ན། ('gol par 'gram 'gul kampa na) ནོར་ཙོ་ད། (nor tso da) འགྱེ་འགྱེད། ('gye 'gyed) 解釋,死亡。一些。也說是一些和偶爾。爭論。後悔。後悔。也說是佈施。延遲,臉頰,移動。財富。分散。 ཙོ་ཏི་ཏཱ། (tso ti tA) འགྲེམས་པ། ('grems pa) འགན་འཁུར་འགོང་པོའི་འགོ་ལེ་པ། ('gan 'khur 'gong po'i 'go le pa) ནད་འགོས་ལི་པི་ཏ། (nad 'gos li pi ta) འཕེལ་འགྲིབ་འགྱུར་ཀྵ་ར། ('phel 'grib 'gyur kSha ra) འགྱུས་མི་མི་ཞུམ་པ། ('gyus mi mi zhum pa) དེ་ལ་མི་གུའང་ཟེར། (de la mi gu'ang zer) འགོང་དང་། ('gong dang) 分散。承擔責任,惡鬼的首領。疾病傳染。增長減少變化。不屈服。也說是堅強。惡鬼和。 ལམ་འགྲོན་འདི་ལ་མས་འཕུལ་སྤང་། (lam 'gron 'di la mas 'phul spang) འགལ་བི་རུཏ་དྷ། ('gal bi ruta dha) འགུགས་རྩིག་འགྲམ་ཧ་ནུ། ('gugs rtsig 'gram ha nu) འགོད། ('god) ནྱཱ་པ། (nyA pa) བརྩོན་འགྲུས། (brtson 'grus) 路上的客人,放棄以'མ'開頭的。違背。吸引,墻壁,臉頰。放置。放置。精進。

【English Translation】 It is also so. Nine nine. Nine monks, bhikkhus, sanghas. Sick. Destroy the enemy, liberate the intention of thought. Record in writing. Placement. Place in happiness. Negation is 'prohibition'. Fill the container, silent forest. Print separately. Antelope. It is a plant that grows in yellow fleshy bushes. Separate, the meaning of separate. Carrying, repairing, covering meaning. And need. Sentient beings need to do good deeds. Evening spreads goods. Spread flowers. Solitude. It is also called a place without water or a desolate plain. Winter lives in a place with conch shells. Age etc. starts with 'ད'. Command. Discussion. Meaning: talking. Things to do. Action. Do. Reason. Did. Complete. Armor. Get ready. Obstacles. Blocked the road. Delay is also considered reasonable. Lose measure or try. Clothes. Clothes. Get ready. Old. It is also reasonable to open your eyes wide. Count rosary beads. Calculate. The filtered grains are distributed, and then laugh. Take steps and filter impurities. Make it clear or eliminate it. Distribution etc., 'བགབ་' is used in suitable or inferior cases, which is explained in rhetoric. Starts with 'བ'. Head, Sanskrit: शिरः (śiraḥ). Neck. Throat. Protector. Protector is happy. It is also said to be happiness. Torch, this alms-giving guest is not the same as the guest on the road, it is this one. Fast. Quickly. It is also said to be fast and sudden. Blacksmith. Starts with 'བ' etc. It is also said to go separately. Action. Stand up. Walking, also said to walk proudly. Combine. Competition. It is also said to be the month of competition. Full. Full. Blocking, stopping is 'obstruction'. Was blocked. The reason for breaking and some breaking. Mix. Delay. Delay. It is also said to be slow and wandering. Accompany, explain. Release. It is also said to untie the knot. Explanation, death. Some. It is also said to be some and occasionally. Argue. Regret. Regret. It is also said to be giving. Delay, cheek, move. Wealth. Disperse. Disperse. Take responsibility, the leader of the evil spirits. Disease is contagious. Growth decreases change. Unyielding. It is also said to be strong. Evil spirits and. The guest on the road, give up starting with 'མ'. Against. Attract, wall, cheek. Placement. Placement. Diligence.


ུས་འགོ་པྲ་མུ་ཁ། མའི་ཆུ་འགྲེམས་ཨ་བ་ཀི་ར་ཎ། འགྲུས། །མགོ་འཇོམས་པའི་དོན། འགེམས་རིགས་ འགྲེ་ཚོས་ཀྱི་འགྲིག །འཐབ་མོ་འགེད་སྤོང་བའི་འགྱེར་བ། སོགས་འས་འཕུལ་གའོ། །རྒོད་པོ་རྒྱ་མཚོར་རྒལ་འབོགས་པའང་ཟེར། ཕྱིར་རྒྱུ། རྒྱུན་ལུགས། རྒྱུ་འགྲུལ། །གཏམ་རྒྱུད་ཕྲེང་རྒྱུད་རྒྱུད་བཱི་ཎ། མང་རྒྱན། ཨཱ་ལངྐ་ར། 15-688 བྱ་གྲྀ་དྷཾ། རྒོད་བྲྀདྡྷ། རྒན་པོ་རྒ་ཤིས་ཛ་ར་མ་ར་ཎ། རྒུད། ཨཱ་པ་ཏ། །ཕས་རྒོལ་བཱ་དཱི། རྒྱང་ཕན་མགོ་ལ་རྒྱོབ། །རྒོད་མའི་རྒྱབ་པྲྀཥྛ། རྒྱས་རྒྱང་རིང་ཨཱ་ཏ་ར། རྒྱུག་དྷཱ་བ། ། རྒྱ་བོ་དབུ་རྒོད་ཕྱག་མུ་ཏྲ། རྒྱར་གཤོས་པ་དང་འཁྲིག་པའང་། བགྲོད། ག་ཏི། ། རྒྱ་ཚ་རྒྱམ་ཚ་རྒྱགས་ཕྱེའི་རྒྱུགས། །རྒྱུ་མཚན་ལོ་རྒྱུས་བྱིང་རྒོད་རྒྱུ། །རྒྱལ་བའི་རྒྱུད་རཱ་ཊ། རྒྱལ་པོ། རྒྱུ་སྐར་རྒྱལ། ། ཤེས་རྒྱུད་རྒྱས་བཏབ་ང་རྒྱལ་རྒྱགས། །རྒྱ་གྲམ་རྒྱན་ལ་མདུང་དོར་དང་སྐབས་ཐོབ་ཀྱི་ཆོ་ལོའང་ཟེར། པོ་རྒྱན་ཨཱ་ལངྐ་ར། དང་རྒྱལ། །རྒུན་འབྲུམ་རྒྱ་ཤུག་ཉ་རྒྱར་ཛཱ་ལ། རྒྱུད། །རྒྱུས་པ་སྣཱ་ཡུ། རྒྱུ་མ་ཨནྟྲ། ལུག་གུ་རྒྱུད། །གྲུ་རྒྱོང་རྒྱང་ཤིང་མིག་རྒྱུའི་མིག་གི་སྐྱོང་མའམ་དྲི་མ། རྒྱུན། །རྒྱ་ཡུལ་རྒྱ་ས་མུ་ཏྲ། མཚོ་ལྟོ་རྒྱབ་སྐྱིད། །རྒྱལ་མཚན་རྒྱལ་ཛ་ཡ། སོགས་རར་བཏགས་གའོ། །ལུས་ཀྱི་ ལྒང་ཨཽ་ད་རཱི་ཡ་ཀ པ་སྨན་འདི་གཉིས་ཟ་མ་ཏོག་ལས་སྔ་རབས་པ་འགའ་ཞིག་བཞེད་གསུངས། ཡང་སྨན་སྣ་དང་། རྒྱམ་ཚྭའང་འཐད་གསུངས། ལྒ་དང་། །ལགྱམ་སེནྡྷ་པ། ཚྭ་ལ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་རྟ་ སྒ་ལ་ས་མགོ་དང་ལ་མགོ་འདམ་ང་ཅན་དུ་གསུངས། ལ་ག་བཏགས་སོ། །སྒོམ་བྷཱ་བ་ཀ ཆེན་བློ་ཟབ་པ། སྒམ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བས་འཕུལ་སྣང་། སྒྲིན་པ་ཊུ། པོར་སྤརྡྷ། སྒྲུན། འགྲན་པ། །ལྕགས་སྒྲོག་སྒོར་དྲཏྟ། 15-689 མོ་སྒྲིམ་ཞིང་སྒྲིལ། །སྒྱིད་སཱ་ལཱ་ས། སྐྱུར་སྒྱིད་ལུག་སྒྱེད་ཙུ་ལི། བུ་སྒྱེལ། །སྒྱུ་རྩལ་ཀ་ལཱ། གཡོ་ཤཱ་ཐྱ། སྒྱུ་སྒྱུ་མཱ་ཡ་ཀྵ་ར། མ་སྒྲུང་། སྔོན་རབས། །སྒམ་མཉྫུ་ཁ། སྒྲོམ་སྒྲོ་བ་སྒྱེའུ་ སྒྱེ། །སྒྱུག་ཤྭ་ཤུ་རཱི། མོས་སྒོ་ང་ཨཎྜ། སྒོག་པ། ལ་ཤུ་ཎ། སྒོག་སྐྱ་ལ་ར་སུ་ནི་འམ། ལ་ཤུ། རི་སྒོག་ལ་ནི་ཀིའུ་ནི། ཟོས་སྒྲེག་ཨུངྒཱ་ར་ན་ཟེར། །སྡིག་སྒྲིབ་ཆུ་སྒྲོལ་ཏཱ་ ར། ཆོས་སྒྲ་རུ་ཏ། སྒྲོགས། །བྱ་སྒྲོ་རྒོད་སྒྲོ་གོ་བོའི་སྒྲོ་སོགས། བཤད་སྒྲོས་མཆུ་སྒྲོས་སྐུ་སྒྲོས་གཙང་མི་གཙང་སོགས། སྒྲིག་འགྲིག་པར་སྒྲིག་པ། །སྒལ་ཚིགས་པྲྀཥྛ་བཾ་ས། སྒུལ་སྐྱོད་སྒ་སྒེའུ་ཁ་འདམ་ འང་ཟེར། བཅའ་ལྒ་དང་རོ་ནུས་ཆ་མཐུན་ཞིག་གི ཨར་རྟ། གཤེར། །སྒྲེན་ནགྣ། གཅེར་བུ། མོ་སྒོ་སྒོ་གླེགས་ལ་སྒོ་འཕར་ཟེར་བའང་། དྲུང་སྒེག་ལཱ་སྱཱ། མོ་སྒུག་སྒོ་སྲུང་། །སྒྱིད་པར་སྒྲོ་གུས་སྒྲོག །

【現代漢語翻譯】 ུས་འགོ་པྲ་མུ་ཁ། (ushi go pra mu kha) མའི་ཆུ་འགྲེམས་ཨ་བ་ཀི་ར་ཎ། (mai chu drem a wa ki ra na) འགྲུས། (drus) '頭'的意思。 འགེམས་རིགས་འགྲེ་ཚོས་ཀྱི་འགྲིག །(gems rig dre tso kyi drig) འཐབ་མོ་འགེད་སྤོང་བའི་འགྱེར་བ། (tab mo ged pong wai gyer wa) 等等,འས་འཕུལ་གའོ། (a pul ga o) རྒོད་པོ་རྒྱ་མཚོར་རྒལ་འབོགས་པའང་ཟེར། (god po gya tsor gal bog pa'ang zer) ཕྱིར་རྒྱུ། (chir gyu) རྒྱུན་ལུགས། (gyun lugs) རྒྱུ་འགྲུལ། (gyu drul) '流動'。 གཏམ་རྒྱུད་ཕྲེང་རྒྱུད་རྒྱུད་བཱི་ཎ། (tam gyud treng gyud gyud bi na) མང་རྒྱན། (mang gyen) ཨཱ་ལངྐ་ར། (a lang ka ra) '裝飾'。 བྱ་གྲྀ་དྷཾ། (ja gri dham,梵文:गृध्र, gṛdhra, 鷲) རྒོད་བྲྀདྡྷ། (god briddha,梵文:वृद्ध, vṛddha, 年老) རྒན་པོ་རྒ་ཤིས་ཛ་ར་མ་ར་ཎ། (gen po ga shi dza ra ma ra na,梵文:जर मरण, jara maraṇa, 老死) རྒུད། (gud) ཨཱ་པ་ཏ། (a pa ta) '災難'。 ཕས་རྒོལ་བཱ་དཱི། (pe gol ba di,梵文:वादी, vādī, 辯論者) རྒྱང་ཕན་མགོ་ལ་རྒྱོབ། (gyang pen go la gyob) '遠處有益'。 རྒོད་མའི་རྒྱབ་པྲྀཥྛ། (god mai gyab prishta,梵文:पृष्ठ, pṛṣṭha, 背) རྒྱས་རྒྱང་རིང་ཨཱ་ཏ་ར། (gyas gyang ring a ta ra) རྒྱུག་དྷཱ་བ། (gyug dha wa,梵文:धाव, dhāva, 跑) '跑'。 རྒྱ་བོ་དབུ་རྒོད་ཕྱག་མུ་ཏྲ། (gya wo u god chag mu tra) རྒྱར་གཤོས་པ་དང་འཁྲིག་པའང་། (gyar shos pa dang trig pa'ang) བགྲོད། (grod) ག་ཏི། (ga ti,梵文:गति, gati, 行) '行'。 རྒྱ་ཚ་རྒྱམ་ཚ་རྒྱགས་ཕྱེའི་རྒྱུགས། (gya tsa gyam tsa gyag pyei gyugs) རྒྱུ་མཚན་ལོ་རྒྱུས་བྱིང་རྒོད་རྒྱུ། (gyu tshen lo gyu jing god gyu) རྒྱལ་བའི་རྒྱུད་རཱ་ཊ། (gyal wai gyud ra ta,梵文:राष्ट्र, rāṣṭra, 國土) རྒྱལ་པོ། (gyal po) '國王'。 རྒྱུ་སྐར་རྒྱལ། (gyu kar gyal) ཤེས་རྒྱུད་རྒྱས་བཏབ་ང་རྒྱལ་རྒྱགས། (she gyud gyas tab nga gyal gyags) རྒྱ་གྲམ་རྒྱན་ལ་མདུང་དོར་དང་སྐབས་ཐོབ་ཀྱི་ཆོ་ལོའང་ཟེར། (gya dram gyen la dung dor dang skabs tob kyi cho lo'ang zer) པོ་རྒྱན་ཨཱ་ལངྐ་ར། (po gyen a lang ka ra,梵文:अलङ्कार, alaṅkāra, 裝飾) དང་རྒྱལ། (dang gyal) རྒུན་འབྲུམ་རྒྱ་ཤུག་ཉ་རྒྱར་ཛཱ་ལ། (gun drum gya shug nya gyar dza la,梵文:जाल, jāla, 網) རྒྱུད། (gyud) རྒྱུས་པ་སྣཱ་ཡུ། (gyu pa na yu,梵文:स्नायु, snāyu, 神經) རྒྱུ་མ་ཨནྟྲ། (gyu ma antra,梵文:अन्त्र, antra, 腸) ལུག་གུ་རྒྱུད། (lug gu gyud) གྲུ་རྒྱོང་རྒྱང་ཤིང་མིག་རྒྱུའི་མིག་གི་སྐྱོང་མའམ་དྲི་མ། (dru gyong gyang shing mig gyui mig gi kyong ma'am dri ma) རྒྱུན། (gyun) རྒྱ་ཡུལ་རྒྱ་ས་མུ་ཏྲ། (gya yul gya sa mu tra,梵文:मुद्रा, mudrā, 印) མཚོ་ལྟོ་རྒྱབ་སྐྱིད། (tsho to gyab kyid) རྒྱལ་མཚན་རྒྱལ་ཛ་ཡ། (gyal tshen gyal dza ya,梵文:जय, jaya, 勝利) སོགས་རར་བཏགས་གའོ། (sogs rar tags ga o) ལུས་ཀྱི་ ལྒང་ཨཽ་ད་རཱི་ཡ་ཀ པ་སྨན་འདི་གཉིས་ཟ་མ་ཏོག་ལས་སྔ་རབས་པ་འགའ་ཞིག་བཞེད་གསུངས། (lgang au da ri ya ka pa sman di nyi za ma tog las nga rab pa ga' zhig zhed gsung) ཡང་སྨན་སྣ་དང་། (yang sman sna dang) རྒྱམ་ཚྭའང་འཐད་གསུངས། (gyam tswa'ang tha gsung) ལྒ་དང་། (lga dang) ལགྱམ་སེནྡྷ་པ། (lgyam sen dha pa,梵文:सैन्धव, saindhava, 巖鹽) ཚྭ་ལ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་རྟ་སྒ་ལ་ས་མགོ་དང་ལ་མགོ་འདམ་ང་ཅན་དུ་གསུངས། (tswa la smra gyen las rta ga la sa go dang la go dam nga can du gsung) ལ་ག་བཏགས་སོ། (la ga tags so) སྒོམ་བྷཱ་བ་ཀ (gom bha wa ka,梵文:भावक, bhāvaka, 冥想者) ཆེན་བློ་ཟབ་པ། (chen lo zab pa) སྒམ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བས་འཕུལ་སྣང་། (gam smra gyen las be pul snang) སྒྲིན་པ་ཊུ། (drin pa tu,梵文:पटु, paṭu, 敏捷) པོར་སྤརྡྷ། (por spardha,梵文:स्पर्धा, spardhā, 競爭) སྒྲུན། (drun) འགྲན་པ། (dren pa) '競爭'。 ལྕགས་སྒྲོག་སྒོར་དྲཏྟ། (lcags drog gor dratta,梵文:द्रढ, draḍha, 堅固) མོ་སྒྲིམ་ཞིང་སྒྲིལ། (mo drim zhing dril) སྒྱིད་སཱ་ལཱ་ས། (gyid sa la sa,梵文:शालास, śālās, 房屋) སྐྱུར་སྒྱིད་ལུག་སྒྱེད་ཙུ་ལི། (skyur gyid lug gyed tsu li) བུ་སྒྱེལ། (bu gyel) སྒྱུ་རྩལ་ཀ་ལཱ། (gyu rtsal ka la,梵文:कला, kalā, 藝術) གཡོ་ཤཱ་ཐྱ། (gyo sha thya,梵文:शाठ्य, śāṭhya, 欺騙) སྒྱུ་སྒྱུ་མཱ་ཡ་ཀྵ་ར། (gyu gyu ma ya ksha ra,梵文:मायाक्षर, māyākṣara, 幻字) མ་སྒྲུང་། (ma drung) སྔོན་རབས། (ngon rabs) '古代'。 སྒམ་མཉྫུ་ཁ། (gam nyu kha,梵文:मञ्जुख, mañjukha, 箱子) སྒྲོམ་སྒྲོ་བ་སྒྱེའུ་སྒྱེ། (drom dro wa gyu gyi) སྒྱུག་ཤྭ་ཤུ་རཱི། (gyug shwa shu ri,梵文:श्वशुरि, śvaśuri, 岳母) མོས་སྒོ་ང་ཨཎྜ། (mo go nga anda,梵文:अण्ड, aṇḍa, 蛋) སྒོག་པ། (gog pa) ལ་ཤུ་ཎ། (la shu na,梵文:लशुन, laśuna, 蒜) སྒོག་སྐྱ་ལ་ར་སུ་ནི་འམ། (gog skya la ra su ni'am) ལ་ཤུ། (la shu) རི་སྒོག་ལ་ནི་ཀིའུ་ནི། (ri gog la ni kiu ni) ཟོས་སྒྲེག་ཨུངྒཱ་ར་ན་ཟེར། (zos dreg ung ga ra na zer) སྡིག་སྒྲིབ་ཆུ་སྒྲོལ་ཏཱ་ར། (dig drib chu drol ta ra,梵文:तार, tāra, 星星) ཆོས་སྒྲ་རུ་ཏ། (chos dra ru ta,梵文:रुत, ruta, 聲音) སྒྲོགས། (drogs) བྱ་སྒྲོ་རྒོད་སྒྲོ་གོ་བོའི་སྒྲོ་སོགས། (ja dro god dro go boi dro sogs) བཤད་སྒྲོས་མཆུ་སྒྲོས་སྐུ་སྒྲོས་གཙང་མི་གཙང་སོགས། (shed dros chu dros ku dros tsang mi tsang sogs) སྒྲིག་འགྲིག་པར་སྒྲིག་པ། (drig drig par drig pa) སྒལ་ཚིགས་པྲྀཥྛ་བཾ་ས། (gal tshigs prishta bam sa,梵文:पृष्ठवंश, pṛṣṭhavaṃśa, 脊椎) སྒུལ་སྐྱོད་སྒ་སྒེའུ་ཁ་འདམ་འང་ཟེར། (gul skyod ga geu kha dam 'ang zer) བཅའ་ལྒ་དང་རོ་ནུས་ཆ་མཐུན་ཞིག་གི (bca' lga dang ro nues cha mthun zhig gi) ཨར་རྟ། (ar rta) གཤེར། (gsher) སྒྲེན་ནགྣ། (dren nagna,梵文:नग्न, nagna, 裸體) གཅེར་བུ། (ger bu) མོ་སྒོ་སྒོ་གླེགས་ལ་སྒོ་འཕར་ཟེར་བའང་། (mo go go glegs la go 'phar zer ba'ang) དྲུང་སྒེག་ལཱ་སྱཱ། (drung geg la sya,梵文:लास्य, lāsya, 舞蹈) མོ་སྒུག་སྒོ་སྲུང་། (mo sgug go srung) སྒྱིད་པར་སྒྲོ་གུས་སྒྲོག (gyid par dro gus drog)

【English Translation】 ུས་འགོ་པྲ་མུ་ཁ། (ushi go pra mu kha) མའི་ཆུ་འགྲེམས་ཨ་བ་ཀི་ར་ཎ། (mai chu drem a wa ki ra na) འགྲུས། (drus) Means 'head'. འགེམས་རིགས་འགྲེ་ཚོས་ཀྱི་འགྲིག །(gems rig dre tso kyi drig) འཐབ་མོ་འགེད་སྤོང་བའི་འགྱེར་བ། (tab mo ged pong wai gyer wa) And so on, with prefixes of འས་འཕུལ་གའོ། (a pul ga o). རྒོད་པོ་རྒྱ་མཚོར་རྒལ་འབོགས་པའང་ཟེར། (god po gya tsor gal bog pa'ang zer) ཕྱིར་རྒྱུ། (chir gyu) རྒྱུན་ལུགས། (gyun lugs) རྒྱུ་འགྲུལ། (gyu drul) 'Flow'. གཏམ་རྒྱུད་ཕྲེང་རྒྱུད་རྒྱུད་བཱི་ཎ། (tam gyud treng gyud gyud bi na) མང་རྒྱན། (mang gyen) ཨཱ་ལངྐ་ར། (a lang ka ra) 'Decoration'. བྱ་གྲྀ་དྷཾ། (ja gri dham,Sanskrit: गृध्र, gṛdhra, Vulture) རྒོད་བྲྀདྡྷ། (god briddha,Sanskrit: वृद्ध, vṛddha, Old) རྒན་པོ་རྒ་ཤིས་ཛ་ར་མ་ར་ཎ། (gen po ga shi dza ra ma ra na,Sanskrit: जर मरण, jara maraṇa, Old age and death) རྒུད། (gud) ཨཱ་པ་ཏ། (a pa ta) 'Calamity'. ཕས་རྒོལ་བཱ་དཱི། (pe gol ba di,Sanskrit: वादी, vādī, Debater) རྒྱང་ཕན་མགོ་ལ་རྒྱོབ། (gyang pen go la gyob) 'Beneficial in the distance'. རྒོད་མའི་རྒྱབ་པྲྀཥྛ། (god mai gyab prishta,Sanskrit: पृष्ठ, pṛṣṭha, Back) རྒྱས་རྒྱང་རིང་ཨཱ་ཏ་ར། (gyas gyang ring a ta ra) རྒྱུག་དྷཱ་བ། (gyug dha wa,Sanskrit: धाव, dhāva, Run) 'Run'. རྒྱ་བོ་དབུ་རྒོད་ཕྱག་མུ་ཏྲ། (gya wo u god chag mu tra) རྒྱར་གཤོས་པ་དང་འཁྲིག་པའང་། (gyar shos pa dang trig pa'ang) བགྲོད། (grod) ག་ཏི། (ga ti,Sanskrit: गति, gati, Go) 'Go'. རྒྱ་ཚ་རྒྱམ་ཚ་རྒྱགས་ཕྱེའི་རྒྱུགས། (gya tsa gyam tsa gyag pyei gyugs) རྒྱུ་མཚན་ལོ་རྒྱུས་བྱིང་རྒོད་རྒྱུ། (gyu tshen lo gyu jing god gyu) རྒྱལ་བའི་རྒྱུད་རཱ་ཊ། (gyal wai gyud ra ta,Sanskrit: राष्ट्र, rāṣṭra, Country) རྒྱལ་པོ། (gyal po) 'King'. རྒྱུ་སྐར་རྒྱལ། (gyu kar gyal) ཤེས་རྒྱུད་རྒྱས་བཏབ་ང་རྒྱལ་རྒྱགས། (she gyud gyas tab nga gyal gyags) རྒྱ་གྲམ་རྒྱན་ལ་མདུང་དོར་དང་སྐབས་ཐོབ་ཀྱི་ཆོ་ལོའང་ཟེར། (gya dram gyen la dung dor dang skabs tob kyi cho lo'ang zer) པོ་རྒྱན་ཨཱ་ལངྐ་ར། (po gyen a lang ka ra,Sanskrit: अलङ्कार, alaṅkāra, Decoration) དང་རྒྱལ། (dang gyal) རྒུན་འབྲུམ་རྒྱ་ཤུག་ཉ་རྒྱར་ཛཱ་ལ། (gun drum gya shug nya gyar dza la,Sanskrit: जाल, jāla, Net) རྒྱུད། (gyud) རྒྱུས་པ་སྣཱ་ཡུ། (gyu pa na yu,Sanskrit: स्नायु, snāyu, Nerve) རྒྱུ་མ་ཨནྟྲ། (gyu ma antra,Sanskrit: अन्त्र, antra, Intestine) ལུག་གུ་རྒྱུད། (lug gu gyud) གྲུ་རྒྱོང་རྒྱང་ཤིང་མིག་རྒྱུའི་མིག་གི་སྐྱོང་མའམ་དྲི་མ། (dru gyong gyang shing mig gyui mig gi kyong ma'am dri ma) རྒྱུན། (gyun) རྒྱ་ཡུལ་རྒྱ་ས་མུ་ཏྲ། (gya yul gya sa mu tra,Sanskrit: मुद्रा, mudrā, Seal) མཚོ་ལྟོ་རྒྱབ་སྐྱིད། (tsho to gyab kyid) རྒྱལ་མཚན་རྒྱལ་ཛ་ཡ། (gyal tshen gyal dza ya,Sanskrit: जय, jaya, Victory) སོགས་རར་བཏགས་གའོ། (sogs rar tags ga o) Of the body ལྒང་ཨཽ་ད་རཱི་ཡ་ཀ པ་སྨན་འདི་གཉིས་ཟ་མ་ཏོག་ལས་སྔ་རབས་པ་འགའ་ཞིག་བཞེད་གསུངས། (lgang au da ri ya ka pa sman di nyi za ma tog las nga rab pa ga' zhig zhed gsung) ཡང་སྨན་སྣ་དང་། (yang sman sna dang) རྒྱམ་ཚྭའང་འཐད་གསུངས། (gyam tswa'ang tha gsung) ལྒ་དང་། (lga dang) ལགྱམ་སེནྡྷ་པ། (lgyam sen dha pa,Sanskrit: सैन्धव, saindhava, Rock salt) ཚྭ་ལ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་རྟ་སྒ་ལ་ས་མགོ་དང་ལ་མགོ་འདམ་ང་ཅན་དུ་གསུངས། (tswa la smra gyen las rta ga la sa go dang la go dam nga can du gsung) ལ་ག་བཏགས་སོ། (la ga tags so) སྒོམ་བྷཱ་བ་ཀ (gom bha wa ka,Sanskrit: भावक, bhāvaka, Meditator) ཆེན་བློ་ཟབ་པ། (chen lo zab pa) སྒམ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བས་འཕུལ་སྣང་། (gam smra gyen las be pul snang) སྒྲིན་པ་ཊུ། (drin pa tu,Sanskrit: पटु, paṭu, Skillful) པོར་སྤརྡྷ། (por spardha,Sanskrit: स्पर्धा, spardhā, Competition) སྒྲུན། (drun) འགྲན་པ། (dren pa) 'Compete'. ལྕགས་སྒྲོག་སྒོར་དྲཏྟ། (lcags drog gor dratta,Sanskrit: द्रढ, draḍha, Firm) མོ་སྒྲིམ་ཞིང་སྒྲིལ། (mo drim zhing dril) སྒྱིད་སཱ་ལཱ་ས། (gyid sa la sa,Sanskrit: शालास, śālās, House) སྐྱུར་སྒྱིད་ལུག་སྒྱེད་ཙུ་ལི། (skyur gyid lug gyed tsu li) བུ་སྒྱེལ། (bu gyel) སྒྱུ་རྩལ་ཀ་ལཱ། (gyu rtsal ka la,Sanskrit: कला, kalā, Art) གཡོ་ཤཱ་ཐྱ། (gyo sha thya,Sanskrit: शाठ्य, śāṭhya, Deceit) སྒྱུ་སྒྱུ་མཱ་ཡ་ཀྵ་ར། (gyu gyu ma ya ksha ra,Sanskrit: मायाक्षर, māyākṣara, Illusionary letter) མ་སྒྲུང་། (ma drung) སྔོན་རབས། (ngon rabs) 'Ancient'. སྒམ་མཉྫུ་ཁ། (gam nyu kha,Sanskrit: मञ्जुख, mañjukha, Box) སྒྲོམ་སྒྲོ་བ་སྒྱེའུ་སྒྱེ། (drom dro wa gyu gyi) སྒྱུག་ཤྭ་ཤུ་རཱི། (gyug shwa shu ri,Sanskrit: श्वशुरि, śvaśuri, Mother-in-law) མོས་སྒོ་ང་ཨཎྜ། (mo go nga anda,Sanskrit: अण्ड, aṇḍa, Egg) སྒོག་པ། (gog pa) ལ་ཤུ་ཎ། (la shu na,Sanskrit: लशुन, laśuna, Garlic) སྒོག་སྐྱ་ལ་ར་སུ་ནི་འམ། (gog skya la ra su ni'am) ལ་ཤུ། (la shu) རི་སྒོག་ལ་ནི་ཀིའུ་ནི། (ri gog la ni kiu ni) ཟོས་སྒྲེག་ཨུངྒཱ་ར་ན་ཟེར། (zos dreg ung ga ra na zer) སྡིག་སྒྲིབ་ཆུ་སྒྲོལ་ཏཱ་ར། (dig drib chu drol ta ra,Sanskrit: तार, tāra, Star) ཆོས་སྒྲ་རུ་ཏ། (chos dra ru ta,Sanskrit: रुत, ruta, Sound) སྒྲོགས། (drogs) བྱ་སྒྲོ་རྒོད་སྒྲོ་གོ་བོའི་སྒྲོ་སོགས། (ja dro god dro go boi dro sogs) བཤད་སྒྲོས་མཆུ་སྒྲོས་སྐུ་སྒྲོས་གཙང་མི་གཙང་སོགས། (shed dros chu dros ku dros tsang mi tsang sogs) སྒྲིག་འགྲིག་པར་སྒྲིག་པ། (drig drig par drig pa) སྒལ་ཚིགས་པྲྀཥྛ་བཾ་ས། (gal tshigs prishta bam sa,Sanskrit: पृष्ठवंश, pṛṣṭhavaṃśa, Spine) སྒུལ་སྐྱོད་སྒ་སྒེའུ་ཁ་འདམ་འང་ཟེར། (gul skyod ga geu kha dam 'ang zer) བཅའ་ལྒ་དང་རོ་ནུས་ཆ་མཐུན་ཞིག་གི (bca' lga dang ro nues cha mthun zhig gi) ཨར་རྟ། (ar rta) གཤེར། (gsher) སྒྲེན་ནགྣ། (dren nagna,Sanskrit: नग्न, nagna, Naked) གཅེར་བུ། (ger bu) མོ་སྒོ་སྒོ་གླེགས་ལ་སྒོ་འཕར་ཟེར་བའང་། (mo go go glegs la go 'phar zer ba'ang) དྲུང་སྒེག་ལཱ་སྱཱ། (drung geg la sya,Sanskrit: लास्य, lāsya, Dance) མོ་སྒུག་སྒོ་སྲུང་། (mo sgug go srung) སྒྱིད་པར་སྒྲོ་གུས་སྒྲོག (gyid par dro gus drog)


དབང་སྒྱུར་འཁོར་ལོ་སྒྱུར་སྒྱུར་བྱེད། །ལག་སྒྲེང་ཟས་པཎྜི་ཡ། སྒོང་བུ་རམ་སྒོར། །སྒར་དང་རྟ་སྒ་སྒྲོན་མེ་དཱི་པ། སྒྲིབ། ཨཱ་བ་ར་ཎ། །སྲིད་སྒྲུབ་ཀླུ་སྒྲུབ་སཱ་དྷ་ན། སྒྲོལ་མ་སྒྲུབ། ཏཱ་ ར། །མནའ་སྒོག་སྒྱུག་རྡོས་སྒུ་དོ་གཅོག །ད་སྒོས་སྒོས་སུ་རྩིག་པ་སྒྲོན། །སྒུ་སྟེགས་སྒང་གཤོངས་ཚ་བ་ཚ་ཅན། སྒོ་ཅན། །སྒྲོབ་དང་སྒྲོམ་སོགས་སར་བཏགས་གའོ། །བརྒལ་བརྟག་བརྒལ་ལན་བརྒྱད་ཨ་ཤཱི་ཏི། 15-690 བཅུ་བརྒྱད། ཨཥྚ། །ཕྲེང་བ་བརྒྱ་ཕྲག་བི་གུ་ལ། བརྒྱུས་གྲ་ཐི་ཏ། པས་བརྒྱན། བརྒྱན་པ་ལ་གཞགས་པའང་ཟེར། ཨ་ལང་ཀྲི་ཏ། །ཆུ་བརྒལ་ཏཱིརྞ། འོ་བརྒྱལ་དྲན་མེད་བརྒྱལ། འབོག་པའང་ཟེར། །བརྒྱུད་པ་རཾ་ པ་ར་བླ་མ་བརྒྱུད་པ་དང་མི་བརྒྱུད་སོགས། པ་ལམ་བརྒྱགས་བཅོ་བའི་བརྒྱད། འཐབ་པའམ་སྨད་པའམ་གཤེ་བ་སོགས་ལ་ཟེར། པ་རི་བྷཱ་ཥ། །ལེ་བརྒན་གད་བརྒྱངས་སྨྲ་བའི་མཁས་བརྒྱ་བར་ཟད་ཅེས་ བཀའ་ཡང་དག་པའི་ཚད་མ་ལས་བཤད། ཨཱ་ལ་པ། བརྒྱད། །བརྒྱུགས་དྷཱ་པ་ཏི། ཤིང་བརྒྱུང་པ་བརྒྱུད་མར་བརྒྱས། །དབྱུག་པ་བརྒྱབ་སོགས་བས་འཕུལ་ར་མགོ་ལྡན་པའི། གའོ། །བུ་རམ་བསྒར་ཞིང་བསྒྲངས་ནས་བསྒོངས། ། ཆོས་བསྒྱུར་བརྟི་ཏ། མདོག་བསྒྱུར་བཀའ་བསྒོ་བསྒོས། །ཆུ་བསྒྲལ་ཆོས་བསྒྲགས་ཀཱིརྟི་ར། ཏིང་འཛིན་བསྒོམ། །མགོ་པེ་ཡ་ལ། བསྒྲེས་རིགས་བསྒྲེས་མགོ་བསྒྲེས་པ་ལ་སྒྲེས་རྐྱང་ཡང་འཐད་པར་གསུངས། རྒྱལ་མཚན་བསྒྲེངས། སྒྲེང་ཞེས་ པའང་འཐད་གསུངས། ཨུཙྪྲ་ཡ། །མནའ་བསྒགས་ལམ་བསྒུགས་སེང་གེ་བསྒྱིངས། བིཛྲི་མྦྷ། འགྱུར་ཁ་ཅིག་ཏུ་གླལ་ཞེས་པ་དང་དོན་གཅིག །བག་ཆགས་བསྒོ་བསྒོས་ཕྱོགས་གཅིག་བསྒྲིགས། ག་ཐི་ཏ། །འོད་བསྒྲིབས་སྒྲིབ་པས་བསྒྲིབས་སོགས། བློ་བསྒྲིམས་འདས་པ། སྲད་བུ་བསྒྲིལ། །བསྒྲུབ་བྱ་བ། པ་བསྒྲུབ་སྭདྷྱ། བྱ་བསྒྲུན་མི་ནུས། །བསྒྲིན་མི་མི་མཆོག་པའི་དོན། ཕོད་དང་བྱ་བའི་བསྒང་། གང་དང་གང་གི་དངོས་གཞི་དེའོ། །བསྒྱེལ་སྒྱེད་བུ་ལྟ་བུ་བསྒྱེལ་ཚར་བའི་དོན། 15-691 ཞིང་སྒྲ་བསྒྲགས་རྩིས་ཀྱིས་བསྒྱུར། །གཞན་གྱིས་མི་བསྒུལ་ཨ་ཀྵོ་བྷྱ། ནོར་གྱིས་བསྒངས། སྨྲ་རྒྱན་ལས་གང་བའི་དོན་གསུངས། །གན་སྐྱལ་བསྒྱེལ་འདས་པ་ལའོ། །སོགས་བས་འཕུལ་སྒའོ། །སྙན་ཀཱ་བྱ། དང་ངག་ཅེས་ཀྱང་ འཐད་པར་བཟང་། ཟིལ་དངར་བདུད་རྩི། ཚར་དུ་གྲལ་ལམ་འཕྲེང་བ་ལྟ་བུར་བསྒྲིགས་པ། དངར། །གསེར་དངུལ་རུ་པྱཻ། དངོམ་ཆེ་དངོས་བྷ་བ། དངོས་ཨ་བྷཱ་བ། མེད། །དངོས་གྲུབ་སིདྡྷ། དངོས་གཞི་མཱུ་ལ། དངོས་ བཤམས་དངོས། དྷཱ་བ། །དངངས་སྔ་ས་ཞེས་ཀྱང་འཐད་པར་གསུངས་པ། སྨྲ་རྒྱན་ལས་འདས་མ་འདས་ཀྱི་ཁྱད་ཡིན་པར་གསུངས། སྐྲག་སནྟཱ་ས་ནི། དངན་གཞན་གྱི་ནོར་ཁྱེར་བ་ཕྱིར་མི་གཏོད་པ། འཐེན་འབབ་ ཆུའི་དངོའ། ཆུ་ངོགས། །གྲི་ཡི་

【現代漢語翻譯】 轉變權力的輪子,反覆轉變。 舉手,食物班智達(學者)。 蛋,糖,圓形。 營地,馬鞍,燈,油燈(梵文:दीपा,dīpa,燈)。 遮蔽,阿瓦拉納(梵文:आवरण,āvaraṇa,遮蔽)。 成就,龍樹,薩達納(梵文:साधन,sādhana,成就法)。 度母成就,達熱(梵文:तारा,tārā,度母)。 誓言,蒜,欺騙,石頭,彎曲,折斷。 現在,特別地,墻壁,照亮。 彎曲,臺階,山脊,山谷,熱,有熱的。 有門的。 謊言,框架等,放在地上。 辯論,考察,辯論的回答,八十,阿希提(梵文:अशीति,aśīti,八十)。 十八,阿什塔(梵文:अष्ट,aṣṭa,八)。 念珠,一百,比古拉(梵文:विगुणा,viguṇa,百倍)。 穿過,格拉提塔(梵文:ग्रथित,grathita,穿連的)。 裝飾,用……裝飾,也叫裝飾,阿拉姆克里塔(梵文:अलंकृत,alaṃkṛta,裝飾)。 渡過水,提爾納(梵文:तीर्ण,tīrṇa,渡過的)。 疲憊,昏厥,昏倒,也叫倒下。 傳承,讓帕拉(梵文:परम्परा,paramparā,傳承),上師傳承和人傳承等。 帕拉姆,吃飽,煮熟的,第八。 爭鬥,或者責罵,或者辱罵等,叫做帕里巴沙(梵文:परिभाषा,paribhāṣā,定義)。 雷甘,大聲喊叫,說是雄辯的百位智者也無法窮盡。 出自真實可靠的教言,阿拉帕(梵文:आलाप,ālāpa,談話)。 第八。 跑,達帕提(梵文:धावति,dhāvati,跑)。 樹木,種植,連續種植。 棍子,擊打等,以『བས་』為字首,以『ར་』為首字母。 糖蜜,煮沸,然後計算,然後混合。 轉變佛法,提塔(梵文:स्थित,sthita,確立的)。 改變顏色,命令,吩咐。 渡水,宣揚佛法,克爾提拉(梵文:कीर्ति,kīrti,名聲)。 禪定,冥想。 頭,佩亞拉(梵文:पर्याय,paryāya,同義詞)。 抬起,種類,抬起頭,抬起也可以,這樣說,豎起經幡,抬起,這樣說也可以,烏恰拉亞(梵文:उच्च्रय,uccraya,抬起)。 發誓,等待道路,獅子,伸展,維吉姆巴(梵文:विजृम्भ,vijṛmbh,伸展)。 有些譯本中與『張開』意思相同。 習氣,命令,吩咐,整理一方,嘎提塔(梵文:घटित,ghaṭita,安排好的)。 遮蔽光芒,用遮蔽物遮蔽等。 集中注意力,過去式。 搓線。 要成就的事物,成就,薩德亞(梵文:साध्य,sādhya,可成就的)。 無法競爭。 不傲慢,不自大。 膽量和行為的範圍。 任何事物的真實基礎。 傾倒,像傾倒的篩子一樣。 田地的聲音,宣告,用計算來改變。 他人無法動搖,阿克肖比亞(梵文:अक्षोभ्य,akṣobhya,不動)。 用財富來充實,在修辭學中說是充滿的意思。 傾倒,過去式。 等等,以『བས་』為字首。 詩歌,卡比亞(梵文:काव्य,kāvya,詩歌)。 和語言也一樣好。 光彩,甜蜜,甘露。 像排列成行或念珠一樣排列,甜蜜。 黃金,白銀,魯比亞(梵文:रूप्य,rūpya,白銀)。 巨大,事物,巴瓦(梵文:भव,bhava,存在)。 事物,阿巴瓦(梵文:अभाव,abhāva,不存在)。 沒有。 成就,悉地(梵文:सिद्धि,siddhi,成就)。 基礎,穆拉(梵文:मूल,mūla,根基)。 陳設,事物,達瓦(梵文:धाव,dhāva,跑)。 恐懼,以前也說是恐懼,在修辭學中說是過去和未來的區別。 害怕,桑塔薩尼(梵文:सन्त्रासनि,santrāsanī,恐懼)。 拿走別人的財產而不歸還。 拉,下降,水的漩渦,水邊。 刀的……

【English Translation】 Transforming the wheel of power, transforming repeatedly. Raising hands, food paṇḍita (scholar). Egg, sugar, round. Camp, saddle, lamp, dīpa (Sanskrit: दीपा, dīpa, lamp). Obscuration, āvaraṇa (Sanskrit: आवरण, āvaraṇa, obscuration). Accomplishment, Nāgārjuna, sādhana (Sanskrit: साधन, sādhana, means of accomplishment). Tārā accomplishment, Tārā (Sanskrit: तारा, tārā, Tārā). Oath, garlic, deception, stone, curve, break. Now, especially, wall, illuminate. Curve, step, ridge, valley, hot, having heat. Having doors. Lie, frame, etc., placed on the ground. Debate, examination, debate's answer, eighty, aśīti (Sanskrit: अशीति, aśīti, eighty). Eighteen, aṣṭa (Sanskrit: अष्ट, aṣṭa, eight). Rosary, one hundred, viguṇa (Sanskrit: विगुणा, viguṇa, hundredfold). Passed through, grathita (Sanskrit: ग्रथित, grathita, strung together). Decoration, decorated with..., also called decoration, alaṃkṛta (Sanskrit: अलंकृत, alaṃkṛta, decorated). Crossing water, tīrṇa (Sanskrit: तीर्ण, tīrṇa, crossed). Tired, faint, fainted, also called fallen. Lineage, paramparā (Sanskrit: परम्परा, paramparā, lineage), guru lineage and human lineage, etc. Pāram, full, cooked, eighth. Fighting, or scolding, or insulting, etc., called paribhasa (Sanskrit: परिभाषा, paribhāṣā, definition). Regan, shouting loudly, saying that even a hundred eloquent scholars cannot exhaust it. From the true and reliable teachings, ālāpa (Sanskrit: आलाप, ālāpa, conversation). Eighth. Run, dhāvati (Sanskrit: धावति, dhāvati, run). Trees, planting, planting continuously. Stick, hitting, etc., prefixed with 'བས་', with 'ར་' as the initial letter. Molasses, boiled, then calculated, then mixed. Transforming the Dharma, sthita (Sanskrit: स्थित, sthita, established). Changing color, command, order. Crossing water, proclaiming the Dharma, kīrti (Sanskrit: कीर्ति, kīrti, fame). Samādhi, meditate. Head, paryāya (Sanskrit: पर्याय, paryāya, synonym). Raise, kind, raise the head, raising is also acceptable, so it is said, raise the victory banner, raising is also acceptable, so it is said, ucchraya (Sanskrit: उच्च्रय, uccraya, raising). Swearing, waiting for the road, lion, stretching, vijṛmbh (Sanskrit: विजृम्भ, vijṛmbh, stretching). In some translations, it has the same meaning as 'opening'. Habit, command, order, arranging one side, ghatita (Sanskrit: घटित, ghata, arranged). Obscuring the light, obscuring with obscuration, etc. Concentrating the mind, past tense. Twisting the thread. The object to be accomplished, accomplishment, sādhya (Sanskrit: साध्य, sādhya, achievable). Unable to compete. Not arrogant, not conceited. The scope of courage and action. The real basis of anything. Pouring, like pouring a sieve. The sound of the field, proclaiming, changing by calculation. Unable to be moved by others, akṣobhya (Sanskrit: अक्षोभ्य, akṣobhya, immovable). Enriched with wealth, in rhetoric it is said to mean full. Pouring, past tense. Etc., prefixed with 'བས་'. Poetry, kāvya (Sanskrit: काव्य, kāvya, poetry). And language is also good. Splendor, sweet, nectar. Arranged like rows or rosaries, sweet. Gold, silver, rūpya (Sanskrit: रूप्य, rūpya, silver). Huge, thing, bhava (Sanskrit: भव, bhava, existence). Thing, abhāva (Sanskrit: अभाव, abhāva, non-existence). None. Accomplishment, siddhi (Sanskrit: सिद्धि, siddhi, accomplishment). Foundation, mūla (Sanskrit: मूल, mūla, root). Furnishings, thing, dhāva (Sanskrit: धाव, dhāva, run). Fear, previously also said to be fear, in rhetoric it is said to be the difference between past and future. Afraid, santrāsanī (Sanskrit: सन्त्रासनि, santrāsanī, fear). Taking other people's property without returning it. Pulling, descending, water's whirlpool, waterside. Of the knife...


དངོ་ངོས་སམ་སོ་འམ་ཞེང་ལའང་། སོགས་རོ་དངར། དེ་ལ་མངར་ཞེས་ཀྱང་འཐད་པར་གསུངས། དས་འཕུལ་ངའོ། །མངའ་རིས་མངའ་ཞབས་མངའ་ཐང་མངའ། །མངའ་མཛད་མངའ་བི་བྷུ། བདག་ མངག་ཀིངྐ་ར། བྲན་དང་ཅི་བགྱིས་དང་། །གཞུག་གཡོག་སོགས། གཞན་ཡང་རྩེ་རྒོད་དང་། ལྷ་འབངས། ནང་བྱན་སོགས་ཀྱང་ངོ་། །མངགས། །མངོན་པྲ་ཏྱཀྵ། སུམ་མངོན་གྱུར་མངོན་མཚན་མངལ། གརྦྷ། །མངོན་སྤྱོད་མངའ་བརྙེས་མངན་མི་ བགྲང་། །ཆོས་མངོན་ཨ་བྷི། མངོན་ཨ་བྷི་ཛྙ། ཤེས་དས་འཕུལ་ཅན་གྱི་དངར་དང་འདམ་ཁ་ཡིན་ཀྱང་སྨྲ་རྒྱན་ལས་འདི་ཁ་ཁོ་ནར་བཞེད་དོ། །མངར་བའི་རོ། །ཐུགས་ལ་དྷྲྀཀ མངའ་སོགས་མས་འཕུལ་ངའོ། ། 15-692 རྔོན་ཤ་བ་ར། རི་དྭགས་གསོད་བྱེད། པའི་རྔ་ཡབ་རྔ་བརྡུང་བའི། དུནྡུ་བྷི། རྔེའུ་དུད་འགྲོ་རྔ་མོའི་ཨུཥྚ་ཕྲུག་གུ་ལ་རྔེའུ་ཟེར་བའོ། །ཆུང་དང་། །རྔམས་པའི་བཀྲེས་རྔབ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཀྲེས་སྔམ་ཞེས་ བཤད། རྔ་མོ་རྔེའུ། །རྔོམ་བརྗིད་རྔམ་བརྗིད་རྔོམ་བག་ཅན། །དབུགས་པྲཱ་ཤྭཱ་ས། རྔུབ་སྨྲ་རྒྱན་དུ་བས་འཕུལ་བཤད་དོ། །ཟུག་ཤ་ལྱ། རྔུས་རྔོད་མཁན་རྔུལ། སྭེ་ད། རྔུལ་གཟན་ཀྱང་ངོ་། །སཾ་ཀཀྵི། །རྔོས་ཁྱེར་ དྲེའུ་རྔོག་གླ་རྔན་པ་སྟེ་གསུག་པའང་ཟེར། རྔན་དང་། །རྔ་ཙཱ་མ་ར། རྔོག་མ་ཞེས་པ་ཟེ་བ། ཐུགས་རྔམས་རྔོ་མི་ཐོག །རྔན་ཆན་རྩ་རྔ་རྔུ་མ་དང་། །རུས་ཀྱི་རྔོག་དང་རྔ་ཡབ་གླིང་། ། ར་ལ་བཏགས་པའི་གྲངས་ཀྱི་ལྔ་ལ་ལ་ལ་ང་བཏགས་ཁོ་ན། ང་ཡིག་གོ །ཞལ་པཱ་ད། སྔ་སྤྱན་ཨ་གྲ་ཏ། སྔ་སྔ་པཱུརྺ། སོ་སྔོན། ནངས་ཀྱི་ནི་སྔོན་གྱི་ཟེར། །གསང་སྔགས་མནྟྲ། སྔགས་ མནྟྲི། པ་མདོག་སྔོན་སྔོ། ནཱི་ལ། སྔ་པཱུརྦཱ་ཧྞ། །དྲོ་སྔས་ལ་སྔུར་པ་ཆེ། །སྔ་པཱུརྺ། དུས་སྐྱོ་སྔོགས་མོན་སྲན་སྔེའུ། །སྔ་ཕྱི་པཱུརཱ། སྔུན་དུ་སྔོ་བར་པ་རི་ཎཱ་མ་ན། བྱེད། །མཚང་ནས་སྔོག་ སོགས་སར་བཏགས་ངའོ། ། བརྔན་མཆོད་པ། ཡང་བརྔམས་ནས་རྩས་མ་བརྔས། ལུ་པྟ། །བུད་རེ་མ་ཟེར། མེད་བརྔོད་དང་བརྔོན་པས་བརྔོན། །ཆང་བརྔུབས་བས་འཕུལ་རར་བཏགས་ངའོ། །སྡུག་དུཿཁ། བསྔལ་བསྟོད་སཾ་བརྞ། བསྔགས་བསྔོ་བ་པ་རི་ཎཱ་མ། 15-693 བསྔོས། འདི་རིགས་ལ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་རང་གཞན་དང་བྱ་བྱེད་རྩི་དགོས་པར་གསུངས། །རྣམ་པར་བསྔོས་ནཱི་ལི་ཏ། པའི་འདུ་ཤེས་ནི་ཁ་དོག་བསྔོས་པ་ལྟ་བུ། དང་བསྔོགས་པ་སོགས། །བ་ཡིས་འཕུལ་བའི་ སར་བཏགས་ངའོ། །ཅི་སླད་ཅི་ཀ་ཐ། ཕྱིར་ལྡན་པའི་ཅན། མིག་ཅན་དང་། ལྡན་ཅན་སོགས། །བདག་ཅག་སྤྱི་ཅེར་ཁལླི་ཊ། སུམ་དྲིངྴ་ཏ། ཅུ་དང་། །དྲུག་ཅུ་ཥཥྛི། བདུན་སཔྟ་ཏི། ཅུ་བརྒྱད་ཨ་ཤཱི་ཏི། ཅུ་རྣམས། །ལྷན་ཅིག་ཆབས་ཅིག་ཀྱང་ཟེར། ཐབས་ཅིག་སྐད་ཀྵ་ཎ། ཅིག་ཙམ། །ཁྱེད་ཅག་སེམས་ཅན་ས་ཏྭ། ཡོད་དོ་ཅོག་མཐའ་དག་གི་དོན། །ཅན་ཅན་ནི་གྲོང་ཚིག་ཡིན་གསུངས་པ་སྨ

{ "translations": [ "དངོ་ངོས་སམ་སོ་འམ་ཞེང་ལའང་། སོགས་རོ་དངར། དེ་ལ་མངར་ཞེས་ཀྱང་འཐད་པར་གསུངས། དས་འཕུལ་ངའོ། །མངའ་རིས་མངའ་ཞབས་མངའ་ཐང་མངའ། །མངའ་མཛད་མངའ་བི་བྷུ། བདག་", "(དངོ་ངོས་སམ་སོ་འམ་ཞེང་ལའང་།)真實、面容、牙齒或寬度等,(སོགས་རོ་དངར།)味道等是甜的,(དེ་ལ་མངར་ཞེས་ཀྱང་འཐད་པར་གསུངས།)也被認為是甜的。(དས་འཕུལ་ངའོ། །)是帶字首'ད'的'ང'。(མངའ་རིས་མངའ་ཞབས་མངའ་ཐང་མངའ། །)阿里、屬民、權勢、領地,(མངའ་མཛད་མངའ་བི་བྷུ།)擁有自在。", "མངག་ཀིངྐ་ར། བྲན་དང་ཅི་བགྱིས་དང་། །གཞུག་གཡོག་སོགས། གཞན་ཡང་རྩེ་རྒོད་དང་། ལྷ་འབངས། ནང་བྱན་སོགས་ཀྱང་ངོ་། །མངགས། །མངོན་པྲ་ཏྱཀྵ། སུམ་མངོན་གྱུར་མངོན་མཚན་མངལ། གརྦྷ། །མངོན་སྤྱོད་མངའ་བརྙེས་མངན་མི་", "(མངག་ཀིངྐ་ར།)差遣,(梵文天城體:किङ्कर,梵文羅馬擬音:kiṅkara,漢語字面意思:僕人),(བྲན་དང་ཅི་བགྱིས་དང་། །)奴僕和做什麼,(གཞུག་གཡོག་སོགས།)侍從等。此外,還有嬉戲和,(ལྷ་འབངས།)神民,(ནང་བྱན་སོགས།)內臣等。(མངགས། །)派遣。(མངོན་པྲ་ཏྱཀྵ།)顯現,(梵文天城體:प्रत्यक्ष,梵文羅馬擬音:pratyakṣa,漢語字面意思:現量),(སུམ་མངོན་གྱུར་མངོན་མཚན་མངལ། གརྦྷ། །)三種顯現、顯現之相、胎,(梵文天城體:गर्भ,梵文羅馬擬音:garbha,漢語字面意思:胎藏)。(མངོན་སྤྱོད་མངའ་བརྙེས་མངན་མི་)顯現行為、獲得自在、不厭惡。", "བགྲང་། །ཆོས་མངོན་ཨ་བྷི། མངོན་ཨ་བྷི་ཛྙ། ཤེས་དས་འཕུལ་ཅན་གྱི་དངར་དང་འདམ་ཁ་ཡིན་ཀྱང་སྨྲ་རྒྱན་ལས་འདི་ཁ་ཁོ་ནར་བཞེད་དོ། །མངར་བའི་རོ། །ཐུགས་ལ་དྷྲྀཀ མངའ་སོགས་མས་འཕུལ་ངའོ། །", "(བགྲང་། །)計算。(ཆོས་མངོན་ཨ་བྷི།)阿毗達磨,(梵文天城體:अभि,梵文羅馬擬音:abhi,漢語字面意思:殊勝的)。(མངོན་ཨ་བྷི་ཛྙ།)阿毗若,(梵文天城體:अभिज्ञ,梵文羅馬擬音:abhijña,漢語字面意思:殊勝的智慧)。雖然知道是帶字首'ད'的'ངར་'和沼澤,但在《Smra rgyan》中認為這僅僅是'ཁ་'。(མངར་བའི་རོ། །)甜的味道。(ཐུགས་ལ་དྷྲྀཀ)心中。(མངའ་སོགས་མས་འཕུལ་ངའོ། །)'མངའ'等是帶字首'མ'的'ང'。", "15-692", "རྔོན་ཤ་བ་ར། རི་དྭགས་གསོད་བྱེད། པའི་རྔ་ཡབ་རྔ་བརྡུང་བའི། དུནྡུ་བྷི། རྔེའུ་དུད་འགྲོ་རྔ་མོའི་ཨུཥྚ་ཕྲུག་གུ་ལ་རྔེའུ་ཟེར་བའོ། །ཆུང་དང་། །རྔམས་པའི་བཀྲེས་རྔབ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཀྲེས་སྔམ་ཞེས་", "(རྔོན་ཤ་བ་ར།)獵人,(རི་དྭགས་གསོད་བྱེད།)獵殺野獸的人。(པའི་རྔ་ཡབ་རྔ་བརྡུང་བའི། དུནྡུ་བྷི།)搖動著的拂塵,(梵文天城體:दुन्दुभि,梵文羅馬擬音:dundubhi,漢語字面意思:鼓聲)。(རྔེའུ་དུད་འགྲོ་རྔ་མོའི་ཨུཥྚ་ཕྲུག་གུ་ལ་རྔེའུ་ཟེར་བའོ། །)小牲畜,母駱駝的幼崽被稱為'རྔེའུ་'。(ཆུང་དང་། །)小和。(རྔམས་པའི་བཀྲེས་རྔབ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཀྲེས་སྔམ་ཞེས་)可怕的飢餓,《Smra rgyan》中說'བཀྲེས་སྔམ་'。", "བཤད། རྔ་མོ་རྔེའུ། །རྔོམ་བརྗིད་རྔམ་བརྗིད་རྔོམ་བག་ཅན། །དབུགས་པྲཱ་ཤྭཱ་ས། རྔུབ་སྨྲ་རྒྱན་དུ་བས་འཕུལ་བཤད་དོ། །ཟུག་ཤ་ལྱ། རྔུས་རྔོད་མཁན་རྔུལ། སྭེ་ད། རྔུལ་གཟན་ཀྱང་ངོ་། །སཾ་ཀཀྵི། །རྔོས་ཁྱེར་", "(བཤད།)說。(རྔ་མོ་རྔེའུ། །)母駱駝,幼崽。(རྔོམ་བརྗིད་རྔམ་བརྗིད་རྔོམ་བག་ཅན། །)威嚴、莊嚴、威嚴之相。(དབུགས་པྲཱ་ཤྭཱ་ས།)呼吸,(梵文天城體:प्राश्वास,梵文羅馬擬音:prāśvāsa,漢語字面意思:出息)。(རྔུབ་སྨྲ་རྒྱན་དུ་བས་འཕུལ་བཤད་དོ། །)《Smra rgyan》中說是帶字首'བ'。(ཟུག་ཤ་ལྱ།)刺。(རྔུས་རྔོད་མཁན་རྔུལ། སྭེ་ད།)煮飯的人,汗,(梵文天城體:स्वेद,梵文羅馬擬音:sveda,漢語字面意思:汗)。(རྔུལ་གཟན་ཀྱང་ངོ་། །སཾ་ཀཀྵི། །)也指汗衫。(རྔོས་ཁྱེར་)拿走。", "དྲེའུ་རྔོག་གླ་རྔན་པ་སྟེ་གསུག་པའང་ཟེར། རྔན་དང་། །རྔ་ཙཱ་མ་ར། རྔོག་མ་ཞེས་པ་ཟེ་བ། ཐུགས་རྔམས་རྔོ་མི་ཐོག །རྔན་ཆན་རྩ་རྔ་རྔུ་མ་དང་། །རུས་ཀྱི་རྔོག་དང་རྔ་ཡབ་གླིང་། །", "(དྲེའུ་རྔོག་གླ་རྔན་པ་སྟེ་གསུག་པའང་ཟེར།)騾子、頭髮、工錢、報酬,也說是贈送。(རྔན་དང་། །)報酬和。(རྔ་ཙཱ་མ་ར།)拂塵。(རྔོག་མ་ཞེས་པ་ཟེ་བ།)頭髮被稱為'རྔོག་མ་'。(ཐུགས་རྔམས་རྔོ་མི་ཐོག །)心中畏懼,沒有效果。(རྔན་ཆན་རྩ་རྔ་རྔུ་མ་དང་། །)報酬、根、鼓、蘆葦和。(རུས་ཀྱི་རྔོག་དང་རྔ་ཡབ་གླིང་། །)骨頭的頭髮和拂塵島。", "ར་ལ་བཏགས་པའི་གྲངས་ཀྱི་ལྔ་ལ་ལ་ལ་ང་བཏགས་ཁོ་ན། ང་ཡིག་གོ །ཞལ་པཱ་ད། སྔ་སྤྱན་ཨ་གྲ་ཏ། སྔ་སྔ་པཱུརྺ། སོ་སྔོན། ནངས་ཀྱི་ནི་སྔོན་གྱི་ཟེར། །གསང་སྔགས་མནྟྲ། སྔགས་", "在'ར་'上加'ལ་'的數字五,'ལ་'上加'ང་',只是字母'ང་'。(ཞལ་པཱ་ད།)面容,(梵文天城體:पाद,梵文羅馬擬音:pāda,漢語字面意思:足)。(སྔ་སྤྱན་ཨ་གྲ་ཏ།)先前,(梵文天城體:अग्रत,梵文羅馬擬音:agrata,漢語字面意思:在前面)。(སྔ་སྔ་པཱུརྺ།)先前,(梵文天城體:पूर्वं,梵文羅馬擬音:pūrvaṃ,漢語字面意思:在前面)。(སོ་སྔོན།)牙齒,先前。(ནངས་ཀྱི་ནི་སྔོན་གྱི་ཟེར། །)早晨被稱為先前。(གསང་སྔགས་མནྟྲ།)秘密真言,(梵文天城體:मन्त्र,梵文羅馬擬音:mantra,漢語字面意思:真言)。(སྔགས་)真言。", "མནྟྲི། པ་མདོག་སྔོན་སྔོ། ནཱི་ལ། སྔ་པཱུརྦཱ་ཧྞ། །དྲོ་སྔས་ལ་སྔུར་པ་ཆེ། །སྔ་པཱུརྺ། དུས་སྐྱོ་སྔོགས་མོན་སྲན་སྔེའུ། །སྔ་ཕྱི་པཱུརཱ། སྔུན་དུ་སྔོ་བར་པ་རི་ཎཱ་མ་ན། བྱེད། །མཚང་ནས་སྔོག་", "(梵文天城體:मन्त्रि,梵文羅馬擬音:mantri,漢語字面意思:大臣)。顏色是藍色,(梵文天城體:नील,梵文羅馬擬音:nīla,漢語字面意思:藍色)。(སྔ་པཱུརྦཱ་ཧྞ།)先前,(梵文天城體:पूर्वाह्ण,梵文羅馬擬音:pūrvāhṇa,漢語字面意思:上午)。(དྲོ་སྔས་ལ་སྔུར་པ་ཆེ། །)溫暖的枕頭上鼾聲大。(སྔ་པཱུརྺ།)先前,(梵文天城體:पूर्वं,梵文羅馬擬音:pūrvaṃ,漢語字面意思:在前面)。(དུས་སྐྱོ་སྔོགས་མོན་སྲན་སྔེའུ། །)時間、悲傷、挖掘、豆子、豆芽。(སྔ་ཕྱི་པཱུརཱ།)先前和之後,(梵文天城體:पुरा,梵文羅馬擬音:purā,漢語字面意思:過去)。(སྔུན་དུ་སྔོ་བར་པ་རི་ཎཱ་མ་ན། བྱེད། །)在前面變綠。(མཚང་ནས་སྔོག་)從縫隙里挖。", "སོགས་སར་བཏགས་ངའོ། ། བརྔན་མཆོད་པ། ཡང་བརྔམས་ནས་རྩས་མ་བརྔས། ལུ་པྟ། །བུད་རེ་མ་ཟེར། མེད་བརྔོད་དང་བརྔོན་པས་བརྔོན། །ཆང་བརྔུབས་བས་འཕུལ་རར་བཏགས་ངའོ། །སྡུག་དུཿཁ། བསྔལ་བསྟོད་སཾ་བརྞ། བསྔགས་བསྔོ་བ་པ་རི་ཎཱ་མ། ", "等是加在'ས་'上的'ང'。(བརྔན་མཆོད་པ།)供養。(ཡང་བརྔམས་ནས་རྩས་མ་བརྔས། ལུ་པྟ། །)又威脅著沒有割草,(梵文天城體:लुप्त,梵文羅馬擬音:lupta,漢語字面意思:消失)。(བུད་རེ་མ་ཟེར།)被稱為'བུད་རེ་མ་'。(མེད་བརྔོད་དང་བརྔོན་པས་བརྔོན། །)沒有收割和獵取。(ཆང་བརྔུབས་བས་འཕུལ་རར་བཏགས་ངའོ། །)酒是加在'བ'上的'ར་'和'ང'。(སྡུག་དུཿཁ།)痛苦,(梵文天城體:दुःख,梵文羅馬擬音:duḥkha,漢語字面意思:痛苦)。(བསྔལ་བསྟོད་སཾ་བརྞ།)讚頌,(梵文天城體:सं वर्ण,梵文羅馬擬音:saṃ varṇa,漢語字面意思:完全的描述)。(བསྔགས་བསྔོ་བ་པ་རི་ཎཱ་མ།)讚揚,迴向,(梵文天城體:परिणाम,梵文羅馬擬音:pariṇāma,漢語字面意思:轉變)。", "15-693", "བསྔོས། འདི་རིགས་ལ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་རང་གཞན་དང་བྱ་བྱེད་རྩི་དགོས་པར་གསུངས། །རྣམ་པར་བསྔོས་ནཱི་ལི་ཏ། པའི་འདུ་ཤེས་ནི་ཁ་དོག་བསྔོས་པ་ལྟ་བུ། དང་བསྔོགས་པ་སོགས། །བ་ཡིས་འཕུལ་བའི་", "(བསྔོས།)迴向。對於這類,《Smra rgyan》中說需要區分自己和他人以及能做和所做。(རྣམ་པར་བསྔོས་ནཱི་ལི་ཏ།)完全迴向,(梵文天城體:नीलित,梵文羅馬擬音:nīlita,漢語字面意思:染成藍色)。(པའི་འདུ་ཤེས་ནི་ཁ་དོག་བསྔོས་པ་ལྟ་བུ།)這樣的概念就像顏色被迴向一樣。(དང་བསྔོགས་པ་སོགས། །)和挖掘等。(བ་ཡིས་འཕུལ་བའི་)以'བ'為字首的。", "སར་བཏགས་ངའོ། །ཅི་སླད་ཅི་ཀ་ཐ། ཕྱིར་ལྡན་པའི་ཅན། མིག་ཅན་དང་། ལྡན་ཅན་སོགས། །བདག་ཅག་སྤྱི་ཅེར་ཁལླི་ཊ། སུམ་དྲིངྴ་ཏ། ཅུ་དང་། །དྲུག་ཅུ་ཥཥྛི། བདུན་སཔྟ་ཏི། ཅུ་བརྒྱད་ཨ་ཤཱི་ཏི།", "是加在'ས་'上的'ང'。(ཅི་སླད་ཅི་ཀ་ཐ།)為什麼?(梵文天城體:कथ,梵文羅馬擬音:katha,漢語字面意思:如何)。(ཕྱིར་ལྡན་པའི་ཅན།)具有的原因。(མིག་ཅན་དང་། ལྡན་ཅན་སོགས། །)有眼睛的和具有的等。(བདག་ཅག་སྤྱི་ཅེར་ཁལླི་ཊ།)我們大家,(梵文天城體:खल्लिट,梵文羅馬擬音:khalliṭa,漢語字面意思:禿頭)。(སུམ་དྲིངྴ་ཏ།)三十,(梵文天城體:त्रिंशत्,梵文羅馬擬音:triṃśat,漢語字面意思:三十)。(ཅུ་དང་། །)十和。(དྲུག་ཅུ་ཥཥྛི།)六十,(梵文天城體:षष्टि,梵文羅馬擬音:ṣaṣṭi,漢語字面意思:六十)。(བདུན་སཔྟ་ཏི།)七十,(梵文天城體:सप्तति,梵文羅馬擬音:saptati,漢語字面意思:七十)。(ཅུ་བརྒྱད་ཨ་ཤཱི་ཏི།)八十,(梵文天城體:अशीति,梵文羅馬擬音:aśīti,漢語字面意思:八十)。", "ཅུ་རྣམས། །ལྷན་ཅིག་ཆབས་ཅིག་ཀྱང་ཟེར། ཐབས་ཅིག་སྐད་ཀྵ་ཎ། ཅིག་ཙམ། །ཁྱེད་ཅག་སེམས་ཅན་ས་ཏྭ། ཡོད་དོ་ཅོག་མཐའ་དག་གི་དོན། །ཅན་ཅན་ནི་གྲོང་ཚིག་ཡིན་གསུངས་པ་སྨ", "(ཅུ་རྣམས། །)這些十。(ལྷན་ཅིག་ཆབས་ཅིག་ཀྱང་ཟེར།)也說是同時。(ཐབས་ཅིག་སྐད་ཀྵ་ཎ།)瞬間,(梵文天城體:क्षण,梵文羅馬擬音:kṣaṇa,漢語字面意思:剎那)。(ཅིག་ཙམ། །)一會兒。(ཁྱེད་ཅག་སེམས་ཅན་ས་ཏྭ།)你們這些有情,(梵文天城體:सत्त्व,梵文羅馬擬音:sattva,漢語字面意思:有情)。(ཡོད་དོ་ཅོག་མཐའ་དག་གི་དོན། །)所有存在的一切。(ཅན་ཅན་ནི་གྲོང་ཚིག་ཡིན་གསུངས་པ་སྨ)據說'ཅན་ཅན་'是村莊的詞語。" ], "english_translations": [ "དངོ་ངོས་སམ་སོ་འམ་ཞེང་ལའང་། སོགས་རོ་དངར། དེ་ལ་མངར་ཞེས་ཀྱང་འཐད་པར་གསུངས། དས་འཕུལ་ངའོ། །མངའ་རིས་མངའ་ཞབས་མངའ་ཐང་མངའ། །མངའ་མཛད་མངའ་བི་བྷུ། བདག་", "(དངོ་ངོས་སམ་སོ་འམ་ཞེང་ལའང་།) Reality, face, teeth, or width, etc., (སོགས་རོ་དངར།) taste, etc., are sweet, (དེ་ལ་མངར་ཞེས་ཀྱང་འཐད་པར་གསུངས།) it is also considered sweet. (དས་འཕུལ་ངའོ། །) It is 'ང' with the prefix 'ད'. (མངའ་རིས་མངའ་ཞབས་མངའ་ཐང་མངའ། །) Ngari, subjects, power, territory, (མངའ་མཛད་མངའ་བི་བྷུ།) possessing freedom.", "མངག་ཀིངྐ་ར། བྲན་དང་ཅི་བགྱིས་དང་། །གཞུག་གཡོག་སོགས། གཞན་ཡང་རྩེ་རྒོད་དང་། ལྷ་འབངས། ནང་བྱན་སོགས་ཀྱང་ངོ་། །མངགས། །མངོན་པྲ་ཏྱཀྵ། སུམ་མངོན་གྱུར་མངོན་མཚན་མངལ། གརྦྷ། །མངོན་སྤྱོད་མངའ་བརྙེས་མངན་མི་", "(མངག་ཀིངྐ་ར།) To send, (Sanskrit Devanagari: किङ्कर, Sanskrit Romanization: kiṅkara, literal meaning: servant), (བྲན་དང་ཅི་བགྱིས་དང་། །) slaves and what to do, (གཞུག་གཡོག་སོགས།) attendants, etc. Also, there are playfulness and, (ལྷ་འབངས།) gods, (ནང་བྱན་སོགས་ཀྱང་ངོ་། །) inner ministers, etc. (མངགས། །) To send. (མངོན་པྲ་ཏྱཀྵ།) Manifestation, (Sanskrit Devanagari: प्रत्यक्ष, Sanskrit Romanization: pratyakṣa, literal meaning: direct perception), (སུམ་མངོན་གྱུར་མངོན་མཚན་མངལ། གརྦྷ། །) three manifestations, sign of manifestation, womb, (Sanskrit Devanagari: गर्भ, Sanskrit Romanization: garbha, literal meaning: womb). (མངོན་སྤྱོད་མངའ་བརྙེས་མངན་མི་) Manifestation of behavior, attainment of freedom, not aversion.", "བགྲང་། །ཆོས་མངོན་ཨ་བྷི། མངོན་ཨ་བྷི་ཛྙ། ཤེས་དས་འཕུལ་ཅན་གྱི་དངར་དང་འདམ་ཁ་ཡིན་ཀྱང་སྨྲ་རྒྱན་ལས་འདི་ཁ་ཁོ་ནར་བཞེད་དོ། །མངར་བའི་རོ། །ཐུགས་ལ་དྷྲྀཀ མངའ་སོགས་མས་འཕུལ་ངའོ། །", "(བགྲང་། །) To count. (ཆོས་མངོན་ཨ་བྷི།) Abhidharma, (Sanskrit Devanagari: अभि, Sanskrit Romanization: abhi, literal meaning: higher). (མངོན་ཨ་བྷི་ཛྙ།) Abhijna, (Sanskrit Devanagari: अभिज्ञ, Sanskrit Romanization: abhijña, literal meaning: higher knowledge). Although it is known to be 'ངར་' and swamp with the prefix 'ད', in 'Smra rgyan' it is considered to be only 'ཁ་'. (མངར་བའི་རོ། །) Sweet taste. (ཐུགས་ལ་དྷྲྀཀ) In the heart. (མངའ་སོགས་མས་འཕུལ་ངའོ། །) 'མངའ' etc. are 'ང' with the prefix 'མ'.", "15-692", "རྔོན་ཤ་བ་ར། རི་དྭགས་གསོད་བྱེད། པའི་རྔ་ཡབ་རྔ་བརྡུང་བའི། དུནྡུ་བྷི། རྔེའུ་དུད་འགྲོ་རྔ་མོའི་ཨུཥྚ་ཕྲུག་གུ་ལ་རྔེའུ་ཟེར་བའོ། །ཆུང་དང་། །རྔམས་པའི་བཀྲེས་རྔབ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཀྲེས་སྔམ་ཞེས་", "(རྔོན་ཤ་བ་ར།) Hunter, (རི་དྭགས་གསོད་བྱེད།) one who hunts wild animals. (པའི་རྔ་ཡབ་རྔ་བརྡུང་བའི། དུནྡུ་བྷི།) A whisk, (Sanskrit Devanagari: दुन्दुभि, Sanskrit Romanization: dundubhi, literal meaning: drum). (རྔེའུ་དུད་འགྲོ་རྔ་མོའི་ཨུཥྚ་ཕྲུག་གུ་ལ་རྔེའུ་ཟེར་བའོ། །) Small animal, the young of a female camel is called 'རྔེའུ་'. (ཆུང་དང་། །) Small and. (རྔམས་པའི་བཀྲེས་རྔབ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཀྲེས་སྔམ་ཞེས་) Terrible hunger, in 'Smra rgyan' it is said 'བཀྲེས་སྔམ་'.", "བཤད། རྔ་མོ་རྔེའུ། །རྔོམ་བརྗིད་རྔམ་བརྗིད་རྔོམ་བག་ཅན། །དབུགས་པྲཱ་ཤྭཱ་ས། རྔུབ་སྨྲ་རྒྱན་དུ་བས་འཕུལ་བཤད་དོ། །ཟུག་ཤ་ལྱ། རྔུས་རྔོད་མཁན་རྔུལ། སྭེ་ད། རྔུལ་གཟན་ཀྱང་ངོ་། །སཾ་ཀཀྵི། །རྔོས་ཁྱེར་", "(བཤད།) Said. (རྔ་མོ་རྔེའུ། །) Female camel, young. (རྔོམ་བརྗིད་རྔམ་བརྗིད་རྔོམ་བག་ཅན། །) Majesty, grandeur, majestic appearance. (དབུགས་པྲཱ་ཤྭཱ་ས།) Breath, (Sanskrit Devanagari: प्राश्वास, Sanskrit Romanization: prāśvāsa, literal meaning: exhalation). (རྔུབ་སྨྲ་རྒྱན་དུ་བས་འཕུལ་བཤད་དོ། །) In 'Smra rgyan' it is said to have the prefix 'བ'. (ཟུག་ཤ་ལྱ།) Thorn. (རྔུས་རྔོད་མཁན་རྔུལ། སྭེ་ད།) Cook, sweat, (Sanskrit Devanagari: स्वेद, Sanskrit Romanization: sveda, literal meaning: sweat). (རྔུལ་གཟན་ཀྱང་ངོ་། །སཾ་ཀཀྵི། །) Also refers to a sweat rag. (རྔོས་ཁྱེར་) Take away.", "དྲེའུ་རྔོག་གླ་རྔན་པ་སྟེ་གསུག་པའང་ཟེར། རྔན་དང་། །རྔ་ཙཱ་མ་ར། རྔོག་མ་ཞེས་པ་ཟེ་བ། ཐུགས་རྔམས་རྔོ་མི་ཐོག །རྔན་ཆན་རྩ་རྔ་རྔུ་མ་དང་། །རུས་ཀྱི་རྔོག་དང་རྔ་ཡབ་གླིང་། །", "(དྲེའུ་རྔོག་གླ་རྔན་པ་སྟེ་གསུག་པའང་ཟེར།) Mule, hair, wages, reward, also said to be a gift. (རྔན་དང་། །) Reward and. (རྔ་ཙཱ་མ་ར།) Whisk. (རྔོག་མ་ཞེས་པ་ཟེ་བ།) Hair is called 'རྔོག་མ་'. (ཐུགས་རྔམས་རྔོ་མི་ཐོག །) Fear in the heart, no effect. (རྔན་ཆན་རྩ་རྔ་རྔུ་མ་དང་། །) Reward, root, drum, reed and. (རུས་ཀྱི་རྔོག་དང་རྔ་ཡབ་གླིང་། །) Bone hair and whisk island.", "ར་ལ་བཏགས་པའི་གྲངས་ཀྱི་ལྔ་ལ་ལ་ལ་ང་བཏགས་ཁོ་ན། ང་ཡིག་གོ །ཞལ་པཱ་ད། སྔ་སྤྱན་ཨ་གྲ་ཏ། སྔ་སྔ་པཱུརྺ། སོ་སྔོན། ནངས་ཀྱི་ནི་སྔོན་གྱི་ཟེར། །གསང་སྔགས་མནྟྲ། སྔགས་", "The number five with 'ར་' added to 'ལ་', 'ལ་' with 'ང་' added, is just the letter 'ང་'. (ཞལ་པཱ་ད།) Face, (Sanskrit Devanagari: पाद, Sanskrit Romanization: pāda, literal meaning: foot). (སྔ་སྤྱན་ཨ་གྲ་ཏ།) Before, (Sanskrit Devanagari: अग्रत, Sanskrit Romanization: agrata, literal meaning: in front). (སྔ་སྔ་པཱུརྺ།) Before, (Sanskrit Devanagari: पूर्वं, Sanskrit Romanization: pūrvaṃ, literal meaning: before). (སོ་སྔོན།) Teeth, before. (ནངས་ཀྱི་ནི་སྔོན་གྱི་ཟེར། །) Morning is called before. (གསང་སྔགས་མནྟྲ།) Secret mantra, (Sanskrit Devanagari: मन्त्र, Sanskrit Romanization: mantra, literal meaning: mantra). (སྔགས་) Mantra.", "མནྟྲི། པ་མདོག་སྔོན་སྔོ། ནཱི་ལ། སྔ་པཱུརྦཱ་ཧྞ། །དྲོ་སྔས་ལ་སྔུར་པ་ཆེ། །སྔ་པཱུརྺ། དུས་སྐྱོ་སྔོགས་མོན་སྲན་སྔེའུ། །སྔ་ཕྱི་པཱུརཱ། སྔུན་དུ་སྔོ་བར་པ་རི་ཎཱ་མ་ན། བྱེད། །མཚང་ནས་སྔོག་", "(Sanskrit Devanagari: मन्त्रि, Sanskrit Romanization: mantri, literal meaning: minister). The color is blue, (Sanskrit Devanagari: नील, Sanskrit Romanization: nīla, literal meaning: blue). (སྔ་པཱུརྦཱ་ཧྞ།) Before, (Sanskrit Devanagari: पूर्वाह्ण, Sanskrit Romanization: pūrvāhṇa, literal meaning: morning). (དྲོ་སྔས་ལ་སྔུར་པ་ཆེ། །) Big snoring on the warm pillow. (སྔ་པཱུརྺ།) Before, (Sanskrit Devanagari: पूर्वं, Sanskrit Romanization: pūrvaṃ, literal meaning: before). (དུས་སྐྱོ་སྔོགས་མོན་སྲན་སྔེའུ། །) Time, sadness, digging, beans, sprouts. (སྔ་ཕྱི་པཱུརཱ།) Before and after, (Sanskrit Devanagari: पुरा, Sanskrit Romanization: purā, literal meaning: past). (སྔུན་དུ་སྔོ་བར་པ་རི་ཎཱ་མ་ན། བྱེད། །) Turns green in front. (མཚང་ནས་སྔོག་) Dig from the gap.", "སོགས་སར་བཏགས་ངའོ། ། བརྔན་མཆོད་པ། ཡང་བརྔམས་ནས་རྩས་མ་བརྔས། ལུ་པྟ། །བུད་རེ་མ་ཟེར། མེད་བརྔོད་དང་བརྔོན་པས་བརྔོན། །ཆང་བརྔུབས་བས་འཕུལ་རར་བཏགས་ངའོ། །སྡུག་དུཿཁ། བསྔལ་བསྟོད་སཾ་བརྞ། བསྔགས་བསྔོ་བ་པ་རི་ཎཱ་མ། ", "etc. are 'ང' added to 'ས་'. (བརྔན་མཆོད་པ།) Offering. (ཡང་བརྔམས་ནས་རྩས་མ་བརྔས། ལུ་པྟ། །) Also threatened not to cut the grass, (Sanskrit Devanagari: लुप्त, Sanskrit Romanization: lupta, literal meaning: disappeared). (བུད་རེ་མ་ཟེར།) Called 'བུད་རེ་མ་'. (མེད་བརྔོད་དང་བརྔོན་པས་བརྔོན། །) No harvesting and hunting. (ཆང་བརྔུབས་བས་འཕུལ་རར་བཏགས་ངའོ། །) Wine is 'ང' added to 'ར་' with the prefix 'བ'. (སྡུག་དུཿཁ།) Suffering, (Sanskrit Devanagari: दुःख, Sanskrit Romanization: duḥkha, literal meaning: suffering). (བསྔལ་བསྟོད་སཾ་བརྞ།) Praise, (Sanskrit Devanagari: सं वर्ण, Sanskrit Romanization: saṃ varṇa, literal meaning: complete description). (བསྔགས་བསྔོ་བ་པ་རི་ཎཱ་མ།) Praise, dedication, (Sanskrit Devanagari: परिणाम, Sanskrit Romanization: pariṇāma, literal meaning: transformation).", "15-693", "བསྔོས། འདི་རིགས་ལ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་རང་གཞན་དང་བྱ་བྱེད་རྩི་དགོས་པར་གསུངས། །རྣམ་པར་བསྔོས་ནཱི་ལི་ཏ། པའི་འདུ་ཤེས་ནི་ཁ་དོག་བསྔོས་པ་ལྟ་བུ། དང་བསྔོགས་པ་སོགས། །བ་ཡིས་འཕུལ་བའི་", "(བསྔོས།) Dedication. For this kind, in 'Smra rgyan' it is said that it is necessary to distinguish between oneself and others and what can be done and what is done. (རྣམ་པར་བསྔོས་ནཱི་ལི་ཏ།) Complete dedication, (Sanskrit Devanagari: नीलित, Sanskrit Romanization: nīlita, literal meaning: dyed blue). (པའི་འདུ་ཤེས་ནི་ཁ་དོག་བསྔོས་པ་ལྟ་བུ།) This concept is like the color being


ྲ་རྒྱན་ལས་སོ། ། ཅེར་ཅོབ་ཅོབ་ཆང་ཅོ་རེ། །ཧ་ཨ་ཏྃ། ཅང་ཅས་ཅུས་བབ་བབ་བབའང་ཟེར། ཅོལ་ཙམ། ། དོན་མ་བརྟགས་པར་འཕྲལ་དུ་སྨྲས་པ། ཅི་སྟེ་ཅུང་ཀིཉྩི་ཏ། ཟད་ཕྱིན་ཅི་ལོག །ཅང་ཤེས་ཛ་ནི་ཡ། ཅིག་ཤོས་ཨི་ཏ་ར། ཅི་ནས་ཀྱང་། །ཅོ་ཏོའི་ཐོར་ཅོག་ཐོར་མུ་གུ་ཊ། པན་དང་། །རྒྱ་ཨཥྚཾ་ཙཀཾ ཅང་སྐ་རགས་ཀྱི་བྱེ་བྲག་དང་ཡོད་པ་དང་ལེགས་སོ་གྱ་ནོམ་སྣང་བ་ལ་སོགས། བེ་ ག་དཱ། ཅོན་ལྟ་ཅི་སྨོས། །ཅ་ཏོའི་ཅོལ་ཅོལ་མུ་ཁ་ཟེར་བ་དང་། ཅོར་ཁ་དྲག་པ། དང་། །ཅོ་གཡེན་སྤྱོ་འང་ཟེར་དོན་ལ་སྡང་བར་བྱེད་པ་དང་། འཐོ་འཚམས་པའོ། །འདྲི་ཅིག་ཡུ་ག་པ་ཏ། 15-694 ཅར་ཙམ་གྱིས་འཇོག །ཅོག་བུར་ཅ་རེ་མིག་ཅེ་རེ། །ལན་ཅིག་འདི་གྲངས་ཀྱི་བུ་གཅིག་ཡིན་ཀྱང་གསུང་རབ་ཀུན་ནས་འདི་ཀ་འབྱུང་ཞེས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གསུངས། ཅིས་ཀྱང་ཅིར་མི་རྟོག །ཁ་ཅིག་ཅང་ མི་ཤེས་ཀྱང་ཅོང་། རོལ་མོ། །ཅང་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གཤང་ཞེས་པ་སྒྲ་ཚིག་ཡིན་པར་གསུངས་ནས་བོན་གྱི་གཤང་ལ་ཅང་ཟེར་གསུངས། དང་ཅང་ཏེའུ་ཌཱ་མ་རུ། ཅི་ཡང་རུང་། །ཅུ་གང་ཅུང་ཞི་ཅུར་ སྨན་དཔྱད་ལས་ཕྱ་མའི་མིང་དུ་བཤད་སྣང་བ་དེ་ཡིན་ནོ། །ནིས་ཟ། །ཅེ་ལྕེ་སྤྱང་དང་ལྕགས་སྤྱང་སོགས་མ་དག་པ་ཁོ་ན་ཡིན་ནོ། །སྤྱང་ཅོ་ག་བྲག་ཅས་ཅི། ། ཀ་ཐཾ། ཅོག་ཅེར་ཐོ་ ཅོས་ཅུང་སེད་ཟ། །ཅི་ག་ལ་སོགས་ཅི་རྐྱང་ངོ་། །གྲོས་གཅོམ་གཅོང་ནད་གཅད་བྱ་གཅོད། ཙྪེ་ད་ན། །ཁོན་མི་མཛའ་བ། གཅུགས་ཡིད་གཅུགས་ཨཱཔྟ། མཛའ་བ། གཅེན་ཨ་གྲ་ཛ། སྔོན་སྐྱེས། དང་གཅུང་། རྗེས་ སྐྱེས་སོ། །ཨ་ནུ་ཛ། །གཅུད་བོར་ལག་གཅུད་གཅུར་ཞིང་གཅུན། །རྣམ་གཅོད་ཡོངས་གཅོད་ཞལ་ལྕེ་གཅོད། །གཅོང་རོང་གཅོང་སྐད་གཅིན་མཱུ་ཏྲ། འདི་གཉིས་དྲི་ཆུའི་མིང་། གཅི་བ། །གཅོད་ཡུལ། བཞིན་གཅེས་འཛིན། མེད་གཅིག་ གིས་གཅིག་ལ་གཤེ་བ་ལྟ་བུ། །གཅམ་གཅོས་མ། བུ་ཁ་གཅང་གཅུགས་མེད་གཅེས། སྤྲས། །ཚར་གཅོད་གཅུ་གལ་ཡིད་ལ་གཅགས། ཀཻ་ཀྲྀ་ཏཾ། །སྒྲ་རཱ་ཧུ། གཅན་གཅན་ཤྭ་པ་ད། གཟན་ལ་གཅན་ལའི་ཚུགས་ལེན་པ་པོ། 15-695 པ། །གཅིག་ཏུ་གཉིག་ཏུའང་ཟེར། གཅལ་བཀྲམ་གྲངས་ཀྱི་ཐོས་པའི་དུས་གཅིག་སོགས་ཀྱང་གྲངས་ཀྱི་གཅིག་འདི་ཀ་དགོས་པར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གསུངས། ཨེ་ཀ གཅིག །རོ་གཅིག་དུ་མ་མིན་པའི་དོན། རྫས་གཅིག་གཅེར་ བུར་རྒྱུ་གུ་ཅན་ཡང་ཟེར། གཅོག་དམ་བུར། །གཅེའུའི་མས་གསུས་ལྟ་བུ་བཤང་ལམ་སོགས་ནས་གཏོང་བའི་སྨན་སྦྱོར་ཞིག་གི་མིང་ཡིན་ཅེས་སྨྲ་བརྒྱན་ལས་བཤད། སྨན་སོགས་གས་འཕུལ་གཅའོ། ནོར་འཇལ་བའི་གཅལ་ ཀྱང་ངོ་། །བཅོམ་ལྡན་བྷ་ག་བན། དགྲ་ཨརྷ་ཏེ། བཅོམ་བཅས་དམ་དེམ། པས་བཅགས། །དམ་བཅའ་ཁྲིམས་བཅའ་བཅིང་བས་བནྡྷ། བཅིངས། །ཤིང་བཅད་ཚིནྡ། རླན་བཅིར་བཅའ་ཡོས་བཅོམ། །ཚིགས་བཅད་བཅའ་གཞི་བསྟན་བཅོས་ཤཱསཏྲ། བཅངས། ། ལོགས་བཅར་བཅའ་སྒ་བ

【現代漢語翻譯】 སྨྲ་རྒྱན་ལས་སོ། ། (smra rgyan las so) 來自《語莊嚴論》。 ཅེར་ཅོབ་ཅོབ་ཆང་ཅོ་རེ། ། (cer cob cob chang co re) 象聲詞,無具體意義。 ཧ་ཨ་ཏྃ། (ha a tam) (藏文,梵文天城體 हः आः तम,梵文羅馬擬音 haḥ āḥ tam,漢語字面意思:哈 阿 譚) ཅང་ཅས་ཅུས་བབ་བབ་བབའང་ཟེར། (cang cas cus bab bab bab 'ang zer) 象聲詞,無具體意義。 ཅོལ་ཙམ། ། (col tsam) 稍微,一點點。 དོན་མ་བརྟགས་པར་འཕྲལ་དུ་སྨྲས་པ། (don ma brtags par 'phral du smras pa) 未經深思熟慮,立即說出。 ཅི་སྟེ་ཅུང་ཀིཉྩི་ཏ། (ci ste cung kiñci ta) 稍微,一點點。 ཟད་ཕྱིན་ཅི་ལོག ། (zad phyin ci log) 完全相反,徹底顛倒。 ཅང་ཤེས་ཛ་ནི་ཡ། (cang shes dza ni ya) 知道,瞭解。 ཅིག་ཤོས་ཨི་ཏ་ར། (cig shos i ta ra) 另一個,其他的。 ཅི་ནས་ཀྱང་། ། (ci nas kyang) 無論如何,無論怎樣。 ཅོ་ཏོའི་ཐོར་ཅོག་ཐོར་མུ་གུ་ཊ། (co to'i thor cog thor mu gu Ta) 頭頂的裝飾,髮髻,頭飾。 པན་དང་། ། (pan dang) 裝飾品,飾物。 རྒྱ་ཨཥྚཾ་ཙཀཾ (rgya aS+TaM tsa kaM) (藏文,梵文天城體 अष्टम चकं,梵文羅馬擬音 aṣṭama cakraṃ,漢語字面意思:第八輪) ཅང་སྐ་རགས་ཀྱི་བྱེ་བྲག་དང་ཡོད་པ་དང་ལེགས་སོ་གྱ་ནོམ་སྣང་བ་ལ་སོགས། (cang ska rags kyi bye brag dang yod pa dang legs so gya nom snang ba la sogs) 各種腰帶,存在,美好,豐富,顯現等等。 བེ་ག་དཱ། (be ga dA) 迅速地,快速地。 ཅོན་ལྟ་ཅི་སྨོས། ། (con lta ci smos) 更不用說,何況。 ཅ་ཏོའི་ཅོལ་ཅོལ་མུ་ཁ་ཟེར་བ་དང་། (ca to'i col col mu kha zer ba dang) 喋喋不休,多嘴多舌。 ཅོར་ཁ་དྲག་པ། དང་། ། (cor kha drag pa dang) 厲害的,強大的。 ཅོ་གཡེན་སྤྱོ་འང་ཟེར་དོན་ལ་སྡང་བར་བྱེད་པ་དང་། (co g.yen spyo 'ang zer don la sdang bar byed pa dang) 辱罵,也指憎恨。 འཐོ་འཚམས་པའོ། ། ('tho 'tshams pa'o) 停止,中斷。 འདྲི་ཅིག་ཡུ་ག་པ་ཏ། ('dri cig yu ga pa ta) 詢問,提問。 ཅར་ཙམ་གྱིས་འཇོག ། (car tsam gyis 'jog) 立即停止,立刻放下。 ཅོག་བུར་ཅ་རེ་མིག་ཅེ་རེ། ། (cog bur ca re mig ce re) 眼睛睜得大大的,直勾勾地看。 ལན་ཅིག་འདི་གྲངས་ཀྱི་བུ་གཅིག་ཡིན་ཀྱང་གསུང་རབ་ཀུན་ནས་འདི་ཀ་འབྱུང་ཞེས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གསུངས། (lan cig 'di grangs kyi bu gcig yin kyang gsung rab kun nas 'di ka 'byung zhes smra rgyan las gsung) 《語莊嚴論》中說,雖然「一」是數字,但在所有經文中都出現。 ཅིས་ཀྱང་ཅིར་མི་རྟོག ། (cis kyang cir mi rtog) 無論如何也不明白,無論如何也不理解。 ཁ་ཅིག་ཅང་མི་ཤེས་ཀྱང་ཅོང་། (kha cig cang mi shes kyang cong) 有些人什麼都不懂,卻敲鐘。 རོལ་མོ། ། (rol mo) 樂器。 ཅང་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གཤང་ཞེས་པ་སྒྲ་ཚིག་ཡིན་པར་གསུངས་ནས་བོན་གྱི་གཤང་ལ་ཅང་ཟེར་གསུངས། (cang smra rgyan las gshang zhes pa sgra tshig yin par gsung nas bon gyi gshang la cang zer gsung) 《語莊嚴論》中說,「གཤང་ (gshang)」是聲音的詞語,苯教的「གཤང་ (gshang)」被稱為「ཅང་ (cang)」。 དང་ཅང་ཏེའུ་ཌཱ་མ་རུ། (dang cang te'u DA ma ru) 和手鼓。 ཅི་ཡང་རུང་། ། (ci yang rung) 無論什麼都可以,隨便。 ཅུ་གང་ཅུང་ཞི་ཅུར་སྨན་དཔྱད་ལས་ཕྱ་མའི་མིང་དུ་བཤད་སྣང་བ་དེ་ཡིན་ནོ། ། (cu gang cung zhi cur sman dpyad las phya ma'i ming du bshad snang ba de yin no) 在醫學中,似乎是「ཕྱ་མ་ (phya ma)」的名字。 ནིས་ཟ། ། (nis za) 象聲詞,無具體意義。 ཅེ་ལྕེ་སྤྱང་དང་ལྕགས་སྤྱང་སོགས་མ་དག་པ་ཁོ་ན་ཡིན་ནོ། ། (ce lce spyang dang lcags spyang sogs ma dag pa kho na yin no) 「ཅེ་ (ce)」、「ལྕེ་སྤྱང་ (lce spyang)」、「ལྕགས་སྤྱང་ (lcags spyang)」等都是不乾淨的。 སྤྱང་ཅོ་ག་བྲག་ཅས་ཅི། ། (spyang co ga brag cas ci) 象聲詞,無具體意義。 ཀ་ཐཾ། (ka thaM) (藏文,梵文天城體 कथं,梵文羅馬擬音 kathaṃ,漢語字面意思:如何) ཅོག་ཅེར་ཐོ་ཅོས་ཅུང་སེད་ཟ། ། (cog cer tho cos cung sed za) 象聲詞,無具體意義。 ཅི་ག་ལ་སོགས་ཅི་རྐྱང་ངོ་། ། (ci ga la sogs ci rkyang ngo) 「ཅི་ག་ (ci ga)」等等都是疑問詞。 གྲོས་གཅོམ་གཅོང་ནད་གཅད་བྱ་གཅོད། (gros gcom gcong nad gcad bya gcod) 意見不合,慢性病,應該切斷,切斷。 ཙྪེ་ད་ན། (tstshe da na) (藏文,梵文天城體 छेदन,梵文羅馬擬音 cchedana,漢語字面意思:切斷) ཁོན་མི་མཛའ་བ། (khon mi mdza' ba) 仇恨,不友好。 གཅུགས་ཡིད་གཅུགས་ཨཱཔྟ། (gcugs yid gcugs Apt) 信任,相信。 མཛའ་བ། (mdza' ba) 友好,親愛。 གཅེན་ཨ་གྲ་ཛ། (gcen a gra dza) 哥哥,年長的。 སྔོན་སྐྱེས། (sngon skyes) 先出生的。 དང་གཅུང་། (dang gcung) 和弟弟,年幼的。 རྗེས་སྐྱེས་སོ། ། (rjes skyes so) 後來出生的。 ཨ་ནུ་ཛ། (a nu dza) (藏文,梵文天城體 अनुज,梵文羅馬擬音 anuja,漢語字面意思:弟弟) གཅུད་བོར་ལག་གཅུད་གཅུར་ཞིང་གཅུན། ། (gcud bor lag gcud gcur zhing gcun) 拋棄,放棄,緊握,壓榨,馴服。 རྣམ་གཅོད་ཡོངས་གཅོད་ཞལ་ལྕེ་གཅོད། ། (rnam gcod yongs gcod zhal lce gcod) 徹底斷絕,完全斷絕,判決。 གཅོང་རོང་གཅོང་སྐད་གཅིན་མཱུ་ཏྲ། (gcong rong gcong skad gcin mU tra) 山谷,回聲,尿。 འདི་གཉིས་དྲི་ཆུའི་མིང་། ('di gnyis dri chu'i ming) 這兩個是尿液的名稱。 གཅི་བ། ། (gci ba) 小便。 གཅོད་ཡུལ། (gcod yul) 斷法。 བཞིན་གཅེས་འཛིན། (bzhin gces 'dzin) 珍惜,愛護。 མེད་གཅིག་གིས་གཅིག་ལ་གཤེ་བ་ལྟ་བུ། ། (med gcig gis gcig la gshe ba lta bu) 就像一個人責罵另一個人一樣。 གཅམ་གཅོས་མ། (gcam gcos ma) 虛偽,欺騙。 བུ་ཁ་གཅང་གཅུགས་མེད་གཅེས། (bu kha gcang gcugs med gces) 純潔,信任,沒有,珍愛。 སྤྲས། ། (spras) 裝飾,打扮。 ཚར་གཅོད་གཅུ་གལ་ཡིད་ལ་གཅགས། (tshar gcod gcu gal yid la gcags) 徹底消滅,重要,銘記於心。 ཀཻ་ཀྲྀ་ཏཾ། (kai kRi taM) (藏文,梵文天城體 कै कृतं,梵文羅馬擬音 kai kṛtaṃ,漢語字面意思:誰做的) སྒྲ་རཱ་ཧུ། (sgra rA hu) 聲音,羅睺星。 གཅན་གཅན་ཤྭ་པ་ད། (gcan gcan shwa pa da) 猛獸,食肉動物。 གཟན་ལ་གཅན་ལའི་ཚུགས་ལེན་པ་པ། ། (gzan la gcan la'i tshugs len pa pa) 像猛獸一樣捕食獵物的人。 པ། ། (pa) 者,人。 གཅིག་ཏུ་གཉིག་ཏུའང་ཟེར། (gcig tu gnyig tu'ang zer) 也被稱為「གཉིག་ཏུ་ (gnyig tu)」。 གཅལ་བཀྲམ་གྲངས་ཀྱི་ཐོས་པའི་དུས་གཅིག་སོགས་ཀྱང་གྲངས་ཀྱི་གཅིག་འདི་ཀ་དགོས་པར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གསུངས། (gcal bkram grangs kyi thos pa'i dus gcig sogs kyang grangs kyi gcig 'di ka dgos par smra rgyan las gsung) 《語莊嚴論》中說,數字「一」,如「一次聽到」等,都必須是這個「一」。 ཨེ་ཀ གཅིག ། (e ka gcig) (藏文,梵文天城體 एक,梵文羅馬擬音 eka,漢語字面意思:一) རོ་གཅིག་དུ་མ་མིན་པའི་དོན། (ro gcig du ma min pa'i don) 單一的味道,不是多種味道的意思。 རྫས་གཅིག་གཅེར་བུར་རྒྱུ་གུ་ཅན་ཡང་ཟེར། (rdzas gcig gcer bur rgyu gu can yang zer) 也指單一的物質,赤裸裸的,具有原因。 གཅོག་དམ་བུར། ། (gcog dam bur) 搗碎,壓碎。 གཅེའུའི་མས་གསུས་ལྟ་བུ་བཤང་ལམ་སོགས་ནས་གཏོང་བའི་སྨན་སྦྱོར་ཞིག་གི་མིང་ཡིན་ཅེས་སྨྲ་བརྒྱན་ལས་བཤད། (gce'u'i mas gsus lta bu bshang lam sogs nas gtong ba'i sman sbyor zhig gi ming yin ces smra brgyan las bshad) 《語莊嚴論》中說,這是從肛門等處排出的藥物製劑的名稱。 སྨན་སོགས་གས་འཕུལ་གཅའོ། (sman sogs gas 'phul gca'o) 藥物等。 ནོར་འཇལ་བའི་གཅལ་ཀྱང་ངོ་། ། (nor 'jal ba'i gcal kyang ngo) 也是衡量財富的工具。 བཅོམ་ལྡན་བྷ་ག་བན། (bcom ldan bha ga ban) 世尊,薄伽梵。 དགྲ་ཨརྷ་ཏེ། (dgra ar+ha te) (藏文,梵文天城體 अर्हते,梵文羅馬擬音 arhate,漢語字面意思:應供) བཅོམ་བཅས་དམ་དེམ། (bcom bcas dam dem) 摧毀,承諾,誓言。 པས་བཅགས། ། (pas bcags) 用...壓住。 དམ་བཅའ་ཁྲིམས་བཅའ་བཅིང་བས་བནྡྷ། (dam bca' khrims bca' bcing bas band+ha) 誓言,制定法律,束縛。 བཅིངས། ། (bcings) 束縛,捆綁。 ཤིང་བཅད་ཚིནྡ། (shing bcad tshind) 砍樹。 རླན་བཅིར་བཅའ་ཡོས་བཅོམ། ། (rlan bcir bca' yos bcom) 擠壓水分,制定,摧毀敵人。 ཚིགས་བཅད་བཅའ་གཞི་བསྟན་བཅོས་ཤཱསཏྲ། (tshigs bcad bca' gzhi bstan bcos shA stra) 詩句,基礎,論典。 བཅངས། ། (bcangs) 攜帶,拿著。 ལོགས་བཅར་བཅའ་སྒ་བ (logs bcar bca' sga ba) 靠近,制定,馬鞍。

【English Translation】 སྨྲ་རྒྱན་ལས་སོ། ། (smra rgyan las so) From 'Ornament of Speech'. ཅེར་ཅོབ་ཅོབ་ཆང་ཅོ་རེ། ། (cer cob cob chang co re) Onomatopoeic words, without specific meaning. ཧ་ཨ་ཏྃ། (ha a tam) (Tibetan, Devanagari हः आः तम, Romanized Sanskrit haḥ āḥ tam, Literal Chinese meaning: Ha Ah Tam) ཅང་ཅས་ཅུས་བབ་བབ་བབའང་ཟེར། (cang cas cus bab bab bab 'ang zer) Onomatopoeic words, without specific meaning. ཅོལ་ཙམ། ། (col tsam) Slightly, a little bit. དོན་མ་བརྟགས་པར་འཕྲལ་དུ་སྨྲས་པ། (don ma brtags par 'phral du smras pa) Speaking immediately without careful consideration. ཅི་སྟེ་ཅུང་ཀིཉྩི་ཏ། (ci ste cung kiñci ta) Slightly, a little bit. ཟད་ཕྱིན་ཅི་ལོག ། (zad phyin ci log) Completely opposite, completely reversed. ཅང་ཤེས་ཛ་ནི་ཡ། (cang shes dza ni ya) To know, to understand. ཅིག་ཤོས་ཨི་ཏ་ར། (cig shos i ta ra) Another, the other. ཅི་ནས་ཀྱང་། ། (ci nas kyang) In any case, no matter what. ཅོ་ཏོའི་ཐོར་ཅོག་ཐོར་མུ་གུ་ཊ། (co to'i thor cog thor mu gu Ta) Head ornament, bun, tiara. པན་དང་། ། (pan dang) Ornament, decoration. རྒྱ་ཨཥྚཾ་ཙཀཾ (rgya aS+TaM tsa kaM) (Tibetan, Devanagari अष्टम चकं, Romanized Sanskrit aṣṭama cakraṃ, Literal Chinese meaning: Eighth Wheel) ཅང་སྐ་རགས་ཀྱི་བྱེ་བྲག་དང་ཡོད་པ་དང་ལེགས་སོ་གྱ་ནོམ་སྣང་བ་ལ་སོགས། (cang ska rags kyi bye brag dang yod pa dang legs so gya nom snang ba la sogs) Various belts, existence, goodness, abundance, appearance, etc. བེ་ག་དཱ། (be ga dA) Quickly, rapidly. ཅོན་ལྟ་ཅི་སྨོས། ། (con lta ci smos) Not to mention, let alone. ཅ་ཏོའི་ཅོལ་ཅོལ་མུ་ཁ་ཟེར་བ་དང་། (ca to'i col col mu kha zer ba dang) Chattering, talkative. ཅོར་ཁ་དྲག་པ། དང་། ། (cor kha drag pa dang) Powerful, strong. ཅོ་གཡེན་སྤྱོ་འང་ཟེར་དོན་ལ་སྡང་བར་བྱེད་པ་དང་། (co g.yen spyo 'ang zer don la sdang bar byed pa dang) Insulting, also refers to hating. འཐོ་འཚམས་པའོ། ། ('tho 'tshams pa'o) To stop, to interrupt. འདྲི་ཅིག་ཡུ་ག་པ་ཏ། ('dri cig yu ga pa ta) To ask, to inquire. ཅར་ཙམ་གྱིས་འཇོག ། (car tsam gyis 'jog) Stop immediately, put down immediately. ཅོག་བུར་ཅ་རེ་མིག་ཅེ་རེ། ། (cog bur ca re mig ce re) Eyes wide open, staring straight. ལན་ཅིག་འདི་གྲངས་ཀྱི་བུ་གཅིག་ཡིན་ཀྱང་གསུང་རབ་ཀུན་ནས་འདི་ཀ་འབྱུང་ཞེས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གསུངས། (lan cig 'di grangs kyi bu gcig yin kyang gsung rab kun nas 'di ka 'byung zhes smra rgyan las gsung) 'Ornament of Speech' says that although 'one' is a number, it appears in all scriptures. ཅིས་ཀྱང་ཅིར་མི་རྟོག ། (cis kyang cir mi rtog) No matter what, I don't understand, no matter what, I don't understand. ཁ་ཅིག་ཅང་མི་ཤེས་ཀྱང་ཅོང་། (kha cig cang mi shes kyang cong) Some people don't know anything, but they ring the bell. རོལ་མོ། ། (rol mo) Musical instrument. ཅང་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གཤང་ཞེས་པ་སྒྲ་ཚིག་ཡིན་པར་གསུངས་ནས་བོན་གྱི་གཤང་ལ་ཅང་ཟེར་གསུངས། (cang smra rgyan las gshang zhes pa sgra tshig yin par gsung nas bon gyi gshang la cang zer gsung) 'Ornament of Speech' says that 'གཤང་ (gshang)' is a word for sound, and the Bonpo's 'གཤང་ (gshang)' is called 'ཅང་ (cang)'. དང་ཅང་ཏེའུ་ཌཱ་མ་རུ། (dang cang te'u DA ma ru) And hand drum. ཅི་ཡང་རུང་། ། (ci yang rung) Anything is fine, whatever. ཅུ་གང་ཅུང་ཞི་ཅུར་སྨན་དཔྱད་ལས་ཕྱ་མའི་མིང་དུ་བཤད་སྣང་བ་དེ་ཡིན་ནོ། ། (cu gang cung zhi cur sman dpyad las phya ma'i ming du bshad snang ba de yin no) In medicine, it seems to be the name of 'ཕྱ་མ་ (phya ma)'. ནིས་ཟ། ། (nis za) Onomatopoeic words, without specific meaning. ཅེ་ལྕེ་སྤྱང་དང་ལྕགས་སྤྱང་སོགས་མ་དག་པ་ཁོ་ན་ཡིན་ནོ། ། (ce lce spyang dang lcags spyang sogs ma dag pa kho na yin no) 'ཅེ་ (ce)', 'ལྕེ་སྤྱང་ (lce spyang)', 'ལྕགས་སྤྱང་ (lcags spyang)' etc. are all unclean. སྤྱང་ཅོ་ག་བྲག་ཅས་ཅི། ། (spyang co ga brag cas ci) Onomatopoeic words, without specific meaning. ཀ་ཐཾ། (ka thaM) (Tibetan, Devanagari कथं, Romanized Sanskrit kathaṃ, Literal Chinese meaning: How) ཅོག་ཅེར་ཐོ་ཅོས་ཅུང་སེད་ཟ། ། (cog cer tho cos cung sed za) Onomatopoeic words, without specific meaning. ཅི་ག་ལ་སོགས་ཅི་རྐྱང་ངོ་། ། (ci ga la sogs ci rkyang ngo) 'ཅི་ག་ (ci ga)' etc. are all interrogative words. གྲོས་གཅོམ་གཅོང་ནད་གཅད་བྱ་གཅོད། (gros gcom gcong nad gcad bya gcod) Disagreement, chronic disease, should be cut off, cut off. ཙྪེ་ད་ན། (tstshe da na) (Tibetan, Devanagari छेदन, Romanized Sanskrit cchedana, Literal Chinese meaning: Cutting off) ཁོན་མི་མཛའ་བ། (khon mi mdza' ba) Hatred, unfriendly. གཅུགས་ཡིད་གཅུགས་ཨཱཔྟ། (gcugs yid gcugs Apt) Trust, believe. མཛའ་བ། (mdza' ba) Friendly, dear. གཅེན་ཨ་གྲ་ཛ། (gcen a gra dza) Older brother, elder. སྔོན་སྐྱེས། (sngon skyes) Born earlier. དང་གཅུང་། (dang gcung) And younger brother, younger. རྗེས་སྐྱེས་སོ། ། (rjes skyes so) Born later. ཨ་ནུ་ཛ། (a nu dza) (Tibetan, Devanagari अनुज, Romanized Sanskrit anuja, Literal Chinese meaning: Younger brother) གཅུད་བོར་ལག་གཅུད་གཅུར་ཞིང་གཅུན། ། (gcud bor lag gcud gcur zhing gcun) To abandon, to give up, to hold tightly, to squeeze, to tame. རྣམ་གཅོད་ཡོངས་གཅོད་ཞལ་ལྕེ་གཅོད། ། (rnam gcod yongs gcod zhal lce gcod) To completely cut off, to completely sever, to judge. གཅོང་རོང་གཅོང་སྐད་གཅིན་མཱུ་ཏྲ། (gcong rong gcong skad gcin mU tra) Valley, echo, urine. འདི་གཉིས་དྲི་ཆུའི་མིང་། ('di gnyis dri chu'i ming) These two are names for urine. གཅི་བ། ། (gci ba) To urinate. གཅོད་ཡུལ། (gcod yul) Chod. བཞིན་གཅེས་འཛིན། (bzhin gces 'dzin) To cherish, to care for. མེད་གཅིག་གིས་གཅིག་ལ་གཤེ་བ་ལྟ་བུ། ། (med gcig gis gcig la gshe ba lta bu) Like one person scolding another. གཅམ་གཅོས་མ། (gcam gcos ma) Hypocritical, deceitful. བུ་ཁ་གཅང་གཅུགས་མེད་གཅེས། (bu kha gcang gcugs med gces) Pure, trust, without, cherish. སྤྲས། ། (spras) To decorate, to dress up. ཚར་གཅོད་གཅུ་གལ་ཡིད་ལ་གཅགས། (tshar gcod gcu gal yid la gcags) To completely eliminate, important, to remember in mind. ཀཻ་ཀྲྀ་ཏཾ། (kai kRi taM) (Tibetan, Devanagari कै कृतं, Romanized Sanskrit kai kṛtaṃ, Literal Chinese meaning: Who did it) སྒྲ་རཱ་ཧུ། (sgra rA hu) Sound, Rahu. གཅན་གཅན་ཤྭ་པ་ད། (gcan gcan shwa pa da) Fierce beast, carnivore. གཟན་ལ་གཅན་ལའི་ཚུགས་ལེན་པ་པ། ། (gzan la gcan la'i tshugs len pa pa) A person who preys on prey like a beast. པ། ། (pa) Person, one who... གཅིག་ཏུ་གཉིག་ཏུའང་ཟེར། (gcig tu gnyig tu'ang zer) Also called 'གཉིག་ཏུ་ (gnyig tu)'. གཅལ་བཀྲམ་གྲངས་ཀྱི་ཐོས་པའི་དུས་གཅིག་སོགས་ཀྱང་གྲངས་ཀྱི་གཅིག་འདི་ཀ་དགོས་པར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གསུངས། (gcal bkram grangs kyi thos pa'i dus gcig sogs kyang grangs kyi gcig 'di ka dgos par smra rgyan las gsung) 'Ornament of Speech' says that the number 'one', such as 'heard once', etc., must be this 'one'. ཨེ་ཀ གཅིག ། (e ka gcig) (Tibetan, Devanagari एक, Romanized Sanskrit eka, Literal Chinese meaning: One) རོ་གཅིག་དུ་མ་མིན་པའི་དོན། (ro gcig du ma min pa'i don) Single taste, not the meaning of multiple tastes. རྫས་གཅིག་གཅེར་བུར་རྒྱུ་གུ་ཅན་ཡང་ཟེར། (rdzas gcig gcer bur rgyu gu can yang zer) Also refers to a single substance, naked, with a cause. གཅོག་དམ་བུར། ། (gcog dam bur) To crush, to grind. གཅེའུའི་མས་གསུས་ལྟ་བུ་བཤང་ལམ་སོགས་ནས་གཏོང་བའི་སྨན་སྦྱོར་ཞིག་གི་མིང་ཡིན་ཅེས་སྨྲ་བརྒྱན་ལས་བཤད། (gce'u'i mas gsus lta bu bshang lam sogs nas gtong ba'i sman sbyor zhig gi ming yin ces smra brgyan las bshad) 'Ornament of Speech' says that this is the name of a medicinal preparation that is expelled from the anus, etc. སྨན་སོགས་གས་འཕུལ་གཅའོ། (sman sogs gas 'phul gca'o) Medicine, etc. ནོར་འཇལ་བའི་གཅལ་ཀྱང་ངོ་། ། (nor 'jal ba'i gcal kyang ngo) It is also a tool for measuring wealth. བཅོམ་ལྡན་བྷ་ག་བན། (bcom ldan bha ga ban) Blessed One, Bhagavan. དགྲ་ཨརྷ་ཏེ། (dgra ar+ha te) (Tibetan, Devanagari अर्हते, Romanized Sanskrit arhate, Literal Chinese meaning: Worthy of offering) བཅོམ་བཅས་དམ་དེམ། (bcom bcas dam dem) To destroy, promise, vow. པས་བཅགས། ། (pas bcags) To press down with... དམ་བཅའ་ཁྲིམས་བཅའ་བཅིང་བས་བནྡྷ། (dam bca' khrims bca' bcing bas band+ha) Vow, to make laws, to bind. བཅིངས། ། (bcings) To bind, to tie up. ཤིང་བཅད་ཚིནྡ། (shing bcad tshind) To cut down a tree. རླན་བཅིར་བཅའ་ཡོས་བཅོམ། ། (rlan bcir bca' yos bcom) To squeeze out moisture, to make, to destroy enemies. ཚིགས་བཅད་བཅའ་གཞི་བསྟན་བཅོས་ཤཱསཏྲ། (tshigs bcad bca' gzhi bstan bcos shA stra) Verse, foundation, treatise. བཅངས། ། (bcangs) To carry, to hold. ལོགས་བཅར་བཅའ་སྒ་བ (logs bcar bca' sga ba) To approach, to make, saddle.


ཟའ་བཅའི་བཅུད། །མིག་བཅར་ཕྱིར་བཅིལ་ཆུ་བཅུར་བཅུག་པྲ་ཀྵི་བྷ། །ནོར་བཅལ་ལག་བཅངས་ནོར་བཅངས་པ་སོགས། ཆགས་བཅག་བཅོལ། །བཅགས་ཆགས་པ། པས་རྟར་བཅིབས་ཞོན་པ། ཞལ་ལྕེ་བཅད། །ཚར་ བཅད་བློས་བཅལ་བཅས་རང་བཅབས། སྦས་པ། །རྡོ་བཅག་ཤིང་བཅེར་གྲོས་བཅམས་བཅུམ། །བཅུ་ད་ཤ དང་བཞི་བཅུ་ཙ་ཏྭཱི་རཾ་ཤྲཏ། ལྔ་པཉྩ་ཤ་ཏ། བཅུ་དང་། །དགུ་བཅུ་ན་བ་ཏི། བཅོ་པཉྩ་ད་ཤ ཨཥྚ་ད་ཤ འདི་གཉིས་ལ་སྒྲ་རྒྱན་ལས་ན་རོའི། ལྔ་བཅོ་བརྒྱད་བཅོས། །བཅོས་བུའི་རས་སོགས་བས་འཕུལ་ཅའོ། །གཉེན་ལྕུག་ལྕུག་ཕྲན་ལྕང་ནི་ཙུ་ལ། མའི་ལྕག །མགོ་ལྕོགས་མེ་ཏོག་དང་སྦྲུལ་མགོ་སོགས་མགོ་རྒྱན་ལ། 15-696 ཆེས་ལྕི་བློ་ཡིས་ལྕོགས། །གནམ་ལྕགས་ཨསྱ། ལྕེ་ཨ་ཤ་ནི། འབབ་མེ་ལྕེར་ཨརྩེ། ལྕེབ། །ལྕང་ལོ་ཨ་ཊ་ཏ། ཅན་གྱི་ལྕགས་རིའི་ལྕོག་ཤིང་ཐག་ཀྱང་ཟེར། །ཉ་ལྕིབ་སྦལ་ལྕོང་ལྕུང་ཟ་མ་ཏོག་ལས་ སྐྱུང་ཀ་བཤད། གའི་ལྕེ། །རེའུ་ལྕག་ལྕ་བ་ལྕམ་པ་ལྕུམ། །ལག་ལྕིབས་ཚ་ལྕིབས་སྒོ་ལྕིབས་དང་། །སྤྱན་ལྕིབས་ལྕམ་དྲལ་སྐྲའི་ལྕང་ལོ། །ལྕི་བ་ལྕགས་སྐ་རགས་ཀྱི་བྱེ་བྲག པོད་སྲུས་ཅག་ལྕིག །ཚིག་སྙད་ འདོགས་པ་ལ་ལྕེ་སྟོན་ཟེར་བའོ། །གཅིག་པ་ལ་སོགས་ལར་བཏགས་ཅའོ། །ཆེམ་ཆེམ་ཆལ་ཆལ་ཆོས་ཆུའི་ན་དཱི། ཆར། །ཆགས་བྲལ་ཆོག་ཤེས་ཆོ་གའི་ཆེད། །གོ་ཀ་བ་ཙ། ཡ་ལད་ཟེར། ཆ་མཚོན་ཆའི་ ཆ་ལུགས་ཆོས། དྷརྨ། །བྱང་ཆུབ་བར་ཆད་ཆམ་ལ་ཕོབ། །རིན་རཏྣ། ཆེན་ཆུན་དཱ་མ། པོ་ཆབས་གཅིག་ཆུར། །ཆུ་ཨཱ་རོ་ཏ། ཞེང་པ་རཱི་ཎ་ཧ། ཆ་མཉམ་ཆམས་མེ་བ། །ཆིབས་པ་ཡུ་ག ཆ་ དེ་ཆིབས་ལས་ཆོགས། །སྲོག་ཆགས་ཆག་ཆག་ཆལ་མར་གདབ། །ཆོ་ལོས་ཤོའམ་རྒྱན་པོ་འགྱེད་པ། ཆེ་གེའི་འདི་ཞེས་བྱའི། ཆ་རྐྱེན་ཆད། །ཆད་པ་དཎྜ། ཆོད་ལ་ཆུང་མ་ཆོལ། །ཆང་མ་ཏྱི། ཆེམས་ཆེ་ཆུང་ ཐུགས་སུ་ཆུད། ཁོང་དུ་ཆུད་པ་ལ་མོང་དུ་ཆུང་པ་ཟེར་བ་སོགས། །མཐར་ཆགས་ཆགས་ཆོགས་ཆིར་གྱི་ཆིར། །ཆབ་འོག་ཆོམ་རྐུན་ཆེས་ཆེར་ཆུན། །ཆོམས་ཤིག་ཆིངས་ཤིག་ཆབ་སྒོ་ཆོག །ཚར་ཆོད་ཐག་ཆོད་ཆབ་ཆབ་ཅེས་པ་ཡོད་པ་རྣམས་ཞེ་སའི་ཚིག་གོ ། 15-697 འོག་ཆུག ཆ་ཆོ་མ་ཆོད་ཆ་རྒྱུས་མེད། མེད་ཆས། །ཟན་ཆངས་འབྲས་ཆན་ཆབ་ནས་ཆུས། །ཆ་ལང་མལ་ཆ་ཆེ་ཨ་ཆེའམ་སྲིང་མོ་ལའང་། ཞེའི་སྨྲ་རྒྱན་དུ་འདི་བཟའ་ཟླ་ལ་ངོས་བཟུང་འདུག་གོ ། ཆས། །ཆོ་རིགས་ཆུད་ཟོས་ཆམ་པའི་ནད། །ཆབ་ཤོག་ཁ་འཕྲིན། ཆེམས་ཆིག་རྐྱང་ཆོངས། །བག་ཆགས་ཆོ་འཕྲུལ་ཆོ་ངེ་འདོན། །ཁ་ཆེ་ཆན་པ་ཆ་ག་སྲོག་ཆགས། པ། །ཆོལ་ཆུའི་སྣོད། ཟངས་ཆུ་གང་སྙིང་སྟོབས། གོར་མ་ཐེ་ཚོམ་མེད་པ། དེ་ལ་གོར་མ་བཀུམ་ཡང་དེ་ཉིད་དོ། །ཆག །ཆ་ཤས་ལ་སོགས་ཆ་རྐྱང་ངོ་། ། མཆོག་ཏུ་སྐྱབས་མཆི་གཙྪཱ་མི། དཀོན་མཆོག་རཏྣ། མཆོད། པཱུ་ཛ་ན། །མཆིལ་མས་མཆིལ་ལྷམ་ མཆིག་མས་གཏུན། མཆིག་མས་གཏུན། གུ། །སྐུ་

【現代漢語翻譯】 精華之精華。 眼藥水向外塗抹,浸入水中,प्रक्षिभ (prakṣibha)。 財物被奪,手被抓住,持有財物等等。破壞,委託。 被破壞,騎馬,判決。 結束,切斷,心中衡量,包括,自己隱藏。隱藏。 砸石頭,劈木頭,商議,擁抱。 十,दश (daśa),四十,चत्वारिंशत् (catvāriṃśat)。五十,पञ्चाशत् (pañcāśat)。十和。 九十,नवति (navati)。十五,पञ्चदश (pañcadaśa),十八,अष्टादश (aṣṭādaśa)。這兩個詞在語音修飾上是'那柔'。 十五和十八被修改。修改過的布等等,有'བས་'字首。 嫩枝,柳樹是ཙུ་ལ (tsu la)。鞭子。 頭飾,花朵和蛇頭等頭部裝飾。 非常重,心能承受。霹靂,अस्य (asya)。舌頭,अशनि (aśani)。火焰,अर्चि (arci)。舔。 柳樹,अटट (aṭaṭa)。具有的鐵圍墻的頂端木頭也叫繩子。 魚籠,青蛙,蝌蚪,從杜鵑花中。 說杜鵑。舌頭。 鞭子,酸橙,女僕,彎曲。 手套,熱手套,門環和。 眼瞼,姐妹,頭髮的柳條。 重物,鐵腰帶的一種。書籍的封面。 附加詞語被稱為'舌頭展示'。 一個等等通常被新增。 閃閃發光,潺潺流水,法水的河流,नदी (nadī)。雨。 無執著,知足,爲了儀軌。 गोक,བ་ཙ (ba tsa)。被稱為'雅拉'。武器,服裝的。 服裝,法,धर्म (dharma)。 菩提,障礙,擊敗疾病。 珍寶,रत्न (ratna)。偉大,群,दाम (dāma)。一起,成群。 水,आरोट (āroṭa)。寬度,परिणाह (pariṇāha)。相等,平靜。 馬,युग (yuga)。部分。 從騎乘中滿足。生物,粉碎,塗抹酥油。 賭博或下注。大的被稱為'這個'。條件,懲罰。 懲罰,दण्ड (daṇḍa)。決定,妻子,容器。 酒,मद्य (madya)。遺囑,大小,心中理解。理解為'進入心中'等等。 最終的,執著,聚集,'ཆིར་'的'ཆིར'。 水下,盜賊,非常,成群。 停止,捆綁,水門,足夠。結束,決定,'ཆབ་ཆབ་'等是敬語。 下面停止。不確定,沒有理由,沒有東西。 食物,粥,米飯,水,從水中。 床墊,床具,大,阿姐或姐妹也。作為語音修飾,這被認為是夫妻。 東西。種姓,浪費,感冒的疾病。 信件,口頭資訊。遺囑,單獨,出售。 習氣,神通,哭喊。克什米爾,青稞,恰嘎生物。 容器。銅水充滿,勇氣。 確定無疑。即使摧毀也是一樣的。 部分等等是單獨的。至尊皈依,गच्छामि (gacchāmi)。三寶,रत्न (ratna)。供養,पूजन (pūjana)。 用唾液,唾液鞋子,用手指敲擊。用手指敲擊。咕。 身體

【English Translation】 Essence of essences. 'Mig char' (eye medicine) is applied outwards, immersed in water, प्रक्षिभ (prakṣibha). Wealth is seized, hands are held, holding wealth, etc. Destruction, entrustment. Being destroyed, riding a horse, judgment. End, cut off, measured in the heart, including, self-hidden. Hidden. Smashing stones, splitting wood, consulting, embracing. Ten, दश (daśa), forty, चत्वारिंशत् (catvāriṃśat). Fifty, पञ्चाशत् (pañcāśat). Ten and. Ninety, नवति (navati). Fifteen, पञ्चदश (pañcadaśa), eighteen, अष्टादश (aṣṭादश). These two words have 'na ro' in phonetic ornamentation. Fifteen and eighteen are modified. Modified cloth, etc., with the prefix 'བས་'. Tender branch, willow is ཙུ་ལ (tsu la). Whip. Head ornament, flowers and snake heads, etc., head decorations. Very heavy, the mind can bear. Thunderbolt, अस्य (asya). Tongue, अशनि (aśani). Flame, अर्चि (arci). Licking. Willow, अटट (aṭaṭa). The top wood of the iron fence that has is also called a rope. Fish trap, frog, tadpole, from the cuckoo flower. Say cuckoo. Tongue. Whip, lime, maid, curved. Gloves, hot gloves, door knocker and. Eyelids, sisters, hair of the wicker. Heavy object, a type of iron belt. Book cover. Adding words is called 'showing the tongue'. One, etc., is usually added. Glittering, gurgling water, the river of Dharma water, नदी (nadī). Rain. Non-attachment, contentment, for the sake of rituals. गोक, བ་ཙ (ba tsa). Called 'Yala'. Weapons, of clothing. Clothing, Dharma, धर्म (dharma). Bodhi, obstacles, defeat disease. Jewel, रत्न (ratna). Great, group, दाम (dāma). Together, in groups. Water, आरोट (āroṭa). Width, परिणाह (pariṇāha). Equal, calm. Horse, युग (yuga). Part. Satisfied from riding. Creatures, crush, smear ghee. Gambling or betting. Big is called 'this'. Condition, punishment. Punishment, दण्ड (daṇḍa). Decide, wife, container. Wine, मद्य (madya). Will, size, understand in the heart. Understanding as 'entering the heart', etc. Final, attachment, gather, 'ཆིར་' of 'ཆིར'. Underwater, thieves, very, in groups. Stop, tie, water gate, enough. End, decide, 'ཆབ་ཆབ་', etc., are honorifics. Stop below. Uncertain, no reason, no thing. Food, porridge, rice, water, from water. Mattress, bedding, big, elder sister or sister also. As a phonetic ornament, this is considered a couple. Things. Caste, waste, cold disease. Letters, verbal messages. Will, alone, sell. Habits, magical powers, wailing. Kashmir, barley, chaga creatures. Container. Copper water filled, courage. Definitely without doubt. Even destroying is the same. Parts, etc., are separate. Supreme refuge, गच्छामि (gacchāmi). Three Jewels, रत्न (ratna). Offering, पूजन (pūjana). With saliva, saliva shoes, tap with fingers. Tap with fingers. Gu. Body


མཆེད་མཆན་གྱི་མཆི་ཆུང་མ། འབྲང་རྒྱན་གྱིས། མཆོར། །མཆི་མ་མཆིལ་མ་མཆེར་པ་མཆིན། པླཱི་ཧ་པ། །ཞལ་མཆུ་ཏཎྜ། ཁ་མཆུའི་བཀའ་མཆིད་མཱཾ་ཀ་ཏེ། ཡང་དག་ པའི་གཏམ། མཆིས། ཨསྟི། ནསྟི། །སྐྱེ་ཨ་ཡ་ཏ་ན། མཆེད་མཆིང་བུ་ཀ་ཙ། རྒྱ་མཚོའི་མཆིང་། དཀྱིལ་གྱི་དོན། །རྩྭ་མཆོག་མེ་མཆེད་མཆིལ་པའི་མཆོངས། པཱུ་ཏ། །གཞུ་མཆོག་སྒྱུ་མའི་མཆན་བུ་ཡི་གེའི། མཆན། །མཆིལ་ ལྕགས་ཀྱུ། པ་མཆིམས་རུས་ཀྱི་མིང་། སོགས་མས་འཕུལ་ཆའོ། །ཆོས་འཆད་བྷཱ་ཥ་ཎ། ཁྲིམས་འཆའ་འཆག་ཙང་ཀྲ་མ། པར་འཆག །ཚུལ་འཆོས་གར་འཆམ་ནྲྀ་ཏྱ། སྲོག་འཆད་ཙྪ་ད་ནི། འཆི། མ་ར་ཎ། །འཆུམས་འདོད་ཆགས་ལ། 15-698 པས་གནས་འཆའ་འཆེལ་འཆང་བ་ཟེར། སར་ཞེན་པར། འཆུར། །འཆལ་པྲ་ལ་བྷ། པའི་འཆར་སྒོ་མི་འཆགས་འཆབ། གསང་བའམ་སྦེད་པ། །ཉི་འཆར་ཨུ་ཏ་ཡ། ཆུ་འཆོར་ལས་འཆོལ་འཆུན། །གྲོས་འཆོམས་ཁས་ཁས་ལེན་ པ། འཆེ་འཆིང་བནྦྷ་ན། ཞགས་འཆང་དྷ་ར། །འཆོལ་གོ་རིམ་དུ་མི་གནས་པ། དང་འཆུས་ཡོ་བ། སོགས་འས་ཆུད་མི་ཟ་བ་ལ་འཆབ་མི་འཚལ་ཟེར་བའང་ངོ་། །འཕུལ་ཆའོ། །ཇི་ཡ་ཐཱ། ལྟ་ཇི་ སྙེད་ཡཱ་པ་ཏ། ཇི་བཞིན་གཟིགས། །ཇི་ལྟར་ཡ་ཐཱ། ཇི་ཡཱ་བ་ཏ། སྲིད་ཇི་སྐད་སྨྲ། ཡཱ་ཐོགྷ། །ཇོ་ཇོའི་ཇོ་མོ་ཇོ་ཨཪྻ། བོའི་ཇ། །ཇི་གོར་ཞིག ཞིག་ཇག་ཙཽ་ར། པས་ཇུ་རྡོ་བའོ། ། པོ་འཕངས། །ཇ་དམར་སེར། ཧོང་ཇ་ཐོད་པ། ཧྲིལ་ཇེ་མཐོར་སོང་། །ཇེ་དང་དང་པོ། ཇེང་སོགས་ཇ་རྐྱང་ངོ་། །མཇལ་ས་མཱ་ག འཕྲད་མཇིང་པ་མཇུག་མ་མཇེ། ལིངྒ་འམ། ཤེ་ཕ། །གོ་བའི་མཇལ་དང་ མི་མ་ཧ། མཇེད་ཉོན་མོངས་ལ་བཟོད་པའི་མིང་ཡིན། སོགས། །མ་ཡིས་འཕུལ་བའི་ཇ་ཡིག་གོ །འཇག་པར་བཱི་ར་ཎ། འཇི་བ་འཇིམ་པ་འཇགས། །འཇིག་རྟེན་ལོ་ཀ འཇིག་པའི་ལུ་ཀ་འཆོག་པའང་ཟེར། འཇིགས་པ་བྷཱི་ཏ། འཇོམས། པྲ་མརྡི་ན། །འཇུས་ནས་ཤ་འཇོག་གཞོག་པ། འཇར་ནས་འཇབས། །འཇའ་ཞིང་འཇུངས་ཀྲི་པ་ཎ། སེར་སྣའམ་ཞེན་ཆགས་ཆེ། པའི་སྐྱོན་འཇིལ་ནཱ་ཤི་ཏ། འཇེམ། །འཇུ་བ་ཁྲག་འཇིབ་ཟས་འཇུ་འཇང་། ། 15-699 འཇུད་སྨད་འཚོང་མ། ག་ཎི་ཀཱ། འདོད་འགྲོ་འང་ཟེར། མཐུན་འཇོལ་འཇོལ་འཇོ་སྒེག་འཇོག །འཇུར་སྲད་བུའི། སྨྲ་རྒྱན་དུ་མས་འཕུལ་བཤད་དོ། །དང་དབྱིབས་འཇོང་འཇུར་ཞིང་འཇུན། །འཇོག་པོ་ལུས་འཇམ་མྲྀ་དུ། ་རྒྱ། མཚོ་འཇིངས་འཇུག །འཇམ་དབྱངས་སྙན་འཇེབས་འགྲོགས་པའམ་ལེགས་པ་སྙན་པ་ཡིད་དུ་འོང་བ་སོགས་ཀྱི་དོན། མཉམ་པར་འཇོག །བློས་འཇའ་ཚད་འཇལ་འདོད་པ་འཇོ། །ཁྲིགས་འཇགས་འཇའ་ས་འཇའ་ས་རིམ། མོ་འཇོར། །འཆའ་ རྡེག་འཇའ་ཚོན་འཆོར་བུ་དང་། །སྲོད་འཇིང་ཤ་འཇུམས་རྩ་འཇིག་མཉེན། །ཐོབ་ཀྱིས་ཐབས་ཀྱིས་གཞན་ནོར་འགུགས་པ། འཇལ་སོགས་འས་འཕུལ་ཇའོ། །རྗེ་བཙུན་བྷཊྚཱ་རི་ཀ རྗེས་ཨ་སུ་བརྟ། འཇུག་རྡོ་རྗེའི་བཛྲ། རྗེས། ། རྗེ་དཔོན་ཨཪྻ། ལྷ་བིདྱ། རྗེ་

【現代漢語翻譯】 མཆེད་མཆན་གྱི་མཆི་ཆུང་མ། (mched mchan gyi mchi chung ma) 兄弟註釋的小淚珠,འབྲང་རྒྱན་གྱིས། (』brang rgyan gyis) 用裝飾品裝飾。 མཆོར། (mchor) 裝飾。 མཆི་མ་མཆིལ་མ་མཆེར་པ་མཆིན། (mchi ma mchil ma mcher pa mchin) 眼淚、唾液、脾臟、肝臟。 པླཱི་ཧ་པ། (pl+hi ha pa) spleen。 ཞལ་མཆུ་ཏཎྜ། (zhal mchu taNDa) 嘴唇。 ཁ་མཆུའི་བཀའ་མཆིད་མཱཾ་ཀ་ཏེ། (kha mchu』i bka』 mchid mAM ka te) 口頭協議。 ཡང་དག་པའི་གཏམ། (yang dag pa』i gtam) 真確的話語。 མཆིས། (mchis) 有。 ཨསྟི། (asti) 有。 ནསྟི། (nasti) 無。 སྐྱེ་ཨ་ཡ་ཏ་ན། (skye a ya ta na) 生處。 མཆེད་མཆིང་བུ་ཀ་ཙ། (mched mching bu ka tsa) 兄弟姐妹。 རྒྱ་མཚོའི་མཆིང་། (rgya mtsho』i mching) 海洋的中心。 དཀྱིལ་གྱི་དོན། (dkyil gyi don) 中心的意思。 རྩྭ་མཆོག་མེ་མཆེད་མཆིལ་པའི་མཆོངས། (rtswa mchog me mched mchil pa』i mchongs) 最好的草、火的蔓延、跳躍。 པཱུ་ཏ། (pU ta) jump。 གཞུ་མཆོག་སྒྱུ་མའི་མཆན་བུ་ཡི་གེའི། (gzhu mchog sgyu ma』i mchan bu yi ge』i) 最好的弓、幻術的註釋、文字的註釋。 མཆན། (mchan) 註釋。 མཆིལ་ལྕགས་ཀྱུ། (mchil lcags kyu) 鐵鉤。 པ་མཆིམས་རུས་ཀྱི་མིང་། (pa mchims rus kyi ming) 巴欽氏族的名字。 སོགས་མས་འཕུལ་ཆའོ། (sogs mas 』phul cha』o) 等等,以「མས་」為字首的「ཆ」。 ཆོས་འཆད་བྷཱ་ཥ་ཎ། (chos 』chad bhAShaNa) 講法。 ཁྲིམས་འཆའ་འཆག་ཙང་ཀྲ་མ། (khrims 』cha』 』chag tsang kra ma) 立誓、行走。 པར་འཆག (par 』chag) 行走。 ཚུལ་འཆོས་གར་འཆམ་ནྲྀ་ཏྱ། (tshul 』chos gar 』cham nRRitya) 偽裝、舞蹈。 སྲོག་འཆད་ཙྪ་ད་ནི། (srog 』chad cchA da ni) 殺生。 འཆི། (』chi) 死亡。 མ་ར་ཎ། (maraNa) death。 འཆུམས་འདོད་ཆགས་ལ། (』chums 』dod chags la) 貪慾。 པས་གནས་འཆའ་འཆེལ་འཆང་བ་ཟེར། (pas gnas 』cha』 』chel 』chang ba zer) 因此,安住、執著、持有被稱為。 སར་ཞེན་པར། (sar zhen par) 執著于土地。 འཆུར། (』chur) 執著。 འཆལ་པྲ་ལ་བྷ། (』chal pra la bha) 放蕩。 པའི་འཆར་སྒོ་མི་འཆགས་འཆབ། (pa』i 』char sgo mi 』chags 』chab) 不形成計劃,隱藏。 གསང་བའམ་སྦེད་པ། (gsang ba』am sbed pa) 秘密或隱藏。 ཉི་འཆར་ཨུ་ཏ་ཡ། (nyi 』char u ta ya) 日出。 ཆུ་འཆོར་ལས་འཆོལ་འཆུན། (chu 』chor las 』chol 』chun) 水流失、工作疏忽、收縮。 གྲོས་འཆོམས་ཁས་ཁས་ལེན་པ། (gros 』choms khas khas len pa) 同意、承諾。 འཆེ་འཆིང་བནྦྷ་ན། (』che 』ching ban+bha na) 爭吵、束縛。 ཞགས་འཆང་དྷ་ར། (zhags 』chang dha ra) 持有繩索。 འཆོལ་གོ་རིམ་དུ་མི་གནས་པ། (』chol go rim du mi gnas pa) 不安於秩序。 དང་འཆུས་ཡོ་བ། (dang 』chus yo ba) 和彎曲。 སོགས་འས་ཆུད་མི་ཟ་བ་ལ་འཆབ་མི་འཚལ་ཟེར་བའང་ངོ་། (sogs 』as chud mi za ba la 』chab mi 』tshal zer ba』ang ngo) 等等,不浪費被稱為不隱藏。 འཕུལ་ཆའོ། (』phul cha』o) 以「འ」為字首的「ཆ」。 ཇི་ཡ་ཐཱ། (ji ya thA) 如是。 ལྟ་ཇི་སྙེད་ཡཱ་པ་ཏ། (lta ji snyed yA pa ta) 看多少。 ཇི་བཞིན་གཟིགས། (ji bzhin gzigs) 如實觀看。 ཇི་ལྟར་ཡ་ཐཱ། (ji ltar ya thA) 如何。 ཇི་ཡཱ་བ་ཏ། (ji yA ba ta) 多少。 སྲིད་ཇི་སྐད་སྨྲ། (srid ji skad smra) 儘可能地說。 ཡཱ་ཐོགྷ། (yA thogh) as much as possible。 ཇོ་ཇོའི་ཇོ་མོ་ཇོ་ཨཪྻ། (jo jo』i jo mo jo ar+ya) 喬、喬莫、喬阿亞。 བོའི་ཇ། (bo』i ja) 茶。 ཇི་གོར་ཞིག (ji gor zhig) 一點點。 ཞིག་ཇག་ཙཽ་ར། (zhig jag ts+hau ra) 小偷。 པས་ཇུ་རྡོ་བའོ། (pas ju rdo ba』o) 因此,投擲石頭。 པོ་འཕངས། (po 』phangs) 投擲。 ཇ་དམར་སེར། (ja dmar ser) 紅色和黃色的茶。 ཧོང་ཇ་ཐོད་པ། (hong ja thod pa) 黃茶頭。 ཧྲིལ་ཇེ་མཐོར་སོང་། (hril je mthor song) 越來越高。 ཇེ་དང་དང་པོ། (je dang dang po) 越來越和第一。 ཇེང་སོགས་ཇ་རྐྱང་ངོ་། (jeng sogs ja rkyang ngo) 姜等等,只是茶。 མཇལ་ས་མཱ་ག (mjal sa mA ga) 會面地點。 འཕྲད་མཇིང་པ་མཇུག་མ་མཇེ། (』phrad mjing pa mjug ma mje) 相遇、脖子、末端、陰莖。 ལིངྒ་འམ། (ling+ga』am) 或者。 ཤེ་ཕ། (she pha) penis。 གོ་བའི་མཇལ་དང་མི་མ་ཧ། (go ba』i mjal dang mi ma ha) 理解的會面和人。 མཇེད་ཉོན་མོངས་ལ་བཟོད་པའི་མིང་ཡིན། (mjed nyon mongs la bzod pa』i ming yin) 忍受煩惱的名字。 སོགས། (sogs) 等等。 མ་ཡིས་འཕུལ་བའི་ཇ་ཡིག་གོ (ma yis 』phul ba』i ja yig go) 以「མ」為字首的「ཇ」。 འཇག་པར་བཱི་ར་ཎ། (』jag par bI ra Na) 香根草。 འཇི་བ་འཇིམ་པ་འཇགས། (』ji ba 』jim pa 』jags) 揉捏、泥土、停止。 འཇིག་རྟེན་ལོ་ཀ (』jig rten lo ka) 世界。 འཇིག་པའི་ལུ་ཀ་འཆོག་པའང་ཟེར། (』jig pa』i lu ka 』chog pa』ang zer) 毀滅也被稱為停止。 འཇིགས་པ་བྷཱི་ཏ། (』jigs pa bhI ta) 恐懼。 འཇོམས། (』joms) 摧毀。 པྲ་མརྡི་ན། (pra mardi na) destroy。 འཇུས་ནས་ཤ་འཇོག་གཞོག་པ། (』jus nas sha 』jog gzhog pa) 抓住並切割肉。 འཇར་ནས་འཇབས། (』jar nas 』jabs) 潛伏。 འཇའ་ཞིང་འཇུངས་ཀྲི་པ་ཎ། (』ja』 zhing 』jungs kri pa Na) 彩虹和吝嗇。 སེར་སྣའམ་ཞེན་ཆགས་ཆེ། (ser sna』am zhen chags che) 吝嗇或強烈的執著。 པའི་སྐྱོན་འཇིལ་ནཱ་ཤི་ཏ། (pa』i skyon 』jil nA shi ta) 缺點的消失。 འཇེམ། (』jem) 閃耀。 འཇུ་བ་ཁྲག་འཇིབ་ཟས་འཇུ་འཇང་། (』ju ba khrag 』jibs zas 』ju 』jang) 抓住、吸血、消化食物。 འཇུད་སྨད་འཚོང་མ། (』jud smad 』tshong ma) 妓女。 ག་ཎི་ཀཱ། (ga Ni kA) prostitute。 འདོད་འགྲོ་འང་ཟེར། (』dod 』gro 』ang zer) 也被稱為慾望的行者。 མཐུན་འཇོལ་འཇོལ་འཇོ་སྒེག་འཇོག (mthun 』jol 』jol 』jo sgeg 』jog) 和諧、搖擺、優雅、放置。 འཇུར་སྲད་བུའི། (』jur srad bu』i) 線。 སྨྲ་རྒྱན་དུ་མས་འཕུལ་བཤད་དོ། (smra rgyan du mas 』phul bshad do) 作為語言的裝飾,以「མས་」為字首進行解釋。 དང་དབྱིབས་འཇོང་འཇུར་ཞིང་འཇུན། (dang dbyibs 』jong 』jur zhing 』jun) 和形狀、橢圓形、彎曲和混合。 འཇོག་པོ་ལུས་འཇམ་མྲྀ་དུ། (』jog po lus 』jam mRi du) 柔軟的身體。 ་རྒྱ། (rgya) 大。 མཚོ་འཇིངས་འཇུག (mtsho 』jings 』jug) 海洋的深度。 འཇམ་དབྱངས་སྙན་འཇེབས་འགྲོགས་པའམ་ལེགས་པ་སྙན་པ་ཡིད་དུ་འོང་བ་སོགས་ཀྱི་དོན། (』jam dbyangs snyan 』jebs 』grogs pa』am legs pa snyan pa yid du 』ong ba sogs kyi don) 妙音,悅耳、陪伴或好、悅耳、令人滿意等的意思。 མཉམ་པར་འཇོག (mnyam par 』jog) 平等地放置。 བློས་འཇའ་ཚད་འཇལ་འདོད་པ་འཇོ། (blos 』ja』 tshad 』jal 』dod pa 』jo) 用智慧衡量、測量、想要。 ཁྲིགས་འཇགས་འཇའ་ས་འཇའ་ས་རིམ། (khrigs 』jags 』ja』 sa 』ja』 sa rim) 秩序、停止、彩虹、彩虹的邊緣。 མོ་འཇོར། (mo 』jor) 女性。 འཆའ་རྡེག་འཇའ་ཚོན་འཆོར་བུ་དང་། (』cha』 rdeg 』ja』 tshon 』chor bu dang) 誓言、打擊、彩虹、裝飾品。 སྲོད་འཇིང་ཤ་འཇུམས་རྩ་འཇིག་མཉེན། (srod 』jing sha 』jums rtsa 』jig mnyen) 黃昏、深度、肉的收縮、骨頭的柔軟。 ཐོབ་ཀྱིས་ཐབས་ཀྱིས་གཞན་ནོར་འགུགས་པ། (thob kyis thabs kyis gzhan nor 』gugs pa) 通過獲得、通過方法來吸引他人的財富。 འཇལ་སོགས་འས་འཕུལ་ཇའོ། (』jal sogs 』as 』phul ja』o) 測量等等,以「འས་」為字首的「ཇ」。 རྗེ་བཙུན་བྷཊྚཱ་རི་ཀ (rje btsun bhaTTA ri ka) 聖尊。 རྗེས་ཨ་སུ་བརྟ། (rjes a su brta) 之後。 འཇུག་རྡོ་རྗེའི་བཛྲ། (』jug rdo rje』i badzra) 進入金剛。 རྗེས། (rjes) 之後。 རྗེ་དཔོན་ཨཪྻ། (rje dpon ar+ya) 領主。 ལྷ་བིདྱ། (lha bidya) 神。 རྗེ་ (rje) 領主

【English Translation】 མཆེད་མཆན་གྱི་མཆི་ཆུང་མ། (mched mchan gyi mchi chung ma) Small teardrops of brotherly annotations, adorned with ornaments. མཆོར། (mchor) Adorn. མཆི་མ་མཆིལ་མ་མཆེར་པ་མཆིན། (mchi ma mchil ma mcher pa mchin) Tears, saliva, spleen, liver. པླཱི་ཧ་པ། (pl+hi ha pa) spleen. ཞལ་མཆུ་ཏཎྜ། (zhal mchu taNDa) Lips. ཁ་མཆུའི་བཀའ་མཆིད་མཱཾ་ཀ་ཏེ། (kha mchu』i bka』 mchid mAM ka te) Oral agreement. ཡང་དག་པའི་གཏམ། (yang dag pa』i gtam) True words. མཆིས། (mchis) Exists. ཨསྟི། (asti) Exists. ནསྟི། (nasti) Does not exist. སྐྱེ་ཨ་ཡ་ཏ་ན། (skye a ya ta na) Birthplace. མཆེད་མཆིང་བུ་ཀ་ཙ། (mched mching bu ka tsa) Siblings. རྒྱ་མཚོའི་མཆིང་། (rgya mtsho』i mching) Center of the ocean. དཀྱིལ་གྱི་དོན། (dkyil gyi don) Meaning of the center. རྩྭ་མཆོག་མེ་མཆེད་མཆིལ་པའི་མཆོངས། (rtswa mchog me mched mchil pa』i mchongs) Best grass, spread of fire, jump. པཱུ་ཏ། (pU ta) jump. གཞུ་མཆོག་སྒྱུ་མའི་མཆན་བུ་ཡི་གེའི། (gzhu mchog sgyu ma』i mchan bu yi ge』i) Best bow, annotation of illusion, annotation of text. མཆན། (mchan) Annotation. མཆིལ་ལྕགས་ཀྱུ། (mchil lcags kyu) Iron hook. པ་མཆིམས་རུས་ཀྱི་མིང་། (pa mchims rus kyi ming) Name of the Pa Chim clan. སོགས་མས་འཕུལ་ཆའོ། (sogs mas 』phul cha』o) Etc., 'ཆ' prefixed with 'མས་'. ཆོས་འཆད་བྷཱ་ཥ་ཎ། (chos 』chad bhAShaNa) Teaching the Dharma. ཁྲིམས་འཆའ་འཆག་ཙང་ཀྲ་མ། (khrims 』cha』 』chag tsang kra ma) Taking vows, walking. པར་འཆག (par 』chag) Walking. ཚུལ་འཆོས་གར་འཆམ་ནྲྀ་ཏྱ། (tshul 』chos gar 』cham nRRitya) Disguise, dance. སྲོག་འཆད་ཙྪ་ད་ནི། (srog 』chad cchA da ni) Killing. འཆི། (』chi) Death. མ་ར་ཎ། (maraNa) death. འཆུམས་འདོད་ཆགས་ལ། (』chums 』dod chags la) To desire. པས་གནས་འཆའ་འཆེལ་འཆང་བ་ཟེར། (pas gnas 』cha』 』chel 』chang ba zer) Therefore, abiding, clinging, holding are called. སར་ཞེན་པར། (sar zhen par) Clinging to the earth. འཆུར། (』chur) Clinging. འཆལ་པྲ་ལ་བྷ། (』chal pra la bha) Dissolute. པའི་འཆར་སྒོ་མི་འཆགས་འཆབ། (pa』i 』char sgo mi 』chags 』chab) Not forming plans, hiding. གསང་བའམ་སྦེད་པ། (gsang ba』am sbed pa) Secret or hiding. ཉི་འཆར་ཨུ་ཏ་ཡ། (nyi 』char u ta ya) Sunrise. ཆུ་འཆོར་ལས་འཆོལ་འཆུན། (chu 』chor las 』chol 』chun) Water flowing out, work being negligent, shrinking. གྲོས་འཆོམས་ཁས་ཁས་ལེན་པ། (gros 』choms khas khas len pa) Agreeing, promising. འཆེ་འཆིང་བནྦྷ་ན། (』che 』ching ban+bha na) Arguing, binding. ཞགས་འཆང་དྷ་ར། (zhags 』chang dha ra) Holding a rope. འཆོལ་གོ་རིམ་དུ་མི་གནས་པ། (』chol go rim du mi gnas pa) Not abiding in order. དང་འཆུས་ཡོ་བ། (dang 』chus yo ba) And bending. སོགས་འས་ཆུད་མི་ཟ་བ་ལ་འཆབ་མི་འཚལ་ཟེར་བའང་ངོ་། (sogs 』as chud mi za ba la 』chab mi 』tshal zer ba』ang ngo) Etc., not wasting is also called not hiding. འཕུལ་ཆའོ། (』phul cha』o) 'ཆ' prefixed with 'འ'. ཇི་ཡ་ཐཱ། (ji ya thA) As it is. ལྟ་ཇི་སྙེད་ཡཱ་པ་ཏ། (lta ji snyed yA pa ta) See how much. ཇི་བཞིན་གཟིགས། (ji bzhin gzigs) See as it is. ཇི་ལྟར་ཡ་ཐཱ། (ji ltar ya thA) How. ཇི་ཡཱ་བ་ཏ། (ji yA ba ta) How much. སྲིད་ཇི་སྐད་སྨྲ། (srid ji skad smra) Speak as much as possible. ཡཱ་ཐོགྷ། (yA thogh) as much as possible. ཇོ་ཇོའི་ཇོ་མོ་ཇོ་ཨཪྻ། (jo jo』i jo mo jo ar+ya) Jo, Jomo, Jo Arya. བོའི་ཇ། (bo』i ja) Tea. ཇི་གོར་ཞིག (ji gor zhig) A little bit. ཞིག་ཇག་ཙཽ་ར། (zhig jag ts+hau ra) Thief. པས་ཇུ་རྡོ་བའོ། (pas ju rdo ba』o) Therefore, throwing stones. པོ་འཕངས། (po 』phangs) Throwing. ཇ་དམར་སེར། (ja dmar ser) Red and yellow tea. ཧོང་ཇ་ཐོད་པ། (hong ja thod pa) Yellow tea head. ཧྲིལ་ཇེ་མཐོར་སོང་། (hril je mthor song) Becoming higher and higher. ཇེ་དང་དང་པོ། (je dang dang po) Becoming more and first. ཇེང་སོགས་ཇ་རྐྱང་ངོ་། (jeng sogs ja rkyang ngo) Ginger etc., just tea. མཇལ་ས་མཱ་ག (mjal sa mA ga) Meeting place. འཕྲད་མཇིང་པ་མཇུག་མ་མཇེ། (』phrad mjing pa mjug ma mje) Meeting, neck, end, penis. ལིངྒ་འམ། (ling+ga』am) Or. ཤེ་ཕ། (she pha) penis. གོ་བའི་མཇལ་དང་མི་མ་ཧ། (go ba』i mjal dang mi ma ha) Meeting of understanding and person. མཇེད་ཉོན་མོངས་ལ་བཟོད་པའི་མིང་ཡིན། (mjed nyon mongs la bzod pa』i ming yin) Is the name for enduring afflictions. སོགས། (sogs) Etc. མ་ཡིས་འཕུལ་བའི་ཇ་ཡིག་གོ (ma yis 』phul ba』i ja yig go) 'ཇ' prefixed with 'མ'. འཇག་པར་བཱི་ར་ཎ། (』jag par bI ra Na) Kusa grass. འཇི་བ་འཇིམ་པ་འཇགས། (』ji ba 』jim pa 』jags) Kneading, clay, stopping. འཇིག་རྟེན་ལོ་ཀ (』jig rten lo ka) World. འཇིག་པའི་ལུ་ཀ་འཆོག་པའང་ཟེར། (』jig pa』i lu ka 』chog pa』ang zer) Destruction is also called stopping. འཇིགས་པ་བྷཱི་ཏ། (』jigs pa bhI ta) Fear. འཇོམས། (』joms) Destroying. པྲ་མརྡི་ན། (pra mardi na) destroy. འཇུས་ནས་ཤ་འཇོག་གཞོག་པ། (』jus nas sha 』jog gzhog pa) Grabbing and cutting meat. འཇར་ནས་འཇབས། (』jar nas 』jabs) Lurking. འཇའ་ཞིང་འཇུངས་ཀྲི་པ་ཎ། (』ja』 zhing 』jungs kri pa Na) Rainbow and stinginess. སེར་སྣའམ་ཞེན་ཆགས་ཆེ། (ser sna』am zhen chags che) Stinginess or strong attachment. པའི་སྐྱོན་འཇིལ་ནཱ་ཤི་ཏ། (pa』i skyon 』jil nA shi ta) Disappearance of faults. འཇེམ། (』jem) Shining. འཇུ་བ་ཁྲག་འཇིབ་ཟས་འཇུ་འཇང་། (』ju ba khrag 』jibs zas 』ju 』jang) Grabbing, sucking blood, digesting food. འཇུད་སྨད་འཚོང་མ། (』jud smad 』tshong ma) Prostitute. ག་ཎི་ཀཱ། (ga Ni kA) prostitute. འདོད་འགྲོ་འང་ཟེར། (』dod 』gro 』ang zer) Also called the goer of desire. མཐུན་འཇོལ་འཇོལ་འཇོ་སྒེག་འཇོག (mthun 』jol 』jol 』jo sgeg 』jog) Harmony, swaying, elegance, placing. འཇུར་སྲད་བུའི། (』jur srad bu』i) Thread. སྨྲ་རྒྱན་དུ་མས་འཕུལ་བཤད་དོ། (smra rgyan du mas 』phul bshad do) As an ornament of language, explained with 'མས་' as a prefix. དང་དབྱིབས་འཇོང་འཇུར་ཞིང་འཇུན། (dang dbyibs 』jong 』jur zhing 』jun) And shape, oval, curved and mixed. འཇོག་པོ་ལུས་འཇམ་མྲྀ་དུ། (』jog po lus 』jam mRi du) Soft body. ་རྒྱ། (rgya) Big. མཚོ་འཇིངས་འཇུག (mtsho 』jings 』jug) Depth of the ocean. འཇམ་དབྱངས་སྙན་འཇེབས་འགྲོགས་པའམ་ལེགས་པ་སྙན་པ་ཡིད་དུ་འོང་བ་སོགས་ཀྱི་དོན། (』jam dbyangs snyan 』jebs 』grogs pa』am legs pa snyan pa yid du 』ong ba sogs kyi don) Manjushri, meaning pleasant, accompanying or good, pleasant, satisfying, etc. མཉམ་པར་འཇོག (mnyam par 』jog) Placing equally. བློས་འཇའ་ཚད་འཇལ་འདོད་པ་འཇོ། (blos 』ja』 tshad 』jal 』dod pa 』jo) Measuring, wanting to measure with intelligence. ཁྲིགས་འཇགས་འཇའ་ས་འཇའ་ས་རིམ། (khrigs 』jags 』ja』 sa 』ja』 sa rim) Order, stopping, rainbow, edge of the rainbow. མོ་འཇོར། (mo 』jor) Female. འཆའ་རྡེག་འཇའ་ཚོན་འཆོར་བུ་དང་། (』cha』 rdeg 』ja』 tshon 』chor bu dang) Vow, striking, rainbow, ornament. སྲོད་འཇིང་ཤ་འཇུམས་རྩ་འཇིག་མཉེན། (srod 』jing sha 』jums rtsa 』jig mnyen) Dusk, depth, contraction of meat, softness of bones. ཐོབ་ཀྱིས་ཐབས་ཀྱིས་གཞན་ནོར་འགུགས་པ། (thob kyis thabs kyis gzhan nor 』gugs pa) Attracting the wealth of others through obtaining, through methods. འཇལ་སོགས་འས་འཕུལ་ཇའོ། (』jal sogs 』as 』phul ja』o) Measuring etc., 'ཇ' prefixed with 'འས་'. རྗེ་བཙུན་བྷཊྚཱ་རི་ཀ (rje btsun bhaTTA ri ka) Holy Lord. རྗེས་ཨ་སུ་བརྟ། (rjes a su brta) After. འཇུག་རྡོ་རྗེའི་བཛྲ། (』jug rdo rje』i badzra) Entering the vajra. རྗེས། (rjes) After. རྗེ་དཔོན་ཨཪྻ། (rje dpon ar+ya) Lord. ལྷ་བིདྱ། (lha bidya) God. རྗེ་ (rje) Lord


རྗེད་བཀུར་བའི་དོན་རིམ་གྲོས་སོགས། པའི་འོས། ། ཨརྩ་ན། ས་རྗེན་ཤ་ཀྲ་བྱ། རྗེན་རྗེ་ངར་རྗུད། ཨཱ་པ་ཏ། །རྗོད་བྱེད་སྙིང་རྗེའི་ལག་རྗེས་དང་། །ཐུགས་རྗེས་རྗེས་བསྐྱངས་ རྗེའུའི་རིགས། །ཏིལ་གྱི་ལྗང་སོགས་རར་བཏགས་ཇའོ། །བརྗེད་དྲན་པ་མི་གསལ་བ། ངས་མུ་ཥི་ཏ་སྨྲྀ་ཏི། བརྗེད་བྱེད་ཨ་བྷསྨཱ་ར། གཟི་ཏེ་ཛ། བརྗིད་དཔལ་བརྗིད་སོགས། བརྗིད། །བརྗེ་དངོས་པོ་སོགས་ཚོང་དོན། བརྗེས་མ་བརྗེད་བརྗོད་བཱ་ཙྱ། བྱ་བརྗོད། །བ་འཕུལ་ར་མགོ་ལྡན་པའི་ཇའོ། །ཡུལ་ལྗོངས་ལྗང་སྟམཱ། བུའི་ལྗན་མི་གཙང་བའི། ལྗིན་ཁྲོད། །ལྗོན་ཏྲུ་མ། ཤིང་ལྗིད་ལྕི་སྨན་ཛ་ན་པ་ཏ། ལྗོང་ལྗང་། ཧ་རི་ཏ། ། 15-700 རོ་འཛིན་ལྗགས་ཛི་ཧྭཱ། སོགས་ལར་བཏགས་ཇའོ། །ཉམས་རྟོགས་པ་ག་ཏི། ཉིང་ཁུ་ཉབ་ཅིག་ཉབ། །ཉ་མ་ཉག་མོ་ཉིས་འགྱུར་ཉུང་། །སྤུ་ཉག་ཉ་ཉིལ་ཉ་ལྟོ་པ། །ཉམ་ཉེས་ཉོན་ཀླེ་ཤ མོངས་ཉམ་ ངར་ཉེ། །ཉིང་རང་ཤའོ། །ཤའི་ཉོད་ཟས། པ་ཉེས་འབྱུང་ཉེན། །ཉམ་ཆུང་ཉམ་ཐག་ཉིན་མཚན་ཉལ། །ཉིང་དགོས་སྤོས་ཉུག་ཉན་ཐོས་ཉམས། །ཉ་ཤ་མཏྶ། ཉག་ག་ཉི་ཤུ་ཉོས། ཀྲཱི་ཏ། །ཉིང་དོར་ཆུ་ཉོག་ ཉེ་ཁྲུས། རེག་ཉངས། །ཉེར་གནས་ཉུག་རླིག་ཕྱུང་བ། རུམ་ཉན་རྣ་ཉིད། །ཉག་ཕྲན་མདའ། ཉ་རྒྱས་ཉེ་ཞོ་ལེགས་པ་སྐྱོན་མེད་པ་བཀྲ་ཤིས་པ་སོགས་ལ་འཇུག མེད། །རོ་ཉེ་ཞ་ཉེ་ནག་པོ། ལ་ སོགས་ཉ་རྐྱང་ངོ་། །དཔུང་པ་རཱ་ཡ་ན། གཉེན་བཤེས་མི་ཏྲ། གཉེན་གཉིས་དྭི། ཀྱི་གཉེན། བུནྡྷུ། །གཉའ་ཤིང་ཡུ་ག་ན། གཉེར་བཎྜར་པ་ཁྲོ་བྷྲྀ་ཀུ་ཊི། གཉེར་དང་། །བཀའ་བཙན་པའི། གཉན་གཉན་ས་བདག ནད་དུད་འགྲོ་གཉན། །གཉའ་དཔང་པོ། བོ་དོན་གཉེར་གཉན་ལོ། གཉགས་རྒྱུས། གཉོས། ལོ། །གཉིད་ནི་དྲ། ཀྱི་གཉེན་པྲ་ཏི་བྷཀྵ། པོར་གཉའ་ལྟག་གཉུལ། །གཉི་ཟེར་གཉིག་གཅིག་ཏུ། ཏུ་ལུང་གཉོང་ཆུང་། །གཉའ་རེང་གཉེ་ ཨནྡྲ་གུ་ཎ། ནང་ཁྲོལ། མ་ཉག་པོར་གཉག །གཉུག་ནི་ཛ། གཉིས་སམ་གནས་ལུགས། མ་གཉོད་ཀ་འཁོས་ཀ གས་འཕུལ་ཉའོ། །མཉན་པ་ཐུགས་མཉེས་ཏུཥྚ། རྣ་བས་མཉན། ཤྲ་པ་ཎ། །མཉེད་མརྡ་ན། མཉེས་ཀོ་པགས་ལྟ་བུ། 15-701 མརྡི་ཏ། ཤིང་མཉེས། མྲྀ་དུ། མཉན་ཤྲཱེ་བསྟི། ཡོད་གནས། །མཉམ་ས་མཱ་ཏི། བཞག་མཉེལ་མེད་མཚུངས་པའི་མཉམ། ས་མ། །ར་མཉེ་སྨན། མཉེས་རྡེའུ། བཤིན་མས་འཕུལ་ཉའོ། །འདམ་རྙོག་ཀལྐ། རྙེད་བཀུར་གསར་རྙིང་རྙིང་ པ་ལ་སྙིས་པའང་ཟེར། པུ་ར་ཎ། རྙེད། ལབྡྷ། །སོ་རྙིལ་རྣིལ་ཡང་ཟེར། དནྟ་མཱངས། རྙང་མ་མི་གཙང་བ། རྙོང་རི་དྭགས་ཀྱི་རྒྱ་ལྟ་བུ། དང་རྙི། །ལྕང་རྙིད་མ་རྙོལ་ཨནྡ་རྙིལ། །རྐང་རྙོང་རྐང་ པ་སྐྱོང་བ། རྙན་གཉན་ཞེས་པའང་སྣང་། རྭ་རར་བཏགས་ཉའོ། །གོ་ཨ་ཛ་ཛཱི། སྙོད་སྙིང་སཱ་ར། པོ་རྙི་མོའི་སྙིང་། པུཀྐ། །སྤུ་སྙོལ་ཁྲོ་བ་སྐྱུང་བའི་དོན། ཆང་སྙོལ་སྙེ་ཕུང་སྙིལ། །ཐ་སྙ

【現代漢語翻譯】 尊敬的意義、次第、商議等等的適合者。 阿札那(Arza Na):薩仁夏札嘉(Sa Ren Sha Zha Jia),仁杰恩嘎爾久(Ren Jie En Gar Jiu),阿巴達(A Pada)。 講述慈悲的痕跡,以慈悲來守護。 杰吾的種姓。 芝麻的嫩芽等,加上『ra』的『ja』。 遺忘,記憶不清晰。穆希達斯姆日底(ངས་མུ་ཥི་ཏ་སྨྲྀ་ཏི།,梵文天城體:मुषित स्मृति,梵文羅馬擬音:muṣita smṛti,漢語字面意思:被奪走的記憶)。 遺忘的原因,阿巴斯瑪拉(ཨ་བྷསྨཱ་ར།)。 光輝,光彩奪目等。光輝。 交換物品等,商業貿易。 不要忘記說,言說,瓦嘉(བཱ་ཙྱ)。 應該說。加上『ba』和『ra』的『ja』。 地方,景色,綠色,斯達瑪(ལྗང་སྟམཱ)。 孩子的污垢,不乾淨的。 垃圾堆。 樹木。 沉重,重量,斯曼匝那巴達(སྨན་ཛ་ན་པ་ཏ།)。 綠色。哈日達(ཧ་རི་ཏ།)。 品嚐味道的舌頭,吉瓦(ཛི་ཧྭཱ)。 等等,加上『la』的『ja』。 體驗,領悟,嘎迪(ག་ཏི)。 精華,稍微,一點點。 魚,婦女,雙倍,少量。 毛髮,細微,魚苗,魚腹。 虛弱,不幸,煩惱,克雷夏(ཀླེ་ཤ,梵文天城體:क्लेश,梵文羅馬擬音:kleśa,漢語字面意思:煩惱)。 痛苦。 精華,自己。 肉的食物。 過失,發生危險。 弱小,可憐,日夜,睡眠。 精華,需要,香,塗抹,聲聞,體驗。 魚肉,瑪匝(མཏྶ)。 狹窄,二十,購買,剋日達(ཀྲཱི་ཏ།)。 精華,拋棄,髒水。 觸控,感覺。 附近居住,塗抹陰囊。 房間,聽,耳朵,自己。 細小的箭。 魚的繁殖,附近,粥,良好,沒有缺點,吉祥等等。 沒有。 味道,附近,石灰,黑色。 等等,單獨的魚。 肩膀,拉亞那(རཱ་ཡ་ན།)。 親戚,朋友,米札(མི་ཏྲ།)。 兩個親戚,德威(དྭི)。 的親戚,本杜(བུནྡྷུ།)。 軛,尤嘎那(ཡུ་ག་ན།)。 皺紋,班達爾巴,憤怒,布日古迪(ཁྲོ་བྷྲྀ་ཀུ་ཊི།)。 皺紋和。 命令,強大。 兇猛,地神,疾病,家畜,兇猛。 擔保人。 尋找意義,兇猛。 根源。 睡眠,尼德拉(ནི་དྲ།)。 的親戚,普拉底巴克沙(པྲ་ཏི་བྷཀྵ།)。 擔保人,後頸,後腦勺。 陽光,一個,一起。 一起,山谷,幼小。 頸部僵硬。 內部。 不要,狹窄。 根本,是。 兩個或實相。 不要,能力。 傾聽,心滿意足,圖什塔(ཏུཥྚ,梵文天城體:तुष्ट,梵文羅馬擬音:tuṣṭa,漢語字面意思:滿足)。 用耳朵聽,什拉帕納(ཤྲ་པ་ཎ།)。 揉捏,瑪爾達那(མརྡ་ན།)。 滿意,像皮革一樣。 揉捏,瑪爾迪達(མརྡི་ཏ།)。 木頭,柔軟,姆日杜(མྲྀ་དུ།)。 傾聽,什雷巴斯底(ཤྲཱེ་བསྟི།),存在,存在。 相同,薩瑪迪(ས་མཱ་ཏི།)。 放置,沒有疲勞,相同的,薩瑪(ས་མ།)。 拉姆涅,藥物。 滿意,小石子。 剝皮,加上『ma』的『nya』。 泥漿,渾濁,卡爾卡(ཀལྐ།)。 獲得,尊敬,新,舊,舊的也稱為『斯尼』。 普拉那(པུ་ར་ཎ།)。 獲得,拉布達(ལབྡྷ།)。 牙齦,也稱為『日尼』,丹達芒斯(དནྟ་མཱངས།)。 不乾淨的。 像鹿的角一樣。 和舊的。 柳樹,不成熟,不乾淨。 腿,脛骨。 也可能是『日年』。 加上『ra』的『nya』。 牛,山羊。 心,精華,薩拉(སཱ་ར།)。 舊的心的精華,普卡(པུཀྐ།)。 毛髮,彎曲,憤怒,收縮的意思。 酒糟,堆積。 總之

【English Translation】 Suitable for respectful meaning, order, consultation, etc. Arza Na: Sa Ren Sha Zha Jia, Ren Jie En Gar Jiu, A Pada. Telling the traces of compassion, guarding with compassion. The lineage of Je'u. Sesame sprouts, etc., 'ja' with 'ra' added. Forgetting, memory is unclear. Mushita Smriti (forgotten memory). The cause of forgetting, Abhasmara. Splendor, magnificence, etc. Splendor. Exchanging goods, etc., commercial trade. Do not forget to say, speaking, Vachya. Should be said. 'ja' with 'ba' and 'ra' added. Place, scenery, green, Stama. A child's dirt, unclean. Garbage dump. Trees. Heavy, weight, Smanzanapata. Green. Harita. The tongue that tastes, Jihva. Etc., 'ja' with 'la' added. Experience, realization, Gati. Essence, slightly, a little bit. Fish, woman, double, small amount. Hair, subtle, fry, fish belly. Weak, unfortunate, affliction, Klesha (affliction). Pain. Essence, self. Meat food. Fault, danger of occurrence. Weak, pitiful, day and night, sleep. Essence, need, incense, smear, Shravaka, experience. Fish meat, Matsya. Narrow, twenty, purchase, Krida. Essence, discard, dirty water. Touch, feeling. Living nearby, smearing the scrotum. Room, listen, ear, self. Tiny arrow. Fish breeding, nearby, porridge, good, no defects, auspicious, etc. None. Taste, nearby, lime, black. Etc., single fish. Shoulder, Rayana. Relatives, friends, Mitra. Two relatives, Dvi. Of relatives, Bundhu. Yoke, Yugana. Wrinkles, Bandharpa, anger, Bhrikuti. Wrinkles and. Command, powerful. Fierce, earth deity, disease, livestock, fierce. Guarantor. Seeking meaning, fierce. Root. Sleep, Nidra. Of relatives, Pratibhaksha. Guarantor, back of the neck, back of the head. Sunlight, one, together. Together, valley, young. Stiff neck. Inside. Do not, narrow. Root, is. Two or reality. Do not, ability. Listen, satisfied, Tushta. Listen with ears, Shrapana. Kneading, Mardana. Satisfied, like leather. Kneading, Mardita. Wood, soft, Mridu. Listening, Shrebasati, existence, existence. Same, Samadhi. Placement, no fatigue, same, Sama. Ramne, medicine. Satisfied, pebble. Peeling, 'nya' with 'ma' added. Mud, turbid, Kalka. Obtain, respect, new, old, old is also called 'Sni'. Purana. Obtain, Labdha. Gums, also called 'Rini', Dantamamsa. Unclean. Like a deer's horn. And old. Willow, immature, unclean. Leg, tibia. May also be 'Rinyan'. 'nya' with 'ra' added. Cow, goat. Heart, essence, Sara. The essence of the old heart, Pukka. Hair, curved, anger, the meaning of contraction. Lees, accumulation. In short


ད་བྱཱ་ བཱ་ཧཱ་ར། ཇི་སྙེད་དེ་སྙེད་སྙམ། །སྙེམས་དང་གརྦ། སྙུན་ནད་རོ་ག མེད་སྙན་ཀརྞ། ཤལ་སྙི། མི་སྲ་བའི། མྲྀ་དུ། །སྙོམས་འཇུག་བཏང་སྙོམས་ཨ་པེཀྵ། སྙོམས་ཏནྡྲི། ལས་ངང་། །བསོད་བེཎྚ། སྙོམས་སྙུགས་རིང་ སྙེ་སོར་སྙོགས། །སྙིང་རྗེས་སྙིམ་པ་སྙོམ་ལ་སྙེ། །སྙོན་མོངས་ཉོན་མོངས། སྙད་འདོགས་རྒྱལ་མཚན་སྙོལ། །གཏམ་མ་དྷུ་ར། སྙན་སྙིགས་དུས་ཀལྒ། སྐུད་པ་སྙོད། །སྙང་ལེ་ལོ་ལྟ་བུ། སྙོང་སེམས་ས་ཡ། སྙོམས་ སར་ནས་ཀྱི་སྙེ་མང་ལའོ། །བཏགས་ཉའོ། ། དགེ་བསྙེན་ཨུ་པཱ་ས་ཀ བསྙེན་གནས་ཨུ་པ་བཱ་ས། བསྙེན་ཨུ་པ་སམྤནྣ། རྫོགས་བསྙེན། །བསྙོན་ཅན་བསྙོན་དོར་བསྙོན་རོལ་དང་། །གཏམ་བསྙད་བསྙམས་ནས་ལག་པ་བསྙལ། 15-702 ལག་པ་བཀྲུས་པ། །ཕྱིར་བསྙིལ་ཕྱིར་བསྐྲད་པ། པ་ཏ་ཏུ། མལ་བསྙན་ལྷུང་བཟེད་བསྙིགས། །ལག་བསྙབས་སྙུན་གྱིས་བསྙུན་སྙུན་ཞེས་པ་ནད་ཀྱི་མིང་ཡིན་ལ་འདི་ནི་ཚ་བས་བསྙུན་ཞེས་པ་ལྟ་བུ་བརྟེན་ པའི་མིང་ངོ་། །པས་བསྙིངས། །བསྙེལ་མེད་ནས་བསྐོར་ཡོ་བྱད་བསྙུངས། །བསྙེན་ཉེ་རིང་། བསྲིངས་ཟས་བསྙོད་སྐྱུ་གང་བསྙུགས། །བསྙེམས་ང་རྒྱལ། པས་རྗེས་བསྙེགས་ཁྲོ་གཉེར་བསྙེར། །བསྙེན་བསྒྲུབ་བསྙེན་པཪྻུ་པཱ་ས། བཀུར་ཕྱེ་མར་བསྙིལ། ། བས་འཕུལ་འཇིགས་པའི་བསྙེངས་སོགས། ས་བྷ་ཡ། འཇིགས་པའི་བསྙེངས་སོགས། མགོ་ལྡན་པའི་ཉའོ། །གཟུགས་པྲ་ཏི་བི་མྱ། བརྙན་པྲ་ཏི་ཤྲུཏྐ། སྒྲ་བརྙན་སྐྲ་འཚབ་སྐྲ་བརྙན་སོགས། གཞན་ལ་བརྙས། གཡས་པ། །མངའ་བརྙེས་ པྲཱཔྟ། ཕྱག་བརྙན་འཁོར་གཡོག བརྙན་པོའི་བརྙས། ཆས་ཆོད་པ། །གོས་བརྙིངས་ཁ་བརྙོགས་སྣང་བརྙན་བརྙང་། །བས་འཕུལ་ར་མགོ་ལྡན་ཉའོ། །ཏེ་པོར་ལེགས་པར། ཏེ་སེར་ཏལ་མར་སོང་། །ཏུག་ཏུག་ཏོང་ཏོང་མགྲིན་པའི། ཏོག་ ཏོག་སྒྲ། །ཏལ་པ་ཏོག་རྩེ་དབྱུག་ཏོ་དང་། །གཙུག་ཨུཥྞཱི་ཥ། ཏོར་ཐོ་རྟོར་བྱི་རྟོར་ཏོག་ཀེ་ཏུ། །མུ་མུཀྟི། ཏིག་མེ་པུཥྤའམ་ཕུལླ། ཏོག་ཏམྦུ་ལ། །ལོ་ཏོག་ས་སྱ། རྩི་ཏོག་ཤིང་ཏོག་ཀྱང་ངོ་། །དེ་ ལ་ལོང་བུའང་ཟེར། ཟ་མ་ཏོག །ཏིང་ས་མཱ་དྷི། འཛིན་དཀོན་ཡེ་ཤེས་ཏ་ལ་ལ་ཞེས་པའང་ཡོད་དེ། རརྣོལ་ཀའི་སྒྲ་དཀོན་མཆོག་སྒྲོན་མེ་དང་། ཛྙ་ནོལྐའི་སྒྲ་ཡེ་ཤེས་སྒྲོན་མེ་ཞེས་པའང་འཇུག 15-703 མཆོག་ཏ་ལ་ལ། །ཏིང་ལོ་ཏལ་ཙམ་ཏིག་ཏིག་མེད། །ཡོན་ཏན་གུ་ཎ། ཞབས་ཏོག་ནན་ཏན་ཨ་ནུཥྛཱ་ན། དང་། །ནན་ཏུར་ཆད་ལས། དཎྜ། གལ་ཡ་དིའམ་ཙི་ཏ། ཏེ་གོ་ཏ་མ། །ཁ་ཏོན་ཞལ་ ཏ་ནན་ཏར་བཟང་། །ཏ་ཡུལ། ཟིག་ཏ་ཏ་ཞེས་པ་རྒྱ་ནག་གི་སྐད་དུ་ཆེན་པོ། མིང་ཏའི་སེ་ཏུ། །ཏི་ཤི་ཏ་དབེན་ཏ་ཧུང་དང་། །ཏྭ་ར་ཎ་དང་ཏིའུ་ཤང་ཁྲི། །ཏམ་བུ་ར་དང་ ཏིང་ཏིང་ཤགས། །ཉོ་ཏི་ཏ་ལ་ཏྲེ་ཞང་ཞུང་གི་སྐད་ཡིན་ཅིང་སྨན་དཔྱད་ལས་ཕྱེ་མའི་དོན། སླེ་ཏྲེས་ཀྱང་ཞང་ཞུང་གི་སྐད་ཡིན།

【現代漢語翻譯】 ད་བྱཱ་(dabyā) བཱ་ཧཱ་ར།(bāhāra) 多少即多少想。 སྙེམས་དང་གརྦ།(snyems dang garba) 驕慢和傲慢。 སྙུན་ནད་རོ་ག(snyun nad ro ga) 疾病。 མེད་སྙན་ཀརྞ།(med snyan karṇa) 無有之耳。 ཤལ་སྙི།(shal snyi) 糠秕。 མི་སྲ་བའི།(mi sra ba'i) 不堅固的。 མྲྀ་དུ།(mṛ du) 柔軟。 སྙོམས་འཇུག་བཏང་སྙོམས་ཨ་པེཀྵ།(snyoms 'jug btang snyoms apekṣa) 入定、捨棄、期望。 སྙོམས་ཏནྡྲི།(snyoms tandri) 平等。 ལས་ངང་།(las ngang) 工作狀態。 བསོད་བེཎྚ།(bsod beṇṭa) 福德。 སྙོམས་སྙུགས་རིང་(snyoms snyugs ring) 平等長久。 སྙེ་སོར་སྙོགས།(snye sor snyogs) 穗尖攪動。 སྙིང་རྗེས་སྙིམ་པ་སྙོམ་ལ་སྙེ།(snying rjes snyim pa snyom la snye) 以慈悲心平攤手掌。 སྙོན་མོངས་ཉོན་མོངས།(snyon mongs nyon mongs) 虛妄煩惱即煩惱。 སྙད་འདོགས་རྒྱལ་མཚན་སྙོལ།(snyad 'dogs rgyal mtshan snyol) 安立旗幟。 གཏམ་མ་དྷུ་ར།(gtam ma dhura) 甜美之語。 སྙན་སྙིགས་དུས་ཀལྒ།(snyan snyigs dus kalga) 好壞之時。 སྐུད་པ་སྙོད།(skud pa snyod) 線。 སྙང་ལེ་ལོ་ལྟ་བུ།(snyang le lo lta bu) 如同懶惰。 སྙོང་སེམས་ས་ཡ།(snyong sems sa ya) 彎曲之心。 སྙོམས་(snyoms) སར་ནས་ཀྱི་སྙེ་མང་ལའོ།(sar nas kyi snye mang la'o) 田地裡青稞的穗。 བཏགས་ཉའོ།(btags nya'o) 繫縛。 དགེ་བསྙེན་ཨུ་པཱ་ས་ཀ(dge bsnyen upāsaka) 優婆塞(梵文,Upāsaka,upasaka,近事男)。 བསྙེན་གནས་ཨུ་པ་བཱ་ས།(bsnyen gnas upa bāsa) 優婆婆娑(梵文,upavāsa,upavasa,近住)。 བསྙེན་ཨུ་པ་སམྤནྣ།(bsnyen upa sampanna) 近圓(梵文,Upasampanna,upasampanna,具足戒)。 རྫོགས་བསྙེན།(rdzogs bsnyen) 圓滿近事。 བསྙོན་ཅན་བསྙོན་དོར་བསྙོན་རོལ་དང་།(bsnyon can bsnyon dor bsnyon rol dang) 狡辯、捨棄狡辯和玩弄狡辯。 གཏམ་བསྙད་བསྙམས་ནས་ལག་པ་བསྙལ།(gtam bsnyad bsnyams nas lag pa bsnyal) 講述故事後伸出手。 15-702 ལག་པ་བཀྲུས་པ།(lag pa bkrus pa) 洗手。 ཕྱིར་བསྙིལ་ཕྱིར་བསྐྲད་པ།(phyir bsnyil phyir bskrad pa) 推倒、驅逐。 པ་ཏ་ཏུ།(pa ta tu) 墮落。 མལ་བསྙན་ལྷུང་བཟེད་བསྙིགས།(mal bsnyan lhung bzed bsnyigs) 整理床鋪和缽。 ལག་བསྙབས་སྙུན་གྱིས་བསྙུན་སྙུན་ཞེས་པ་ནད་ཀྱི་མིང་ཡིན་ལ་འདི་ནི་ཚ་བས་བསྙུན་ཞེས་པ་ལྟ་བུ་བརྟེན་པའི་མིང་ངོ་།(lag bsnyabs snyun gyis bsnyun snyun zhes pa nad kyi ming yin la 'di ni tsha bas bsnyun zhes pa lta bu brten pa'i ming ngo) 觸控,因病而病,'病'是疾病的名稱,例如'因發燒而病',是依賴的名稱。 པས་བསྙིངས།(pas bsnyings) 用...壓迫。 བསྙེལ་མེད་ནས་བསྐོར་ཡོ་བྱད་བསྙུངས།(bsnyel med nas bskor yo byad bsnyungs) 從不忘失而減少資具。 བསྙེན་ཉེ་རིང་།(bsnyen nye ring) 親近、遠。 བསྲིངས་ཟས་བསྙོད་སྐྱུ་གང་བསྙུགས།(bsrings zas bsnyod skyu gang bsnyugs) 延長食物,裝滿嘔吐物。 བསྙེམས་ང་རྒྱལ།(bsnyems nga rgyal) 驕慢。 པས་རྗེས་བསྙེགས་ཁྲོ་གཉེར་བསྙེར།(pas rjes bsnyegs khro gnyer bsnyer) 追隨,皺起眉頭。 བསྙེན་བསྒྲུབ་བསྙེན་པཪྻུ་པཱ་ས།(bsnyen bsgrub bsnyen parbyu pāsa) 修持,親近。 བཀུར་ཕྱེ་མར་བསྙིལ།(bkur phye mar bsnyil) 尊敬地塗抹糌粑。 བས་འཕུལ་འཇིགས་པའི་བསྙེངས་སོགས།(bas 'phul 'jigs pa'i bsnyengs sogs) 以...開頭,恐懼的畏懼等。 ས་བྷ་ཡ།(sa bhaya) 恐懼。 འཇིགས་པའི་བསྙེངས་སོགས།('jigs pa'i bsnyengs sogs) 恐懼的畏懼等。 མགོ་ལྡན་པའི་ཉའོ།(mgo ldan pa'i nya'o) 帶頭的ཉ。 གཟུགས་པྲ་ཏི་བི་མྱ།(gzugs pra ti bi mya) 形象。 བརྙན་པྲ་ཏི་ཤྲུཏྐ།(brnyan pra ti shrutka) 影像。 སྒྲ་བརྙན་སྐྲ་འཚབ་སྐྲ་བརྙན་སོགས།(sgra brnyan skra 'tshab skra brnyan sogs) 音像、假髮、頭髮影像等。 གཞན་ལ་བརྙས།(gzhan la brnyas) 蔑視他人。 གཡས་པ།(gyas pa) 右邊的。 མངའ་བརྙེས་(mnga' brnyes) པྲཱཔྟ།(prāpta) 獲得。 ཕྱག་བརྙན་འཁོར་གཡོག(phyag brnyan 'khor gyog) 侍者。 བརྙན་པོའི་བརྙས།(brnyan po'i brnyas) 影像的蔑視。 ཆས་ཆོད་པ།(chas chod pa) 裝備齊全。 གོས་བརྙིངས་ཁ་བརྙོགས་སྣང་བརྙན་བརྙང་།(gos brnyings kha brnyogs snang brnyan brnyang) 舊衣服、口水、幻象、影像。 བས་འཕུལ་ར་མགོ་ལྡན་ཉའོ།(bas 'phul ra mgo ldan nya'o) 以...開頭,帶頭的ར་ཉ。 ཏེ་པོར་ལེགས་པར།(te por legs par) 非常好。 ཏེ་སེར་ཏལ་མར་སོང་།(te ser tal mar song) 變成黃色。 ཏུག་ཏུག་ཏོང་ཏོང་མགྲིན་པའི།(tug tug tong tong mgrin pa'i) 喉嚨的嘟嘟聲。 ཏོག་ཏོག་སྒྲ།(tog tog sgra) 篤篤聲。 ཏལ་པ་ཏོག་རྩེ་དབྱུག་ཏོ་དང་།(tal pa tog rtse dbyug to dang) 棕櫚樹、頂端、棍子。 གཙུག་ཨུཥྞཱི་ཥ།(gtsug uṣṇīṣa) 頂髻(梵文,Uṣṇīṣa,usnisa,佛頂)。 ཏོར་ཐོ་རྟོར་བྱི་རྟོར་ཏོག་ཀེ་ཏུ།(tor tho rtor byi rtor tog ke tu) 拋擲、錘子、拋擲、老鼠、拋擲、頂端、旗幟。 མུ་མུཀྟི།(mu mukti) 解脫。 ཏིག་མེ་པུཥྤའམ་ཕུལླ།(tig me puṣpa'am phulla) 花(梵文,Puṣpa,puspa,花)或花朵。 ཏོག་ཏམྦུ་ལ།(tog tambula) 檳榔。 ལོ་ཏོག་ས་སྱ།(lo tog sasya) 莊稼。 རྩི་ཏོག་ཤིང་ཏོག་ཀྱང་ངོ་།(rtsi tog shing tog kyang ngo) 也指樹上的果實。 དེ་ལ་ལོང་བུའང་ཟེར།(de la long bu'ang zer) 也被稱為葫蘆。 ཟ་མ་ཏོག(za ma tog) 蘑菇。 ཏིང་ས་མཱ་དྷི།(ting sa mādhi) 三摩地(梵文,Samādhi,samadhi,禪定)。 འཛིན་དཀོན་ཡེ་ཤེས་ཏ་ལ་ལ་ཞེས་པའང་ཡོད་དེ།('dzin dkon ye shes ta la la zhes pa'ang yod de) 也有執持、稀有、智慧之稱。 རརྣོལ་ཀའི་སྒྲ་དཀོན་མཆོག་སྒྲོན་མེ་དང་།(rrnol ka'i sgra dkon mchog sgron me dang) Ranolka的聲音是珍寶之燈。 ཛྙ་ནོལྐའི་སྒྲ་ཡེ་ཤེས་སྒྲོན་མེ་ཞེས་པའང་འཇུག(dznyanolka'i sgra ye shes sgron me zhes pa'ang 'jug) Jnyanolka的聲音也指智慧之燈。 15-703 མཆོག་ཏ་ལ་ལ།(mchog ta la la) 殊勝。 ཏིང་ལོ་ཏལ་ཙམ་ཏིག་ཏིག་མེད།(ting lo tal tsam tig tig med) 沒有丁點兒。 ཡོན་ཏན་གུ་ཎ།(yon tan guṇa) 功德(梵文,Guṇa,guna,功德)。 ཞབས་ཏོག་ནན་ཏན་ཨ་ནུཥྛཱ་ན།(zhabs tog nan tan anuṣṭhāna) 服侍、努力(梵文,Anuṣṭhāna,anusthana,修行)。 དང་།(dang) 和。 ནན་ཏུར་ཆད་ལས།(nan tur chad las) 努力完成。 དཎྜ།(daṇḍa) 懲罰。 གལ་ཡ་དིའམ་ཙི་ཏ།(gal ya di'am tsi ta) 如果或者。 ཏེ་གོ་ཏ་མ།(te go ta ma) 釋迦牟尼。 ཁ་ཏོན་ཞལ་(kha ton zhal) ཏ་ནན་ཏར་བཟང་།(ta nan tar bzang) 非常好。 ཏ་ཡུལ།(ta yul) 地方。 ཟིག་ཏ་ཏ་ཞེས་པ་རྒྱ་ནག་གི་སྐད་དུ་ཆེན་པོ།(zig ta ta zhes pa rgya nag gi skad du chen po) ཟིག་ཏ་ཏ་ 在漢語中意為偉大。 མིང་ཏའི་སེ་ཏུ།(ming ta'i se tu) 名稱。 ཏི་ཤི་ཏ་དབེན་ཏ་ཧུང་དང་།(ti shi ta dben ta hung dang) ཏྭ་ར་ཎ་དང་ཏིའུ་ཤང་ཁྲི།(twa ra ṇa dang ti'u shang khri) ཏམ་བུ་ར་དང་(tam bu ra dang) ཏིང་ཏིང་ཤགས།(ting ting shags) ཉོ་ཏི་ཏ་ལ་ཏྲེ་ཞང་ཞུང་གི་སྐད་ཡིན་ཅིང་སྨན་དཔྱད་ལས་ཕྱེ་མའི་དོན།(nyo ti ta la tre zhang zhung gi skad yin cing sman dpyad las phye ma'i don) ཉོ་ཏི་ཏ་ལ་ཏྲེ་ 是象雄語,在醫學中指粉末。 སླེ་ཏྲེས་ཀྱང་ཞང་ཞུང་གི་སྐད་ཡིན།(sle tres kyang zhang zhung gi skad yin) སླེ་ཏྲེས་ 也是象雄語。

【English Translation】 ད་བྱཱ་ (dabyā) བཱ་ཧཱ་ར། (bāhāra) As much as it is, so much it thinks. སྙེམས་དང་གརྦ། (snyems dang garba) Pride and arrogance. སྙུན་ནད་རོ་ག (snyun nad ro ga) Disease. མེད་སྙན་ཀརྞ། (med snyan karṇa) Ear without existence. ཤལ་སྙི། (shal snyi) Chaff. མི་སྲ་བའི། (mi sra ba'i) Not firm. མྲྀ་དུ། (mṛ du) Soft. སྙོམས་འཇུག་བཏང་སྙོམས་ཨ་པེཀྵ། (snyoms 'jug btang snyoms apekṣa) Entering into equipoise, relinquishing, expectation. སྙོམས་ཏནྡྲི། (snyoms tandri) Equality. ལས་ངང་། (las ngang) Working state. བསོད་བེཎྚ། (bsod beṇṭa) Merit. སྙོམས་སྙུགས་རིང་ (snyoms snyugs ring) Equal and long-lasting. སྙེ་སོར་སྙོགས། (snye sor snyogs) Stirring the tip of the spike. སྙིང་རྗེས་སྙིམ་པ་སྙོམ་ལ་སྙེ། (snying rjes snyim pa snyom la snye) Spreading the palms with compassion. སྙོན་མོངས་ཉོན་མོངས། (snyon mongs nyon mongs) False afflictions are afflictions. སྙད་འདོགས་རྒྱལ་མཚན་སྙོལ། (snyad 'dogs rgyal mtshan snyol) Erecting a banner. གཏམ་མ་དྷུ་ར། (gtam ma dhura) Sweet words. སྙན་སྙིགས་དུས་ཀལྒ། (snyan snyigs dus kalga) Good and bad times. སྐུད་པ་སྙོད། (skud pa snyod) Thread. སྙང་ལེ་ལོ་ལྟ་བུ། (snyang le lo lta bu) Like laziness. སྙོང་སེམས་ས་ཡ། (snyong sems sa ya) Crooked mind. སྙོམས་ (snyoms) སར་ནས་ཀྱི་སྙེ་མང་ལའོ། (sar nas kyi snye mang la'o) The ears of barley in the field. བཏགས་ཉའོ། (btags nya'o) Bound. དགེ་བསྙེན་ཨུ་པཱ་ས་ཀ (dge bsnyen upāsaka) Upāsaka (Sanskrit, Upāsaka, upasaka, male lay devotee). བསྙེན་གནས་ཨུ་པ་བཱ་ས། (bsnyen gnas upa bāsa) Upavāsa (Sanskrit, upavāsa, upavasa, observing the precepts). བསྙེན་ཨུ་པ་སམྤནྣ། (bsnyen upa sampanna) Upasampanna (Sanskrit, Upasampanna, upasampanna, fully ordained). རྫོགས་བསྙེན། (rdzogs bsnyen) Complete attendance. བསྙོན་ཅན་བསྙོན་དོར་བསྙོན་རོལ་དང་། (bsnyon can bsnyon dor bsnyon rol dang) Deceitful, abandoning deceit, and playing with deceit. གཏམ་བསྙད་བསྙམས་ནས་ལག་པ་བསྙལ། (gtam bsnyad bsnyams nas lag pa bsnyal) After telling a story, stretch out your hand. 15-702 ལག་པ་བཀྲུས་པ། (lag pa bkrus pa) Washing hands. ཕྱིར་བསྙིལ་ཕྱིར་བསྐྲད་པ། (phyir bsnyil phyir bskrad pa) To overthrow, to expel. པ་ཏ་ཏུ། (pa ta tu) Fallen. མལ་བསྙན་ལྷུང་བཟེད་བསྙིགས། (mal bsnyan lhung bzed bsnyigs) Arranging the bed and the alms bowl. ལག་བསྙབས་སྙུན་གྱིས་བསྙུན་སྙུན་ཞེས་པ་ནད་ཀྱི་མིང་ཡིན་ལ་འདི་ནི་ཚ་བས་བསྙུན་ཞེས་པ་ལྟ་བུ་བརྟེན་པའི་མིང་ངོ་། (lag bsnyabs snyun gyis bsnyun snyun zhes pa nad kyi ming yin la 'di ni tsha bas bsnyun zhes pa lta bu brten pa'i ming ngo) Touching, being sick with sickness, 'sickness' is the name of a disease, like 'being sick with fever,' it is the name of dependence. པས་བསྙིངས། (pas bsnyings) Oppressed by... བསྙེལ་མེད་ནས་བསྐོར་ཡོ་བྱད་བསྙུངས། (bsnyel med nas bskor yo byad bsnyungs) From not forgetting, reducing possessions. བསྙེན་ཉེ་རིང་། (bsnyen nye ring) Near, far. བསྲིངས་ཟས་བསྙོད་སྐྱུ་གང་བསྙུགས། (bsrings zas bsnyod skyu gang bsnyugs) Extending food, filling with vomit. བསྙེམས་ང་རྒྱལ། (bsnyems nga rgyal) Pride. པས་རྗེས་བསྙེགས་ཁྲོ་གཉེར་བསྙེར། (pas rjes bsnyegs khro gnyer bsnyer) Following, frowning. བསྙེན་བསྒྲུབ་བསྙེན་པཪྻུ་པཱ་ས། (bsnyen bsgrub bsnyen parbyu pāsa) Practicing, approaching. བཀུར་ཕྱེ་མར་བསྙིལ། (bkur phye mar bsnyil) Respectfully smearing tsampa. བས་འཕུལ་འཇིགས་པའི་བསྙེངས་སོགས། (bas 'phul 'jigs pa'i bsnyengs sogs) Starting with..., fear of fright, etc. ས་བྷ་ཡ། (sa bhaya) Fear. འཇིགས་པའི་བསྙེངས་སོགས། ('jigs pa'i bsnyengs sogs) Fear of fright, etc. མགོ་ལྡན་པའི་ཉའོ། (mgo ldan pa'i nya'o) The ཉ with a head. གཟུགས་པྲ་ཏི་བི་མྱ། (gzugs pra ti bi mya) Form. བརྙན་པྲ་ཏི་ཤྲུཏྐ། (brnyan pra ti shrutka) Image. སྒྲ་བརྙན་སྐྲ་འཚབ་སྐྲ་བརྙན་སོགས། (sgra brnyan skra 'tshab skra brnyan sogs) Sound image, wig, hair image, etc. གཞན་ལ་བརྙས། (gzhan la brnyas) Despising others. གཡས་པ། (gyas pa) Right. མངའ་བརྙེས་ (mnga' brnyes) པྲཱཔྟ། (prāpta) Obtained. ཕྱག་བརྙན་འཁོར་གཡོག (phyag brnyan 'khor gyog) Attendant. བརྙན་པོའི་བརྙས། (brnyan po'i brnyas) Contempt of the image. ཆས་ཆོད་པ། (chas chod pa) Fully equipped. གོས་བརྙིངས་ཁ་བརྙོགས་སྣང་བརྙན་བརྙང་། (gos brnyings kha brnyogs snang brnyan brnyang) Old clothes, saliva, illusion, image. བས་འཕུལ་ར་མགོ་ལྡན་ཉའོ། (bas 'phul ra mgo ldan nya'o) Starting with..., the ར་ཉ with a head. ཏེ་པོར་ལེགས་པར། (te por legs par) Very well. ཏེ་སེར་ཏལ་མར་སོང་། (te ser tal mar song) Became yellow. ཏུག་ཏུག་ཏོང་ཏོང་མགྲིན་པའི། (tug tug tong tong mgrin pa'i) The sound of the throat. ཏོག་ཏོག་སྒྲ། (tog tog sgra) Tock tock sound. ཏལ་པ་ཏོག་རྩེ་དབྱུག་ཏོ་དང་། (tal pa tog rtse dbyug to dang) Palm tree, top, stick. གཙུག་ཨུཥྞཱི་ཥ། (gtsug uṣṇīṣa) Uṣṇīṣa (Sanskrit, Uṣṇīṣa, usnisa, crown of the Buddha). ཏོར་ཐོ་རྟོར་བྱི་རྟོར་ཏོག་ཀེ་ཏུ། (tor tho rtor byi rtor tog ke tu) Throwing, hammer, throwing, mouse, throwing, top, flag. མུ་མུཀྟི། (mu mukti) Liberation. ཏིག་མེ་པུཥྤའམ་ཕུལླ། (tig me puṣpa'am phulla) Flower (Sanskrit, Puṣpa, puspa, flower) or blossom. ཏོག་ཏམྦུ་ལ། (tog tambula) Betel nut. ལོ་ཏོག་ས་སྱ། (lo tog sasya) Crops. རྩི་ཏོག་ཤིང་ཏོག་ཀྱང་ངོ་། (rtsi tog shing tog kyang ngo) Also refers to fruits on trees. དེ་ལ་ལོང་བུའང་ཟེར། (de la long bu'ang zer) It is also called a gourd. ཟ་མ་ཏོག (za ma tog) Mushroom. ཏིང་ས་མཱ་དྷི། (ting sa mādhi) Samādhi (Sanskrit, Samādhi, samadhi, meditation). འཛིན་དཀོན་ཡེ་ཤེས་ཏ་ལ་ལ་ཞེས་པའང་ཡོད་དེ། ('dzin dkon ye shes ta la la zhes pa'ang yod de) There is also the name of holding, rare, wisdom. རརྣོལ་ཀའི་སྒྲ་དཀོན་མཆོག་སྒྲོན་མེ་དང་། (rrnol ka'i sgra dkon mchog sgron me dang) The sound of Ranolka is the Jewel Lamp. ཛྙ་ནོལྐའི་སྒྲ་ཡེ་ཤེས་སྒྲོན་མེ་ཞེས་པའང་འཇུག (dznyanolka'i sgra ye shes sgron me zhes pa'ang 'jug) The sound of Jnyanolka also refers to the Wisdom Lamp. 15-703 མཆོག་ཏ་ལ་ལ། (mchog ta la la) Supreme. ཏིང་ལོ་ཏལ་ཙམ་ཏིག་ཏིག་མེད། (ting lo tal tsam tig tig med) Not even a little bit. ཡོན་ཏན་གུ་ཎ། (yon tan guṇa) Guṇa (Sanskrit, Guṇa, guna, merit). ཞབས་ཏོག་ནན་ཏན་ཨ་ནུཥྛཱ་ན། (zhabs tog nan tan anuṣṭhāna) Service, effort (Sanskrit, Anuṣṭhāna, anusthana, practice). དང་། (dang) And. ནན་ཏུར་ཆད་ལས། (nan tur chad las) Working hard to complete. དཎྜ། (daṇḍa) Punishment. གལ་ཡ་དིའམ་ཙི་ཏ། (gal ya di'am tsi ta) If or. ཏེ་གོ་ཏ་མ། (te go ta ma) Shakyamuni. ཁ་ཏོན་ཞལ་ (kha ton zhal) ཏ་ནན་ཏར་བཟང་། (ta nan tar bzang) Very good. ཏ་ཡུལ། (ta yul) Place. ཟིག་ཏ་ཏ་ཞེས་པ་རྒྱ་ནག་གི་སྐད་དུ་ཆེན་པོ། (zig ta ta zhes pa rgya nag gi skad du chen po) ཟིག་ཏ་ཏ་ means great in Chinese. མིང་ཏའི་སེ་ཏུ། (ming ta'i se tu) Name. ཏི་ཤི་ཏ་དབེན་ཏ་ཧུང་དང་། (ti shi ta dben ta hung dang) ཏྭ་ར་ཎ་དང་ཏིའུ་ཤང་ཁྲི། (twa ra ṇa dang ti'u shang khri) ཏམ་བུ་ར་དང་ (tam bu ra dang) ཏིང་ཏིང་ཤགས། (ting ting shags) ཉོ་ཏི་ཏ་ལ་ཏྲེ་ཞང་ཞུང་གི་སྐད་ཡིན་ཅིང་སྨན་དཔྱད་ལས་ཕྱེ་མའི་དོན། (nyo ti ta la tre zhang zhung gi skad yin cing sman dpyad las phye ma'i don) ཉོ་ཏི་ཏ་ལ་ཏྲེ་ is the Zhangzhung language, and in medicine it means powder. སླེ་ཏྲེས་ཀྱང་ཞང་ཞུང་གི་སྐད་ཡིན། (sle tres kyang zhang zhung gi skad yin) སླེ་ཏྲེས་ is also the Zhangzhung language.


བོད་སྐད་ཏ་ལ། སམ་དང་། ། ར་བཏགས་མི་དགོས་ཞེས་སྨྲ་ རྒྱན་ལས་གསུངས་སོ། །ཤང་ཤང་ཏེའུ་ཏེ་ཏེ་བརྡུངས། །འོན་ཏང་འོན་ཀྱང་། ལིང་ཏོག་ཏ་རྐྱང་ངོ་། །གཏན་གྱི་བསམ་གཏན་དྷྱཱ་ན། གཏན་ཚིག་ཧེ་ཏུ། གཏམ། ཀ་ཐཱ། །གཏུན་འདི་ལ་ཡིག་རྙིང་དག་པ་འགའ་ ན་ར་མགོ་བྱས་པའང་ཡོད་སྣང་། བུ་ལག་གཏད་ཨརྤི་ཏཱ། གཏུན་ཤིང་གཏུབས། །བརྡུང་གཏག་གཏོང་དང་གཏང་དྱཱ་ག རག་གཏོང་། །གཏེར་ནི་དྷི། མཛོད་ཡོངས་གཏམས་ཐ་རམ་ཟེར་ཁེངས་པ་དང་བཅོལ་བའོ། །གཏོར་བ་ ལི། ཟན་གཏོར། ཨ་བི་གྲྀ་ཎ། །ནོར་གྱི་གཏའ་མ་གཏེང་པ་གཏའ། འདི་གསུམ་དོན་གཅིག་སྟེ་འདུལ་བ་ལས་གཏའ་རིས་རིར་བླང་བར་བྱའོ་ཞེས་པ་ལྟ་བུའོ། །གཏན་པ་མེད་པའི་སྦྱིན་གཏོང་བཏང་། །གཏུམ་ཙཎྜ། 15-704 པོའི་རུང་ཁུས་ཟ་བའང་ཟེར། ཞབས་གཏུགས་པྲྀཥྚ། ཟད་པའི་གཏུགས། །ལྷ་ཆེན་གཏོགས་འདོད་གཞན་ལ་གཏོད། །འབེན་ལ་གཏོད་དང་དམིགས་པ་གཏོད། །གཏི་མུག་གཏོལ་མེད་ཐབས་མེད་པའམ་རྒྱུས་མེད་པ། འཚང་ནས་གཏོལ། །ཁྲག་ གཏར་ཆུ་གཏིགས་དང་གཏིག སེ་གོལ་གཏོག་དང་གཏོགས་ཀྱང་། །བཅོལ་བའི་གཏམས་དང་གྲངས་ཀྱི་གཏམས། །སྒོ་སྒོ་གླེགས། གཏན་གཏིང་ཟབས་མུན་པ་གཏིབས། །གཏོར་བླ་གོས་ཀྱི་ཤུབས། བུ་སྤོས་གཏུལ་རི་བོའི་གཏོས། གཏོས་མེ་ ཆུང་ཞེས་པ་ལྟ་བུ། །མགོ་གཏུམས་མཐའ་གཏུགས་ཁོངས་སུ་གཏོགས། །གཏན་ལའང་འབེབས་སོགས་གས་ཙཎྜཱ་ལིའི། གཏུམ་མོ་སོགས་དང་། སྨྲ་རྒྱན་ལས་མ་ཡེངས་པར་སེམས་གཏོད་པའང་གསུངས། འཕུལ་ཏའོ། །སྒྲ་བཏགས་མིང་བཏགས་ཁ་ བཏགས་བཏགས། ཐགས་རན། །སྤྱིར་ཨུསྟརྐ། བཏང་བློས་བཏང་ཏྱཀྟ། སྔགས་བཏུ་བཏུས། ས་མུཙྪ་ཡ། །སྲོལ་བཏོད་གདན་བཏིངས་ཨ་བསྟ་ར། ས་བོན་བཏབ། ཨུཔྟ། །བཏང་མུ་ཙི་ལིནྡ། བཟུང་རི་བོ། ཀླུས་ཀླུ་བཏང་ཟུང་ཡང་ངོ་། ། བཏེག་གསོལ་བཏབ་བཏུད། ཞབས་ལ་བཏུད་པའང་། །བཏག་ཐ་ག་པའི། པོ་རྒྱས་བཏབ་བཟའ་བཏུང་རྩང་ནན་ཡང་ཟེར། བཏུབ། རུང་བ། །སྤུ་བཏོགས་རྩ་བཏོན་བཏགས་ཕྱེ་མར། ཤིང་བཏུལ། །མགྲིན་པ་བཏེག་གདང་ལ་བཏགས་པའང་། སོགས་བས་འཕུལ་ཏའོ། །མི་རྟག་རྟབ་མི་རིངས་པའི་མ་རྟབས་པའང་། རྟོབ་དབང་བརྟུལ་མྲྀ་ཏུ། བཏགས། །མི་རྟོག་ཡིད་ཨ་ནུ་ས་ར། རྟོན་རྟོགས་ཨ་བ་རོ་དྷ། ལྡན་རྟོགས། ག་ཏི་བློ་གྲོས། །རྟག་ཏུ་རྟ་ལ་རྟིའུ་རྟིང་པརྵྞི། 15-705 སྐྱེས། །རྟོལ་གོག་རྟིང་པ་རྟོད་པས་བཅིངས། །རུ་རྟས་ཉམས་རྟས་རྒྱས་པ། གནས་སུ་རྟོལ། སླེབས་པ། །མོང་རྟུལ་རྟུལ་པ་རཱ་ཀྲ་ས། སྙིང་སྟོབས་ཆེ་བ། ཕོད་རྟེན་རྟེན་འབྲེལ། །མཆོད་རྟེན་རྟ་བབས་བྱ་མ་ ཉན་མནའམ་བང་ཆེན། རྟ། །རྟ་ཐུལ་རྟ་དབྱངས་རྟོག་གེ་པ། །མི་གཙང་བི་ཊ། རྟུག་སོགས་རྣམ་རྟོག་ལྷ་རྟེན་འཇིག་རྟེན། བི་ཀལྤ། ར་བཏགས་ཏའོ། །ལྟོ་ས་འགྲོའི་ལྟག་ཀྲྀ་ཀཱ་ཊི་ཀ པ་དེ་ཏ་ ཐཱ། ལྟ་བུ། །ལྟོ་འཕྱེའི་ཨུ་ར་ག

【現代漢語翻譯】 藏語詞彙:'ཏ་ལ།'(ta la)和 'སམ་'(sam),按照語法規則,'ར་'(ra)不應附加其後,這是語法書中的說法。 'ཤང་ཤང་ཏེའུ་ཏེ་ཏེ་བརྡུངས།'(shang shang te'u te te brdungs)是一種擬聲詞或表達方式。 'འོན་ཏང་'('on tang)和 'འོན་ཀྱང་'('on kyang)',兩者意思相同,都表示'然而'或'但是'。 'ལིང་ཏོག་'(ling tog)僅指 'ཏ་'(ta)這個音節。 'གཏན་གྱི་བསམ་གཏན་'(gtan gyi bsam gtan):禪定(梵文:དྷྱཱ་ན,天城體:ध्यान,羅馬擬音:dhyāna,字面意思:禪定)。 'གཏན་ཚིག་'(gtan tshig):因(梵文:ཧེ་ཏུ,天城體:हेतु,羅馬擬音:hetu,字面意思:原因)。 'གཏམ་'(gtam):談話(梵文:ཀ་ཐཱ,天城體:कथा,羅馬擬音:kathā,字面意思:談話)。 對於 'གཏུན་'(gtun)這個詞,一些古籍版本似乎在 'ན་'(na)前加了 'ར་'(ra)。 'བུ་ལག་གཏད་'(bu lag gtad):給予,交付(梵文:ཨརྤི་ཏཱ,天城體:अर्पिता,羅馬擬音:arpitā,字面意思:給予)。 'གཏུན་ཤིང་གཏུབས།'(gtun shing gtubs):砍伐木頭。 'བརྡུང་གཏག་གཏོང་'(brdung gtag gtong)和 'གཏང་'(gtang):給予(梵文:དྱཱ་ག,天城體:द्याग,羅馬擬音:dyāga,字面意思:給予)。 'རག་གཏོང་།'(rag gtong):給予幫助。 'གཏེར་ནི་'(gter ni):寶藏(梵文:དྷི,天城體:धि,羅馬擬音:dhi,字面意思:寶藏)。 'མཛོད་ཡོངས་གཏམས་'(mdzod yongs gtams):充滿寶藏,'ཐ་རམ་ཟེར་'(tha ram zer)表示充滿或委託。 'གཏོར་བ་'(gtor ba):施食(梵文:ལི,天城體:लि,羅馬擬音:li,字面意思:施食)。 'ཟན་གཏོར།'(zan gtor):食物施食(梵文:ཨ་བི་གྲྀ་ཎ,天城體:अभिगृण,羅馬擬音:abhigṛṇa,字面意思:接受)。 'ནོར་གྱི་གཏའ་མ་'(nor gyi gta' ma)、'གཏེང་པ་'(gteng pa)、'གཏའ་'(gta'):這三個詞意思相同,指抵押品。例如,在《律藏》中說:'抵押品應按比例收取'。 'གཏན་པ་མེད་པའི་སྦྱིན་གཏོང་བཏང་།'(gtan pa med pa'i sbyin gtong btang):無條件的佈施。 'གཏུམ་'(gtum):兇猛(梵文:ཙཎྜ,天城體:चण्ड,羅馬擬音:caṇḍa,字面意思:兇猛)。 15-704 'པོའི་རུང་ཁུས་ཟ་བའང་ཟེར།'(po'i rung khus za ba'ang zer):也指被憤怒吞噬。 'ཞབས་གཏུགས་'(zhabs gtugs):接觸(梵文:པྲྀཥྚ,天城體:पृष्ट,羅馬擬音:pṛṣṭa,字面意思:接觸)。 'ཟད་པའི་གཏུགས།'(zad pa'i gtugs):耗盡的接觸。 'ལྷ་ཆེན་གཏོགས་འདོད་'(lha chen gtogs 'dod):希望與偉大的神靈聯繫。 'གཞན་ལ་གཏོད།'(gzhan la gtod):委託給他人。 'འབེན་ལ་གཏོད་'('ben la gtod)和 'དམིགས་པ་གཏོད།'(dmigs pa gtod):瞄準目標。 'གཏི་མུག་'(gti mug):愚癡。 'གཏོལ་མེད་'(gtol med):無助的,或不瞭解的。 'ཐབས་མེད་པའམ་རྒྱུས་མེད་པ།'(thabs med pa'am rgyus med pa):無計可施或不瞭解。 'འཚང་ནས་གཏོལ།'('tshang nas gtol):從擁擠中突破。 'ཁྲག་གཏར་'(khrag gtar):放血。 'ཆུ་གཏིགས་'(chu gtigs)和 'གཏིག'(gtig):滴水。 'སེ་གོལ་གཏོག་'(se gol gtog)和 'གཏོགས་ཀྱང་།'(gtogs kyang):搖鈴。 'བཅོལ་བའི་གཏམས་'(bcol ba'i gtams):委託的充滿。 'གྲངས་ཀྱི་གཏམས།'(grangs kyi gtams):數字的充滿。 'སྒོ་སྒོ་གླེགས།'(sgo sgo glegs):門閂。 'གཏན་གཏིང་ཟབས་'(gtan gting zabs):深淵。 'མུན་པ་གཏིབས།'(mun pa gtibs):黑暗籠罩。 'གཏོར་བླ་གོས་ཀྱི་ཤུབས།'(gtor bla gos kyi shubs):施食儀軌中使用的布套。 'བུ་སྤོས་གཏུལ་'(bu spos gtul):香爐。 'རི་བོའི་གཏོས།'(ri bo'i gtos):山脈的規模。 'གཏོས་མེ་ཆུང་ཞེས་པ་ལྟ་བུ།'(gtos me chung zhes pa lta bu):例如,'規模不大'。 'མགོ་གཏུམས་'(mgo gtums):頭戴頭盔。 'མཐའ་གཏུགས་'(mtha' gtugs):接觸邊緣。 'ཁོངས་སུ་གཏོགས།'(khongs su gtogs):屬於... 'གཏན་ལའང་འབེབས་སོགས་གས་ཙཎྜཱ་ལིའི།'(gtan la'ang 'bebs sogs gas tsaṇḍā li'i):也用於固定等情況,如旃陀羅。 'གཏུམ་མོ་སོགས་དང་།'(gtum mo sogs dang):拙火等。 'སྨྲ་རྒྱན་ལས་མ་ཡེངས་པར་སེམས་གཏོད་པའང་གསུངས།'(smra rgyan las ma yengs par sems gtod pa'ang gsungs):《語莊嚴論》中也說,應專心致志。 'འཕུལ་ཏའོ།'('phul ta'o):字首 'ཏ་'(ta)。 'སྒྲ་བཏགས་'(sgra btags):命名聲音。 'མིང་བཏགས་'(ming btags):命名。 'ཁ་བཏགས་བཏགས།'(kha btags btags):獻哈達。 'ཐགས་རན།'(thags ran):織布機。 'སྤྱིར་ཨུསྟརྐ།'(spyir ustarka):通常的工具。 'བཏང་བློས་བཏང་'(btang blos btang):放棄(梵文:ཏྱཀྟ,天城體:त्यक्त,羅馬擬音:tyakta,字面意思:放棄)。 'སྔགས་བཏུ་བཏུས།'(sngags btu btus):收集咒語(梵文:ས་མུཙྪ་ཡ,天城體:समुच्चय,羅馬擬音:samuccaya,字面意思:集合)。 'སྲོལ་བཏོད་'(srol btod):開創傳統。 'གདན་བཏིངས་'(gdan btings):鋪設座位(梵文:ཨ་བསྟ་ར,天城體:अवस्तार,羅馬擬音:avastāra,字面意思:鋪開)。 'ས་བོན་བཏབ།'(sa bon btab):播種(梵文:ཨུཔྟ,天城體:उप्त,羅馬擬音:upta,字面意思:播種)。 'བཏང་མུ་ཙི་ལིནྡ།'(btang mu tsi linda):一種植物的名稱。 'བཟུང་རི་བོ།'(bzung ri bo):抓住山。 'ཀླུས་ཀླུ་བཏང་ཟུང་ཡང་ངོ་།'(klus klu btang zung yang ngo):龍王釋放龍,也是如此。 'བཏེག་གསོལ་བཏབ་བཏུད།'(bteg gsol btab btud):舉起,祈禱,尊敬。 'ཞབས་ལ་བཏུད་པའང་།'(zhabs la btud pa'ang):也指尊敬雙足。 'བཏག་ཐ་ག་པའི།'(btag tha ga pa'i):紡織工的... 'པོ་རྒྱས་བཏབ་'(po rgyas btab):種植繁榮。 'བཟའ་བཏུང་རྩང་ནན་ཡང་ཟེར།'(bza' btung rtsang nan yang zer):也指食物和飲料的豐富。 'བཏུབ།'(btub):可以,能夠。 'རུང་བ།'(rung ba):合適的。 'སྤུ་བཏོགས་'(spu btogs):拔毛。 'རྩ་བཏོན་'(rtsa bton):拔根。 'བཏགས་ཕྱེ་མར།'(btags phye mar):酥油糌粑。 'ཤིང་བཏུལ།'(shing btul):砍伐樹木。 'མགྲིན་པ་བཏེག་'(mgrin pa bteg):抬起脖子。 'གདང་ལ་བཏགས་པའང་།'(gdang la btags pa'ang):也指掛在樑上。 等等,以 'བ་'(ba)為字首的 'ཏ་'(ta)。 'མི་རྟག་'(mi rtag):無常。 'རྟབ་'(rtab):迅速。 'མི་རིངས་པའི་མ་རྟབས་པའང་།'(mi rings pa'i ma rtabs pa'ang):不著急,不匆忙。 'རྟོབ་དབང་'(rtob dbang):權力。 'བརྟུལ་'(brtul):欺騙(梵文:མྲྀ་ཏུ,天城體:मृदु,羅馬擬音:mṛdu,字面意思:柔軟)。 'བཏགས།'(btags):附加。 'མི་རྟོག་ཡིད་'(mi rtog yid):不分別的意識(梵文:ཨ་ནུ་ས་ར,天城體:अनुसर,羅馬擬音:anusara,字面意思:跟隨)。 'རྟོན་རྟོགས་'(rton rtogs):依賴,理解(梵文:ཨ་བ་རོ་དྷ,天城體:अवरोध,羅馬擬音:avarodha,字面意思:障礙)。 'ལྡན་རྟོགས།'(ldan rtogs):具備理解。 'ག་ཏི་བློ་གྲོས།'(ga ti blo gros):智慧(梵文:ག་ཏི་བློ་གྲོས,天城體:गति,羅馬擬音:gati,字面意思:去處)。 'རྟག་ཏུ་'(rtag tu):總是。 'རྟ་ལ་རྟིའུ་'(rta la rti'u):馬的蹄子。 'རྟིང་པ་'(rting pa):腳後跟(梵文:པརྵྞི,天城體:पार्ष्णि,羅馬擬音:pārṣṇi,字面意思:腳後跟)。 15-705 'སྐྱེས།'(skyes):出生。 'རྟོལ་གོག་'(rtol gog):破舊的鞋子。 'རྟིང་པ་རྟོད་པས་བཅིངས།'(rting pa rtod pas bcings):用繩子綁住腳後跟。 'རུ་རྟས་ཉམས་'(ru rtas nyams):因角而衰弱。 'རྟས་རྒྱས་པ།'(rtas rgyas pa):因角而增長。 'གནས་སུ་རྟོལ།'(gnas su rtol):到達目的地。 'སླེབས་པ།'(sleb pa):到達。 'མོང་རྟུལ་'(mong rtul):遲鈍。 'རྟུལ་པ་'(rtul pa):粗糙(梵文:རཱ་ཀྲ་ས,天城體:राक्रस,羅馬擬音:rākrasa,字面意思:粗糙)。 'སྙིང་སྟོབས་ཆེ་བ།'(snying stobs che ba):勇敢。 'ཕོད་རྟེན་'(phod rten):勇氣的來源。 'རྟེན་འབྲེལ།'(rten 'brel):緣起。 'མཆོད་རྟེན་'(mchod rten):佛塔。 'རྟ་བབས་'(rta babs):驛站。 'བྱ་མ་ཉན་'(bya ma nyan):信使。 'མནའམ་བང་ཆེན།'(mna'am bang chen):誓言或信使。 'རྟ།'(rta):馬。 'རྟ་ཐུལ་'(rta thul):馴服的馬。 'རྟ་དབྱངས་'(rta dbyangs):馬的叫聲。 'རྟོག་གེ་པ།'(rtog ge pa):邏輯學家。 'མི་གཙང་བི་ཊ།'(mi gtsang bi ṭa):不凈之處(梵文:བི་ཊ,天城體:विट,羅馬擬音:viṭa,字面意思:不凈)。 'རྟུག་སོགས་རྣམ་རྟོག་'(rtug sogs rnam rtog):糞便等分別念。 'ལྷ་རྟེན་'(lha rten):神像。 'འཇིག་རྟེན།'('jig rten):世界(梵文:བི་ཀལྤ,天城體:विकल्प,羅馬擬音:vikalpa,字面意思:分別)。 'ར་བཏགས་ཏའོ།'(ra btags ta'o):字首 'ར་'(ra)。 'ལྟོ་ས་འགྲོའི་ལྟག་'(lto sa 'gro'i ltag):腹行生物的背部(梵文:ཀྲྀ་ཀཱ་ཊི་ཀ པ་དེ་ཏ་ཐཱ,天城體:कर्कटिका पादेत तथा,羅馬擬音:kṛkāṭika pāde ta tathā,字面意思:螃蟹的腳等)。 'ལྟ་བུ།'(lta bu):例如。 'ལྟོ་འཕྱེའི་ཨུ་ར་ག'(lto 'phye'i u ra ga):蛇的腹部。

【English Translation】 Tibetan vocabulary: 'ཏ་ལ།' (ta la) and 'སམ་' (sam), according to grammatical rules, 'ར་' (ra) should not be added after them, this is what is said in grammar books. 'ཤང་ཤང་ཏེའུ་ཏེ་ཏེ་བརྡུངས།' (shang shang te'u te te brdungs) is an onomatopoeic word or expression. 'འོན་ཏང་' ('on tang) and 'འོན་ཀྱང་' ('on kyang)', both mean the same, both meaning 'however' or 'but'. 'ལིང་ཏོག་' (ling tog) only refers to the syllable 'ཏ་' (ta). 'གཏན་གྱི་བསམ་གཏན་' (gtan gyi bsam gtan): Meditation (Sanskrit: ध्यान,IAST: dhyāna, Literal meaning: Meditation). 'གཏན་ཚིག་' (gtan tshig): Cause (Sanskrit: हेतु,IAST: hetu, Literal meaning: Cause). 'གཏམ་' (gtam): Speech (Sanskrit: कथा,IAST: kathā, Literal meaning: Speech). For the word 'གཏུན་' (gtun), some ancient versions seem to have added 'ར་' (ra) before 'ན་' (na). 'བུ་ལག་གཏད་' (bu lag gtad): To give, to entrust (Sanskrit: अर्पिता,IAST: arpitā, Literal meaning: Given). 'གཏུན་ཤིང་གཏུབས།' (gtun shing gtubs): To chop wood. 'བརྡུང་གཏག་གཏོང་' (brdung gtag gtong) and 'གཏང་' (gtang): To give (Sanskrit: द्याग,IAST: dyāga, Literal meaning: Giving). 'རག་གཏོང་།' (rag gtong): To give help. 'གཏེར་ནི་' (gter ni): Treasure (Sanskrit: धि,IAST: dhi, Literal meaning: Treasure). 'མཛོད་ཡོངས་གཏམས་' (mdzod yongs gtams): Full of treasures, 'ཐ་རམ་ཟེར་' (tha ram zer) means full or entrusted. 'གཏོར་བ་' (gtor ba): Offering (Sanskrit: लि,IAST: li, Literal meaning: Offering). 'ཟན་གཏོར།' (zan gtor): Food offering (Sanskrit: अभिगृण,IAST: abhigṛṇa, Literal meaning: Accept). 'ནོར་གྱི་གཏའ་མ་' (nor gyi gta' ma), 'གཏེང་པ་' (gteng pa), 'གཏའ་' (gta'): These three words mean the same, referring to a pledge. For example, in the Vinaya it says: 'Pledges should be taken proportionally'. 'གཏན་པ་མེད་པའི་སྦྱིན་གཏོང་བཏང་།' (gtan pa med pa'i sbyin gtong btang): Unconditional giving. 'གཏུམ་' (gtum): Fierce (Sanskrit: चण्ड,IAST: caṇḍa, Literal meaning: Fierce). 15-704 'པོའི་རུང་ཁུས་ཟ་བའང་ཟེར།' (po'i rung khus za ba'ang zer): Also refers to being consumed by anger. 'ཞབས་གཏུགས་' (zhabs gtugs): To touch (Sanskrit: पृष्ट,IAST: pṛṣṭa, Literal meaning: Touched). 'ཟད་པའི་གཏུགས།' (zad pa'i gtugs): Exhausted contact. 'ལྷ་ཆེན་གཏོགས་འདོད་' (lha chen gtogs 'dod): To wish to connect with the great deities. 'གཞན་ལ་གཏོད།' (gzhan la gtod): To entrust to others. 'འབེན་ལ་གཏོད་' ('ben la gtod) and 'དམིགས་པ་གཏོད།' (dmigs pa gtod): To aim at a target. 'གཏི་མུག་' (gti mug): Ignorance. 'གཏོལ་མེད་' (gtol med): Helpless, or unaware. 'ཐབས་མེད་པའམ་རྒྱུས་མེད་པ།' (thabs med pa'am rgyus med pa): Helpless or unaware. 'འཚང་ནས་གཏོལ།' ('tshang nas gtol): To break through from the crowd. 'ཁྲག་གཏར་' (khrag gtar): Bloodletting. 'ཆུ་གཏིགས་' (chu gtigs) and 'གཏིག' (gtig): To drip water. 'སེ་གོལ་གཏོག་' (se gol gtog) and 'གཏོགས་ཀྱང་།' (gtogs kyang): To ring a bell. 'བཅོལ་བའི་གཏམས་' (bcol ba'i gtams): Entrusted fullness. 'གྲངས་ཀྱི་གཏམས།' (grangs kyi gtams): Numerical fullness. 'སྒོ་སྒོ་གླེགས།' (sgo sgo glegs): Door latch. 'གཏན་གཏིང་ཟབས་' (gtan gting zabs): Abyss. 'མུན་པ་གཏིབས།' (mun pa gtibs): Darkness covers. 'གཏོར་བླ་གོས་ཀྱི་ཤུབས།' (gtor bla gos kyi shubs): Cloth cover used in offering rituals. 'བུ་སྤོས་གཏུལ་' (bu spos gtul): Incense burner. 'རི་བོའི་གཏོས།' (ri bo'i gtos): The size of a mountain. 'གཏོས་མེ་ཆུང་ཞེས་པ་ལྟ་བུ།' (gtos me chung zhes pa lta bu): For example, 'the size is not small'. 'མགོ་གཏུམས་' (mgo gtums): Wearing a helmet. 'མཐའ་གཏུགས་' (mtha' gtugs): Touching the edge. 'ཁོངས་སུ་གཏོགས།' (khongs su gtogs): To belong to... 'གཏན་ལའང་འབེབས་སོགས་གས་ཙཎྜཱ་ལིའི།' (gtan la'ang 'bebs sogs gas tsaṇḍā li'i): Also used for fixing etc., like a caṇḍāla. 'གཏུམ་མོ་སོགས་དང་།' (gtum mo sogs dang): Tummo etc. 'སྨྲ་རྒྱན་ལས་མ་ཡེངས་པར་སེམས་གཏོད་པའང་གསུངས།' (smra rgyan las ma yengs par sems gtod pa'ang gsungs): It is also said in the Ornament of Speech that one should focus one's mind without distraction. 'འཕུལ་ཏའོ།' ('phul ta'o): Prefix 'ཏ་' (ta). 'སྒྲ་བཏགས་' (sgra btags): Naming a sound. 'མིང་བཏགས་' (ming btags): Naming. 'ཁ་བཏགས་བཏགས།' (kha btags btags): Offering a Khata. 'ཐགས་རན།' (thags ran): Loom. 'སྤྱིར་ཨུསྟརྐ།' (spyir ustarka): Common tool. 'བཏང་བློས་བཏང་' (btang blos btang): To abandon (Sanskrit: त्यक्त,IAST: tyakta, Literal meaning: Abandoned). 'སྔགས་བཏུ་བཏུས།' (sngags btu btus): To collect mantras (Sanskrit: समुच्चय,IAST: samuccaya, Literal meaning: Collection). 'སྲོལ་བཏོད་' (srol btod): To create a tradition. 'གདན་བཏིངས་' (gdan btings): To lay out a seat (Sanskrit: अवस्तार,IAST: avastāra, Literal meaning: Spreading out). 'ས་བོན་བཏབ།' (sa bon btab): To sow seeds (Sanskrit: उप्त,IAST: upta, Literal meaning: Sown). 'བཏང་མུ་ཙི་ལིནྡ།' (btang mu tsi linda): Name of a plant. 'བཟུང་རི་བོ།' (bzung ri bo): To grab a mountain. 'ཀླུས་ཀླུ་བཏང་ཟུང་ཡང་ངོ་།' (klus klu btang zung yang ngo): The Naga king releases the Naga, it is also like that. 'བཏེག་གསོལ་བཏབ་བཏུད།' (bteg gsol btab btud): To lift, to pray, to respect. 'ཞབས་ལ་བཏུད་པའང་།' (zhabs la btud pa'ang): Also refers to respecting the feet. 'བཏག་ཐ་ག་པའི།' (btag tha ga pa'i): Of the weaver... 'པོ་རྒྱས་བཏབ་' (po rgyas btab): To plant prosperity. 'བཟའ་བཏུང་རྩང་ནན་ཡང་ཟེར།' (bza' btung rtsang nan yang zer): Also refers to the abundance of food and drink. 'བཏུབ།' (btub): Can, able to. 'རུང་བ།' (rung ba): Suitable. 'སྤུ་བཏོགས་' (spu btogs): To pluck hair. 'རྩ་བཏོན་' (rtsa bton): To pull out roots. 'བཏགས་ཕྱེ་མར།' (btags phye mar): Tsampa with butter. 'ཤིང་བཏུལ།' (shing btul): To cut down trees. 'མགྲིན་པ་བཏེག་' (mgrin pa bteg): To lift the neck. 'གདང་ལ་བཏགས་པའང་།' (gdang la btags pa'ang): Also refers to hanging on a beam. Etc., 'ཏ་' (ta) with the prefix 'བ་' (ba). 'མི་རྟག་' (mi rtag): Impermanent. 'རྟབ་' (rtab): Quick. 'མི་རིངས་པའི་མ་རྟབས་པའང་།' (mi rings pa'i ma rtabs pa'ang): Not rushing, not hurrying. 'རྟོབ་དབང་' (rtob dbang): Power. 'བརྟུལ་' (brtul): Deceit (Sanskrit: मृदु,IAST: mṛdu, Literal meaning: Soft). 'བཏགས།' (btags): Attached. 'མི་རྟོག་ཡིད་' (mi rtog yid): Non-discriminating mind (Sanskrit: अनुसर,IAST: anusara, Literal meaning: Following). 'རྟོན་རྟོགས་' (rton rtogs): Reliance, understanding (Sanskrit: अवरोध,IAST: avarodha, Literal meaning: Obstruction). 'ལྡན་རྟོགས།' (ldan rtogs): Possessing understanding. 'ག་ཏི་བློ་གྲོས།' (ga ti blo gros): Wisdom (Sanskrit: गति,IAST: gati, Literal meaning: Going). 'རྟག་ཏུ་' (rtag tu): Always. 'རྟ་ལ་རྟིའུ་' (rta la rti'u): Horse's hoof. 'རྟིང་པ་' (rting pa): Heel (Sanskrit: पार्ष्णि,IAST: pārṣṇi, Literal meaning: Heel). 15-705 'སྐྱེས།' (skyes): Born. 'རྟོལ་གོག་' (rtol gog): Old shoes. 'རྟིང་པ་རྟོད་པས་བཅིངས།' (rting pa rtod pas bcings): Heel tied with rope. 'རུ་རྟས་ཉམས་' (ru rtas nyams): Weakened by horns. 'རྟས་རྒྱས་པ།' (rtas rgyas pa): Increased by horns. 'གནས་སུ་རྟོལ།' (gnas su rtol): To arrive at the destination. 'སླེབས་པ།' (sleb pa): To arrive. 'མོང་རྟུལ་' (mong rtul): Dull. 'རྟུལ་པ་' (rtul pa): Rough (Sanskrit: राक्रस,IAST: rākrasa, Literal meaning: Rough). 'སྙིང་སྟོབས་ཆེ་བ།' (snying stobs che ba): Brave. 'ཕོད་རྟེན་' (phod rten): Source of courage. 'རྟེན་འབྲེལ།' (rten 'brel): Dependent origination. 'མཆོད་རྟེན་' (mchod rten): Stupa. 'རྟ་བབས་' (rta babs): Relay station. 'བྱ་མ་ཉན་' (bya ma nyan): Messenger. 'མནའམ་བང་ཆེན།' (mna'am bang chen): Oath or messenger. 'རྟ།' (rta): Horse. 'རྟ་ཐུལ་' (rta thul): Tamed horse. 'རྟ་དབྱངས་' (rta dbyangs): Horse's neigh. 'རྟོག་གེ་པ།' (rtog ge pa): Logician. 'མི་གཙང་བི་ཊ།' (mi gtsang bi ṭa): Impure place (Sanskrit: विट,IAST: viṭa, Literal meaning: Impure). 'རྟུག་སོགས་རྣམ་རྟོག་' (rtug sogs rnam rtog): Excrement etc. and discrimination. 'ལྷ་རྟེན་' (lha rten): Deity statue. 'འཇིག་རྟེན།' ('jig rten): World (Sanskrit: विकल्प,IAST: vikalpa, Literal meaning: Discrimination). 'ར་བཏགས་ཏའོ།' (ra btags ta'o): Prefix 'ར་' (ra). 'ལྟོ་ས་འགྲོའི་ལྟག་' (lto sa 'gro'i ltag): The back of a crawling creature (Sanskrit: कर्कटिका पादेत तथा,IAST: kṛkāṭika pāde ta tathā, Literal meaning: Crab's foot etc.). 'ལྟ་བུ།' (lta bu): For example. 'ལྟོ་འཕྱེའི་ཨུ་ར་ག' (lto 'phye'i u ra ga): The belly of a snake.


ལྟེ་བར་ན་བྷི། ལྟད་མོ་ཀོ་ཏུ་ཧ་ལ། ལྟ། དྲྀཥྚ། །ལྟོ་ཀུཀྵི། བ་ལྟོ་ཡིས་ལྟེར་གྱིས་བཀང་། །བུ་ལྟར་འགྲངས་ལྟོགས་ད་ལྟ་ལྟོས། །ལྟར་སྣང་ལྟག་ཆོད་ལྟ་ དྲིཥྚ། ལོག་གི །ལྟུང་བ་ཨཱ་བརྞི། ལྟས་ཤ་ཀུ་ནི། ངན་རྨེ་ངན་ཡང་ཟེར། ལྟ་ཅི་སྨོས། །ལྟེང་རྒྱས་ལྟེང་ཀ་ཨུ་ནུ་བི་ལོ། ལྟེམ་གྱིས་ཨུ་ར་ག བཀང་། །རེ་ལྟོས་ལྟ་ཞོག་མདའ་ཡི་ལྟོང་། ། ལྟར་པེ་སི། མངལ་དུ། ལྟར་ལྟེམ་ཀྱང་ལར་ལེགས་པའི་དོན་ལ་ལྟོས་སོགས། བཏགས་ལྟའོ། །སྟོན་པའི་བཞུགས་སྟངས་བཀུར་སྟི་སངྐཱ་ར། སྟོབ། འབྲིམ་པའི་སྟེར་པ། །སྟེས་དབང་སྟབས་ཤུགས། མུ་མུར་འདུག་ཀྱང་ཟེར། སྟེམས་ བྱད་སྟེམས་ཀྱིས། །མི་སྟོ་ལྟ་དྲིཥྚི། སྟངས་མེ་སྟག་སྟེགས། །སྟ་གོན་སྟོང་གྲོགས་ཤ་སྟག་བྱེད། །གཞོགས་ཟུར་མིག་ལྟ་བུའི་སྒེག་ཆོས། སྟགས་སྟང་སྟབས་སྟ་ཀུཀྵི་དཔྱི་མགོ ཟུར་སྟོན། །སྟོད་ལུས་སོགས་ཀྱིས། ལ་སྟན་ནི་ཥ་ད་ན་གདན། 15-706 དང་མངལ་མ་སྟེན། སེ་བ། །སྟོན་དཔྱིད་གང་སྟོང་ཡ་སྟགས་མདོས་སོགས་ལ། སྟོང་། ས་ཧ་སྲ། གྲངས། །སྟིམ་བྱེད་སོ་སྟོར་སྟོར་མི་གཙང་འབབ་པའི། ཁུང་དང་། །སྟང་དངུལ་རྡོ། ཟིལ་སྟབས་ཐབས་གཅིག་པ། གཅིག་ སྟར་རྒྱུས་སྟེང་། ཨུ་པ་རི། །ཤིང་ལྟག་སྟུག་མཐུག་པའི་དོན་གྷ་ན། ཁྲོད་སྟོབས་ཅན་རྩལ་གྱི། སྟག་བྱཱ་གྲ། །དགྲ་པརྴུ། སྟ་སྟ་རེ་སྟེའུ་སྟོར། བོར་བ། །སྟར་ཞུན་སྟར་ཁའི་སྟོན་མོ་སྟེར། ད་དཱ་ ཏི། །སྟོང་ཤཱུ་ནྱ་ཏཱ། པ་སྟོང་ཉིད་སར་བྱིན་ལེན་སྟོབས་དང་། སྟར་བུ་དང་། བསྟི་སྟངས་སོགས་གསུམ་པོའང་། བཏགས་ཏའོ། ། བརྟག་ཀལྤ། དཔྱད་གནས་སྡྱ་བི་ར། བརྟན་ཀུན་བརྟགས་ཕ་ལྤི་ཏ། བརྟགས། སུ་པ་རཱིཀྵ། བརྟགས་པ་གུས་པའམ་སྒྲིམས་པ། །ཡིད་བརྟན་བརྟད་གློ་བུར་དུ། པ་ཨརྤི་ཀ བརྟུལ་པྲ་ཏ། དཔེར་ན་ཤ་ཟ་བའི་སྤྱོད་པ་བརྟུལ་ནས་མི་མི་ཟ་བའི་སྤྱོད་པ་ལ་ཞུགས་པ་ལྟ་བུ་ལའོ། །ཞུགས་ ཆ་བྱད་འཆང་བའི། བརྟན། སྡྱི་ར། །སྦུབས་བརྟོལ་བ་འཕུལ་མེད་པའོ། །བརྟུན་པ་བརྩོན་པའོ། །སྤྱི་བརྟོལ་དཔྲལ་ཀོམ་ཐུག་པའམ་ངོ་ཚ་ཆུང་བ། བརྟབས། །ཡོངས་འདུ་ས་བརྟོལ་བརྟག་པ་བརྟུལ། བསྡུས་པའམ་འཇམ་པ། །བརྟེན་ པ་ལ་བརྟེན་ཕུར་བུར་བརྟོད། །བས་འཕུལ་ར་མགོ་བླུན་པའི་རྨོངས་བརྟུལ་དང་། སྨྲ་རྒྱན་ལས། བརྟུལ་ཕོད། བློག་སྣ་བརྟུངས་པ་སོགས་ལའང་བཤད། ལྡན་ཏའོ། །བལྟོས་པ་བལྟོས་ཆེས་ལྟར་རུང་བལྟས། །བལྟ་བྱ་སྐུ་བལྟམས་ཛཱ་ཏ། 15-707 སྐྱེས་པའི་འཁྲུངས་པ། གོས་བལྟབ་སོགས། །བས་འཕུལ་ལ་གང་བའི་དོན་བལྟམས་པ་སོགས། མགོ་ལྡན་ཏའོ། །བསྟི་སྟངས་བསྟུད་བསྐྱར་བ། མས་བསྟིམ་གནས་ངལ་བསོ་བའི། བསྟར། གཟབས་པའི་བྱི་དོར་ལེགས་པར་བྱས་པ་དང་། སྤྲོས་པ་སེམས་བསྒོམ་པ་དང་། ཡོད་པ་སོགས་ལའང་འཇུག་པར་གསུངས། །ཐུབ་བསྟན་དང་བསྟུན་བསྟོད་སཏྲོ

【現代漢語翻譯】 ལྟེ་བར་ན་བྷི། (藏文) 中心,臍。 ལྟད་མོ་ཀོ་ཏུ་ཧ་ལ། (藏文) 戲劇,娛樂。 ལྟ། (藏文) དྲྀཥྚ། (梵文天城體) dṛṣṭa (梵文羅馬擬音) दृश्य (漢語字面意思) 看見。 ལྟོ་ཀུཀྵི། (藏文) 腹部,肚子。 བ་ལྟོ་ཡིས་ལྟེར་གྱིས་བཀང་། (藏文) 用食物將肚子填滿。 བུ་ལྟར་འགྲངས་ལྟོགས་ད་ལྟ་ལྟོས། (藏文) 像孩子一樣吃飽,現在看看飢餓。 ལྟར་སྣང་ལྟག་ཆོད་ལྟ་ (藏文) དྲྀཥྚ། (梵文天城體) dṛṣṭa (梵文羅馬擬音) दृश्य (漢語字面意思) 看見,觀察。 ལོག་གི (藏文) 錯誤,邪惡。 ལྟུང་བ་ཨཱ་བརྞི། (藏文) 墮落,罪過。 ལྟས་ཤ་ཀུ་ནི། (藏文) 預兆,鳥。 ངན་རྨེ་ངན་ཡང་ཟེར། (藏文) 也說是壞兆頭,壞預兆。 ལྟ་ཅི་སྨོས། (藏文) 還用說什麼呢? ལྟེང་རྒྱས་ལྟེང་ཀ་ཨུ་ནུ་བི་ལོ། (藏文) 腫脹,膨脹。 ལྟེམ་གྱིས་ཨུ་ར་ག (藏文) བཀང་། (藏文) 用腫脹填滿。 རེ་ལྟོས་ལྟ་ཞོག་མདའ་ཡི་ལྟོང་། (藏文) 希望,期待,箭的空心部分。 ལྟར་པེ་སི། (藏文) 像,如同。 མངལ་དུ། (藏文) 在子宮裡。 ལྟར་ལྟེམ་ཀྱང་ལར་ལེགས་པའི་དོན་ལ་ལྟོས་སོགས། (藏文) 像腫脹一樣,通常與好的意義相關。 བཏགས་ལྟའོ། (藏文) 附加的觀察。 སྟོན་པའི་བཞུགས་སྟངས་བཀུར་སྟི་སངྐཱ་ར། (藏文) 導師的坐姿,尊敬的姿勢。 སྟོབ། (藏文) འབྲིམ་པའི་སྟེར་པ། (藏文) 給予,佈施。 སྟེས་དབང་སྟབས་ཤུགས། (藏文) 偶然,機會,力量。 མུ་མུར་འདུག་ཀྱང་ཟེར། (藏文) 也說是持續不斷地存在。 སྟེམས་ (藏文) བྱད་སྟེམས་ཀྱིས། (藏文) 用裝飾,用魅力。 མི་སྟོ་ལྟ་དྲྀཥྚི། (藏文) 不要看,दृष्टि (梵文天城體) dṛṣṭi (梵文羅馬擬音) दृष्टि (漢語字面意思) 觀點,見解。 སྟངས་མེ་སྟག་སྟེགས། (藏文) 姿勢,火花,平臺。 སྟ་གོན་སྟོང་གྲོགས་ཤ་སྟག་བྱེད། (藏文) 準備,完全是空的朋友。 གཞོགས་ཟུར་མིག་ལྟ་བུའི་སྒེག་ཆོས། (藏文) 側面,角落,像眼睛一樣的魅力。 སྟགས་སྟང་སྟབས་སྟ་ཀུཀྵི་དཔྱི་མགོ ཟུར་སྟོན། (藏文) 姿勢,方式,腹部,臀部,角落。 སྟོད་ལུས་སོགས་ཀྱིས། (藏文) 用上半身等。 ལ་སྟན་ནི་ཥ་ད་ན་གདན། (藏文) 在墊子上,निषदन (梵文天城體) niṣadana (梵文羅馬擬音) निषदन (漢語字面意思) 座位,墊子。 དང་མངལ་མ་སྟེན། (藏文) 不要依賴子宮。 སེ་བ། (藏文) 服務,侍奉。 སྟོན་དཔྱིད་གང་སྟོང་ཡ་སྟགས་མདོས་སོགས་ལ། (藏文) 秋天,春天,任何空虛,標誌,朵瑪等。 སྟོང་། (藏文) ས་ཧ་སྲ། (藏文) གྲངས། (藏文) 空, शून्य (梵文天城體) śūnya (梵文羅馬擬音) शून्य (漢語字面意思) 空性,數字。 སྟིམ་བྱེད་སོ་སྟོར་སྟོར་མི་གཙང་འབབ་པའི། (藏文) 吸收,每個掉落,掉落的不乾淨的。 ཁུང་དང་། (藏文) 洞穴。 སྟང་དངུལ་རྡོ། (藏文) 錢,銀,石頭。 ཟིལ་སྟབས་ཐབས་གཅིག་པ། (藏文) 光芒,方式,相同的方法。 གཅིག་ (藏文) སྟར་རྒྱུས་སྟེང་། (藏文) 一個,在連續的線上。 ཨུ་པ་རི། (藏文) उपरि (梵文天城體) upari (梵文羅馬擬音) उपरि (漢語字面意思) 在上面。 ཤིང་ལྟག་སྟུག་མཐུག་པའི་དོན་གྷ་ན། (藏文) 樹的後面,厚,密,घन (梵文天城體) ghana (梵文羅馬擬音) घन (漢語字面意思) 濃密。 ཁྲོད་སྟོབས་ཅན་རྩལ་གྱི། (藏文) 在強大力量之中。 སྟག་བྱཱ་གྲ། (藏文) बाघ (梵文天城體) vyāghra (梵文羅馬擬音) व्याघ्र (漢語字面意思) 老虎。 དགྲ་པརྴུ། (藏文) 敵人,斧頭。 སྟ་སྟ་རེ་སྟེའུ་སྟོར། (藏文) 斧頭,小斧頭,丟失。 བོར་བ། (藏文) 丟失。 སྟར་ཞུན་སྟར་ཁའི་སྟོན་མོ་སྟེར། (藏文) 連續,融化,連續的嘴,展示,給予。 ད་དཱ་ (藏文) ཏི། (藏文) ददाति (梵文天城體) dadāti (梵文羅馬擬音) ददाति (漢語字面意思) 現在給予。 སྟོང་ཤཱུ་ནྱ་ཏཱ། (藏文) शून्यता (梵文天城體) śūnyatā (梵文羅馬擬音) शून्यता (漢語字面意思) 空性。 པ་སྟོང་ཉིད་སར་བྱིན་ལེན་སྟོབས་དང་། (藏文) 空性,給予,接受,力量。 སྟར་བུ་དང་། (藏文) 連續的線。 བསྟི་སྟངས་སོགས་གསུམ་པོའང་། (藏文) 姿勢等三種。 བཏགས་ཏའོ། (藏文) 附加的。 བརྟག་ཀལྤ། (藏文) कल्प (梵文天城體) kalpa (梵文羅馬擬音) कल्प (漢語字面意思) 劫波,考察。 དཔྱད་གནས་སྡྱ་བི་ར། (藏文) 考察的地方。 བརྟན་ཀུན་བརྟགས་ཕ་ལྤི་ཏ། (藏文) 穩定,所有考察的。 བརྟགས། (藏文) सुपरीक्ष (梵文天城體) suparīkṣa (梵文羅馬擬音) सुपरीक्ष (漢語字面意思) 考察,檢查。 བརྟགས་པ་གུས་པའམ་སྒྲིམས་པ། (藏文) 考察,尊敬或謹慎。 ཡིད་བརྟན་བརྟད་གློ་བུར་དུ། (藏文) 信任,突然地。 པ་ཨརྤི་ཀ (藏文) अर्पित (梵文天城體) arpita (梵文羅馬擬音) अर्पित (漢語字面意思) 給予,奉獻。 བརྟུལ་པྲ་ཏ། (藏文) व्रत (梵文天城體) vrata (梵文羅馬擬音) व्रत (漢語字面意思) 誓言,例如從吃肉的行為轉變為不吃肉的行為。 ཞུགས་ (藏文) ཆ་བྱད་འཆང་བའི། (藏文) 進入,持有特徵的。 བརྟན། (藏文) स्थिर (梵文天城體) sthira (梵文羅馬擬音) स्थिर (漢語字面意思) 穩定。 སྦུབས་བརྟོལ་བ་འཕུལ་མེད་པའོ། (藏文) 穿透的,沒有阻礙的。 བརྟུན་པ་བརྩོན་པའོ། (藏文) 努力,勤奮。 སྤྱི་བརྟོལ་དཔྲལ་ཀོམ་ཐུག་པའམ་ངོ་ཚ་ཆུང་བ། (藏文) 公開的,額頭接觸或不知羞恥。 བརྟབས། (藏文) ཡོངས་འདུ་ས་བརྟོལ་བརྟག་པ་བརྟུལ། (藏文) 完全聚集,穿透,考察,馴服。 བསྡུས་པའམ་འཇམ་པ། (藏文) 聚集或柔和。 བརྟེན་ (藏文) པ་ལ་བརྟེན་ཕུར་བུར་བརྟོད། (藏文) 依賴,依賴於柱子。 བས་འཕུལ་ར་མགོ་བླུན་པའི་རྨོངས་བརྟུལ་དང་། (藏文) 字首,愚蠢的無知和馴服。 སྨྲ་རྒྱན་ལས། (藏文) 在修辭中。 བརྟུལ་ཕོད། (藏文) བློག་སྣ་བརྟུངས་པ་སོགས་ལའང་བཤད། (藏文) 也解釋為隱藏,掩蓋等。 ལྡན་ཏའོ། (藏文) 具有。 བལྟོས་པ་བལྟོས་ཆེས་ལྟར་རུང་བལྟས། (藏文) 依賴,非常依賴,可以觀察。 བལྟ་བྱ་སྐུ་བལྟམས་ཛཱ་ཏ། (藏文) जात (梵文天城體) jāta (梵文羅馬擬音) जात (漢語字面意思) 出生,誕生。 སྐྱེས་པའི་འཁྲུངས་པ། (藏文) 出生,誕生。 གོས་བལྟབ་སོགས། (藏文) 摺疊衣服等。 བས་འཕུལ་ལ་གང་བའི་དོན་བལྟམས་པ་སོགས། (藏文) 字首,充滿意義的誕生等。 མགོ་ལྡན་ཏའོ། (藏文) 具有。 བསྟི་སྟངས་བསྟུད་བསྐྱར་བ། (藏文) 姿勢,連續,重複。 མས་བསྟིམ་གནས་ངལ་བསོ་བའི། (藏文) 吸收,休息的地方。 བསྟར། (藏文) གཟབས་པའི་བྱི་དོར་ལེགས་པར་བྱས་པ་དང་། (藏文) 謹慎地做好清潔和整理。 སྤྲོས་པ་སེམས་བསྒོམ་པ་དང་། (藏文) 擴充套件,冥想。 ཡོད་པ་སོགས་ལའང་འཇུག་པར་གསུངས། (藏文) 也說是存在等。 ཐུབ་བསྟན་དང་བསྟུན་བསྟོད་སཏྲོ (藏文) Nabhi (Sanskrit): Center, navel. Kotuhala (Sanskrit): Drama, entertainment. Lta (Tibetan): Dṛṣṭa (Sanskrit): To see, to observe. Kukṣi (Sanskrit): Abdomen, belly. 'ba lto yis lter gyis bkang (Tibetan): Filling the belly with food. Bu ltar 'grangs ltogs da lta ltos (Tibetan): Satiated like a child, now look at hunger. Ltar snang ltag chod lta (Tibetan): Dṛṣṭa (Sanskrit): Seeing, observing. Log gi (Tibetan): Wrong, evil. Ltung ba Ābarṇi (Tibetan): Fall, sin. Ltas sha ku ni (Tibetan): Omen, bird. Ngan rme ngan yang zer (Tibetan): Also said to be bad omen, bad sign. Lta ci smos (Tibetan): What more to say? Lteng rgyas lteng ka Unu bi lo (Tibetan): Swelling, bloating. Ltem gyis U ra ga (Tibetan): Bkang (Tibetan): Filling with swelling. Re ltos lta zhog mda' yi ltong (Tibetan): Hope, expectation, the hollow part of an arrow. Ltar pe si (Tibetan): Like, as. Mngal du (Tibetan): In the womb. Ltar ltem kyang lar legs pa'i don la ltos sogs (Tibetan): Like swelling, usually related to good meaning. Btags lta'o (Tibetan): Additional observation. Ston pa'i bzhugs stangs bkur sti sangkāra (Tibetan): The posture of the teacher, respectful posture. Stob (Tibetan): 'Brim pa'i ster pa (Tibetan): Giving, donation. Stes dbang stabs shugs (Tibetan): Chance, opportunity, power. Mu mur 'dug kyang zer (Tibetan): Also said to be continuously present. Stems (Tibetan): Byad stems kyis (Tibetan): With decoration, with charm. Mi sto lta dṛṣṭi (Tibetan): Dṛṣṭi (Sanskrit): Do not look, view, opinion. Stangs me stag stegs (Tibetan): Posture, spark, platform. Sta gon stong grogs sha stag byed (Tibetan): Preparation, completely empty friend. Gzhogs zur mig lta bu'i sgeg chos (Tibetan): Side, corner, charm like an eye. Stags stang stabs sta kukṣi dpyi mgo zur ston (Tibetan): Posture, manner, abdomen, hip, corner. Stod lus sogs kyis (Tibetan): With the upper body etc. La stan niṣadana gdan (Tibetan): Niṣadana (Sanskrit): On the mat, seat. Dang mngal ma sten (Tibetan): Do not rely on the womb. Se ba (Tibetan): Service, serving. Ston dpyid gang stong ya stags mdos sogs la (Tibetan): Autumn, spring, any emptiness, sign, Torma etc. Stong (Tibetan): Śūnya (Sanskrit): Empty, zero, number. Stim byed so stor stor mi gtsang 'bab pa'i (Tibetan): Absorbing, each falling, falling unclean. Khung dang (Tibetan): Hole. Stang dngul rdo (Tibetan): Money, silver, stone. Zil stabs thabs gcig pa (Tibetan): Radiance, manner, same method. Gcig (Tibetan): Star rgyus steng (Tibetan): One, on a continuous line. Upari (Sanskrit): Above. Shing ltag stug mthug pa'i don ghana (Tibetan): Ghana (Sanskrit): Behind the tree, thick, dense. Khrod stobs can rtsal gyi (Tibetan): In the midst of great power. Stag vyāghra (Tibetan): Vyāghra (Sanskrit): Tiger. Dgra parśu (Tibetan): Enemy, axe. Sta sta re ste'u stor (Tibetan): Axe, small axe, lost. Bor ba (Tibetan): Lost. Star zhun star kha'i ston mo ster (Tibetan): Continuous, melt, continuous mouth, show, give. Da dādāti (Tibetan): Dadāti (Sanskrit): Now give. Stong śūnyatā (Tibetan): Śūnyatā (Sanskrit): Emptiness. Pa stong nyid sar byin len stobs dang (Tibetan): Emptiness, giving, receiving, power. Star bu dang (Tibetan): Continuous line. Bsti stangs sogs gsum po'ang (Tibetan): Posture etc. three. Btags ta'o (Tibetan): Attached. Brtag kalpa (Tibetan): Kalpa (Sanskrit): Kalpa, to examine. Dpyad gnas sdya bi ra (Tibetan): Place to examine. Brtan kun brtags pha lpi ta (Tibetan): Stable, all examined. Brtags (Tibetan): Suparīkṣa (Sanskrit): Examined, checked. Brtags pa gus pa'am sgrim pa (Tibetan): Examination, respect or caution. Yid brtan brtad glo bur du (Tibetan): Trust, suddenly. Arpita (Sanskrit): Given, dedicated. Brtul vrata (Tibetan): Vrata (Sanskrit): Vow, for example, changing from eating meat to not eating meat. Zhugs (Tibetan): Cha byad 'chang ba'i (Tibetan): Entering, holding characteristics. Brtan (Tibetan): Sthira (Sanskrit): Stable. Sbub brtol ba 'phul med pa'o (Tibetan): Pierced, without obstruction. Brtun pa brtson pa'o (Tibetan): Diligence, effort. Spyi brtol dpral kom thug pa'am ngo tsha chung ba (Tibetan): Public, forehead touching or shameless. Brtabs (Tibetan): Yongs 'du sa brtol brtag pa brtul (Tibetan): Completely gathered, pierced, examined, tamed. Bsdus pa'am 'jam pa (Tibetan): Gathered or gentle. Brten (Tibetan): Pa la brten phur bur brtod (Tibetan): Relying, relying on the pillar. Bas 'phul ra mgo blun pa'i rmongs brtul dang (Tibetan): Prefix, foolish ignorance and tamed. Smra rgyan las (Tibetan): In rhetoric. Brtul phod (Tibetan): Blog sna brtungs pa sogs la'ang bshad (Tibetan): Also explained as hiding, concealing etc. Ldan ta'o (Tibetan): Having. Bltos pa bltos ches ltar rung bltas (Tibetan): Relying, very relying, can be observed. Bltas bya sku bltams jāta (Tibetan): Jāta (Sanskrit): To be born, birth. Skyes pa'i 'khrungs pa (Tibetan): Birth, born. Gos bltab sogs (Tibetan): Folding clothes etc. Bas 'phul la gang ba'i don bltams pa sogs (Tibetan): Prefix, birth etc. full of meaning. Mgo ldan ta'o (Tibetan): Having. Bsti stangs bstud bskyar ba (Tibetan): Posture, continuous, repeated. Mas bstim gnas ngal bso ba'i (Tibetan): Absorbing, place of rest. Bstar (Tibetan): Gzab pa'i byi dor legs par byas pa dang (Tibetan): Carefully cleaning and tidying up. Spros pa sems bsgom pa dang (Tibetan): Expansion, meditation. Yod pa sogs la'ang 'jug par gsungs (Tibetan): Also said to be existence etc. Thub bstan dang bstun bstod stro (Tibetan)

【English Translation】 Nabhi (Sanskrit): Center, navel. Kotuhala (Sanskrit): Drama, entertainment. Lta (Tibetan): Dṛṣṭa (Sanskrit): To see, to observe. Kukṣi (Sanskrit): Abdomen, belly. 'ba lto yis lter gyis bkang (Tibetan): Filling the belly with food. Bu ltar 'grangs ltogs da lta ltos (Tibetan): Satiated like a child, now look at hunger. Ltar snang ltag chod lta (Tibetan): Dṛṣṭa (Sanskrit): Seeing, observing. Log gi (Tibetan): Wrong, evil. Ltung ba Ābarṇi (Tibetan): Fall, sin. Ltas sha ku ni (Tibetan): Omen, bird. Ngan rme ngan yang zer (Tibetan): Also said to be bad omen, bad sign. Lta ci smos (Tibetan): What more to say? Lteng rgyas lteng ka Unu bi lo (Tibetan): Swelling, bloating. Ltem gyis U ra ga (Tibetan): Bkang (Tibetan): Filling with swelling. Re ltos lta zhog mda' yi ltong (Tibetan): Hope, expectation, the hollow part of an arrow.


་ཏྲ། པ་འོས་བསྟེན། སེ་བ། །བསྟང་བས་མགོན་དང་གྲོགས་ཀྱིས་མ་བཟུང་བ། མ་བཟུང་བསྟན་ཤསཏྲ། ཆོས་བསྟན། དེ་ཤ་ན། །ཐག་བསྟུངས་ཐུང་དུ། སྣ་བསྟད་བླུན་པོའི་བརྡ་རྙིང་། འགྲོ་ཆས་བསྟད། །བསྟིང་སུན་འབྱིན་པའི་ཚིག་སྟེ། མི་ངན་པ་ལ་མི་ཡ་མཚན་ཞེས་བརྗོད་པ་ལྟ་བུའོ། །ཚིག་བསྟིམས་ཐིམ་པར། པས་མི་ སྨྲ་བརྒྱན་ལས་བྱེད་པའི་བསྟོངས་པ་ལ་བས་འཕུལ་དགོས་པར་གསུངས། སྟོངས་ཀྱང་། །བསྟིར་མེད་མནར་མེད་དམ་ངལ་བསོ་མེད་པ། མངོན་བསྟོད་གསུང་པ་ལ་མངོན་པར། བྱིན་ལེན་བསྟབས། བྲིམས་པའམ་བྱིན་པ། །བས་འཕུལ་ ས་མགོ་ལྡན་ཏ་འོ། །ཐུན་མོང་ཐུ་བོ་ཐ་གྲུ་ཆེ། ། རྒྱ་ཁྱོན་ཡིན་ལ། དེ་མ་ཐག་གྲུའང་ཟེར། །ཐུ་མི་ཐོར་དོ་ཀེར་ཅན་ལ་ཡང་ཟེར། ཅོག་ཐུར་ཚུགས་དང་། །ཐ་མ་ཐ་ན་ཐྲིག་འདུལ་ བ་ལུང་ལས་ལྷམ་གྱི་སྒྲ་སྐད། ཐྲིག་སྒྲ། །ཐུར་དང་ཐ་མལ་ཐ་རྐྱང་ངོ་། །མཐོ་རིས་གོ མཐའ་དག་ས་ཀ་ལ། མཐའ་ཀླས་མཐོང་། དྲྀཥྚ། །མཐར་མུར་ཐུག་ཀྱང་ཟེར། ཐུག་ནུས་མཐུ་ཨ་ནུ་བྷ་བ། 15-708 མཐུན་ཨ་ནུ་ཀུ་ལ། མི་པྲ་ཏི་བཱུ་ལ། མཐུན། །ལག་འདྲག་མཐིལ་ཀྱང་ཟེར། མཐིལ་ཏ་ལ། མཐེ་ཨ་གུཥྚ། བོང་མཐེའུ་ཀ་ནིཥྛ། ཆུང་། །མཐོན་དང་མཐོན་ཨིནྡྲ་ནཱི་ལ། མཐིང་མཐང་ཨནྟརྦ་ས། གོས་མཐར། །མཐར་ གྱིས་རིམ་གྱིས། རྟ་མཐུར་མཐོ་ཧསྟ། གང་མཐོ། དཔངས་ཀྱི། །མཐོ་མཚམས་མཐོལ་སྨྲ་བའམ་མི་སྦེད་པ། བཤགས་མཐོ་ཡོར་མཐོང་། ཨུནྣ། །མཐོན་པོའི་རྒྱ་མཐོངས་མཐའ་འཁོབ་མཐའ། ཨནྟཱ །མཐིང་རིལ་མཐིང་ནཱི་ལ། ཁ་མས་འཕུལ་ ཐའོ། །འཐབ་ཀ་ལ་ཧ། མོར་འཐོན་ཡང་གྲོགས་སུ་འཐམས། བྱམས་པ། །སྤྲིན་འཐིབས་ག་ཧི་ཏ། ཆུ་འཐོར་འཐོར་འཐུང་དང་། །བློ་འཐུམས་མགོ་འཐུམས་དུ་བ་འཐུལ། དྷཱུ་མ་ཡ་ཏི། །སྲ་འཐས་འཐེམ་འཐེམས་ནན་ཏན་ འཐན། མི་འཐན་པོ་ལྟ་བུ། །ཆུ་འཐུངས་པ་པཽ། ཤ་ནས་འཐེན་ཞིང་འཐོགས། །སྨོད་ཚིག་འཐིང་སླད་འཐེན་ཐག་པ་འཐེན་པའོ། །པ་འཐད། ཨུ་པ་པ་ཏི། །ཟས་ལ་འཐུད་འཐུས་ཕྱེ་མར་འཐག །ཞྭ་འཐེང་ཁཉྫ། མལ་གོས་འཐེབ་ཀྱིས་འཐུ། ། མེ་ཏོག་འཐུ་བ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། །དུམ་བུ་འཐུད་སོགས་ནན་ཆགས་འཐེབས་པ་དང་། བཤགས་པའི་འཐོལ་བ་ལའང་རུང་བ། འས་འཕུལ་ཐའོ། །གཞན་དྲིང་ནོ་ཡ། མི་འཇོག་བཀའ་པྲ་མ་ ད། དྲིན་དྲན། སྨ་ར། །དྲི་གནྡྷ། མཆོག་དྲིལ་བུ་གྷཎྚཱ། བུ་དྲ་དྲ་ཧླ་ར། ཕྱེད། ཨདྡྷ་ཧཱ་ར། །སྔ་པཱུརྦཱ་ཧྞ། དྲོ་ཕྱི་ཨ་པ་རཱ་ཧྞ། དྲོ་དྲི་པྲ་ཤྣ། དྲི་པྲ་ཤྣོཏྟ་ར། ལན། །དྲང་དོན་གཡུ་ཤཱ་ཤྭ་ཏ། 15-709 དྲུང་དྲང་སོང་རྀ་ཥི། དྲུག་ཥ་ཊ། །ཁྲིམས་དྲལ་བཅོམ་པའམ་ཞིག་པ། ལྕམ་དྲལ་ཟས་དྲངས་དྲོངས། །དྲང་གནམ་པོ་ཟེར། པོའི་ཤིང་མཱུ་པ། དྲུང་དྲེའུ་སྟན་ཁྲ་བོའི་མིང་ཏེ་ལ་ལར་པར་བཏང་ཟེར་ལ། དེ་སང་བྲུམ་རྩེ་ཞེས་རྒྱ་ནག་སྐད་དུ་གྲགས་སོ། །རྔོག །མོན་དྲེ་སྨིན་དྲུག་མ་ཨ་ན་པ་ཏ

【現代漢語翻譯】 ཏྲ། པ་འོས་བསྟེན། སེ་བ། (Tra. Pa ö ten. Se ba.) བསྟང་བས་མགོན་དང་གྲོགས་ཀྱིས་མ་བཟུང་བ། (Tangwé gön dang drok kyi ma zungwa.) 未被保護者,無有救護與友伴。 མ་བཟུང་བསྟན་ཤསཏྲ། (Ma zung ten shastra.) 未被掌握的教義。 ཆོས་བསྟན། (Chö ten.) 宣講佛法。 དེ་ཤ་ན། (Dé sha na.) ཐག་བསྟུངས་ཐུང་དུ། (Tak tung tung du.) 拉緊繩索,使其變短。 སྣ་བསྟད་བླུན་པོའི་བརྡ་རྙིང་། (Na té lünpö da nying.) '鼻尖向上',愚蠢的舊說法。 འགྲོ་ཆས་བསྟད། (Droché té.) 展示旅行用品。 བསྟིང་སུན་འབྱིན་པའི་ཚིག་སྟེ། (Ting sün jinpé tsik té.) 令人厭煩的話語。 མི་ངན་པ་ལ་མི་ཡ་མཚན་ཞེས་བརྗོད་པ་ལྟ་བུའོ། (Mi ngenpa la mi ya tshen shyé jöpa ta bu'o.) 比如對壞人說'真是個怪人'。 ཚིག་བསྟིམས་ཐིམ་པར། (Tsik tim timpé.) 話語融入。 པས་མི་སྨྲ་བརྒྱན་ལས་བྱེད་པའི་བསྟོངས་པ་ལ་བས་འཕུལ་དགོས་པར་གསུངས། (Pé mi ma gyen lé jépé tongpa la pé pul göpar sung.) 據說,在動詞'བསྟོངས་པ་'(不說話)前需要加字首'བས་'。 སྟོངས་ཀྱང་། (Tong kyang.) 即使空虛。 བསྟིར་མེད་མནར་མེད་དམ་ངལ་བསོ་མེད་པ། (Tir mé nar mé dam ngal so mépa.) 沒有休息,無間斷或無休息。 མངོན་བསྟོད་གསུང་པ་ལ་མངོན་པར། (Ngön tö sungpa la ngönpar.) 讚揚時,要明顯地。 བྱིན་ལེན་བསྟབས། (Chin len tab.) 給予和接受。 བྲིམས་པའམ་བྱིན་པ། (Drimpa am chinpa.) 佈施或給予。 བས་འཕུལ་ས་མགོ་ལྡན་ཏ་འོ། (Pé pul sa go den ta'o.) 以'བས་'為字首,以'ས་'為首字母的'ཏ་'。 ཐུན་མོང་ཐུ་བོ་ཐ་གྲུ་ཆེ། (Tunmong tuwo tagu ché.) 共同的,大的,廣闊的。 རྒྱ་ཁྱོན་ཡིན་ལ། (Gya khyön yin la.) 是廣闊的意思。 དེ་མ་ཐག་གྲུའང་ཟེར། (Dé matak dru'ang zer.) 立即也說成'གྲུ'。 ཐུ་མི་ཐོར་དོ་ཀེར་ཅན་ལ་ཡང་ཟེར། (Tumi tor do ker chen la yang zer.) 也指持有短劍的勇士。 ཅོག་ཐུར་ཚུགས་དང་། (Chok tur tsuk dang.) 站立的姿勢。 ཐ་མ་ཐ་ན་ཐྲིག་འདུལ་བ་ལུང་ལས་ལྷམ་གྱི་སྒྲ་སྐད། (Tama tana trik dulwa lung lé lham gyi dra ké.) 最後,甚至,'ཐྲིག་',出自《律藏》,指鞋子的聲音。 ཐྲིག་སྒྲ། (Trik dra.) 'ཐྲིག་'的聲音。 ཐུར་དང་ཐ་མལ་ཐ་རྐྱང་ངོ་། (Tur dang tamal ta kyang ngo.) 'ཐུར་'和'ཐ་མལ་',都是單獨的。 མཐོ་རིས་གོ (Tori go.) 天界。 མཐའ་དག་ས་ཀ་ལ། (Tada saka la.) 全部,所有。 མཐའ་ཀླས་མཐོང་། (Taklé tong.) 無邊無際的視野。 དྲྀཥྚ། (藏文:དྲྀཥྚ,梵文天城體:दृष्ट,梵文羅馬擬音:dṛṣṭa,漢語字面意思:已見) མཐར་མུར་ཐུག་ཀྱང་ཟེར། (Tar mur tuk kyang zer.) 也說成'最終相遇'。 ཐུག་ནུས་མཐུ་ཨ་ནུ་བྷ་བ། (Tuk nü tu anu bhawa.) མཐུན་ཨ་ནུ་ཀུ་ལ། (Tun anu kula.) མི་པྲ་ཏི་བཱུ་ལ། (Mi prati bu la.) མཐུན། (Tun.) ལག་འདྲག་མཐིལ་ཀྱང་ཟེར། (Lak drak til kyang zer.) 也指手掌的中心。 མཐིལ་ཏ་ལ། (Til ta la.) མཐེ་ཨ་གུཥྚ། (Té a gushta.) བོང་མཐེའུ་ཀ་ནིཥྛ། (Bong té'u ka nishtha.) ཆུང་། (Chung.) 小。 མཐོན་དང་མཐོན་ཨིནྡྲ་ནཱི་ལ། (Tön dang tön indra nila.) མཐིང་མཐང་ཨནྟརྦ་ས། (Ting tang antarbasa.) གོས་མཐར། (Gö tar.) 衣服的邊緣。 མཐར་གྱིས་རིམ་གྱིས། (Tar gyi rim gyi.) 逐漸地,按順序。 རྟ་མཐུར་མཐོ་ཧསྟ། (Ta tur to hasta.) གང་མཐོ། (Gang to.) 任何高的。 དཔངས་ཀྱི། (Pang kyi.) 高度的。 མཐོ་མཚམས་མཐོལ་སྨྲ་བའམ་མི་སྦེད་པ། (To tsam tol smawa am mi bépa.) 高度,坦白地說或不隱瞞。 བཤགས་མཐོ་ཡོར་མཐོང་། (Shak to yor tong.) ཨུནྣ། (藏文:ཨུནྣ,梵文天城體:उन्न,梵文羅馬擬音:unna,漢語字面意思:提升) མཐོན་པོའི་རྒྱ་མཐོངས་མཐའ་འཁོབ་མཐའ། (Tönpö gya tong ta khop ta.) 高處的廣闊,邊遠地區。 ཨནྟཱ། (藏文:ཨནྟཱ,梵文天城體:अन्ता,梵文羅馬擬音:antā,漢語字面意思:結束) མཐིང་རིལ་མཐིང་ནཱི་ལ། (Ting ril ting nila.) 深藍色。 ཁ་མས་འཕུལ་ཐའོ། (Khamé pul ta'o.) 以'ཁ་'為字首的'ཐ་'。 འཐབ་ཀ་ལ་ཧ། (Tab kala ha.) 爭鬥,衝突。 མོར་འཐོན་ཡང་གྲོགས་སུ་འཐམས། (Mor tön yang drok su tam.) 即使出現,也擁抱為朋友。 བྱམས་པ། (Jampa.) 慈愛。 སྤྲིན་འཐིབས་ག་ཧི་ཏ། (Trin tib ga hita.) 烏雲密佈。 ཆུ་འཐོར་འཐོར་འཐུང་དང་། (Chu tor tor tung dang.) 水滴,飲用。 བློ་འཐུམས་མགོ་འཐུམས་དུ་བ་འཐུལ། (Lo tum go tum duwa tul.) 思想封閉,頭腦封閉,煙霧瀰漫。 དྷཱུ་མ་ཡ་ཏི། (藏文:དྷཱུ་མ་ཡ་ཏི,梵文天城體:धूमायति,梵文羅馬擬音:dhūmāyati,漢語字面意思:冒煙) སྲ་འཐས་འཐེམ་འཐེམས་ནན་ཏན་འཐན། (Sa té tem tem nenten ten.) 堅硬,緊密,堅定,認真。 མི་འཐན་པོ་ལྟ་བུ། (Mi tenpo ta bu.) 像不認真的人。 ཆུ་འཐུངས་པ་པཽ། (Chu tungpa po.) 喝水的人。 ཤ་ནས་འཐེན་ཞིང་འཐོགས། (Sha né ten zhing tok.) 從肉中拉出並阻止。 སྨོད་ཚིག་འཐིང་སླད་འཐེན་ཐག་པ་འཐེན་པའོ། (Mö tsik ting lé ten takpa tenpa'o.) 辱罵的話語,拉緊繩索。 པ་འཐད། (Pa té.) ཨུ་པ་པ་ཏི། (藏文:ཨུ་པ་པ་ཏི,梵文天城體:उपपति,梵文羅馬擬音:upapati,漢語字面意思:出現) ཟས་ལ་འཐུད་འཐུས་ཕྱེ་མར་འཐག (Zé la tü tü ché mar tak.) 將食物混合在一起,將麵粉和黃油混合。 ཞྭ་འཐེང་ཁཉྫ། (Zhwa teng khanya.) 傾斜的帽子。 མལ་གོས་འཐེབ་ཀྱིས་འཐུ། (Mal gö té kyi tu.) 用墊子蓋住床。 མེ་ཏོག་འཐུ་བ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (Metok tuwa sok kyang ngo.) 也指採摘花朵等。 དུམ་བུ་འཐུད་སོགས་ནན་ཆགས་འཐེབས་པ་དང་། (Dumbu tü sok nenchak tépa dang.) 連線碎片等,緊密地貼在一起。 བཤགས་པའི་འཐོལ་བ་ལའང་རུང་བ། (Shakpé tolwa la'ang rungwa.) 也適用於懺悔的坦白。 འས་འཕུལ་ཐའོ། (É pul ta'o.) 以'འ་'為字首的'ཐ་'。 གཞན་དྲིང་ནོ་ཡ། (Zhen dring no ya.) 其他的。 མི་འཇོག་བཀའ་པྲ་མ་ད། (Mi jok ka prama da.) 不允許,命令。 དྲིན་དྲན། (Drin dren.) 記住恩情。 སྨ་ར། (Sma ra.) དྲི་གནྡྷ། (藏文:དྲི་གནྡྷ,梵文天城體:गंध,梵文羅馬擬音:gandha,漢語字面意思:氣味) མཆོག་དྲིལ་བུ་གྷཎྚཱ། (Chok dril bu ghanta.) བུ་དྲ་དྲ་ཧླ་ར། (Bu dra dra hla ra.) ཕྱེད། (Ché.) 一半。 ཨདྡྷ་ཧཱ་ར། (藏文:ཨདྡྷ་ཧཱ་ར,梵文天城體:अद्धहार,梵文羅馬擬音:addhahāra,漢語字面意思:半食) སྔ་པཱུརྦཱ་ཧྞ། (Nga purba hna.) དྲོ་ཕྱི་ཨ་པ་རཱ་ཧྞ། (Dro chi apara hna.) དྲོ་དྲི་པྲ་ཤྣ། (Dro dri prashna.) དྲི་པྲ་ཤྣོཏྟ་ར། (Dri prashnottara.) ལན། (Len.) 回答。 དྲང་དོན་གཡུ་ཤཱ་ཤྭ་ཏ། (Drang dön yu sha shawa ta.) དྲུང་དྲང་སོང་རྀ་ཥི། (Drung drang song rishi.) དྲུག་ཥ་ཊ། (藏文:དྲུག་ཥ་ཊ,梵文天城體:षट्,梵文羅馬擬音:ṣaṭ,漢語字面意思:六) ཁྲིམས་དྲལ་བཅོམ་པའམ་ཞིག་པ། (Trim dral chömpa am zhikpa.) 破壞法律或摧毀。 ལྕམ་དྲལ་ཟས་དྲངས་དྲོངས། (Cham dral zé drang drong.) དྲང་གནམ་པོ་ཟེར། (Drang nam po zer.) པོའི་ཤིང་མཱུ་པ། (Pö shing mu pa.) དྲུང་དྲེའུ་སྟན་ཁྲ་བོའི་མིང་ཏེ་ལ་ལར་པར་བཏང་ཟེར་ལ། (Drung dré'u ten trawö ming té lalar par tang zer la.) དེ་སང་བྲུམ་རྩེ་ཞེས་རྒྱ་ནག་སྐད་དུ་གྲགས་སོ། (Dé sang drum tsé shyé gyanak ké du drak so.) རྔོག (Ngok) མོན་དྲེ་སྨིན་དྲུག་མ་ཨ་ན་པ་ཏ (Mön dré min druk ma ana pata)

【English Translation】 Tra. Pa ö ten. Se ba. Those who are not protected, without protectors or companions. Doctrines that are not grasped. Teaching the Dharma. Dé sha na. Tighten the rope to make it shorter. 'Nose pointing upwards,' an old saying for foolishness. Displaying travel equipment. Words that are annoying. Like saying 'What a strange person' to a bad person. Words blend in. It is said that the prefix 'བས་' (pé) is required before the verb 'བསྟོངས་པ་' (tongpa, not speaking). Even if empty. Without rest, uninterrupted or without respite. When praising, do it clearly. Giving and receiving. Giving or bestowing. 'ཏ་' (ta) with the prefix 'བས་' (pé) and the initial letter 'ས་' (sa). Common, large, vast. It means vast. Immediately, it is also called 'གྲུ' (dru). Also refers to a warrior holding a dagger. Standing posture. Finally, even, 'ཐྲིག་' (trik), from the Vinaya Pitaka, refers to the sound of shoes. The sound of 'ཐྲིག་' (trik). 'ཐུར་' (tur) and 'ཐ་མལ་' (tamal) are both separate. Heavenly realm. All, everything. Limitless vision. Dṛṣṭa (दृष्ट): Seen. Also said to be 'finally meeting'. Tuk nü tu anu bhawa. Tun anu kula. Mi prati bu la. Tun. Also refers to the center of the palm. Til ta la. Té a gushta. Bong té'u ka nishtha. Small. Tön dang tön indra nila. Ting tang antarbasa. Edge of the clothes. Gradually, in order. Ta tur to hasta. Anything high. Of height. Height, to speak frankly or not to hide. Shak to yor tong. Unna (उन्न): To lift up. The vastness of the high place, remote areas. Antā (अन्ता): End. Dark blue. 'ཐ་' (ta) with the prefix 'ཁ་' (kha). Fight, conflict. Even if it appears, embrace as a friend. Loving-kindness. Clouds gathering. Water droplets, drinking. Mind closed, head closed, smoke billowing. Dhūmāyati (धूमायति): To smoke. Hard, tight, firm, earnest. Like a person who is not earnest. A person who drinks water. Pulling out and stopping from the meat. Abusive words, tightening the rope. Pa té. Upapati (उपपति): Appearance. Mixing food together, mixing flour and butter. Slanted hat. Covering the bed with a mat. Also refers to picking flowers, etc. Connecting pieces, etc., sticking together tightly. Also applicable to the confession of repentance. 'ཐ་' (ta) with the prefix 'འ་' (é). Other. Not allowed, command. Remembering kindness. Sma ra. Gandha (गंध): Smell. Chok dril bu ghanta. Bu dra dra hla ra. Half. Addhahāra (अद्धहार): Half meal. Nga purba hna. Dro chi apara hna. Dro dri prashna. Dri prashnottara. Answer. Drang dön yu sha shawa ta. Drung drang song rishi. Ṣaṭ (षट्): Six. Breaking the law or destroying. Cham dral zé drang drong. Drang nam po zer. Pö shing mu pa. Drung dré'u ten trawö ming té lalar par tang zer la. Dé sang drum tsé shyé gyanak ké du drak so. Ngok Mön dré min druk ma ana pata


པྟ། དྲོས་མཚོ། །དྲེག་ནད་དྲེག་པ་དྲི་མླ། མ་དང་། །ཁ་དྲག་དྲག་ཨུ་གྲ། ཕྲུལ་ས་ལ་དྲུད། ། དྲོད་ཨུཥྞ། དང་དྲོ་བ་ཟན་དྲོན་དྲིལ། །དྲེད་ཏ་རཀྵ། ལྤགས་དྲས་དྲུབ་པ་ནི་ཚེམས་པ། དྲུབས་པ་ནི་བཙེམས་པའོ། །དྲུབས་དྲེད་མས་དྲགས། །དྲེད་པོ་དྲུ་ཕོ་ལོང་ཟེར། བུའི་གྲུ་གུ་གྲོང་ཚིག དྲ་བར་ དྲངས། སྤྱན་དྲངས་སོགས། །དྲིལ་བསྒྲགས་ལིཙྪ་བཱི། དྲ་ཡ་རམྶ་དྲ་བ། མའི་གནས་སུ་དྲོངས། མཐོ་རིས་སུ་དྲོངས་སོགས། །དྲེགས་ང་རྒྱལ་ལ་སོགས་ཀྱི། དརྤ། པ་དྲུང་ཕྱུང་ཁ་ཡི་དྲོག །ནད་དྲག་དྲྭ་ཕུག་དྲྭ་ མའི་འབྲུ། །ཐལ་བའི་དྲགས་སོགས་ད་རྐྱང་ངོ་། །གདུགས་ཙྪ་ཏྲ། མེད་གདོང་མུ་ཁ། པ་གདུགས་ཉི་མ། དི་ན། ཀྱིས་གདུངས། པ་ཏི་ཏ། །གདོན་ལྟར་གྲ་ཧ། གདུག་དུཥྚ། པའི་གདོལ་ཙཥྜཱ་ལ་མུ་ཏོ་བའམ་ རིགས་ངན། པ་འདུལ། གདུལ་ཟེར། །གདམས་ཨ་བ་དཱ་ན། ངག་གསལ་གདབ་གདིང་ནི་ཥ་ད་ན། བ་གདན། ཨཱ་ས་ན། །གདང་དང་གདུང་མར་གདུ་ལག་གདུབ། རུ་ཙ་ཀ རྐང་གདུབ། ནཱུ་པུ་ར། སོར་གདུབ། 15-710 པ་རི་ཀ་ཊངྐ་། བུ་གདགས། །གདུང་རུས་སྐད་གདངས་སྐས་ཀྱི་གདང་། །གདུང་བརྒྱུད་གདུང་འཛིན་གསོལ་གདབ་གདོན། འདོན་པ། །གཉེར་གདམས་བཅོལ་གདམས་རྙེད་ལ་གདུ། ཐུག་པ་གདུ་བའང་། །མིང་གདགས་བསྙུང་གདངས་ས་བོན་གདབ། བ་པ་ན། །ཁ་གདེགས་མཚོན་གདེངས་གདོན་མི་ཟ། །ད་གདོད་སོལ་གདལ་གདེང་ཐོག་གདའ། །གདོས་པ་ཁ་ཅིག་རླུང་གཡོར་ཐོགས་པ་ཞེས་པར་བསྒྱུར་མོ་ཟ་མ་ཏོག་བཀོད་པ་ན་གདོས་པ་འཛིན་པར་བསྒྱུར་ འདུག དོན་ལ་གྲུའི་དར་པོ་ཆེ་འཛིན་པའི་མིང་ངོ་། །ཀརྞ་དྷ་ར། འདི་ཐད་ཀར་བསྒྱུར་ན་རྣ་བ་འཛིན་པ་ཞེས་པར་འགྱུར་བ་ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་གསུངས། ཐུད་གདར་སྲང་ལ་གདེགས། །གདགས་པའི་བསྟན་ བཅོས་གདམ་དེང་སང་འདམ་ཀ་ཟེར་བ་གྲོང་ཚིག ང་བྱེད། །གདེངས་ཅན་གདུལ་བྱ་དམ་ལ་གདགས། །ཁྱབ་གདལ་གདོད་ཨཱ་དི། ནས་གདགས་གཞི་བྲལ། །གདངས་ཅན་ཀུན་ར་གས་འཕུལ་དའོ། །བདག་ཨཱཏྨ། བདེན་བདུད་མཱ་ ར། བདུན་སཏྤ། མདུན་དུ་མདུན་ནས་བསྟོད་པའམ་མདུན་པ་བགྱིས་པ། བདར། པུ་རསྐྲྀ་ཏ། །བདེ་སིམ་པའི་བདེ། སུ་ཁ། ཏྲ་བྲ། དར་བའི་བདེའང་འདི་ལའོ། །འོད་ཟས་བདའ་སྤཱ་ཐུ། ཞིམ་པ། བདུག་དྷཱུ་པ། སྤོས་བདུག །བདའ་དེད་བདག་པོས་པ་ཏི། བདའ་འདེད་པ། ཞིང་བདས། །བདེར་སུ་ག་ཏ། གཤེགས་བདེ་ལེགས་བདེན་བདེན་ཏེ་ལ་ཡུས་ཏེ་ཟེར། མད་པའང་ཟེར། པ་བདར། ། གཞུ་བདུངས་བདོག་པའི་སྐྱེལ་སྐྱེལ་གླ། དར་བདོག་སྭཿཡོད་པ། ། 15-711 བདེན་གཉིས་ས་ཏྱ། བདུད་ཨ་མྲྀ་ཏ། རྩི་ཕྱེ་མར་བདར། བཅད་པའམ་གཞོགས་པ། །ཕྱག་བདར་ཕྱག་བདར་ཞེས་པ་བྱི་དོར་གྱི་མིང་དང་། ཕྱག་དར་ཞེས་པ་ཕྱག་སྙོགས། ཕྱི་བདར་བས་འཕུལ་དའོ། །མདའ་ཉག་ ཕྲན། ཤ་ར། མདུང་ཀུནྟ། མདེའུ་ལམ་མདོའི་མདོས། །མདུན་དོག་ལའང་ཟེར། པུ་རསྐྲི་ཏ། མད

【現代漢語翻譯】 པྟ།(無意義)དྲོས་མཚོ།(暖海) །དྲེག་ནད་(癬病)དྲེག་པ་(污垢)དྲི་མླ།(污垢) མ་དང་།(和...) །ཁ་དྲག་(口齒伶俐)དྲག་ཨུ་གྲ།(猛烈) ཕྲུལ་ས་ལ་དྲུད།(在地上拖) ། དྲོད་ཨུཥྞ།(梵文:Uṣṇa,熱) དང་དྲོ་བ་(和暖)ཟན་དྲོན་(熱飯)དྲིལ།(揉捏) །དྲེད་ཏ་རཀྵ།(梵文:Tarakṣa,熊) ལྤགས་དྲས་(割皮)དྲུབ་པ་ནི་ཚེམས་པ།(縫紉就是縫) དྲུབས་པ་ནི་བཙེམས་པའོ།(縫就是縫) །དྲུབས་དྲེད་མས་དྲགས།(用熊縫製) །དྲེད་པོ་(熊)དྲུ་ཕོ་ལོང་ཟེར།(叫做熊) བུའི་གྲུ་གུ་(小孩的肘部)གྲོང་ཚིག(村語) དྲ་བར་(在網中) དྲངས།(引導) སྤྱན་དྲངས་སོགས།(迎請等) །དྲིལ་བསྒྲགས་(宣告)ལིཙྪ་བཱི།(荔枝) དྲ་ཡ་རམྶ་(網)དྲ་བ།(網) མའི་གནས་སུ་དྲོངས།(引導至母親的住所) མཐོ་རིས་སུ་དྲོངས་སོགས།(引導至天界等) །དྲེགས་ང་རྒྱལ་ལ་སོགས་ཀྱི།(傲慢等) དརྤ།(梵文:Darpa,傲慢) པ་དྲུང་ཕྱུང་(連根拔起)ཁ་ཡི་དྲོག(口中的熱氣) །ནད་དྲག་(重病)དྲྭ་ཕུག་(網孔)དྲྭ་ མའི་འབྲུ།(網的種子) །ཐལ་བའི་དྲགས་སོགས་ད་རྐྱང་ངོ་།(灰燼的強度等是單音節) །གདུགས་ཙྪ་ཏྲ།(梵文:Cchatra,傘) མེད་གདོང་(沒有臉)མུ་ཁ།(梵文:Mukha,臉) པ་གདུགས་ཉི་མ།(傘蓋太陽) དི་ན།(梵文:Dina,太陽) ཀྱིས་གདུངས།(被...所困擾) པ་ཏི་ཏ།(梵文:Patita,墮落) ། གདོན་ལྟར་གྲ་ཧ།(梵文:Graha,如鬼) གདུག་དུཥྚ།(梵文:Duṣṭa,惡毒) པའི་གདོལ་ཙཥྜཱ་ལ་མུ་ཏོ་བའམ་(旃陀羅或) རིགས་ངན།(惡劣種姓) པ་འདུལ།(調伏) གདུལ་ཟེར།(叫做調伏) །གདམས་ཨ་བ་དཱ་ན།(梵文:Avadāna,教誨) ངག་གསལ་(口齒清晰)གདབ་གདིང་ནི་(放置)ཥ་ད་ན།(梵文:Niṣadana,坐具) བ་གདན།(坐墊) ཨཱ་ས་ན།(梵文:Āsana,座位) ། གདང་དང་(橫樑和)གདུང་མར་(柱子)གདུ་ལག་(手鐲)གདུབ།(戒指) རུ་ཙ་ཀ(梵文:Rucaka,手鐲) རྐང་གདུབ།(腳鐲) ནཱུ་པུ་ར།(梵文:Nūpura,腳鐲) སོར་གདུབ།(指環) པ་རི་ཀ་ཊངྐ་།(梵文:Parikaṭaṅka,指環) བུ་གདགས།(兒子被安置) །གདུང་རུས་(骨頭)སྐད་གདངས་(聲音)སྐས་ཀྱི་གདང་།(梯子的橫樑) །གདུང་བརྒྱུད་(血統)གདུང་འཛིན་(繼承人)གསོལ་གདབ་(祈禱)གདོན།(鬼) འདོན་པ།(驅逐) །གཉེར་གདམས་(囑託)བཅོལ་གདམས་(委託)རྙེད་ལ་གདུ།(煮沸) ཐུག་པ་གདུ་བའང་།(煮粥也一樣) ། མིང་གདགས་(命名)བསྙུང་གདངས་(齋戒)ས་བོན་གདབ།(播種) བ་པ་ན།(梵文:Vapana,播種) །ཁ་གདེགས་(支撐)མཚོན་གདེངས་(武器)གདོན་མི་ཟ།(鬼不吃) །ད་གདོད་(現在)སོལ་གདལ་(展開)གདེང་ཐོག་གདའ།(屋頂上) །གདོས་པ་(帆)ཁ་ཅིག་རླུང་གཡོར་ཐོགས་པ་ཞེས་པར་བསྒྱུར་(有些人翻譯成風帆)མོ་ཟ་མ་ཏོག་བཀོད་པ་ན་གདོས་པ་འཛིན་པར་བསྒྱུར་(在摩訶摩耶經中翻譯成持有帆) འདུག(有) དོན་ལ་གྲུའི་དར་པོ་ཆེ་འཛིན་པའི་མིང་ངོ་།(實際上是持有船帆的名稱) །ཀརྞ་དྷ་ར།(梵文:Karṇadhāra,舵手) འདི་ཐད་ཀར་བསྒྱུར་ན་རྣ་བ་འཛིན་པ་ཞེས་པར་འགྱུར་བ་ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་གསུངས།(如果直接翻譯成持有耳朵,夏魯大譯師說) ཐུད་གདར་(塗油)སྲང་ལ་གདེགས།(稱重) །གདགས་པའི་བསྟན་ བཅོས་(安立的論典)གདམ་(選擇)དེང་སང་འདམ་ཀ་ཟེར་བ་གྲོང་ཚིག(現在叫做沼澤,是村語) ང་བྱེད།(我做) །གདེངས་ཅན་(有信心的)གདུལ་བྱ་(所調伏者)དམ་ལ་གདགས།(立誓) །ཁྱབ་གདལ་(遍佈)གདོད་(最初)ཨཱ་དི།(梵文:Ādi,最初) ནས་གདགས་གཞི་བྲལ།(從最初開始安立) །གདངས་ཅན་(有聲音的)ཀུན་ར་གས་འཕུལ་དའོ།(都是以ར་為字首的) །བདག་ཨཱཏྨ།(梵文:Ātma,我) བདེན་(真實)བདུད་མཱ་ ར།(梵文:Māra,魔) བདུན་སཏྤ།(梵文:Sapt,七) མདུན་དུ་(在前面)མདུན་ནས་བསྟོད་པའམ་མདུན་པ་བགྱིས་པ།(從前面讚頌或做前行) བདར།(塗抹)པུ་རསྐྲྀ་ཏ།(梵文:Puraskṛta,塗抹) ། བདེ་སིམ་པའི་བདེ།(安樂)སུ་ཁ།(梵文:Sukha,快樂) ཏྲ་བྲ།(迅速) དར་བའི་བདེའང་འདི་ལའོ།(增長的安樂也在此) །འོད་ཟས་(光食)བདའ་སྤཱ་ཐུ།(梵文:Spāthu,美味) ཞིམ་པ།(美味) བདུག་དྷཱུ་པ།(梵文:Dhūpa,薰香) སྤོས་བདུག(薰香) །བདའ་དེད་(追趕)བདག་པོས་པ་ཏི།(梵文:Pati,主人) བདའ་འདེད་པ།(追趕) ཞིང་བདས།(耕田) །བདེར་སུ་ག་ཏ།(梵文:Sugata,善逝) གཤེགས་བདེ་(逝世)ལེགས་བདེན་(真實)བདེན་ཏེ་ལ་ཡུས་ཏེ་ཟེར།(叫做真實) མད་པའང་ཟེར།(也叫做) པ་བདར།(塗抹) ། གཞུ་བདུངས་(拉弓)བདོག་པའི་སྐྱེལ་སྐྱེལ་གླ།(擁有的運輸費) དར་བདོག་(擁有)སྭཿཡོད་པ།(梵文:Sva,擁有) ། བདེན་གཉིས་(二諦)ས་ཏྱ།(梵文:Satya,真實) བདུད་ཨ་མྲྀ་ཏ།(梵文:Amṛta,甘露) རྩི་ཕྱེ་མར་བདར།(用油、麵粉和酥油塗抹) བཅད་པའམ་གཞོགས་པ།(切割或劈開) །ཕྱག་བདར་(擦拭)ཕྱག་བདར་ཞེས་པ་བྱི་དོར་གྱི་མིང་དང་།(擦拭是清潔的名稱) ཕྱག་དར་ཞེས་པ་ཕྱག་སྙོགས།(擦拭是掃帚) ཕྱི་བདར་བས་འཕུལ་དའོ།(以外面擦拭為字首) །མདའ་ཉག་ ཕྲན།(箭)ཤ་ར།(梵文:Śara,箭) མདུང་ཀུནྟ།(梵文:Kunta,矛) མདེའུ་ལམ་མདོའི་མདོས།(路口的箭) །མདུན་དོག་ལའང་ཟེར།(也叫做前面)པུ་རསྐྲི་ཏ།(梵文:Puraskṛta,前面) མད

【English Translation】 པྟ། (Meaningless) དྲོས་མཚོ། (Warm Sea) །དྲེག་ནད་ (Tinea disease) དྲེག་པ་ (Dirt) དྲི་མླ། (Dirt) མ་དང་། (And...) །ཁ་དྲག་ (Eloquent) དྲག་ཨུ་གྲ། (Fierce) ཕྲུལ་ས་ལ་དྲུད། (Drag on the ground) ། དྲོད་ ཨུཥྞ། (Sanskrit: Uṣṇa, Heat) དང་ དྲོ་བ་ (And warm) ཟན་དྲོན་ (Hot rice) དྲིལ། (Knead) །དྲེད་ ཏ་རཀྵ། (Sanskrit: Tarakṣa, Bear) ལྤགས་དྲས་ (Cut skin) དྲུབ་པ་ནི་ ཚེམས་པ། (Sewing is sewing) དྲུབས་པ་ནི་ བཙེམས་པའོ། (Sewing is sewing) །དྲུབས་དྲེད་མས་དྲགས། (Sewing is better with bear) །དྲེད་པོ་ (Bear) དྲུ་ཕོ་ལོང་ཟེར། (Called bear) བུའི་གྲུ་གུ་ (Child's elbow) གྲོང་ཚིག (Village language) དྲ་བར་ (In the net) དྲངས། (Guide) སྤྱན་དྲངས་སོགས། (Invite etc.) །དྲིལ་བསྒྲགས་ (Announce) ལིཙྪ་བཱི། (Lychee) དྲ་ཡ་རམྶ་ (Net) དྲ་བ། (Net) མའི་གནས་སུ་ དྲོངས། (Guide to mother's residence) མཐོ་རིས་སུ་ དྲོངས་སོགས། (Guide to heaven etc.) །དྲེགས་ ང་རྒྱལ་ལ་སོགས་ཀྱི། (Arrogance etc.) དརྤ། (Sanskrit: Darpa, Arrogance) པ་དྲུང་ཕྱུང་ (Uproot) ཁ་ཡི་དྲོག (Breath in the mouth) །ནད་དྲག་ (Serious illness) དྲྭ་ཕུག་ (Net hole) དྲྭ་ མའི་འབྲུ། (Seed of the net) །ཐལ་བའི་དྲགས་སོགས་ད་རྐྱང་ངོ་། (The intensity of ashes etc. is monosyllabic) །གདུགས་ ཙྪ་ཏྲ། (Sanskrit: Cchatra, Umbrella) མེད་གདོང་ (No face) མུ་ཁ། (Sanskrit: Mukha, Face) པ་གདུགས་ཉི་མ། (Umbrella covers the sun) དི་ན། (Sanskrit: Dina, Sun) ཀྱིས་གདུངས། (Troubled by...) པ་ཏི་ཏ། (Sanskrit: Patita, Fallen) ། གདོན་ལྟར་ གྲ་ཧ། (Sanskrit: Graha, Like a ghost) གདུག་ དུཥྚ། (Sanskrit: Duṣṭa, Malicious) པའི་གདོལ་ ཙཥྜཱ་ལ་མུ་ཏོ་བའམ་ (Caṇḍāla or) རིགས་ངན། (Evil caste) པ་འདུལ། (Tame) གདུལ་ཟེར། (Called tame) །གདམས་ ཨ་བ་དཱ་ན། (Sanskrit: Avadāna, Teachings) ངག་གསལ་ (Clear speech) གདབ་གདིང་ནི་ (Placement) ཥ་ད་ན། (Sanskrit: Niṣadana, Seat) བ་གདན། (Cushion) ཨཱ་ས་ན། (Sanskrit: Āsana, Seat) ། གདང་དང་ (Beam and) གདུང་མར་ (Pillar) གདུ་ལག་ (Bracelet) གདུབ། (Ring) རུ་ཙ་ཀ (Sanskrit: Rucaka, Bracelet) རྐང་གདུབ། (Anklet) ནཱུ་པུ་ར། (Sanskrit: Nūpura, Anklet) སོར་གདུབ། (Finger ring) པ་རི་ཀ་ཊངྐ་། (Sanskrit: Parikaṭaṅka, Finger ring) བུ་གདགས། (Son is placed) །གདུང་རུས་ (Bone) སྐད་གདངས་ (Sound) སྐས་ཀྱི་གདང་། (Ladder's beam) །གདུང་བརྒྱུད་ (Lineage) གདུང་འཛིན་ (Heir) གསོལ་གདབ་ (Pray) གདོན། (Ghost) འདོན་པ། (Expel) །གཉེར་གདམས་ (Entrust) བཅོལ་གདམས་ (Entrust) རྙེད་ལ་གདུ། (Boil) ཐུག་པ་གདུ་བའང་། (Boiling porridge too) ། མིང་གདགས་ (Name) བསྙུང་གདངས་ (Fasting) ས་བོན་གདབ། (Sow seeds) བ་པ་ན། (Sanskrit: Vapana, Sowing) །ཁ་གདེགས་ (Support) མཚོན་གདེངས་ (Weapon) གདོན་མི་ཟ། (Ghosts don't eat) །ད་གདོད་ (Now) སོལ་གདལ་ (Spread out) གདེང་ཐོག་གདའ། (On the roof) །གདོས་པ་ (Sail) ཁ་ཅིག་རླུང་གཡོར་ཐོགས་པ་ཞེས་པར་བསྒྱུར་ (Some translate as wind sail) མོ་ཟ་མ་ཏོག་བཀོད་པ་ན་གདོས་པ་འཛིན་པར་བསྒྱུར་ (In the Mahāmāyā scripture, it is translated as holding the sail) འདུག (There is) དོན་ལ་གྲུའི་དར་པོ་ཆེ་འཛིན་པའི་མིང་ངོ་། (Actually, it is the name of holding the ship's sail) །ཀརྞ་དྷ་ར། (Sanskrit: Karṇadhāra, Helmsman) འདི་ཐད་ཀར་བསྒྱུར་ན་རྣ་བ་འཛིན་པ་ཞེས་པར་འགྱུར་བ་ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་གསུངས། (If translated directly as holding the ear, the great translator of Xia Lu said) ཐུད་གདར་ (Smear oil) སྲང་ལ་གདེགས། (Weigh) །གདགས་པའི་བསྟན་ བཅོས་ (Established treatise) གདམ་ (Choose) དེང་སང་འདམ་ཀ་ཟེར་བ་གྲོང་ཚིག (Now called swamp, is village language) ང་བྱེད། (I do) །གདེངས་ཅན་ (Confident) གདུལ་བྱ་ (To be tamed) དམ་ལ་གདགས། (Take a vow) །ཁྱབ་གདལ་ (Spread) གདོད་ (Initially) ཨཱ་དི། (Sanskrit: Ādi, Initially) ནས་གདགས་གཞི་བྲལ། (From the beginning, establish) །གདངས་ཅན་ (With sound) ཀུན་ར་གས་འཕུལ་དའོ། (All are prefixed with ར་) །བདག་ ཨཱཏྨ། (Sanskrit: Ātma, I) བདེན་ (Truth) བདུད་ མཱ་ ར། (Sanskrit: Māra, Demon) བདུན་ སཏྤ། (Sanskrit: Sapt, Seven) མདུན་དུ་ (In front) མདུན་ནས་བསྟོད་པའམ་མདུན་པ་བགྱིས་པ། (Praise from the front or do the preliminary) བདར། (Smear) པུ་རསྐྲྀ་ཏ། (Sanskrit: Puraskṛta, Smear) ། བདེ་ སིམ་པའི་བདེ། (Comfort) སུ་ཁ། (Sanskrit: Sukha, Happiness) ཏྲ་བྲ། (Quickly) དར་བའི་བདེའང་འདི་ལའོ། (The happiness of growth is also here) །འོད་ཟས་ (Light food) བདའ་ སྤཱ་ཐུ། (Sanskrit: Spāthu, Delicious) ཞིམ་པ། (Delicious) བདུག་ དྷཱུ་པ། (Sanskrit: Dhūpa, Incense) སྤོས་བདུག (Incense) །བདའ་དེད་ (Chase) བདག་པོས་ པ་ཏི། (Sanskrit: Pati, Master) བདའ་འདེད་པ། (Chase) ཞིང་བདས། (Plow the field) །བདེར་ སུ་ག་ཏ། (Sanskrit: Sugata, Well-gone) གཤེགས་བདེ་ (Deceased) ལེགས་བདེན་ (Truthful) བདེན་ཏེ་ལ་ཡུས་ཏེ་ཟེར། (Called truthful) མད་པའང་ཟེར། (Also called) པ་བདར། (Smear) ། གཞུ་བདུངས་ (Draw the bow) བདོག་པའི་སྐྱེལ་སྐྱེལ་གླ། (Transportation fee for possession) དར་བདོག་ (Possess) སྭཿཡོད་པ། (Sanskrit: Sva, Possess) ། བདེན་གཉིས་ (Two truths) ས་ཏྱ། (Sanskrit: Satya, Truth) བདུད་ ཨ་མྲྀ་ཏ། (Sanskrit: Amṛta, Nectar) རྩི་ཕྱེ་མར་བདར། (Smear with oil, flour, and butter) བཅད་པའམ་གཞོགས་པ། (Cut or split) །ཕྱག་བདར་ (Wipe) ཕྱག་བདར་ཞེས་པ་བྱི་དོར་གྱི་མིང་དང་། (Wipe is the name of cleaning) ཕྱག་དར་ཞེས་པ་ཕྱག་སྙོགས། (Wipe is a broom) ཕྱི་བདར་བས་འཕུལ་དའོ། (Prefixed with wiping the outside) །མདའ་ཉག་ ཕྲན། (Arrow) ཤ་ར། (Sanskrit: Śara, Arrow) མདུང་ ཀུནྟ། (Sanskrit: Kunta, Spear) མདེའུ་ལམ་མདོའི་མདོས། (Arrow at the crossroads) །མདུན་དོག་ལའང་ཟེར། (Also called front) པུ་རསྐྲི་ཏ། (Sanskrit: Puraskṛta, Front) མད


ོངས་ཏི་ལ་ཀ མདོག་བརྞ། མདངས་ཨོ་ཛ། མདོར་སཾ་ཀྵིཔྟ། བསྡུས་གསུང་རབ། མདོ། སཱུ་ཏྲ། །མདང་སང་མདོངས་འདུན་པའི་རང་ ཤེས་ཀྱིས་སྲོག་སྙིང་ཕུལ་བ་ལྟ་བུའོ། །གསོལ་ར་མདའ་དང་། །མིག་མདོངས་ཨནྡྷ། ལྟོངས་ཀྱང་འཐད་པར་གསུངས། མདུད་པ་དྲནྠ། མེ་མདག་དང་། ཕུ་མདའ་དང་། མདན་པའང་རུང་བར་བཤད་དོ། །མས་འཕུལ་དའོ། །མྱ་ངན་ འདའ་འདས་འདུན་ཙྪནྡ། པས་འདུད། ན་མཿ །འདམ་པངྐ་། ཁྲོད་འདུར་འདུར་འདོམ་བྱ་ཛཱ་ན། བོར་བའི། ཞིང་འདུག་ནི་ཥཎྚ། །འདོམ་ས་མཱ་ག་མ། འཛོམ་པའི། དུས་རྗེས་འདེད་གསོལ་འདེབས་ཨ་དྷྱེ་ཥྞ། འདོན། །ལྷ་ འདྲེ་པི་ཤཱ་ཙ། ཤིང་འདུད་ཁུང་བུ་འདྲུ། །འདུ་བྱེད་འདུས་བྱས་འདྲེས་མི་ཤྲ། པ་འདྲ། ས་མཱ་ན། །འདྲུལ་པའི་གཏམ་འདྲི་པ་ཤྣ། ཡི་གེ་འདྲི། །འདྲིད་བསླུ་བའི། ཅིང་ཁྲིམས་འདྲལ་སྲོག་འདོར་བེ་ཛ་ ན། འདར། ཐ་ར། །འདེགས་པ་དོ་ལ། འདམ་འདོད་ཨིཥྚ། འདུལ་བས་འདུལ། ། བི་ན་ཡ། །འདམ་བུའི་འདབ་མར་འདབ་ཆགས་འདུ། །རི་འདབས་འདོལ་སར་འདག་གུ་འདག །བློ་འདྲོག་ཞབས་འདྲེད་འདྲད་ཅིང་འདུལ། །འདྲེག་མཁན་འདེང་འདོང་བ་དང་འགྲོ་བ། 15-712 ཕྱིར་འདོ་རྟ་འདམ། །འདྲེན་ནཱ་ཡ་ཀ པས་ཆོས་འདོམས་ས་མཱ་ག་མ། དགེ་འདུན་འདུས། །འདོ་མེད་འདོམས་སུ་འདོམ་གང་འདོགས། བི་ན་ཡ། །འདོད་ཆགས་འདུ་ཤེས་འདུ་འཛིར་འདྲིས། །འདས་ཨ་ཏཱི་ཉ། པོའི་ འདད་ཀྱིས་འཁོར་འདས་འདུམས། །མིང་འདོགས་ཆུ་འདལ་སྐྱོ་མ་འདལ། །འདག་ཆལ་གོང་འདུན་སྣ་ཚོགས་ལམ་གང་མོས། དེ་མ་འདྲོག །དྲི་མ་འདག་འོ་ན་ཞེས་པའི་དོན་འདི་ནི་ཞེས་པ་དང་། རྔུལ་བའི་འདྲུལ་ སོགས། སོགས་འས་འཕུལ་དའོ། །གྲོང་རྡལ་ཛ་ན་པ་ད། ཐོག་རྡིག་རྡོ་རྗེའི་རྡུལ། ཨ་ན་ར་ཛ། །རྡོ་རྗེ་བཛྲ། རྡོག་པོ་རྡེག་ཀྱང་རྡུགས། །རྡུང་འཚོག་ཕེབ་རྡོབ་སྨྲ་རྒྱན་ན་ཕེག་རྡོག་ཅེས་སྣང་། ཆ་ ལང་རྡེབ། །བློ་རྡེབ་རྡབ་འཆལ་ལུས་རྡོས་ཆེ། །ལག་རྡུམ་གློ་རྡོལ་དབུ་བ་རྡོས། །གྲི་རྡོར་རྡོལ་ཆོས་རར་ས་རྡོ་སོགས། བཏགས་དའོ། །མཁའ་ག་རུ་ཊ། ལྡིང་འབྲུག་ལྡིར་ལྡབ་ལྡིབ་སྐད། །ལྡ་དཱ་མ། ལྡི་ ལྡེ་ཀུཉྫི་ཀ མིག་ཡོད་པའི་ལྡན། བཱ་ན། །མགོ་ལྡོག་ལྟོ་ལྡིར་ལྡུར་ལྡུར་ལྡུགས། ལུགས། །སེང་ཁ་དིར། ལྡེང་ལྡེམ་ལྡེམ་ལྡེར་བཟོའི་སྨྲ་རྒྱན་ན་ལྡེར་ཚོ་ཞེས་སྣང་། ལྡེབས། །ལྡོང་རོས་ངད་ལྡང་ལྡེ་གུ་བྱུགས། ། འཇུག་ལྡོག་ལྡོབ་ཤེས་སླ་བའི་མིང་། རྐྱེན་ཕྱིར་མི་ཨ་ནཱ་བྲྀཏྟི། ལྡོག །སྐོམ་ལྡུད་མེ་ལྡེ་མིང་གི་ལྡེ། །ལྡུམ་རའི་ལྡུམ་བུ་ལྡབ་ལྡོབ་དང་། །བཅོམ་ལྡན་ལྡེམ་ཟ་མ་ཏོག་ལས་དྲང་མིན་ལྡེམ་དང་། ལྡེམ་དགོངས་གཉིས་གཅིག་པ་ལྟ་བུར་བཤད། 15-713 དྲང་པོ་ཡིན་པ་མ་བཤད། དགོངས་ཨ་བྷི་སནྡྷི། དྲིས་ལན་ལྡོན། ལེའུ་གློན་ཡང་ཟེར། །སྐྱོར་ལྡབ་ཉི་ལྡབ་ལྷག་མ་ལྡས། ལས། །ལྡན་པའི་མད

【現代漢語翻譯】 ོངས་ཏི་ལ་ཀ(Tilaka,吉祥痣), མདོག་བརྞ(Varna,顏色), མདངས་ཨོ་ཛ(Ojas,光彩), མདོར་སཾ་ཀྵིཔྟ(Samkshipta,簡略), བསྡུས་གསུང་རབ(略說經典), མདོ(Sutra,經), སཱུ་ཏྲ(Sutra,經)。 昨天,似乎以渴望的自識獻出了生命精華。 請求的箭和眼睛的愚昧,也被認為是合理的。結(藏文དྲནྠ,梵文天城體granthi,梵文羅馬擬音granthi,漢語字面意思:結)和火把、箭羽以及面前也都可以。 མས་འཕུལ་དའོ(以「འ」為首字母)。 悲傷(藏文འདའ་འདས,梵文天城體chyuta,梵文羅馬擬音chyuta,漢語字面意思:逝世),渴望(藏文འདུན་,梵文天城體chanda,梵文羅馬擬音chanda,漢語字面意思:意欲)。以敬意(藏文ན་མ,梵文天城體namas,梵文羅馬擬音namas,漢語字面意思:敬禮)致敬。 泥(藏文འདམ,梵文天城體panka,梵文羅馬擬音panka,漢語字面意思:泥),在其中翻滾,測量(藏文འདོམ་བྱ,梵文天城體jana,梵文羅馬擬音jana,漢語字面意思:人)。遺失的田地(藏文ཞིང་འདུག,梵文天城體nikshanta,梵文羅馬擬音nikshanta,漢語字面意思:住處)。 測量的地方(藏文འདོམ་ས,梵文天城體samagama,梵文羅馬擬音samagama,漢語字面意思:集合)。聚集的時刻,追隨,請求(藏文གསོལ་འདེབས,梵文天城體adhyeshana,梵文羅馬擬音adhyeshana,漢語字面意思:祈禱)。發出。 神靈(藏文ལྷ,梵文天城體deva,梵文羅馬擬音deva,漢語字面意思:天),魔鬼(藏文འདྲེ,梵文天城體pishacha,梵文羅馬擬音pishacha,漢語字面意思:食肉鬼)。樹木彎曲,挖掘洞穴。 造作(藏文འདུ་བྱེད,梵文天城體samskara,梵文羅馬擬音samskara,漢語字面意思:行),合成(藏文འདུས་བྱས,梵文天城體samskrita,梵文羅馬擬音samskrita,漢語字面意思:有為),混合(藏文འདྲེས,梵文天城體mishra,梵文羅馬擬音mishra,漢語字面意思:混合)。相似(藏文འདྲ,梵文天城體samana,梵文羅馬擬音samana,漢語字面意思:相同)。 腐爛的談話,詢問(藏文འདྲི་པ,梵文天城體prashna,梵文羅馬擬音prashna,漢語字面意思:問題)。詢問文字。 引誘欺騙,法律(藏文ཁྲིམས,梵文天城體vinaya,梵文羅馬擬音vinaya,漢語字面意思:戒律)分裂,捨棄生命(藏文འདོར་བེ,梵文天城體jana,梵文羅馬擬音jana,漢語字面意思:人)。顫抖,搖晃。 舉起轎子,渴望(藏文འདམ,梵文天城體ishta,梵文羅馬擬音ishta,漢語字面意思:喜愛)。以調伏來調伏(藏文འདུལ,梵文天城體vinaya,梵文羅馬擬音vinaya,漢語字面意思:戒律)。 在蘆葦的葉子上棲息,山腳下,泥土粘附。頭腦迷惑,腳步滑倒,拖拉和調伏。挖掘者,舉起,行走和前進。 向後騎馬,引導(藏文འདྲེན,梵文天城體nayaka,梵文羅馬擬音nayaka,漢語字面意思:引導者)。以佛法教導(藏文འདོམས,梵文天城體samagama,梵文羅馬擬音samagama,漢語字面意思:集合)。僧團聚集。 沒有慾望,教導,測量多少。調伏(藏文འདོགས,梵文天城體vinaya,梵文羅馬擬音vinaya,漢語字面意思:戒律)。貪慾,感知,紛擾混雜。 過去(藏文འདས,梵文天城體atita,梵文羅馬擬音atita,漢語字面意思:過去),以過去的慾望調和輪迴。 命名,水傾瀉,悲傷傾瀉。泥土,灰塵,慾望,各種道路,隨心所欲,不要迷惑。污垢清除,或者說這個意思就是那個意思,汗水的污垢等等。等等,以འ為首字母。 城鎮(藏文གྲོང་རྡལ,梵文天城體janapada,梵文羅馬擬音janapada,漢語字面意思:地方)。冰雹,雷電,金剛的灰塵(藏文རྡུལ,梵文天城體anargha-ratna,梵文羅馬擬音anargha-ratna,漢語字面意思:無價寶)。金剛(藏文རྡོ་རྗེ,梵文天城體vajra,梵文羅馬擬音vajra,漢語字面意思:金剛)。腳,踢也跺腳。 毆打,爭吵,拍打,說話的裝飾,似乎是拍打跺腳。傾斜,傾倒,傾斜,身體沉重。手短,肺破裂,泡沫多。刀,石頭,破裂,佛法場所,石頭等等。附加。 天空(藏文མཁའ,梵文天城體garuda,梵文羅馬擬音garuda,漢語字面意思:迦樓羅)。飛翔,龍,雷鳴,重疊的聲音。給予(藏文ལྡ,梵文天城體da,梵文羅馬擬音da,漢語字面意思:給予)。鑰匙(藏文ལྡེ,梵文天城體kunjika,梵文羅馬擬音kunjika,漢語字面意思:鑰匙)。有眼睛的,擁有(藏文ལྡན,梵文天城體vana,梵文羅馬擬音vana,漢語字面意思:森林)。 頭倒轉,肚子膨脹,裝滿。習慣。獅子吼。搖晃,搖擺,搖晃,製作的裝飾,似乎是搖晃的群體。斜坡。 山谷,氣味升起,塗抹。進入,返回,容易理解的名字。因為條件,不返回。返回。口渴,火苗,名字的鑰匙。花園的灌木叢,重疊。世尊,搖擺,毒藥,正直與否,搖擺。搖擺的意圖似乎是一樣的。 沒有說正直,意圖(藏文དགོངས,梵文天城體abhisandhi,梵文羅馬擬音abhisandhi,漢語字面意思:意圖)。問題的答案。章節也叫章節。支撐,重疊,雙倍,剩餘。 擁有(藏文ལྡན,梵文天城體vana,梵文羅馬擬音vana,漢語字面意思:森林)的經。

【English Translation】 ོངས་ཏི་ལ་ཀ (Tilaka, auspicious mark), མདོག་བརྞ (Varna, color), མདངས་ཨོ་ཛ (Ojas, radiance), མདོར་སཾ་ཀྵིཔྟ (Samkshipta, concise), བསྡུས་གསུང་རབ (abbreviated scripture), མདོ (Sutra, sutra), སཱུ་ཏྲ (Sutra, sutra). Yesterday, it seemed like offering the life essence with the self-awareness of longing. The arrow of request and the ignorance of the eyes are also considered reasonable. Knot (藏文དྲནྠ,梵文天城體granthi,梵文羅馬擬音granthi,漢語字面意思:knot) and torch, arrow feathers, and the front are also acceptable. མས་འཕུལ་དའོ (with 'འ' as the prefix). Sorrow (藏文འདའ་འདས,梵文天城體chyuta,梵文羅馬擬音chyuta,漢語字面意思:passing away), longing (藏文འདུན,梵文天城體chanda,梵文羅馬擬音chanda,漢語字面意思:desire). Homage (藏文ན་མ,梵文天城體namas,梵文羅馬擬音namas,漢語字面意思:homage) to pay respect. Mud (藏文འདམ,梵文天城體panka,梵文羅馬擬音panka,漢語字面意思:mud), rolling in it, measuring (藏文འདོམ་བྱ,梵文天城體jana,梵文羅馬擬音jana,漢語字面意思:people). Lost field (藏文ཞིང་འདུག,梵文天城體nikshanta,梵文羅馬擬音nikshanta,漢語字面意思:dwelling place). Measuring place (藏文འདོམ་ས,梵文天城體samagama,梵文羅馬擬音samagama,漢語字面意思:gathering). Gathering time, following, requesting (藏文གསོལ་འདེབས,梵文天城體adhyeshana,梵文羅馬擬音adhyeshana,漢語字面意思:prayer). Emit. Gods (藏文ལྷ,梵文天城體deva,梵文羅馬擬音deva,漢語字面意思:god), demons (藏文འདྲེ,梵文天城體pishacha,梵文羅馬擬音pishacha,漢語字面意思:flesh-eating ghost). Trees bending, digging holes. Fabrication (藏文འདུ་བྱེད,梵文天城體samskara,梵文羅馬擬音samskara,漢語字面意思:action), composite (藏文འདུས་བྱས,梵文天城體samskrita,梵文羅馬擬音samskrita,漢語字面意思:conditioned), mixed (藏文འདྲེས,梵文天城體mishra,梵文羅馬擬音mishra,漢語字面意思:mixed). Similar (藏文འདྲ,梵文天城體samana,梵文羅馬擬音samana,漢語字面意思:same). Rotten talk, asking (藏文འདྲི་པ,梵文天城體prashna,梵文羅馬擬音prashna,漢語字面意思:question). Asking letters. Enticing deception, law (藏文ཁྲིམས,梵文天城體vinaya,梵文羅馬擬音vinaya,漢語字面意思:discipline) splitting, abandoning life (藏文འདོར་བེ,梵文天城體jana,梵文羅馬擬音jana,漢語字面意思:people). Trembling, shaking. Lifting the palanquin, longing (藏文འདམ,梵文天城體ishta,梵文羅馬擬音ishta,漢語字面意思:desired). Taming with taming (藏文འདུལ,梵文天城體vinaya,梵文羅馬擬音vinaya,漢語字面意思:discipline). Dwelling on the reed's leaves, at the foot of the mountain, mud adheres. Mind confused, feet slipping, dragging and taming. Digger, lifting, walking and advancing. Riding back, guiding (藏文འདྲེན,梵文天城體nayaka,梵文羅馬擬音nayaka,漢語字面意思:leader). Teaching with Dharma (藏文འདོམས,梵文天城體samagama,梵文羅馬擬音samagama,漢語字面意思:gathering). Sangha gathered. Without desire, teaching, measuring how much. Taming (藏文འདོགས,梵文天城體vinaya,梵文羅馬擬音vinaya,漢語字面意思:discipline). Greed, perception, disturbances mixed. Past (藏文འདས,梵文天城體atita,梵文羅馬擬音atita,漢語字面意思:past), harmonizing samsara with past desires. Naming, water pouring, sorrow pouring. Mud, dust, desire, various paths, as you wish, do not confuse. Dirt cleared, or that meaning is that meaning, sweat dirt, etc. Etc., with 'འ' as the prefix. Town (藏文གྲོང་རྡལ,梵文天城體janapada,梵文羅馬擬音janapada,漢語字面意思:country). Hail, lightning, diamond dust (藏文རྡུལ,梵文天城體anargha-ratna,梵文羅馬擬音anargha-ratna,漢語字面意思:priceless jewel). Diamond (藏文རྡོ་རྗེ,梵文天城體vajra,梵文羅馬擬音vajra,漢語字面意思:diamond). Foot, kicking also stomping. Beating, arguing, patting, the ornament of speech, seems to be patting stomping. Leaning, tilting, tilting, the ornament of making, seems to be tilting groups. Slope. Valley, smell rising, smearing. Entering, returning, easy to understand names. Because of conditions, not returning. Returning. Thirst, flame, the key of the name. The bushes of the garden, overlapping. Blessed One, swaying, poison, whether upright or not, swaying. Swaying intention seems to be the same. Not saying upright, intention (藏文དགོངས,梵文天城體abhisandhi,梵文羅馬擬音abhisandhi,漢語字面意思:intention). The answer to the question. Chapter is also called chapter. Supporting, overlapping, doubling, remaining. Possessing (藏文ལྡན,梵文天城體vana,梵文羅馬擬音vana,漢語字面意思:forest) the Sutra.


ན་པའང་རུང་། སོ་ལྡེག་མིག་ཀྱང་ལྡོངས། མདོངས་ཀྱང་རུང་། དོན་ལོང་ བ་ལ་ཟེར། །ནེ་ལྡང་ལྡོམ་བུ་ཟས་ཀྱི་རོ་སྙོམ། སྟན་ལས་ལྡང་། ཨུཏྠཱ་ན། །ལྡང་ཚད་ལ་སོགས་འཁོམ་པའི་ལྡང་དང་། ལྟུང་བ་ལས་ལྡང་བ། ལར་བཏགས་དའོ། །ཞེ་སྡང་དྲ་ཥ། སྡང་མིག་སྡིགས་ཏརྫ་ ནཱི། མཛུབ་སྡིག །སྡར་མ་བདེ་སྡུག་བསྔལ། དུཿཁ། དགེ་སྡིག་པཱ་པ། སྡོམ། །སྡིངས་ཀྱི་སྡོང་པོ་དྲུ་མ། སྡོང་བུའི་སྟམཱ། སྡེ། སེ་ནཱ། །སྲོག་དང་སྡོ་ཞིང་སྡེ་བ་གར། ཚན་སྡེབ། ཕྱོགས་གཅིག །སྲོག་ཆགས་སྡོམ་ སྡིག་བྲིཤྩི་ཀ སྡེར་མོ་རྣོ། །སྡོམ་སམྦཱ་ར། པ་བསྲུང་སྡོམ་སྡོད་མ། ནས་སྡོད། །སྡེབ་སྦྱོར་ཙྪནྡ། མཛེས་སྡུག་ཀནྟ། ནོར་སོགས་སྡུ། འདིས་མཚོན་ནས་སྡུད་ཐམས་ཅད་མ་འོངས་པ་ཡིན་པས་སྔོན་འཇུག་མེད། །སྡུམ་ པར་ཁྱིམ། མཆོད་སྡོང་སྟམཱ། སྡོང་བུས་བསྐོར། །སྡེར་མའི་ན་ཁཱི། ཐུག་སྡོར་ལག་པས་སྡོམ། །བཀའ་སྡོད་སྡེ་དཔོན་སར་བཏགས་དའོ། །གྲི་བརྡར་བརྡེག་འགྱེལ་བ། ཆོས་བརྡུང་བྱ་རྣམ་རྟོག་གི་མགོ་བོ་སོགས། བརྡུངས། །ཁ་ བརྡར་བླ་ཟླབ་ཆོལ། བརྡོལ་ཆལ་བརྡབ་བརྡབས། །རྔ་བརྡུངས་བྲོ་བརྡུང་གོ་བྱེད་བརྡ། སངྐེ་ཏ། །ཆལ་མར་བརྡལ་ནས་བརྡུལ་གཡབ་བརྡུལ་ལྟ་བུ། ཞིང་བརྡེག་མཚོན་བརྡེག་པ་སོགས། །བས་འཕུལ་ར་མགོ་ལྡན་ད་འོ། །བལྡབས་ནས་བལྡག་པ་བལྡག་ཅིང་བལྡད། 15-714 ཞིབ་མོར་སྐྱུགས་བརྡད་བྱེད་པ། །བས་འཕུལ་ལ་མགོ་ལྡན་དའོ། །བསྡུ་བྱ་བསྡུ་ས་མཱ་ས། བསྡུས་བསྡུར་ནས་བསྡད། ནི་ཥཎྛ། །ཉེས་བསྡམས་བསྡོམས་པིཎྚི་ཏ། ནས་སྲོག་དང་བསྡོས། །འོག་སྟ་གོན། བསྡོགས་སྟ་གོན། སཱ་ མནྟ། ཉེར་སཱ་མནྟ། བསམ་གཏན། བསྡོགས་གཞན་ལ་བསྡིགས། ཏརྫི་ཏ། །གྲོགས་དང་བསྡོངས་བསྡེབས་སྣ་ཐག་བསྡོགས། །འགལ་བསྡུམ་མཁན་ལྟ་བུ་དང་། བསྡུམས་བས་འཕུལ་སར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་སོས་གདལ་དང་། སོས་བསྡལ་དཔྱད་བྱར་གསུངས་ པས་དཔྱོད་དགོས་རྒྱུ། བཏགས་དའོ། །ཕན་གནོད་གནས་སྐབས་གནང་སཾ་བྲི་ཏ། བཀག་གནད། མརྨ། །གནོད་ཡཀྵ། སྦྱིན་གནག་ཕྱུགས་གནམ་ཁཾ། ལྟར་གནག་ཀྲིཥྞ། །གནས་གཏན་ཉེར་གནས་གནས་སྡྱཱ་ན། ཁང་གནས། ག་ཏི། །གནོད་ཨ་ བ་ཀཱ་ར། བྱེད་ཟིལ་ཨ་བྷྀ་བྷཱུ་ཡ། གནོན་གནའ་པུ་ར་ཎ། ཐོག་མའི་སྔོན། མི་གནུབས། གནའོ་ཞེས་པ་འང་དེ་ཀ །ཞི་གནས་གནས་འགྱུར་གནས་ལུགས་རྟོགས། །གནངས་བཞེས་གང་རུང་ལ། གནམ་ར་གཞུ། རུ་རྐང་པས་གནོན། །ཞེ་གནོང་དུརྨངྐུ་། ཉེས་པ་ཁས་མི་ལེན་པའི་དོན་གནོང་མི་བསྐུར་བའང་། གནད་གཅོད་གནས་ངན་ལེན། །གནོད་གནས་ལ་སོགས་གནག་སེམས། གས་འཕུལ་ནའོ། །མནལ་སུལྟ། གཟིམས་མནའ་མ་འོག་ཏུ་མནན། ཨཱ་ཀྲཱནྟ། །མནབས་རྩལ་ཁ་ཟས། དྲི་མནམ་མནར་ཨ་བཱི་ཙི། མེད་མནར། བཱི་ཙི། །མནར་སེམས་ཟས་མནོག་མནོག་ཁྱེར་ཆུང་བ། ཆུང་བ། །མནོན་རི་མནའ་ཤ་པ་ཐ། སྐྱལ་ན་བཟའ་མནབས། ག

【現代漢語翻譯】 那巴昂榮(藏語:ན་པའང་རུང་),也可以。索德米(藏語:སོ་ལྡེག་མིག་)也隆(藏語:ལྡོངས),眼睛也行。棟(藏語:མདོངས་)也榮(藏語:རུང་),也可以。棟隆瓦拉賊(藏語:དོན་ལོང་བ་ལ་ཟེར),意為盲人。 內當棟布(藏語:ནེ་ལྡང་ལྡོམ་བུ་)食物的味道均勻。丹雷當(藏語:སྟན་ལས་ལྡང་),從座位上站起來。烏塔那(藏語,梵文天城體:उཏྠཱ་ན,梵文羅馬擬音:utthāna,漢語字面意思:起立)。當策拉索(藏語:ལྡང་ཚད་ལ་སོགས་)等空帕當(藏語:འཁོམ་པའི་ལྡང་)和從墮落中站起來。拉塔達奧(藏語:ལར་བཏགས་དའོ),總的來說。 謝當扎夏(藏語:ཞེ་སྡང་དྲ་ཥ),憤怒。當米迪塔扎尼(藏語:སྡང་མིག་སྡིགས་ཏརྫ་ནཱི),怒視。祖迪(藏語:མཛུབ་སྡིག),指責。達瑪德德(藏語:སྡར་མ་བདེ་སྡུག་)苦惱。杜卡(藏語,梵文天城體:दुःख,梵文羅馬擬音:duḥkha,漢語字面意思:痛苦)。格迪帕帕(藏語:དགེ་སྡིག་པཱ་པ),善與惡。多姆(藏語:སྡོམ),戒律。 丁吉棟波(藏語:སྡིངས་ཀྱི་སྡོང་པོ་)樹木。棟威塔瑪(藏語:སྡོང་བུའི་སྟམཱ),樹幹。德(藏語:སྡེ),軍隊。色納(藏語,梵文天城體:सेना,梵文羅馬擬音:senā,漢語字面意思:軍隊)。 索當多興德瓦嘎(藏語:སྲོག་དང་སྡོ་ཞིང་སྡེ་བ་གར),爭奪生命,爭鬥。燦德(藏語:ཚན་སྡེབ),部分。秋吉(藏語:ཕྱོགས་གཅིག),一邊。索恰多迪(藏語:སྲོག་ཆགས་སྡོམ་སྡིག་)蝎子。布里希奇卡(藏語,梵文天城體:वृश्चिक,梵文羅馬擬音:vṛścika,漢語字面意思:蝎子)。德莫諾(藏語:སྡེར་མོ་རྣོ),鋒利的爪子。 多姆桑巴拉(藏語:སྡོམ་སམྦཱ་ར),戒律。帕松多姆多瑪(藏語:པ་བསྲུང་སྡོམ་སྡོད་མ),守護戒律。內多(藏語:ནས་སྡོད),然後住。德覺贊達(藏語:སྡེབ་སྦྱོར་ཙྪནྡ),詩韻。澤杜坎塔(藏語:མཛེས་སྡུག་ཀནྟ),美麗。 諾索等杜(藏語:ནོར་སོགས་སྡུ),收集財富等。迪森內杜塔姆切瑪翁巴音貝森覺梅(藏語:འདིས་མཚོན་ནས་སྡུད་ཐམས་ཅད་མ་འོངས་པ་ཡིན་པས་སྔོན་འཇུག་མེད),這表明所有收集都是未來時,所以沒有字首。杜姆帕爾吉姆(藏語:སྡུམ་པར་ཁྱིམ),家庭。 喬棟塔瑪(藏語:མཆོད་སྡོང་སྟམཱ),祭祀的樹。棟威郭(藏語:སྡོང་བུས་བསྐོར),被樹木環繞。德梅納吉(藏語:སྡེར་མའི་ན་ཁཱི),指甲。圖多拉帕迪(藏語:ཐུག་སྡོར་ལག་པས་སྡོམ),用手抓住。 嘎多德奔薩塔達奧(藏語:བཀའ་སྡོད་སྡེ་དཔོན་སར་བཏགས་དའོ),命令駐紮的軍隊首領。迪達德杰瓦(藏語:གྲི་བརྡར་བརྡེག་འགྱེལ་བ),磨刀,擊打,擊倒。秋東嘉南多吉果沃索(藏語:ཆོས་བརྡུང་བྱ་རྣམ་རྟོག་གི་མགོ་བོ་སོགས),敲擊佛法,例如敲擊分別唸的頭。 東(藏語:བརྡུངས),敲擊。卡達拉拉卓(藏語:ཁ་བརྡར་བླ་ཟླབ་ཆོལ),口頭爭論。多恰爾多達(藏語:བརྡོལ་ཆལ་བརྡབ་བརྡབས),打破,打碎。阿東卓東果杰達(藏語:རྔ་བརྡུངས་བྲོ་བརྡུང་གོ་བྱེད་བརྡ),敲鼓,跳舞,理解的訊號。桑給塔(藏語,梵文天城體:सङ्केत,梵文羅馬擬音:saṅketa,漢語字面意思:訊號)。 恰瑪達內杜爾雅布杜爾塔布塔布魯(藏語:ཆལ་མར་བརྡལ་ནས་བརྡུལ་གཡབ་བརྡུལ་ལྟ་བུ),像篩糠一樣抖動。興德宗琛德帕索(藏語:ཞིང་བརྡེག་མཚོན་བརྡེག་པ་སོགས),耕田,擊打武器等。 貝普拉姆果丹達奧(藏語:བས་འཕུལ་ར་མགོ་ལྡན་ད་འོ),以'བ'為字首,以'ར'為首字母。達內達帕達興達(藏語:བལྡབས་ནས་བལྡག་པ་བལྡག་ཅིང་བལྡད),重複舔舐。 西莫秋達杰貝(藏語:ཞིབ་མོར་སྐྱུགས་བརྡད་བྱེད་པ),仔細地嘔吐。貝普拉姆果丹達奧(藏語:བས་འཕུལ་ལ་མགོ་ལྡན་དའོ),以'བ'為字首,以'ལ'為首字母。杜嘉杜薩瑪薩(藏語:བསྡུ་བྱ་བསྡུ་ས་མཱ་ས),收集的地方。尼西塔(藏語,梵文天城體:निष्ठा,梵文羅馬擬音:niṣṭhā,漢語字面意思:完成)。 內西丹(藏語:བསྡུས་བསྡུར་ནས་བསྡད),收集並比較。涅丹丹皮迪塔(藏語:ཉེས་བསྡམས་བསྡོམས་པིཎྚི་ཏ),總結罪過。內索當多(藏語:ནས་སྲོག་དང་བསྡོས),然後爭奪生命。奧塔貢(藏語:འོག་སྟ་གོན),準備。 多塔貢(藏語:བསྡོགས་སྟ་གོན),準備。薩曼塔(藏語,梵文天城體:सामन्त,梵文羅馬擬音:sāmanta,漢語字面意思:鄰近)。涅薩曼塔(藏語,梵文天城體:सामन्त,梵文羅馬擬音:sāmanta,漢語字面意思:鄰近)。桑丹(藏語:བསམ་གཏན),禪定。多賢拉迪(藏語:བསྡོགས་གཞན་ལ་བསྡིགས),威脅他人。塔吉塔(藏語,梵文天城體:तर्जित,梵文羅馬擬音:tarjita,漢語字面意思:威脅)。 卓當多東德納塔多(藏語:གྲོགས་དང་བསྡོངས་བསྡེབས་སྣ་ཐག་བསྡོགས),與朋友聯合,繫上繩子。嘎杜姆堪拉塔布當(藏語:འགལ་བསྡུམ་མཁན་ལྟ་བུ་དང་),像調解人一樣。杜姆貝普拉薩姆嘉內雷索斯達當(藏語:བསྡུམས་བས་འཕུལ་སར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་སོས་གདལ་དང་),調解,以'བ'為字首,在修辭中表示新鮮和擴充套件。 索斯達達嘉嘉蘇姆貝斯(藏語:སོས་བསྡལ་དཔྱད་བྱར་གསུངས་པས་དཔྱོད་དགོས་རྒྱུ),新鮮和擴充套件被認為是需要研究的。塔達奧(藏語:བཏགས་དའོ),被認為是。潘諾內斯卡布內桑布里塔(藏語:ཕན་གནོད་གནས་སྐབས་གནང་སཾ་བྲི་ཏ),利益、損害、情況、允許。嘎內(藏語:བཀག་གནད),禁止。 瑪瑪(藏語:མརྨ),要害。諾雅夏(藏語:གནོད་ཡཀྵ),損害,夜叉。金納秋(藏語:སྦྱིན་གནག་ཕྱུགས་)牲畜。南康(藏語:གནམ་ཁཾ),天空。塔納克里西納(藏語:ལྟར་གནག་ཀྲིཥྞ),像黑色的。 內丹涅內內迪亞納(藏語:གནས་གཏན་ཉེར་གནས་གནས་སྡྱཱ་ན),住所,禪定。康內(藏語:ཁང་གནས),房子。嘎迪(藏語,梵文天城體:गति,梵文羅馬擬音:gati,漢語字面意思:去處)。諾阿瓦嘎拉(藏語:གནོད་ཨ་བ་ཀཱ་ར),損害。杰澤阿比布亞(藏語:བྱེད་ཟིལ་ཨ་བྷྀ་བྷཱུ་ཡ),壓制。 農納普拉納(藏語:གནོན་གནའ་པུ་ར་ཎ),壓制,古代。托梅農(藏語:ཐོག་མའི་སྔོན),最初的。米努(藏語:མི་གནུབས),不壓制。諾謝巴昂德卡(藏語:གནའོ་ཞེས་པ་འང་དེ་ཀ),也這樣說。西內內久內魯托(藏語:ཞི་གནས་གནས་འགྱུར་གནས་ལུགས་རྟོགས),寂止,轉變,理解實相。 南謝剛榮拉(藏語:གནངས་བཞེས་གང་རུང་ལ),無論允許還是拒絕。南拉久(藏語:གནམ་ར་གཞུ),彩虹。魯康貝農(藏語:རུ་རྐང་པས་གནོན),用腳踩。謝農杜爾蒙古(藏語:ཞེ་གནོང་དུརྨངྐུ་),羞愧。 涅帕卡斯米林貝頓農米庫瓦昂(藏語:ཉེས་པ་ཁས་མི་ལེན་པའི་དོན་གནོང་མི་བསྐུར་བའང་),不承認錯誤,也不推卸責任。納杰內南連(藏語:གནད་གཅོད་གནས་ངན་ལེན),關鍵,惡劣的情況。諾內拉索等納森(藏語:གནོད་གནས་ལ་སོགས་གནག་སེམས),損害,住所等,黑色的心。 嘎普拉諾(藏語:གས་འཕུལ་ནའོ),以'ག'為字首。納蘇塔(藏語:མནལ་སུལྟ),睡眠。澤瑪納瑪奧杜南(藏語:གཟིམས་མནའ་མ་འོག་ཏུ་མནན),睡眠,壓在下面。阿克蘭塔(藏語,梵文天城體:आक्रान्त,梵文羅馬擬音:ākrānta,漢語字面意思:侵佔)。 納布扎卡薩(藏語:མནབས་རྩལ་ཁ་ཟས),穿衣,食物。迪南納阿比奇(藏語:དྲི་མནམ་མནར་ཨ་བཱི་ཙི),聞氣味,折磨。梅納阿比奇(藏語:མེད་མནར། བཱི་ཙི),沒有折磨。比奇(藏語,梵文天城體:वीचि,梵文羅馬擬音:vīci,漢語字面意思:波浪)。 納森澤諾諾杰瓊瓦(藏語:མནར་སེམས་ཟས་མནོག་མནོག་ཁྱེར་ཆུང་བ),折磨,食物豐富,攜帶少量。瓊瓦(藏語:ཆུང་བ),小的。農里納夏帕塔(藏語:མནོན་རི་མནའ་ཤ་པ་ཐ),壓迫,誓言。夏帕塔(藏語,梵文天城體:शपथ,梵文羅馬擬音:śapatha,漢語字面意思:誓言)。嘉納納布(藏語:སྐྱལ་ན་བཟའ་མནབས),穿衣服。

【English Translation】 napa ang rung (Tibetan: ན་པའང་རུང་), also okay. sode mi (Tibetan: སོ་ལྡེག་མིག་) also long (Tibetan: ལྡོངས), eyes also okay. dong (Tibetan: མདོངས་) also rung (Tibetan: རུང་), also okay. dong long wala ze (Tibetan: དོན་ལོང་བ་ལ་ཟེར), means blind. ne dang dombu (Tibetan: ནེ་ལྡང་ལྡོམ་བུ་) the taste of food is even. denle dang (Tibetan: སྟན་ལས་ལྡང་), stand up from the seat. utthana (Tibetan, Devanagari: उत्थान, Romanized Sanskrit: utthāna, literal meaning: rising). dang tsela so (Tibetan: ལྡང་ཚད་ལ་སོགས་) etc. khompe dang (Tibetan: འཁོམ་པའི་ལྡང་) and rising from falling. la ta dao (Tibetan: ལར་བཏགས་དའོ), in general. xhe dang dra sha (Tibetan: ཞེ་སྡང་དྲ་ཥ), anger. dang mi dik tarjani (Tibetan: སྡང་མིག་སྡིགས་ཏརྫ་ནཱི), glare. zudi (Tibetan: མཛུབ་སྡིག), accuse. darma de du (Tibetan: སྡར་མ་བདེ་སྡུག་) suffering. duhkha (Tibetan, Devanagari: दुःख, Romanized Sanskrit: duḥkha, literal meaning: suffering). ge dig papa (Tibetan: དགེ་སྡིག་པཱ་པ), good and evil. dom (Tibetan: སྡོམ), discipline. ding gi dongpo (Tibetan: སྡིངས་ཀྱི་སྡོང་པོ་) trees. dongwi tama (Tibetan: སྡོང་བུའི་སྟམཱ), trunk. de (Tibetan: སྡེ), army. sena (Tibetan, Devanagari: सेना, Romanized Sanskrit: senā, literal meaning: army). so dang do xhing dewa gar (Tibetan: སྲོག་དང་སྡོ་ཞིང་སྡེ་བ་གར), compete for life, fight. tsen de (Tibetan: ཚན་སྡེབ), part. chok gi (Tibetan: ཕྱོགས་གཅིག), one side. so cha dom dig (Tibetan: སྲོག་ཆགས་སྡོམ་སྡིག་) scorpion. brishchika (Tibetan, Devanagari: वृश्चिक, Romanized Sanskrit: vṛścika, literal meaning: scorpion). dermo no (Tibetan: སྡེར་མོ་རྣོ), sharp claws. dom sambara (Tibetan: སྡོམ་སམྦཱ་ར), discipline. pa sung dom doma (Tibetan: པ་བསྲུང་སྡོམ་སྡོད་མ), guard the discipline. ne do (Tibetan: ནས་སྡོད), then stay. debjor chhanda (Tibetan: སྡེབ་སྦྱོར་ཙྪནྡ), rhyme. ze duk kanta (Tibetan: མཛེས་སྡུག་ཀནྟ), beautiful. nor so deng du (Tibetan: ནོར་སོགས་སྡུ), collect wealth etc. di tsen ne du tamche ma ong ba yin be sen ju me (Tibetan: འདིས་མཚོན་ནས་སྡུད་ཐམས་ཅད་མ་འོངས་པ་ཡིན་པས་སྔོན་འཇུག་མེད), this shows that all collection is future tense, so there is no prefix. dumpar khyim (Tibetan: སྡུམ་པར་ཁྱིམ), family. cho dong tama (Tibetan: མཆོད་སྡོང་སྟམཱ), sacrificial tree. dongwi go (Tibetan: སྡོང་བུས་བསྐོར), surrounded by trees. derme nakhi (Tibetan: སྡེར་མའི་ན་ཁཱི), nail. tu dor lap di (Tibetan: ཐུག་སྡོར་ལག་པས་སྡོམ), grab with hands. ka do debon sa ta dao (Tibetan: བཀའ་སྡོད་སྡེ་དཔོན་སར་བཏགས་དའོ), order the army leader to station. di dar de jewa (Tibetan: གྲི་བརྡར་བརྡེག་འགྱེལ་བ), sharpen the knife, strike, knock down. chu dong ja nam doji gowo so (Tibetan: ཆོས་བརྡུང་བྱ་རྣམ་རྟོག་གི་མགོ་བོ་སོགས), strike the Dharma, such as striking the head of discrimination. dong (Tibetan: བརྡུངས), strike. ka dar la la cho (Tibetan: ཁ་བརྡར་བླ་ཟླབ་ཆོལ), verbal argument. do chal do da (Tibetan: བརྡོལ་ཆལ་བརྡབ་བརྡབས), break, smash. a dong dro dong go je da (Tibetan: རྔ་བརྡུངས་བྲོ་བརྡུང་གོ་བྱེད་བརྡ), drum, dance, signal of understanding. sanketa (Tibetan, Devanagari: सङ्केत, Romanized Sanskrit: saṅketa, literal meaning: signal). chalmar dal ne dul yab dul ta bu (Tibetan: ཆལ་མར་བརྡལ་ནས་བརྡུལ་གཡབ་བརྡུལ་ལྟ་བུ), shake like sifting chaff. xhing de zong chen de pa so (Tibetan: ཞིང་བརྡེག་མཚོན་བརྡེག་པ་སོགས), cultivate the field, strike weapons etc. be pu ram go dan dao (Tibetan: བས་འཕུལ་ར་མགོ་ལྡན་ད་འོ), with 'བ' as prefix, with 'ར' as the first letter. dane dap da xhing da (Tibetan: བལྡབས་ནས་བལྡག་པ་བལྡག་ཅིང་བལྡད), repeatedly lick. ximo chu da je be (Tibetan: ཞིབ་མོར་སྐྱུགས་བརྡད་བྱེད་པ), carefully vomit. be pu lam go dan dao (Tibetan: བས་འཕུལ་ལ་མགོ་ལྡན་དའོ), with 'བ' as prefix, with 'ལ' as the first letter. du ja du sama sa (Tibetan: བསྡུ་བྱ་བསྡུ་ས་མཱ་ས), place to collect. nistha (Tibetan, Devanagari: निष्ठा, Romanized Sanskrit: niṣṭhā, literal meaning: completion). ne si dan (Tibetan: བསྡུས་བསྡུར་ནས་བསྡད), collect and compare. nye dam dam pindita (Tibetan: ཉེས་བསྡམས་བསྡོམས་པིཎྚི་ཏ), summarize sins. ne so dang do (Tibetan: ནས་སྲོག་དང་བསྡོས), then compete for life. o ta gon (Tibetan: འོག་སྟ་གོན), prepare. do ta gon (Tibetan: བསྡོགས་སྟ་གོན), prepare. samanta (Tibetan, Devanagari: सामन्त, Romanized Sanskrit: sāmanta, literal meaning: adjacent). nye samanta (Tibetan, Devanagari: सामन्त, Romanized Sanskrit: sāmanta, literal meaning: adjacent). sam dan (Tibetan: བསམ་གཏན), meditation. do xhen la di (Tibetan: བསྡོགས་གཞན་ལ་བསྡིགས), threaten others. tarjita (Tibetan, Devanagari: तर्जित, Romanized Sanskrit: tarjita, literal meaning: threatened). dro dang do dong de na ta do (Tibetan: གྲོགས་དང་བསྡོངས་བསྡེབས་སྣ་ཐག་བསྡོགས), unite with friends, tie the rope. ga dum khan la ta bu dang (Tibetan: འགལ་བསྡུམ་མཁན་ལྟ་བུ་དང་), like a mediator. dum be pu la sam ja ne re sos da dang (Tibetan: བསྡུམས་བས་འཕུལ་སར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་སོས་གདལ་དང་), mediate, with 'བ' as prefix, in rhetoric means fresh and expanded. sos da da ja ja sum be (Tibetan: སོས་བསྡལ་དཔྱད་བྱར་གསུངས་པས་དཔྱོད་དགོས་རྒྱུ), fresh and expanded are considered to be studied. ta dao (Tibetan: བཏགས་དའོ), is considered. pan no ne ska bu ne sambrita (Tibetan: ཕན་གནོད་གནས་སྐབས་གནང་སཾ་བྲི་ཏ), benefit, harm, situation, allow. ga ne (Tibetan: བཀག་གནད), prohibit. marma (Tibetan: མརྨ), vital point. no yaksha (Tibetan: གནོད་ཡཀྵ), harm, yaksha. jin nak chu (Tibetan: སྦྱིན་གནག་ཕྱུགས་) livestock. nam kham (Tibetan: གནམ་ཁཾ), sky. ta nak krishna (Tibetan: ལྟར་གནག་ཀྲིཥྞ), like black. ne den nye ne ne dyana (Tibetan: གནས་གཏན་ཉེར་གནས་གནས་སྡྱཱ་ན), residence, meditation. khang ne (Tibetan: ཁང་གནས), house. gati (Tibetan, Devanagari: गति, Romanized Sanskrit: gati, literal meaning: going). no avakara (Tibetan: གནོད་ཨ་བ་ཀཱ་ར), harm. je ze abhibhuya (Tibetan: བྱེད་ཟིལ་ཨ་བྷྀ་བྷཱུ་ཡ), suppress. non na purana (Tibetan: གནོན་གནའ་པུ་ར་ཎ), suppress, ancient. to me non (Tibetan: ཐོག་མའི་སྔོན), initial. mi nu (Tibetan: མི་གནུབས), do not suppress. no xheba ang de ka (Tibetan: གནའོ་ཞེས་པ་འང་དེ་ཀ), also say so. xi ne ne ju ne lu to (Tibetan: ཞི་གནས་གནས་འགྱུར་གནས་ལུགས་རྟོགས), tranquility, transformation, understand reality. nam xhe gang rung la (Tibetan: གནངས་བཞེས་གང་རུང་ལ), whether allow or reject. nam la ju (Tibetan: གནམ་ར་གཞུ), rainbow. ru kang be non (Tibetan: རུ་རྐང་པས་གནོན), step on with feet. xe nong durmongu (Tibetan: ཞེ་གནོང་དུརྨངྐུ་), shame. nye pa kas mi lin be ton nong mi ku wa ang (Tibetan: ཉེས་པ་ཁས་མི་ལེན་པའི་དོན་གནོང་མི་བསྐུར་བའང་), do not admit mistakes, nor shirk responsibility. na je ne nam len (Tibetan: གནད་གཅོད་གནས་ངན་ལེན), key, bad situation. no ne la so deng nak sem (Tibetan: གནོད་གནས་ལ་སོགས་གནག་སེམས), harm, residence etc., black heart. ga pu la no (Tibetan: གས་འཕུལ་ནའོ), with 'ག' as prefix. na suta (Tibetan: མནལ་སུལྟ), sleep. ze ma nama o du nan (Tibetan: གཟིམས་མནའ་མ་འོག་ཏུ་མནན), sleep, press underneath. akranta (Tibetan, Devanagari: आक्रान्त, Romanized Sanskrit: ākrānta, literal meaning: occupied). nab za ka sa (Tibetan: མནབས་རྩལ་ཁ་ཟས), wear clothes, food. di nam nar abichi (Tibetan: དྲི་མནམ་མནར་ཨ་བཱི་ཙི), smell, torture. me nar abichi (Tibetan: མེད་མནར། བཱི་ཙི), no torture. vici (Tibetan, Devanagari: वीचि, Romanized Sanskrit: vīci, literal meaning: wave). nar sen ze no no je chong wa (Tibetan: མནར་སེམས་ཟས་མནོག་མནོག་ཁྱེར་ཆུང་བ), torture, food is rich, carry a small amount. chong wa (Tibetan: ཆུང་བ), small. non ri na xha pata (Tibetan: མནོན་རི་མནའ་ཤ་པ་ཐ), oppression, oath. shapatha (Tibetan, Devanagari: शपथ, Romanized Sanskrit: śapatha, literal meaning: oath). ja na nab (Tibetan: སྐྱལ་ན་བཟའ་མནབས), wear clothes.


ྱོན་པ། །མནོ་བསམ་ཨཱ་ཤ 15-715 མནོས་བསམ་པ། སོགས་མས་འཕུལ་ནའོ། །རྣམ་ཤེས་རྣོན་པོའི་རྣལ་འབྱོར་ཡོ་ག རྣམས། །རྣམ་ཡོལ་བའང་ཟེར། རྟོག་རྣམ་གྲངས་རྣམ་པ་མང་། །རྣ་ཤྲོ་ཏྲ། ཤོག་རྩེ་དཱི་ཀྵྞ། རྣོ་རྣལ་མའི་མ་བཅོས་པ། དོན། ། ཁུགས་རྣ་རྣག་པཱུ་རི། ཁྲག་ཞིང་སྣང་མ། ། ཚིག་ཕྲད་རྣམ་བི། པར་རར་རྣ་རྒྱན་སོགས། དེ་ལ་གྱ་ཐོའང་ཟེར། བཏགས་ནའོ། །སྣར་མ་སྣྲོན་ཛྱཥྛཱ། སྣྲུབས་མཱུ་ལ། སྣག་མ་སི། ཚ་སྣུར། །སྣང་བ་ཨ་ བ་བྷ་ས། སྣ་ཚོགས་ནཱ་ནཱ། སྣ་ནཱ་ས། ཡི་སྣབས། སིངྒྷ་ན། །སྣམ་བུའི་པ་ཊ། སྣམ་སཾ་གྷ་ཊ། སྦྱར་སྣལ་རིང་ཆ། བའི་སྣ། ནཱ་ས། །བར་སྣང་སྣང་གསལ་སྣུམ་ཏཻ་ལ། དྲི་སྣོམ། །ལམ་ སྣར་སྣ་གཙོ་བོ། བོའི་སྣག་རུས་མ་ཡིན་པ། དབོན་སྣང་། །ལྟར་སྣང་སྣ་མང་སྣྲེལ་མདོ་སྡེ་ས་བཅུ་པའི་འགྲེལ་བ་ལས་སྣྲེལ་གཞིའི་དོན་འཆོལ་བའམ་གོ་རིམ་དུ་མི་གནས་པ་ལ་བཤད་ཅེས་སྨྲ་ རྒྱན་ལས་གསུངས། སྣྲེལ་གཞིའི་འཇིག་རྟེན་ཞེས་པ་ལོགས་ལ་རྐང་གིས་འགྲོ་བ་ལ་བཤད་པའི་སྐབས་ཀྱང་ཡོད་པར་སྣང་། གཞི་ཕྲེད། །ཡུག་སྣམ་སྣམ་མེ་ཏོག ཕྲན་སྣ་མདོ་སྣེའུ། སྔོ་། །སྣད་སྐྱོན་གྱི། ཡར་སེར་ སྣའི་སྣོན་རླ་བསྙན་འང་ཟེར། མར་སྣོམས། །སྣམ་རྒྱབ་ཀྱི་དོན། ཟུར་ལའང་འཇུག ལོགས་ས་ལ་བཏགས་པའི་ནའོ། སྣོད་སྤྱད་སོགས་ཀྱང་དེ་ལ་ཡོལ་གོའང་ཟེར་ཡང་ཕྱིས་སུ་ཡང་ཟེར། །བརྣབ་སེམས་ལྟོ་ལ་བརྣན་འཆང་བའི་དོན། 15-716 ཡང་བརྣངས། ཟས་ཀྱིས་གྲེ་བར། །བརྣག་བཟོད་དཀའ། སྨྲ་རྒྱན་ལས་མནག་དཀའ་ཞེས་བཤད་མོད། དཀའི་བརྣགས་པས་བསམ་པས་སྲན་པའམ་བཟོད་པ། མདུན་དུ་བརྒྱུ། འཐེན་པ། །སྦས་པའི་བརྣོགས་བསྡམས་པ། དང་ངེས་བཟུང་བརྣན། ངེས་བཟུང་སྟེ་དབུ་མ་བདེན་གཉིས་ཀྱི་འགྲེལ་པ་ལས་ནི་ཞེས་པ་ནི་བརྣན་པའི་དོན་ཏོ་ཞེས་པ་ལྟ་བུ། །བས་འཕུལ་ར་བསམ་པའི་དོན་བརྣག་པའང་ཡིན་ཏེ་བཀས་བཅད་ཆེན་མོ་ལས་རང་གི་ བརྣག་པ་རྫོགས་པར་བྱ་ཕྱིར་དང་ཞེས་གསུངས་པས་སོ། །མགོ་ལྡན་ནའོ། །གནད་མརྨཱ་ཧ་ཏ། བསྣུན་མཚོན་བསྣུན་ཤསྟཱ་ཧ་ཏ། ནུ་མ་བསྣུན། །སྲོལ་བསྣུབས་བརྣུབས་ཞེས་ཀྱང་འཐད་པར་གསུངས། གོང་འོག་བསྣོར་ཞིང་བསྣོལ། ། མཚོན་བསྣམས་ཕྱག་ཏུ། དྷྲྀ་ཏ། དུས་བསྣུར་ཞིབ་མོར་བསྣུར། །མཇུག་བསྣར་དྲི་བསྣམས་ནེམ་ནེམ་བསྣེམས། །མང་དུ་བསྣན་ནས་འདྲེས་མར་བསྣོས། །བས་འཕུལ་ས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་མགོ་བོ་བསྣར་བའང་འདི་རང་བཤད། མགོ་ལྡན་ ནའོ། །པང་ཨུཏྶངྒ་། པར་པར་པཱ་ཊ། བུ་བེའུ། པི་ཝང་བཱི་ན། འཛིན། །གཅིག་ཨེ་ཀ བུར་པིར་གྱིས་པ་ཏྲ་བྲིས། །པུ་མདའ་ཡབ། ཀྲ་མ་ཤཱིརྵ། ཤུའི་པུ་ཤུད་པྱ། པིར་གྱི་ཕུར། །པུཎྜ་རི་ཀ་པི་ པི་ལིང་། །པ་ཤི་བོད་ཀྱི་བཙུན་པ་རྒྱ་ནག་ཏུ་ཕྱིན་པའི་མིང་། པདྨ་པ་ལ་ཤ །པུས་བཙུགས་པོག་སྤོས་ཀྱི་བརྡ་རྙིང་། ཕོར་དེའི་སྣོད། ག

【現代漢語翻譯】 ྱོན་པ། (yon pa) མནོ་བསམ་ཨཱ་ཤ (mno bsam A sha) - 愚蠢的,思考啊! མནོས་བསམ་པ། (mnos bsam pa) སོགས་མས་འཕུལ་ནའོ། (sogs mas 'phul na'o) - 思考,等等,如果以'ས'開頭。 རྣམ་ཤེས་རྣོན་པོའི་རྣལ་འབྱོར་ཡོ་ག (rnam shes rnon po'i rnal 'byor yo ga) རྣམས། (rnams) - 敏銳意識的瑜伽。 རྣམ་ཡོལ་བའང་ཟེར། (rnam yol ba'ang zer) རྟོག་རྣམ་གྲངས་རྣམ་པ་མང་། (rtog rnam grangs rnam pa mang) - 也被稱為'རྣམ་ཡོལ་བ',思考,種類繁多。 རྣ་ཤྲོ་ཏྲ། (rna shro tra) ཤོག་རྩེ་དཱི་ཀྵྞ། (shog rtse dI kShaNa) རྣོ་རྣལ་མའི་མ་བཅོས་པ། (rno rnal ma'i ma bcos pa) དོན། (don) - 耳朵,紙的邊緣,鋒利,真實的,未加工的,意義。 ཁུགས་རྣ་རྣག་པཱུ་རི། (khugs rna rnag pU ri) ཁྲག་ཞིང་སྣང་མ། (khrag zhing snang ma) - 彎曲的耳朵,膿,血田,顯現。 ཚིག་ཕྲད་རྣམ་བི། (tshig phrad rnam bi) པར་རར་རྣ་རྒྱན་སོགས། (par rar rna rgyan sogs) དེ་ལ་གྱ་ཐོའང་ཟེར། (de la gya tho'ang zer) བཏགས་ནའོ། (btags na'o) - 詞綴'རྣམ་བི',耳飾等等,也稱為'གྱ་ཐོ',如果新增。 སྣར་མ་སྣྲོན་ཛྱཥྛཱ། (snar ma snron dzyaShThA) སྣྲུབས་མཱུ་ལ། (snrubs mU la) སྣག་མ་སི། (snag ma si) ཚ་སྣུར། (tsha snur) - 星座名,根,墨水,熱。 སྣང་བ་ཨ་བ་བྷ་ས། (snang ba a ba bHa sa) སྣ་ཚོགས་ནཱ་ནཱ། (sna tshogs nA nA) སྣ་ནཱ་ས། (sna nA sa) ཡི་སྣབས། (yi snabs) སིངྒྷ་ན། (siGgha na) - 顯現,各種各樣,鼻子,鼻涕。 སྣམ་བུའི་པ་ཊ། (snam bu'i pa Ta) སྣམ་སཾ་གྷ་ཊ། (snam saM gha Ta) སྦྱར་སྣལ་རིང་ཆ། (sbyar snal ring cha) བའི་སྣ། (ba'i sna) ནཱ་ས། (nA sa) - 毛織品的布,毛織品,長的線,的鼻子。 བར་སྣང་སྣང་གསལ་སྣུམ་ཏཻ་ལ། (bar snang snang gsal snum tai la) དྲི་སྣོམ། (dri snom) - 中間,顯現,清晰,油,聞。 ལམ་སྣར་སྣ་གཙོ་བོ། (lam snar sna gtso bo) བོའི་སྣག་རུས་མ་ཡིན་པ། (bo'i snag rus ma yin pa) དབོན་སྣང་། (dbon snang) - 道路,鼻子,主要的,不是骨頭的墨水,侄子。 ལྟར་སྣང་སྣ་མང་སྣྲེལ་མདོ་སྡེ་ས་བཅུ་པའི་འགྲེལ་བ་ལས་སྣྲེལ་གཞིའི་དོན་འཆོལ་བའམ་གོ་རིམ་དུ་མི་གནས་པ་ལ་བཤད་ཅེས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གསུངས། (ltar snang sna mang snrel mdo sde sa bcu pa'i 'grel ba las snrel gzhi'i don 'chol ba'am go rim du mi gnas pa la bshad ces smra rgyan las gsungs) - 似乎,各種各樣,在《十地經》的註釋中說,'སྣྲེལ་གཞི'的意思是混亂或不按順序排列,這是在《語莊嚴論》中說的。 སྣྲེལ་གཞིའི་འཇིག་རྟེན་ཞེས་པ་ལོགས་ལ་རྐང་གིས་འགྲོ་བ་ལ་བཤད་པའི་སྐབས་ཀྱང་ཡོད་པར་སྣང་། (snrel gzhi'i 'jig rten zhes pa logs la rkang gis 'gro ba la bshad pa'i skabs kyang yod par snang) གཞི་ཕྲེད། (gzhi phred) - 似乎也有將'སྣྲེལ་གཞིའི་འཇིག་རྟེན'解釋為用腳行走的情況,基礎。 ཡུག་སྣམ་སྣམ་མེ་ཏོག (yug snam snam me tog) ཕྲན་སྣ་མདོ་སྣེའུ། (phran sna mdo sne'u) སྔོ་། (sngo) - 毛織品,毛織品花,少量,線頭,藍色。 སྣད་སྐྱོན་གྱི། (snad skyon gyi) ཡར་སེར་སྣའི་སྣོན་རླ་བསྙན་འང་ཟེར། (yar ser sna'i snon rla bsnyan 'ang zer) མར་སྣོམས། (mar snoms) - 缺點的,吝嗇的增加,也稱為'བསྙན',聞。 སྣམ་རྒྱབ་ཀྱི་དོན། (snam rgyab kyi don) ཟུར་ལའང་འཇུག (zur la'ang 'jug) ལོགས་ས་ལ་བཏགས་པའི་ནའོ། (logs sa la btags pa'i na'o) - 毛織品的背面,也指角落,如果新增到單獨的地方。 སྣོད་སྤྱད་སོགས་ཀྱང་དེ་ལ་ཡོལ་གོའང་ཟེར་ཡང་ཕྱིས་སུ་ཡང་ཟེར། (snod spyad sogs kyang de la yol go'ang zer yang phyis su yang zer) - 容器等等也稱為'ཡོལ་གོ',後來也稱為'ཡང་'。 བརྣབ་སེམས་ལྟོ་ལ་བརྣན་འཆང་བའི་དོན། (brnab sems lto la brnan 'chang ba'i don) - 貪心,在胃裡裝滿食物的意思。 15-716 ཡང་བརྣངས། (yang brnangs) ཟས་ཀྱིས་གྲེ་བར། (zas kyis gre bar) - 也指充滿,食物充滿喉嚨。 བརྣག་བཟོད་དཀའ། (brnag bzod dka') སྨྲ་རྒྱན་ལས་མནག་དཀའ་ཞེས་བཤད་མོད། (smra rgyan las mnag dka' zhes bshad mod) དཀའི་བརྣགས་པས་བསམ་པས་སྲན་པའམ་བཟོད་པ། (dka'i brnags pas bsam pas sran pa'am bzod pa) མདུན་དུ་བརྒྱུ། (mdun du brgyu) འཐེན་པ། ('then pa) - 難以忍受,雖然在《語莊嚴論》中解釋為難以壓制,但通過忍受困難,用思想來忍耐或容忍,向前延伸,拉。 སྦས་པའི་བརྣོགས་བསྡམས་པ། (sbas pa'i brnogs bsdams pa) དང་ངེས་བཟུང་བརྣན། (dang nges bzung brnan) - 隱藏的,束縛的,和確定,抓住,強調。 ངེས་བཟུང་སྟེ་དབུ་མ་བདེན་གཉིས་ཀྱི་འགྲེལ་པ་ལས་ནི་ཞེས་པ་ནི་བརྣན་པའི་དོན་ཏོ་ཞེས་པ་ལྟ་བུ། (nges bzung ste dbu ma bden gnyis kyi 'grel pa las ni zhes pa ni brnan pa'i don to zhes pa lta bu) - 確定,抓住,例如在《中觀二諦論》的註釋中,'ནི'的意思是強調。 བས་འཕུལ་ར་བསམ་པའི་དོན་བརྣག་པའང་ཡིན་ཏེ་བཀས་བཅད་ཆེན་མོ་ལས་རང་གི་བརྣག་པ་རྫོགས་པར་བྱ་ཕྱིར་དང་ཞེས་གསུངས་པས་སོ། (bas 'phul ra bsam pa'i don brnag pa'ang yin te bkas bcad chen mo las rang gi brnag pa rdzogs par bya phir dang zhes gsungs pas so) - 以'བ'開頭的'ར',思考的意思也是忍受,因為在《大律經》中說,'爲了完成自己的忍受'。 མགོ་ལྡན་ནའོ། (mgo ldan na'o) - 如果有頭。 གནད་མརྨཱ་ཧ་ཏ། (gnad mar mA ha ta) བསྣུན་མཚོན་བསྣུན་ཤསྟཱ་ཧ་ཏ། (bsnun mtshon bsnun shas tA ha ta) ནུ་མ་བསྣུན། (nu ma bsnun) - 要點,要害,擊打,擊打,武器,擊打,乳房。 སྲོལ་བསྣུབས་བརྣུབས་ཞེས་ཀྱང་འཐད་པར་གསུངས། (srol bsnubs brnubs zhes kyang 'thad par gsungs) གོང་འོག་བསྣོར་ཞིང་བསྣོལ། (gong 'og bsnor zhing bsnol) - 據說也可以說是'བརྣུབས',上下顛倒,交叉。 མཚོན་བསྣམས་ཕྱག་ཏུ། (mtshon bsnams phyag tu) དྷྲྀ་ཏ། (dhRi ta) དུས་བསྣུར་ཞིབ་མོར་བསྣུར། (dus bsnur zhib mor bsnur) - 手持武器,時間推遲,仔細推遲。 མཇུག་བསྣར་དྲི་བསྣམས་ནེམ་ནེམ་བསྣེམས། (mjug bsnar dri bsnams nem nem bsnums) - 結束,聞氣味,柔軟。 མང་དུ་བསྣན་ནས་འདྲེས་མར་བསྣོས། (mang du bsnan nas 'dres mar bsnos) - 增加很多,混合。 བས་འཕུལ་ས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་མགོ་བོ་བསྣར་བའང་འདི་རང་བཤད། (bas 'phul sa smra rgyan las mgo bo bsnar ba'ang 'di rang bshad) མགོ་ལྡན་ནའོ། (mgo ldan na'o) - 以'བ'開頭的'ས',在《語莊嚴論》中,也解釋了抬頭,如果有頭。 པང་ཨུཏྶངྒ་། (pang ut saG ga) པར་པར་པཱ་ཊ། (par par pA Ta) བུ་བེའུ། (bu be'u) པི་ཝང་བཱི་ན། (pi wang bI na) འཛིན། (dzin) - 膝蓋,布,兒子,琵琶,抓住。 གཅིག་ཨེ་ཀ (gcig e ka) བུར་པིར་གྱིས་པ་ཏྲ་བྲིས། (bur pir gyis pa tra bris) - 一,用筆寫字。 པུ་མདའ་ཡབ། (pu mda' yab) ཀྲ་མ་ཤཱིརྵ། (kra ma shIrSha) ཤུའི་པུ་ཤུད་པྱ། (shui pu shud pya) པིར་གྱི་ཕུར། (pir gyi phur) - 箭,頭盔,吹,筆的尖。 པུཎྜ་རི་ཀ་པི་པི་ལིང་། (puNDa ri ka pi pi liG) - 白蓮花。 པ་ཤི་བོད་ཀྱི་བཙུན་པ་རྒྱ་ནག་ཏུ་ཕྱིན་པའི་མིང་། (pa shi bod kyi btsun pa rgya nag tu phyin pa'i ming) པདྨ་པ་ལ་ཤ (pad ma pa la sha) - པ་ཤི་,西藏僧人去中國的名字,蓮花。 པུས་བཙུགས་པོག་སྤོས་ཀྱི་བརྡ་རྙིང་། (pus btsugs pog spos kyi brda rnying) ཕོར་དེའི་སྣོད། (phor de'i snod) - 古老的跪拜姿勢,杯子的容器。

【English Translation】 ྱོན་པ། (yon pa) མནོ་བསམ་ཨཱ་ཤ (mno bsam A sha) - Foolish, think! མནོས་བསམ་པ། (mnos bsam pa) སོགས་མས་འཕུལ་ནའོ། (sogs mas 'phul na'o) - Thinking, etc., if it starts with 'ས'. རྣམ་ཤེས་རྣོན་པོའི་རྣལ་འབྱོར་ཡོ་ག (rnam shes rnon po'i rnal 'byor yo ga) རྣམས། (rnams) - Yoga of sharp consciousness. རྣམ་ཡོལ་བའང་ཟེར། (rnam yol ba'ang zer) རྟོག་རྣམ་གྲངས་རྣམ་པ་མང་། (rtog rnam grangs rnam pa mang) - Also called 'རྣམ་ཡོལ་བ', thinking, many kinds. རྣ་ཤྲོ་ཏྲ། (rna shro tra) ཤོག་རྩེ་དཱི་ཀྵྞ། (shog rtse dI kShaNa) རྣོ་རྣལ་མའི་མ་བཅོས་པ། (rno rnal ma'i ma bcos pa) དོན། (don) - Ear, edge of paper, sharp, real, unprocessed, meaning. ཁུགས་རྣ་རྣག་པཱུ་རི། (khugs rna rnag pU ri) ཁྲག་ཞིང་སྣང་མ། (khrag zhing snang ma) - Bent ear, pus, blood field, appearance. ཚིག་ཕྲད་རྣམ་བི། (tshig phrad rnam bi) པར་རར་རྣ་རྒྱན་སོགས། (par rar rna rgyan sogs) དེ་ལ་གྱ་ཐོའང་ཟེར། (de la gya tho'ang zer) བཏགས་ནའོ། (btags na'o) - Suffix 'རྣམ་བི', earrings etc., also called 'གྱ་ཐོ', if added. སྣར་མ་སྣྲོན་ཛྱཥྛཱ། (snar ma snron dzyaShThA) སྣྲུབས་མཱུ་ལ། (snrubs mU la) སྣག་མ་སི། (snag ma si) ཚ་སྣུར། (tsha snur) - Name of a constellation, root, ink, hot. སྣང་བ་ཨ་བ་བྷ་ས། (snang ba a ba bHa sa) སྣ་ཚོགས་ནཱ་ནཱ། (sna tshogs nA nA) སྣ་ནཱ་ས། (sna nA sa) ཡི་སྣབས། (yi snabs) སིངྒྷ་ན། (siGgha na) - Appearance, various, nose, snot. སྣམ་བུའི་པ་ཊ། (snam bu'i pa Ta) སྣམ་སཾ་གྷ་ཊ། (snam saM gha Ta) སྦྱར་སྣལ་རིང་ཆ། (sbyar snal ring cha) བའི་སྣ། (ba'i sna) ནཱ་ས། (nA sa) - Cloth of wool, wool, long thread, of the nose. བར་སྣང་སྣང་གསལ་སྣུམ་ཏཻ་ལ། (bar snang snang gsal snum tai la) དྲི་སྣོམ། (dri snom) - Middle, appearance, clear, oil, smell. ལམ་སྣར་སྣ་གཙོ་བོ། (lam snar sna gtso bo) བོའི་སྣག་རུས་མ་ཡིན་པ། (bo'i snag rus ma yin pa) དབོན་སྣང་། (dbon snang) - Road, nose, main, ink that is not bone, nephew. ལྟར་སྣང་སྣ་མང་སྣྲེལ་མདོ་སྡེ་ས་བཅུ་པའི་འགྲེལ་བ་ལས་སྣྲེལ་གཞིའི་དོན་འཆོལ་བའམ་གོ་རིམ་དུ་མི་གནས་པ་ལ་བཤད་ཅེས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་གསུངས། (ltar snang sna mang snrel mdo sde sa bcu pa'i 'grel ba las snrel gzhi'i don 'chol ba'am go rim du mi gnas pa la bshad ces smra rgyan las gsungs) - It seems, various, in the commentary of the 'Ten Bhumi Sutra', it is said in the 'Ornament of Speech' that the meaning of 'སྣྲེལ་གཞི' is confusion or not in order. སྣྲེལ་གཞིའི་འཇིག་རྟེན་ཞེས་པ་ལོགས་ལ་རྐང་གིས་འགྲོ་བ་ལ་བཤད་པའི་སྐབས་ཀྱང་ཡོད་པར་སྣང་། (snrel gzhi'i 'jig rten zhes pa logs la rkang gis 'gro ba la bshad pa'i skabs kyang yod par snang) གཞི་ཕྲེད། (gzhi phred) - It seems that there are also cases where 'སྣྲེལ་གཞིའི་འཇིག་རྟེན' is explained as walking on legs separately, base. ཡུག་སྣམ་སྣམ་མེ་ཏོག (yug snam snam me tog) ཕྲན་སྣ་མདོ་སྣེའུ། (phran sna mdo sne'u) སྔོ་། (sngo) - Woolen cloth, woolen flower, small amount, end of thread, blue. སྣད་སྐྱོན་གྱི། (snad skyon gyi) ཡར་སེར་སྣའི་སྣོན་རླ་བསྙན་འང་ཟེར། (yar ser sna'i snon rla bsnyan 'ang zer) མར་སྣོམས། (mar snoms) - Of defect, increase of miserliness, also called 'བསྙན', smell. སྣམ་རྒྱབ་ཀྱི་དོན། (snam rgyab kyi don) ཟུར་ལའང་འཇུག (zur la'ang 'jug) ལོགས་ས་ལ་བཏགས་པའི་ནའོ། (logs sa la btags pa'i na'o) - The back of the wool, also refers to the corner, if added to a separate place. སྣོད་སྤྱད་སོགས་ཀྱང་དེ་ལ་ཡོལ་གོའང་ཟེར་ཡང་ཕྱིས་སུ་ཡང་ཟེར། (snod spyad sogs kyang de la yol go'ang zer yang phyis su yang zer) - Containers etc. are also called 'ཡོལ་གོ', and later also called 'ཡང་'. བརྣབ་སེམས་ལྟོ་ལ་བརྣན་འཆང་བའི་དོན། (brnab sems lto la brnan 'chang ba'i don) - Greed, the meaning of holding food in the stomach. 15-716 ཡང་བརྣངས། (yang brnangs) ཟས་ཀྱིས་གྲེ་བར། (zas kyis gre bar) - Also means full, food fills the throat. བརྣག་བཟོད་དཀའ། (brnag bzod dka') སྨྲ་རྒྱན་ལས་མནག་དཀའ་ཞེས་བཤད་མོད། (smra rgyan las mnag dka' zhes bshad mod) དཀའི་བརྣགས་པས་བསམ་པས་སྲན་པའམ་བཟོད་པ། (dka'i brnags pas bsam pas sran pa'am bzod pa) མདུན་དུ་བརྒྱུ། (mdun du brgyu) འཐེན་པ། ('then pa) - Difficult to endure, although it is explained in the 'Ornament of Speech' as difficult to suppress, but by enduring difficulties, to endure or tolerate with thought, extend forward, pull. སྦས་པའི་བརྣོགས་བསྡམས་པ། (sbas pa'i brnogs bsdams pa) དང་ངེས་བཟུང་བརྣན། (dang nges bzung brnan) - Hidden, bound, and certain, grasp, emphasize. ངེས་བཟུང་སྟེ་དབུ་མ་བདེན་གཉིས་ཀྱི་འགྲེལ་པ་ལས་ནི་ཞེས་པ་ནི་བརྣན་པའི་དོན་ཏོ་ཞེས་པ་ལྟ་བུ། (nges bzung ste dbu ma bden gnyis kyi 'grel pa las ni zhes pa ni brnan pa'i don to zhes pa lta bu) - Certain, grasp, for example, in the commentary of the 'Madhyamaka Two Truths', the meaning of 'ནི' is emphasis. བས་འཕུལ་ར་བསམ་པའི་དོན་བརྣག་པའང་ཡིན་ཏེ་བཀས་བཅད་ཆེན་མོ་ལས་རང་གི་བརྣག་པ་རྫོགས་པར་བྱ་ཕྱིར་དང་ཞེས་གསུངས་པས་སོ། (bas 'phul ra bsam pa'i don brnag pa'ang yin te bkas bcad chen mo las rang gi brnag pa rdzogs par bya phir dang zhes gsungs pas so) - 'ར' starting with 'བ', the meaning of thinking is also enduring, because it is said in the 'Great Vinaya', 'in order to complete one's own endurance'. མགོ་ལྡན་ནའོ། (mgo ldan na'o) - If there is a head. གནད་མརྨཱ་ཧ་ཏ། (gnad mar mA ha ta) བསྣུན་མཚོན་བསྣུན་ཤསྟཱ་ཧ་ཏ། (bsnun mtshon bsnun shas tA ha ta) ནུ་མ་བསྣུན། (nu ma bsnun) - Point, vital point, strike, strike, weapon, strike, breast. སྲོལ་བསྣུབས་བརྣུབས་ཞེས་ཀྱང་འཐད་པར་གསུངས། (srol bsnubs brnubs zhes kyang 'thad par gsungs) གོང་འོག་བསྣོར་ཞིང་བསྣོལ། (gong 'og bsnor zhing bsnol) - It is said that it can also be said as 'བརྣུབས', turn upside down, cross. མཚོན་བསྣམས་ཕྱག་ཏུ། (mtshon bsnams phyag tu) དྷྲྀ་ཏ། (dhRi ta) དུས་བསྣུར་ཞིབ་མོར་བསྣུར། (dus bsnur zhib mor bsnur) - Holding a weapon in hand, postpone time, carefully postpone. མཇུག་བསྣར་དྲི་བསྣམས་ནེམ་ནེམ་བསྣེམས། (mjug bsnar dri bsnams nem nem bsnums) - End, smell the scent, soft. མང་དུ་བསྣན་ནས་འདྲེས་མར་བསྣོས། (mang du bsnan nas 'dres mar bsnos) - Add a lot, mix. བས་འཕུལ་ས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་མགོ་བོ་བསྣར་བའང་འདི་རང་བཤད། (bas 'phul sa smra rgyan las mgo bo bsnar ba'ang 'di rang bshad) མགོ་ལྡན་ནའོ། (mgo ldan na'o) - 'ས' starting with 'བ', in the 'Ornament of Speech', it is also explained as raising the head, if there is a head. པང་ཨུཏྶངྒ་། (pang ut saG ga) པར་པར་པཱ་ཊ། (par par pA Ta) བུ་བེའུ། (bu be'u) པི་ཝང་བཱི་ན། (pi wang bI na) འཛིན། (dzin) - Lap, cloth, son, lute, hold. གཅིག་ཨེ་ཀ (gcig e ka) བུར་པིར་གྱིས་པ་ཏྲ་བྲིས། (bur pir gyis pa tra bris) - One, write letters with a pen. པུ་མདའ་ཡབ། (pu mda' yab) ཀྲ་མ་ཤཱིརྵ། (kra ma shIrSha) ཤུའི་པུ་ཤུད་པྱ། (shui pu shud pya) པིར་གྱི་ཕུར། (pir gyi phur) - Arrow, helmet, blow, tip of the pen. པུཎྜ་རི་ཀ་པི་པི་ལིང་། (puNDa ri ka pi pi liG) - White lotus. པ་ཤི་བོད་ཀྱི་བཙུན་པ་རྒྱ་ནག་ཏུ་ཕྱིན་པའི་མིང་། (pa shi bod kyi btsun pa rgya nag tu phyin pa'i ming) པདྨ་པ་ལ་ཤ (pad ma pa la sha) - Pa Shi, the name of a Tibetan monk who went to China, lotus. པུས་བཙུགས་པོག་སྤོས་ཀྱི་བརྡ་རྙིང་། (pus btsugs pog spos kyi brda rnying) ཕོར་དེའི་སྣོད། (phor de'i snod) - Old term for kneeling, the container of the cup.


་པུར་འཐུལ། །པར་དཔེ་ཆ། མའི་བོ་ཏི་པུསྟ་ཀ་ཟུར་ཆག 15-717 པཎྜི་མཁས་པའམ་བྱང་བ། ཏ། །ཟེ་པྲོག་པྲོག་སེན་མོའི་བརྡ་རྙིང་། པྲོག་ཞུ་འོག་སྐ་རགས་ཀྱི་རྒྱན་འཕྱང་བའི་ཚར་ཚར་དེ་ཡིན་པར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་ཀྱང་བཤད་ལར་སྟག་ལྤགས་ཀྱི་ཤམ་ཐབས་ལྟ་བུ་ ལའང་འཇུག་རུང་བ་འདྲ། པག་དང་། །པུར་ཁང་པར་བཏང་པོ་ཊ་ལ། །པུ་པ་ལ་དང་པུ་ཤེལ་ཙི། །པ་སངས་ཤུ་ཀྲ པྲ་པྲ་སེ་ན། ཕབ་བྲི་ཡང་ཀུ། །པགས་ཙརྨ། གཞན་ལ་ལྤགས་དང་། དྲུག་ སྒྲ་ཡོད་པ་དང་། གཞི་དང་མ་འབྲེལ་བ་ལ་པ་པ་རྐྱང་ངོ་། །པགས་པ་ནི་ཞེས་པ་ལྟ་བུ་གཞི་མེད་པ། སྟག་གི་པགས་པ་ལྟ་བུ་ཞེས་པ་དྲུག་སྒྲ་ཅན། པ་ལག་ལག་ཚན་གྱི་ དོན། པོད་པོ་དེ་ཡང་པོ་ཐོ་ཡང་ཟེར་བ་གྲོང་ཚིག བཟོས་ཀྱང་། །པར་གྱི་འཕར་སོགས་པ་རྐྱང་ངོ་། །དཔག་ཚད་རྗེས་ཨ་ནུ་མཱུ་ན། དཔག་དཔག་བྱ་མེ་ཡ། དཔོག་མཱ་ན། །རྒྱལ་པོའི་དཔྱ་དཎྜ། ཁྲལ་དཔྱང་ཐག་དཔྱངས། །དཔག་པ་ར་མི་ཏ། མེད་དམག་དཔུང་ཙཀྲ། དཔུང་པུ་ཆུང་། །དཔེར་ཏདྱ་ཐཱ་པི་ནཱ་མ། ན་དཔེ་ཨ་ནུ་བྱཉྫ་ན། བྱད་དཔེ་པུསྟ་ཀ ཆ་དབེན། ། མི་རྟག་པ་ཉིད་ཀྱི་མདོ་ སོགས་ལས་འཕངས་པ་དང་ཡིད་དུ་འོང་བ་སོགས་ཀྱི་དོན་དུ་བཤད་ཅིང་མཁོ་བའང་། །རྣམ་དཔྱོད་བི་ཙཱ་ར། རྟོག་དཔྱོད་བརྟག་པ་རཱིཀྵ་ན། དཔྱད་དང་། །རྗེ་པ་ཏི། དཔོན་སློབ་དཔོན་སེམས་སཏྭ། དཔའ་ཆེ། ། 15-718 དཔྱིད་ས་བནྟ། དུས་དཔྲལ་བ་དཔྱི་ཀུཀྵི། མགོ་དཔྱོངས། །ཤིང་ང་དགེ་སློང་མའི་གོས་ཀྱི་བྱེ་བྲག་གོ །དཔུང་བཅད་དཔུང་བ་ཧུ། རྒྱན་ཀེ་ཡཱུ་ར། དང་། །དར་དཔྱང་དཔངས་མཐོ་དཔག་བསམ་ཤིང་། །དཔའ་བོ་བཱི་ ར། དཔའ་བའི་བ་གྷ། དཔང་སཱཀྵི། པོས་དཔོད། །གོས་དཔྱད་དཔྱིས་མཐར་ཕྱིན་པའམ་གཏིང་ཕྱིན་པ་ཡིན་ལ། དེ་ལ་ཅིས་ཕྱིན་ཀྱང་རུང་། རྩེར་ཕྱིམས། ཕྱིན་དཔྱས་མི་འདོགས། །དཔལ་ཤྲཱི་མཱན། ལྡན་དཔང་ལོ་དས་འཕུལ་ ལོ། །ཕ་སྤད་སྤུན་བྷཱ་ཏ། ཟླ་སྤང་ཧ་ཡ། བྱ་སྤངས། པྲ་ཧཱི་ཎ། །སྤྲང་པོའི་ད་རི་དྲ། སྤར་མོར་སྤ་དབྱུག་སྤྲད། ཨརྤི་ཏ། །སྤོས་དྷུ་པ། སྤྲིན་མ་གྷ། སྤྲོ་སྤྲོས་པྲ་མུཉྩ། ལོངས་སྤྱོད་བྷོ་ ག སྤྱད། །སྤང་སྤོས་སྤར་མེ། སྤོར་གོང་དུ། སྤེན་མ། སྤྱིལ་པོ། ཀུ་ཊཱཻ། སྤྲོ། ཨུཏྶཱ་ཧ། སེམས་སྤྲོ། །སྤེན་ཕུལླ། རྒྱན་ཅན། ཏོག་སྤུག་རིན་ཆེན། ཀརྐེ་ཏ་ན། གིས་སྤུད་རྒྱན་པ། པས་སྤ། བྱིན་ཆགས་པའི་ དོན་ཏེ་གཡུལ་དུ་དཔའ་མདང་མ་འདྲེས་པར་བྱ། །གནས་སྤར་བྱ་སྤུར་གཞན་དུ་སྤགས། །མགོ་རོ་མ། སྤུ་སྤྲུག་སྤྲུག་ཐགས་ཀྱི་སྤུན། །སྤེའུ་ཡི་གཅེས་སྤྲས་སྤྱད་དངོས་སྤེལ། །སྤ་མ་ཤིང་སྤ་དོག སྤྲུ་སྔོ། སྨན། མ་སྤྲ་བ་སྤུངས། །སྤྲ་འགྱུར་བྱེད་ཟེར། ཆལ་སྤོད་སྒ་གཡེར་སོགས་ཀྱི། དང་ཞོ་སྤྲིས་སྤགས། །འཐབ་མོ་སྤྲད་སྤྲོད་གཤེ་བའམ་སྡིགས་པ་དང་ཁྲོས་པ། པ་རཱི་བྷཱ་ཥ། སྤྱོས་ནས་སྤྱུ

【現代漢語翻譯】 པུར་འཐུལ། (pur 'thul) 屍體被收集。 པར་དཔེ་ཆ། (par dpe cha) 書籍的副本。 མའི་བོ་ཏི་པུསྟ་ཀ་ཟུར་ཆག (ma'i bo ti pus ta ka zur chag) 書籍的破損頁。 པཎྜི་མཁས་པའམ་བྱང་བ། (paN+Di mkhas pa'am byang ba) 班智達,學者或智者。 ཏ། (ta) 語氣詞。 ཟེ་པྲོག་པྲོག་སེན་མོའི་བརྡ་རྙིང་། (ze prog prog sen mo'i brda rnying) 『ཟེ་པྲོག་』是古語中指甲的意思。 པྲོག་ཞུ་འོག་སྐ་རགས་ཀྱི་རྒྱན་འཕྱང་བའི་ཚར་ཚར་དེ་ཡིན་པར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་ཀྱང་བཤད་ལར་སྟག་ལྤགས་ཀྱི་ཤམ་ཐབས་ལྟ་བུ་ལའང་འཇུག་རུང་བ་འདྲ། (prog zhu 'og ska rags kyi rgyan 'phyang ba'i tshar tshar de yin par smra rgyan las kyang bshad lar stag lpags kyi sham thabs lta bu la'ang 'jug rung ba 'dra) 據《辭藻莊嚴論》所說,『པྲོག་』是指帽子下懸掛的腰帶裝飾,也類似於虎皮裙。 པག་དང་། (pag dang) 『པག་』和。 པུར་ཁང་པར་བཏང་པོ་ཊ་ལ། (pur khang par btang po Ta la) 屍體被送到布達拉宮。 པུ་པ་ལ་དང་པུ་ཤེལ་ཙི། (pu pa la dang pu shel tsi) 寶石和水晶。 པ་སངས་ཤུ་ཀྲ (pa sangs shu kra) 金星。 པྲ་པྲ་སེ་ན། (pra pra se na) 軍隊。 ཕབ་བྲི་ཡང་ཀུ། (phab bri yang ku) 抄寫。 པགས་ཙརྨ། (pags tsarma) 皮革。 གཞན་ལ་ལྤགས་དང་། (gzhan la lpags dang) 其他的叫做『ལྤགས་』。 དྲུག་སྒྲ་ཡོད་པ་དང་། (drug sgra yod pa dang) 有六個音節。 གཞི་དང་མ་འབྲེལ་བ་ལ་པ་པ་རྐྱང་ངོ་། (gzhi dang ma 'brel ba la pa pa rkyang ngo) 與基礎無關的詞是單音節的『པ་』。 པགས་པ་ནི་ཞེས་པ་ལྟ་བུ་གཞི་མེད་པ། (pags pa ni zhes pa lta bu gzhi med pa) 例如『པགས་པ་ནི་』,沒有基礎。 སྟག་གི་པགས་པ་ལྟ་བུ་ཞེས་པ་དྲུག་སྒྲ་ཅན། (stag gi pags pa lta bu zhes pa drug sgra can) 例如『虎皮』,有六個音節。 པ་ལག་ལག་ཚན་གྱི་དོན། (pa lag lag tshan gyi don) 『པ་ལག་』是分支的意思。 པོད་པོ་དེ་ཡང་པོ་ཐོ་ཡང་ཟེར་བ་གྲོང་ཚིག (pod po de yang po tho yang zer ba grong tshig) 『པོད་』也叫做『པོ་ཐོ་』,是村語。 བཟོས་ཀྱང་། (bzos kyang) 即使製作。 པར་གྱི་འཕར་སོགས་པ་རྐྱང་ངོ་། (par gyi 'phar sogs pa rkyang ngo) 『པར་』的增加等是單音節的。 དཔག་ཚད་རྗེས་ཨ་ནུ་མཱུ་ན། (dpag tshad rjes a nu mU na) 測量,推論。 དཔག་དཔག་བྱ་མེ་ཡ། (dpag dpag bya me ya) 思考,衡量。 དཔོག་མཱ་ན། (dpog mA na) 測量。 རྒྱལ་པོའི་དཔྱ་དཎྜ། (rgyal po'i dpya daN+Da) 國王的稅收。 ཁྲལ་དཔྱང་ཐག་དཔྱངས། (khral dpyang thag dpyangs) 稅收,懸掛的繩索。 དཔག་པ་ར་མི་ཏ། (dpag pa ra mi ta) 思考,波羅蜜多(梵文:paramita)。 མེད་དམག་དཔུང་ཙཀྲ། (med dmag dpung tsakra) 沒有軍隊。 དཔུང་པུ་ཆུང་། (dpung pu chung) 小手臂。 དཔེར་ཏདྱ་ཐཱ་པི་ནཱ་མ། (dper tadyathA pI nAma) 例如,咒語(梵文:tadyathā pī nāma)。 ན་དཔེ་ཨ་ནུ་བྱཉྫ་ན། (na dpe a nu byaJ+jana) 例如,輔音。 བྱད་དཔེ་པུསྟ་ཀ ཆ་དབེན། (byad dpe pustaka cha dben) 例如,書籍,部分。 མི་རྟག་པ་ཉིད་ཀྱི་མདོ་སོགས་ལས་འཕངས་པ་དང་ཡིད་དུ་འོང་བ་སོགས་ཀྱི་དོན་དུ་བཤད་ཅིང་མཁོ་བའང་། (mi rtag pa nyid kyi mdo sogs las 'phangs pa dang yid du 'ong ba sogs kyi don du bshad cing mkho ba'ang) 在《無常經》等經典中解釋為拋棄和令人滿意等意思,也是需要的。 རྣམ་དཔྱོད་བི་ཙཱ་ར། (rnam dpyod bi tsAra) 辨別,思考。 རྟོག་དཔྱོད་བརྟག་པ་རཱིཀྵ་ན། (rtog dpyod brtag pa rIkSha na) 調查,檢查。 དཔྱད་དང་། (dpyad dang) 調查和。 རྗེ་པ་ཏི། (rje pa ti) 主人。 དཔོན་སློབ་དཔོན་སེམས་སཏྭ། (dpon slob dpon sems satva) 導師,心,有情(梵文:sattva)。 དཔའ་ཆེ། (dpa' che) 勇敢。 དཔྱིད་ས་བནྟ། (dpyid sa banta) 春天。 དུས་དཔྲལ་བ་དཔྱི་ཀུཀྵི། (dus dpral ba dpyi kukShi) 時間,額頭,臀部(梵文:kukṣi)。 མགོ་དཔྱོངས། (mgo dpyongs) 頭。 ཤིང་ང་དགེ་སློང་མའི་གོས་ཀྱི་བྱེ་བྲག་གོ (shing nga dge slong ma'i gos kyi bye brag go) 『ཤིང་ང་』是比丘尼服裝的一種。 དཔུང་བཅད་དཔུང་བ་ཧུ། (dpung bcad dpung ba hu) 砍斷手臂。 རྒྱན་ཀེ་ཡཱུ་ར། (rgyan ke yAU ra) 裝飾品(梵文:keyūra)。 དང་། (dang) 和。 དར་དཔྱང་དཔངས་མཐོ་དཔག་བསམ་ཤིང་། (dar dpyang dpangs mtho dpag bsam shing) 旗幟,高度,如意樹。 དཔའ་བོ་བཱི་ར། (dpa' bo bI ra) 英雄(梵文:vīra)。 དཔའ་བའི་བ་གྷ། (dpa' ba'i ba gha) 勇敢的。 དཔང་སཱཀྵི། (dpang sAkShi) 證人(梵文:sākṣi)。 པོས་དཔོད། (pos dpod) 測量。 གོས་དཔྱད་དཔྱིས་མཐར་ཕྱིན་པའམ་གཏིང་ཕྱིན་པ་ཡིན་ལ། (gos dpyad dpyis mthar phyin pa'am gting phyin pa yin la) 『གོས་དཔྱད་』是徹底或深入的意思。 དེ་ལ་ཅིས་ཕྱིན་ཀྱང་རུང་། (de la cis phyin kyang rung) 無論如何都要完成。 རྩེར་ཕྱིམས། (rtser phyims) 到達頂峰。 ཕྱིན་དཔྱས་མི་འདོགས། (phyin dpyas mi 'dogs) 完成後不再增加。 དཔལ་ཤྲཱི་མཱན། (dpal shrI mAn) 光榮(梵文:śrīmān)。 ལྡན་དཔང་ལོ་དས་འཕུལ་ལོ། (ldan dpang lo das 'phul lo) 獻上水果。 ཕ་སྤད་སྤུན་བྷཱ་ཏ། (pha spad spun bhA ta) 兄弟(梵文:bhrāta)。 ཟླ་སྤང་ཧ་ཡ། (zla spang ha ya) 月亮。 བྱ་སྤངས། པྲ་ཧཱི་ཎ། (bya spangs prahI Na) 鳥,被拋棄(梵文:prahīṇa)。 སྤྲང་པོའི་ད་རི་དྲ། (sprang po'i da ri dra) 乞丐。 སྤར་མོར་སྤ་དབྱུག་སྤྲད། ཨརྤི་ཏ། (spar mor spa dbyug sprad arpita) 用手給予,給予(梵文:arpita)。 སྤོས་དྷུ་པ། (spos dhu pa) 香(梵文:dhūpa)。 སྤྲིན་མ་གྷ། (sprin ma gha) 云(梵文:magha)。 སྤྲོ་སྤྲོས་པྲ་མུཉྩ། (spro spros pra muJtsa) 喜悅,釋放(梵文:pramuñca)。 ལོངས་སྤྱོད་བྷོ་ག སྤྱད། (longs spyod bho ga spyad) 享受(梵文:bhoga)。 སྤང་སྤོས་སྤར་མེ། (spang spos spar me) 拋棄,香,火。 སྤོར་གོང་དུ། (spor gong du) 提升。 སྤེན་མ། (spen ma) 星期六。 སྤྱིལ་པོ། ཀུ་ཊཱཻ། (spyil po kuTAi) 茅屋(梵文:kuṭai)。 སྤྲོ། ཨུཏྶཱ་ཧ། (spro utsA ha) 熱情(梵文:utsāha)。 སེམས་སྤྲོ། (sems spro) 心情愉快。 སྤེན་ཕུལླ། (spen phulla) 花朵。 རྒྱན་ཅན། (rgyan can) 裝飾。 ཏོག་སྤུག་རིན་ཆེན། ཀརྐེ་ཏ་ན། (tog spug rin chen karketa na) 珍貴的頂飾(梵文:karketana)。 གིས་སྤུད་རྒྱན་པ། (gis spud rgyan pa) 用...裝飾。 པས་སྤ། (pas spa) 通過...清除。 བྱིན་ཆགས་པའི་དོན་ཏེ་གཡུལ་དུ་དཔའ་མདང་མ་འདྲེས་པར་བྱ། (byin chags pa'i don te g.yul du dpa' mdang ma 'dres par bya) 是指在戰場上不混淆勇氣和怯懦。 གནས་སྤར་བྱ་སྤུར་གཞན་དུ་སྤགས། (gnas spar bya spur gzhan du spags) 轉移住所,將屍體轉移到其他地方。 མགོ་རོ་མ། (mgo ro ma) 頭,屍體。 སྤུ་སྤྲུག་སྤྲུག་ཐགས་ཀྱི་སྤུན། (spu sprug sprug thags kyi spun) 毛髮,紡織品的線。 སྤེའུ་ཡི་གཅེས་སྤྲས་སྤྱད་དངོས་སྤེལ། (spe'u yi gces spras spyad dngos spel) 猴子的裝飾,使用物品。 སྤ་མ་ཤིང་སྤ་དོག སྤྲུ་སྔོ། (spa ma shing spa dog spru sngo) 『སྤ་མ་』樹,綠松石。 སྨན། མ་སྤྲ་བ་སྤུངས། (sman ma spra ba spungs) 藥物,堆積。 སྤྲ་འགྱུར་བྱེད་ཟེར། (spra 'gyur byed zer) 據說『སྤྲ་』會變化。 ཆལ་སྤོད་སྒ་གཡེར་སོགས་ཀྱི། (chal spod sga g.yer sogs kyi) 姜、豆蔻等。 དང་ཞོ་སྤྲིས་སྤགས། (dang zho spris spags) 酸奶和奶酪混合。 འཐབ་མོ་སྤྲད་སྤྲོད་གཤེ་བའམ་སྡིགས་པ་དང་ཁྲོས་པ། པ་རཱི་བྷཱ་ཥ། ('thab mo sprad sprod gshe ba'am sdigs pa dang khros pa) 爭吵,責罵或威脅,憤怒(梵文:parībhāṣa)。 སྤྱོས་ནས་སྤྱུ། (spyos nas spyu) 責罵后驅逐。

【English Translation】 པུར་འཐུལ། (pur 'thul) The corpse is collected. པར་དཔེ་ཆ། (par dpe cha) A copy of a book. མའི་བོ་ཏི་པུསྟ་ཀ་ཟུར་ཆག (ma'i bo ti pus ta ka zur chag) A torn page of a book. པཎྜི་མཁས་པའམ་བྱང་བ། (paN+Di mkhas pa'am byang ba) Paṇḍita, scholar, or wise person. ཏ། (ta) An interjection. ཟེ་པྲོག་པྲོག་སེན་མོའི་བརྡ་རྙིང་། (ze prog prog sen mo'i brda rnying) 『ཟེ་པྲོག་』 is an old term for fingernail. པྲོག་ཞུ་འོག་སྐ་རགས་ཀྱི་རྒྱན་འཕྱང་བའི་ཚར་ཚར་དེ་ཡིན་པར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་ཀྱང་བཤད་ལར་སྟག་ལྤགས་ཀྱི་ཤམ་ཐབས་ལྟ་བུ་ལའང་འཇུག་རུང་བ་འདྲ། (prog zhu 'og ska rags kyi rgyan 'phyang ba'i tshar tshar de yin par smra rgyan las kyang bshad lar stag lpags kyi sham thabs lta bu la'ang 'jug rung ba 'dra) According to the 'Ornament of Eloquence,' 『པྲོག་』 refers to the hanging decorations of a belt under a hat, and it may also refer to something like a tiger skin skirt. པག་དང་། (pag dang) 『པག་』 and. པུར་ཁང་པར་བཏང་པོ་ཊ་ལ། (pur khang par btang po Ta la) The corpse was sent to the Potala Palace. པུ་པ་ལ་དང་པུ་ཤེལ་ཙི། (pu pa la dang pu shel tsi) Gemstones and crystals. པ་སངས་ཤུ་ཀྲ (pa sangs shu kra) Venus. པྲ་པྲ་སེ་ན། (pra pra se na) Army. ཕབ་བྲི་ཡང་ཀུ། (phab bri yang ku) Copying. པགས་ཙརྨ། (pags tsarma) Leather. གཞན་ལ་ལྤགས་དང་། (gzhan la lpags dang) Others are called 『ལྤགས་』. དྲུག་སྒྲ་ཡོད་པ་དང་། (drug sgra yod pa dang) Having six syllables. གཞི་དང་མ་འབྲེལ་བ་ལ་པ་པ་རྐྱང་ངོ་། (gzhi dang ma 'brel ba la pa pa rkyang ngo) Words unrelated to the base are monosyllabic 『པ་』. པགས་པ་ནི་ཞེས་པ་ལྟ་བུ་གཞི་མེད་པ། (pags pa ni zhes pa lta bu gzhi med pa) For example, 『པགས་པ་ནི་,』 without a base. སྟག་གི་པགས་པ་ལྟ་བུ་ཞེས་པ་དྲུག་སྒྲ་ཅན། (stag gi pags pa lta bu zhes pa drug sgra can) For example, 『tiger skin,』 having six syllables. པ་ལག་ལག་ཚན་གྱི་དོན། (pa lag lag tshan gyi don) 『པ་ལག་』 means branch. པོད་པོ་དེ་ཡང་པོ་ཐོ་ཡང་ཟེར་བ་གྲོང་ཚིག (pod po de yang po tho yang zer ba grong tshig) 『པོད་』 is also called 『པོ་ཐོ་,』 a village term. བཟོས་ཀྱང་། (bzos kyang) Even if made. པར་གྱི་འཕར་སོགས་པ་རྐྱང་ངོ་། (par gyi 'phar sogs pa rkyang ngo) The increase of 『པར་』 etc. is monosyllabic. དཔག་ཚད་རྗེས་ཨ་ནུ་མཱུ་ན། (dpag tshad rjes a nu mU na) Measurement, inference. དཔག་དཔག་བྱ་མེ་ཡ། (dpag dpag bya me ya) Thinking, measuring. དཔོག་མཱ་ན། (dpog mA na) Measurement. རྒྱལ་པོའི་དཔྱ་དཎྜ། (rgyal po'i dpya daN+Da) The king's tax. ཁྲལ་དཔྱང་ཐག་དཔྱངས། (khral dpyang thag dpyangs) Tax, hanging rope. དཔག་པ་ར་མི་ཏ། (dpag pa ra mi ta) Thinking, pāramitā. མེད་དམག་དཔུང་ཙཀྲ། (med dmag dpung tsakra) No army. དཔུང་པུ་ཆུང་། (dpung pu chung) Small arm. དཔེར་ཏདྱ་ཐཱ་པི་ནཱ་མ། (dper tadyathA pI nAma) For example, mantra (Sanskrit: tadyathā pī nāma). ན་དཔེ་ཨ་ནུ་བྱཉྫ་ན། (na dpe a nu byaJ+jana) For example, consonant. བྱད་དཔེ་པུསྟ་ཀ ཆ་དབེན། (byad dpe pustaka cha dben) For example, book, part. མི་རྟག་པ་ཉིད་ཀྱི་མདོ་སོགས་ལས་འཕངས་པ་དང་ཡིད་དུ་འོང་བ་སོགས་ཀྱི་དོན་དུ་བཤད་ཅིང་མཁོ་བའང་། (mi rtag pa nyid kyi mdo sogs las 'phangs pa dang yid du 'ong ba sogs kyi don du bshad cing mkho ba'ang) In the Sutra of Impermanence, etc., it is explained as meaning abandonment and satisfaction, and it is also needed. རྣམ་དཔྱོད་བི་ཙཱ་ར། (rnam dpyod bi tsAra) Discrimination, thinking. རྟོག་དཔྱོད་བརྟག་པ་རཱིཀྵ་ན། (rtog dpyod brtag pa rIkSha na) Investigation, examination. དཔྱད་དང་། (dpyad dang) Investigation and. རྗེ་པ་ཏི། (rje pa ti) Master. དཔོན་སློབ་དཔོན་སེམས་སཏྭ། (dpon slob dpon sems satva) Teacher, mind, sentient being (Sanskrit: sattva). དཔའ་ཆེ། (dpa' che) Brave. དཔྱིད་ས་བནྟ། (dpyid sa banta) Spring. དུས་དཔྲལ་བ་དཔྱི་ཀུཀྵི། (dus dpral ba dpyi kukShi) Time, forehead, hip (Sanskrit: kukṣi). མགོ་དཔྱོངས། (mgo dpyongs) Head. ཤིང་ང་དགེ་སློང་མའི་གོས་ཀྱི་བྱེ་བྲག་གོ (shing nga dge slong ma'i gos kyi bye brag go) 『ཤིང་ང་』 is a type of nun's clothing. དཔུང་བཅད་དཔུང་བ་ཧུ། (dpung bcad dpung ba hu) Cutting off the arm. རྒྱན་ཀེ་ཡཱུ་ར། (rgyan ke yAU ra) Ornament (Sanskrit: keyūra). དང་། (dang) And. དར་དཔྱང་དཔངས་མཐོ་དཔག་བསམ་ཤིང་། (dar dpyang dpangs mtho dpag bsam shing) Flag, height, wish-fulfilling tree. དཔའ་བོ་བཱི་ར། (dpa' bo bI ra) Hero (Sanskrit: vīra). དཔའ་བའི་བ་གྷ། (dpa' ba'i ba gha) Brave. དཔང་སཱཀྵི། (dpang sAkShi) Witness (Sanskrit: sākṣi). པོས་དཔོད། (pos dpod) Measuring. གོས་དཔྱད་དཔྱིས་མཐར་ཕྱིན་པའམ་གཏིང་ཕྱིན་པ་ཡིན་ལ། (gos dpyad dpyis mthar phyin pa'am gting phyin pa yin la) 『གོས་དཔྱད་』 means thorough or deep. དེ་ལ་ཅིས་ཕྱིན་ཀྱང་རུང་། (de la cis phyin kyang rung) It must be completed no matter what. རྩེར་ཕྱིམས། (rtser phyims) Reaching the peak. ཕྱིན་དཔྱས་མི་འདོགས། (phyin dpyas mi 'dogs) After completion, no more additions. དཔལ་ཤྲཱི་མཱན། (dpal shrI mAn) Glory (Sanskrit: śrīmān). ལྡན་དཔང་ལོ་དས་འཕུལ་ལོ། (ldan dpang lo das 'phul lo) Offering fruits. ཕ་སྤད་སྤུན་བྷཱ་ཏ། (pha spad spun bhA ta) Brother (Sanskrit: bhrāta). ཟླ་སྤང་ཧ་ཡ། (zla spang ha ya) Moon. བྱ་སྤངས། པྲ་ཧཱི་ཎ། (bya spangs prahI Na) Bird, abandoned (Sanskrit: prahīṇa). སྤྲང་པོའི་ད་རི་དྲ། (sprang po'i da ri dra) Beggar. སྤར་མོར་སྤ་དབྱུག་སྤྲད། ཨརྤི་ཏ། (spar mor spa dbyug sprad arpita) Giving with hands, given (Sanskrit: arpita). སྤོས་དྷུ་པ། (spos dhu pa) Incense (Sanskrit: dhūpa). སྤྲིན་མ་གྷ། (sprin ma gha) Cloud (Sanskrit: magha). སྤྲོ་སྤྲོས་པྲ་མུཉྩ། (spro spros pra muJtsa) Joy, release (Sanskrit: pramuñca). ལོངས་སྤྱོད་བྷོ་ག སྤྱད། (longs spyod bho ga spyad) Enjoyment (Sanskrit: bhoga). སྤང་སྤོས་སྤར་མེ། (spang spos spar me) Abandoning, incense, fire. སྤོར་གོང་དུ། (spor gong du) Promoting. སྤེན་མ། (spen ma) Saturday. སྤྱིལ་པོ། ཀུ་ཊཱཻ། (spyil po kuTAi) Hut (Sanskrit: kuṭai). སྤྲོ། ཨུཏྶཱ་ཧ། (spro utsA ha) Enthusiasm (Sanskrit: utsāha). སེམས་སྤྲོ། (sems spro) Happy mood. སྤེན་ཕུལླ། (spen phulla) Flower. རྒྱན་ཅན། (rgyan can) Decoration. ཏོག་སྤུག་རིན་ཆེན། ཀརྐེ་ཏ་ན། (tog spug rin chen karketa na) Precious crest (Sanskrit: karketana). གིས་སྤུད་རྒྱན་པ། (gis spud rgyan pa) Decorating with... པས་སྤ། (pas spa) Clearing through... བྱིན་ཆགས་པའི་དོན་ཏེ་གཡུལ་དུ་དཔའ་མདང་མ་འདྲེས་པར་བྱ། (byin chags pa'i don te g.yul du dpa' mdang ma 'dres par bya) It means not to confuse courage and cowardice on the battlefield. གནས་སྤར་བྱ་སྤུར་གཞན་དུ་སྤགས། (gnas spar bya spur gzhan du spags) Moving residence, transferring the corpse to another place. མགོ་རོ་མ། (mgo ro ma) Head, corpse. སྤུ་སྤྲུག་སྤྲུག་ཐགས་ཀྱི་སྤུན། (spu sprug sprug thags kyi spun) Hair, thread of textile. སྤེའུ་ཡི་གཅེས་སྤྲས་སྤྱད་དངོས་སྤེལ། (spe'u yi gces spras spyad dngos spel) Monkey's decoration, using items. སྤ་མ་ཤིང་སྤ་དོག སྤྲུ་སྔོ། (spa ma shing spa dog spru sngo) 『སྤ་མ་』 tree, turquoise. སྨན། མ་སྤྲ་བ་སྤུངས། (sman ma spra ba spungs) Medicine, piling up. སྤྲ་འགྱུར་བྱེད་ཟེར། (spra 'gyur byed zer) It is said that 『སྤྲ་』 changes. ཆལ་སྤོད་སྒ་གཡེར་སོགས་ཀྱི། (chal spod sga g.yer sogs kyi) Ginger, cardamom, etc. དང་ཞོ་སྤྲིས་སྤགས། (dang zho spris spags) Mixing yogurt and cheese. འཐབ་མོ་སྤྲད་སྤྲོད་གཤེ་བའམ་སྡིགས་པ་དང་ཁྲོས་པ། པ་རཱི་བྷཱ་ཥ། ('thab mo sprad sprod gshe ba'am sdigs pa dang khros pa) Arguing, scolding or threatening, anger (Sanskrit: parībhāṣa). སྤྱོས་ནས་སྤྱུ། (spyos nas spyu) Expelling after scolding.


གས། །སྤྱི་ས་མཱ་ནྱ། 15-719 དགོས་སྤེལ་མར་འཕྲིན་སྤྲིང་སྤྲིངས། །མུན་སྤྲུལ་སྤོང་སྤོངས་སྤྱོད་མུ་སྟེགས་ཀྱི་བྱེ་བྲག ཙ་རི་ཀ པ་པ། །ཚུར་སྤྱོན་ཨཱ་གཙྪ། འབོད་པའི་བརྡ་འདི་ཁོ་ན། ཡང་བྱོར་ཞེས་པ་འདས་པ་སོགས་སྐབས་གཞན་ སྟོན་པའོ། །དཀའ་སྤྱད་ཆོས་སྤྱོད་སྤོར། །སྤྲོས་བྲལ་སྤྲུལ་ནིརྨ་ཎ། པ་གཟའ་སྤེན་ཤ་ནཻཤྩ་ར། པ། །གོས་སྤོ་ཆར་སྤྱིངས་བྱིང་དུ་བཅུག་པའི་དོན་དེ་གྲུ་སྤྱིངས་དང་། ཤན་སྤྱིངས་སོགས་ཀྱང་དེ་བཞིན་ནོ། །སྤྲ་ ཚིལ་སྤྱིན། འབྱར་བྱེད། །ཁེ་སྤོག་བར་སྤོགས་སོགས་ཀྱང་། སྤྱང་སྤྱང་ཁུ་གྲོང་ཚིག ཀི་སྤྲ་སྤྲེའུ། མརྐ་ཊ། །སྤྱང་རིག་པ། པོའི་སྤོབས་པྲ་ཏི་བྷཱ་ན། པས་དགེ་མི་དགེ་བ་ངོམ་པའམ་བདག་བསྟོད་མི་བྱེད་ པ། སྤྱོམས། ཨུཏྐརྵ། །སྤྱི་ཀ་ར་ཀ བླུགས་ཁ་སྤུབས་རྒྱན་གྱིས་སྤྲས། །སྤྱི་ཤི་རཿ བོའི་སྤབས་རྡུལ་གྱིས། དང་སྤུ་ལ་བབ། རུང་བའི་དོན་ཡིན་ཅིང་། དེ་ལ་སྤུས་བརྟག་པ་དང་སྤུས་ཕབ་པ་ཟེར། སྤྱོད་ པ་སྤ་བཀོང་མཐོ་བའི་སྤོ། །མིག་གི་སྤྱན་སོགས་ནེ་ཏྲ། སྤང་གཤོངས་དང་། སྤ་མཁར། ལྕེ་སྤྱང་ལ། སར་ཟད་པའི་སྤྲུག་པ་དང་། རྩེ་སའི་སྤོང་ས་སོགས་ཀྱང་། བཏགས་པའོ། །སྟག་གཞི་དང་འབྲེལ་བ། ལྤགས་ མི་ལྤགས། གཟིག་ལྤགས་སོགས། གཞི་དང་མ་འབྲེལ་བའི་པགས་པ་ནི་ཞེས་པ་ལྟ་བུ་དང་དྲུག་སྒྲ་ཡོད་པའི་སྟག་གི་པགས་པ། མི་ཡི་པགས་པ་སོགས་ལ་པ་རྐྱང་བྱེད་པ་མཁས་པ་རྣམས་ཀྱི་ཕྱག་བཞེས་སུ་བསྟར་བའི་བཀར་སྣང་ངོ་། ། 15-720 ལ་སོགས་ལར་བཏགས་པའོ། ། ཕང་པར་ཕུན་ཚོགས་ཕུན་ཚུགས་ཤིང་། །ཕྲུག་གུ་པོ་ཏ། དང་སྤྲད་རྡུལ་ཕྲན་ཕྲ། །བརྒྱ་ཤ་ཏ། ཕྲག་ཕྱང་རྒྱན་ནམ་སྤུད་པ། ཕྲུལ་ཕྱལ་གྲོང་པ་ཞེ་ས། ཕྱང་ཀྵཱ་མ། འཇོ་ ལེ། ངེ་། །ཕྱུག་པོའི་ཕྱིར་དུ་ཕྱོགས་གོ བཅུར་དི་ཤི་ལཾ་དི་ཀ ཕྱིན། ཨི་ཏཱ། །ཕྱག་ཕྱགས་སྙོགས། པཾ་ཤུ། དར་ཕྱི་པཱི་ཊ། སའི་མི་གཙང་བ་བཤང་བ། ཕྱེ་ཙཱརྞ། མ་ཕྱེད། ཨརྡྷ། །ཕྱྭ་མཁན་ཕོངས་ པས་ཕྱིང་རུལ་ཕྱར། །ཕྱིས་བདར་ཕྱིས་ནས་ཕྱགས་མས་ཕྱགས། །ནམ་ཕྱེད་ཕྱེན་ཐོང་ཕྱི་དྲོ་ཡང་། །དབང་ཕྱུག་དགུགས་ཕྱུང་སྒོ་ཕྱེ་ནས། །ཕྱགས་ལྷམ་ཕྲན་ཀྵུ་དྲ། ཚེགས་ཕྲེང་བ་མཱ་ལ་ཕྲོགས། ཧ་ར། །ཕྲ་མེན་ ཕྲིན་ཕྱང་སར་ཡང་ཟེར། ཀཱཪྻ། །ལས་ས་སྤྱོད་ཆེ། །ཕྱུགས་ཨཱ་ཌྷཱ། ཀྱི་སྤྲུ་མངལ་གྱིས། མ་ཕྱེ་མ་ལེབ། །ཕྲུ་གོ་ལ། ཁོག་མ། བའི་ཕྱིར་ཕྱུང་ཕྱག་པཱ་ཎི། གིས་ཁྱོར། །སྨིན་ཕྲག་ཕྱག་ན་མོ། འཚལ་ ཉིན་མཚན་རྒྱུན་དུའི་དོན། ཕྱེད། །ཕྲ་མ་པི་ཤུ་ན། ཕྲག་ཨིརྵྱ། དོག་ཕྲག་སྐནྡ། སོ་ཕྲལ། སོ་སོར། །ཕྱིན་ཆད་ཡིད་ཕྱུང་སུན་ཅི་རང་གིས་རང་སུན་འབྱིན་པ། ཕྱིན། །མ་ཕམ་ཚིག་ཕྲད་རྣམ་དབྱེ་ཕྱེད། གོ་བ། །ཕྱི་ཆུང་མ། འབྲིང་ཕྱིར་ཕྱོགས་ཕྱིན་ཅི་ལོག །ཕྲུ་མ་དམག་སྒར། ཕྱར་རྣམ་གཡེང་། གཡ

【現代漢語翻譯】 གས། །སྤྱི་ས་མཱ་ནྱ། (總的,一般的) 15-719 དགོས་སྤེལ་མར་འཕྲིན་སྤྲིང་སྤྲིངས། །(需要傳遞資訊。) མུན་སྤྲུལ་སྤོང་སྤོངས་སྤྱོད་མུ་སྟེགས་ཀྱི་བྱེ་བྲག ཙ་རི་ཀ པ་པ། །(一種外道,名為『察日嘎』。) ཚུར་སྤྱོན་ཨཱ་གཙྪ། (梵文:āgaccha,來這裡。) འབོད་པའི་བརྡ་འདི་ཁོ་ན། ཡང་བྱོར་ཞེས་པ་འདས་པ་སོགས་སྐབས་གཞན་སྟོན་པའོ། །(這只是一個呼喚的訊號,『བྱོར་』表示過去等其他情況。) དཀའ་སྤྱད་ཆོས་སྤྱོད་སྤོར། །(努力修行佛法。) སྤྲོས་བྲལ་སྤྲུལ་ནིརྨ་ཎ། པ་གཟའ་སྤེན་ཤ་ནཻཤྩ་ར། པ། །(無戲論的化身,土星。) གོས་སྤོ་ཆར་སྤྱིངས་བྱིང་དུ་བཅུག་པའི་དོན་དེ་གྲུ་སྤྱིངས་དང་། ཤན་སྤྱིངས་སོགས་ཀྱང་དེ་བཞིན་ནོ། །(衣服浸泡在水中,如船浸水,肉浸水等。) སྤྲ་ཚིལ་སྤྱིན། འབྱར་བྱེད། །(蜂蠟,粘合劑。) ཁེ་སྤོག་བར་སྤོགས་སོགས་ཀྱང་། (利潤,中間利潤等。) སྤྱང་སྤྱང་ཁུ་གྲོང་ཚིག (狡猾的村莊。) ཀི་སྤྲ་སྤྲེའུ། མརྐ་ཊ། །(梵文:Markata,猴子。) སྤྱང་རིག་པ། (聰明的智慧。) པོའི་སྤོབས་པྲ་ཏི་བྷཱ་ན། པས་དགེ་མི་དགེ་བ་ངོམ་པའམ་བདག་བསྟོད་མི་བྱེད་པ། (梵文:Pratibha,不炫耀善與非善,不自我讚揚。) སྤྱོམས། ཨུཏྐརྵ། །(梵文:Utkarsha,卓越。) སྤྱི་ཀ་ར་ཀ བླུགས་ཁ་སྤུབས་རྒྱན་གྱིས་སྤྲས། །(總的來說,用裝飾品裝飾。) སྤྱི་ཤི་རཿ བོའི་སྤབས་རྡུལ་གྱིས། དང་སྤུ་ལ་བབ། རུང་བའི་དོན་ཡིན་ཅིང་། དེ་ལ་སྤུས་བརྟག་པ་དང་སྤུས་ཕབ་པ་ཟེར། (總的來說,灰塵落在頭髮上,可以用來檢查質量。) སྤྱོད་པ་སྤ་བཀོང་མཐོ་བའི་སྤོ། །(行為高尚。) མིག་གི་སྤྱན་སོགས་ནེ་ཏྲ། (梵文:Netra,眼睛。) སྤང་གཤོངས་དང་། སྤ་མཁར། ལྕེ་སྤྱང་ལ། སར་ཟད་པའི་སྤྲུག་པ་དང་། རྩེ་སའི་སྤོང་ས་སོགས་ཀྱང་། བཏགས་པའོ། །(山谷,山頂,舌頭,土地等。) སྟག་གཞི་དང་འབྲེལ་བ། ལྤགས་མི་ལྤགས། གཟིག་ལྤགས་སོགས། གཞི་དང་མ་འབྲེལ་བའི་པགས་པ་ནི་ཞེས་པ་ལྟ་བུ་དང་དྲུག་སྒྲ་ཡོད་པའི་སྟག་གི་པགས་པ། མི་ཡི་པགས་པ་སོགས་ལ་པ་རྐྱང་བྱེད་པ་མཁས་པ་རྣམས་ཀྱི་ཕྱག་བཞེས་སུ་བསྟར་བའི་བཀར་སྣང་ངོ་། །(與老虎有關的皮,如豹皮等。與基礎無關的面板,如人的面板等,這是智者們的慣例。) 15-720 ལ་སོགས་ལར་བཏགས་པའོ། ། (等等。) ཕང་པར་ཕུན་ཚོགས་ཕུན་ཚུགས་ཤིང་། །(圓滿具足。) ཕྲུག་གུ་པོ་ཏ། དང་སྤྲད་རྡུལ་ཕྲན་ཕྲ། །(孩子和微小的塵埃。) བརྒྱ་ཤ་ཏ། (梵文:Shata,一百。) ཕྲག་ཕྱང་རྒྱན་ནམ་སྤུད་པ། (裝飾品。) ཕྲུལ་ཕྱལ་གྲོང་པ་ཞེ་ས། (村莊的名稱。) ཕྱང་ཀྵཱ་མ། (梵文:Kshama,忍耐。) འཇོ་ལེ། ངེ་། །(好的。) ཕྱུག་པོའི་ཕྱིར་དུ་ཕྱོགས་གོ བཅུར་དི་ཤི་ལཾ་དི་ཀ (爲了富裕,前往十方。) ཕྱིན། ཨི་ཏཱ། །(梵文:Ita,去。) ཕྱག་ཕྱགས་སྙོགས། པཾ་ཤུ། (梵文:Pamshu,掃帚。) དར་ཕྱི་པཱི་ཊ། (梵文:Pita,黃色的絲綢。) སའི་མི་གཙང་བ་བཤང་བ། (土地上的不潔之物,糞便。) ཕྱེ་ཙཱརྞ། མ་ཕྱེད། ཨརྡྷ། །(梵文:Curna,麵粉,一半。) ཕྱྭ་མཁན་ཕོངས་པས་ཕྱིང་རུལ་ཕྱར། །(占卜師貧窮,氈子破爛。) ཕྱིས་བདར་ཕྱིས་ནས་ཕྱགས་མས་ཕྱགས། །(擦拭乾凈,用掃帚打掃。) ནམ་ཕྱེད་ཕྱེན་ཐོང་ཕྱི་དྲོ་ཡང་། །(半夜,黎明,下午也是。) དབང་ཕྱུག་དགུགས་ཕྱུང་སྒོ་ཕྱེ་ནས། །(召喚財富,打開門。) ཕྱགས་ལྷམ་ཕྲན་ཀྵུ་དྲ། ཚེགས་ཕྲེང་བ་མཱ་ལ་ཕྲོགས། ཧ་ར། །(梵文:Ksudra,鞋子,梵文:Mala,花環,梵文:Hara,搶奪。) ཕྲ་མེན་ཕྲིན་ཕྱང་སར་ཡང་ཟེར། ཀཱཪྻ། །(梵文:Karya,事業。) ལས་ས་སྤྱོད་ཆེ། །(工作的地方。) ཕྱུགས་ཨཱ་ཌྷཱ། ཀྱི་སྤྲུ་མངལ་གྱིས། མ་ཕྱེ་མ་ལེབ། །(梵文:Adha,牲畜的胎盤。) ཕྲུ་གོ་ལ། ཁོག་མ། བའི་ཕྱིར་ཕྱུང་ཕྱག་པཱ་ཎི། གིས་ཁྱོར། །(爲了孩子,用手抱住。) སྨིན་ཕྲག་ཕྱག་ན་མོ། འཚལ་ཉིན་མཚན་རྒྱུན་དུའི་དོན། ཕྱེད། །(成熟的肩膀,日夜不停。) ཕྲ་མ་པི་ཤུ་ན། ཕྲག་ཨིརྵྱ། དོག་ཕྲག་སྐནྡ། སོ་ཕྲལ། སོ་སོར། །(梵文:Pishuna,挑撥離間,梵文:Irshya,嫉妒,梵文:Skanda,肩膀,分開。) ཕྱིན་ཆད་ཡིད་ཕྱུང་སུན་ཅི་རང་གིས་རང་སུན་འབྱིན་པ། ཕྱིན། །(以後要自己責備自己。) མ་ཕམ་ཚིག་ཕྲད་རྣམ་དབྱེ་ཕྱེད། གོ་བ། །(不敗,詞性和語法。) ཕྱི་ཆུང་མ། འབྲིང་ཕྱིར་ཕྱོགས་ཕྱིན་ཅི་ལོག །(小的,中等的,顛倒的。) ཕྲུ་མ་དམག་སྒར། ཕྱར་རྣམ་གཡེང་། གཡ།(軍營,分心。)

【English Translation】 གས། །སྤྱི་ས་མཱ་ནྱ། (General) 15-719 དགོས་སྤེལ་མར་འཕྲིན་སྤྲིང་སྤྲིངས། །(Need to send a message.) མུན་སྤྲུལ་སྤོང་སྤོངས་སྤྱོད་མུ་སྟེགས་ཀྱི་བྱེ་བྲག ཙ་རི་ཀ པ་པ། །(A type of heretic, called 'Carika'.) ཚུར་སྤྱོན་ཨཱ་གཙྪ། (Sanskrit: āgaccha, come here.) འབོད་པའི་བརྡ་འདི་ཁོ་ན། ཡང་བྱོར་ཞེས་པ་འདས་པ་སོགས་སྐབས་གཞན་སྟོན་པའོ། །(This is just a calling signal, 'བྱོར་' indicates past and other situations.) དཀའ་སྤྱད་ཆོས་སྤྱོད་སྤོར། །(Practice Dharma diligently.) སྤྲོས་བྲལ་སྤྲུལ་ནིརྨ་ཎ། པ་གཟའ་སྤེན་ཤ་ནཻཤྩ་ར། པ། །(Unelaborate emanation, Saturn.) གོས་སྤོ་ཆར་སྤྱིངས་བྱིང་དུ་བཅུག་པའི་དོན་དེ་གྲུ་སྤྱིངས་དང་། ཤན་སྤྱིངས་སོགས་ཀྱང་དེ་བཞིན་ནོ། །(Clothes soaked in water, like a boat sinking, meat soaking, etc.) སྤྲ་ཚིལ་སྤྱིན། འབྱར་བྱེད། །(Beeswax, adhesive.) ཁེ་སྤོག་བར་སྤོགས་སོགས་ཀྱང་། (Profit, intermediate profit, etc.) སྤྱང་སྤྱང་ཁུ་གྲོང་ཚིག (Cunning village.) ཀི་སྤྲ་སྤྲེའུ། མརྐ་ཊ། །(Sanskrit: Markata, monkey.) སྤྱང་རིག་པ། (Clever intelligence.) པོའི་སྤོབས་པྲ་ཏི་བྷཱ་ན། པས་དགེ་མི་དགེ་བ་ངོམ་པའམ་བདག་བསྟོད་མི་བྱེད་པ། (Sanskrit: Pratibha, not showing off good and bad, not praising oneself.) སྤྱོམས། ཨུཏྐརྵ། །(Sanskrit: Utkarsha, excellence.) སྤྱི་ཀ་ར་ཀ བླུགས་ཁ་སྤུབས་རྒྱན་གྱིས་སྤྲས། །(In general, decorated with ornaments.) སྤྱི་ཤི་རཿ བོའི་སྤབས་རྡུལ་གྱིས། དང་སྤུ་ལ་བབ། རུང་བའི་དོན་ཡིན་ཅིང་། དེ་ལ་སྤུས་བརྟག་པ་དང་སྤུས་ཕབ་པ་ཟེར། (In general, dust falls on the hair, which can be used to check the quality.) སྤྱོད་པ་སྤ་བཀོང་མཐོ་བའི་སྤོ། །(Noble behavior.) མིག་གི་སྤྱན་སོགས་ནེ་ཏྲ། (Sanskrit: Netra, eye.) སྤང་གཤོངས་དང་། སྤ་མཁར། ལྕེ་སྤྱང་ལ། སར་ཟད་པའི་སྤྲུག་པ་དང་། རྩེ་སའི་སྤོང་ས་སོགས་ཀྱང་། བཏགས་པའོ། །(Valley, hilltop, tongue, land, etc.) སྟག་གཞི་དང་འབྲེལ་བ། ལྤགས་མི་ལྤགས། གཟིག་ལྤགས་སོགས། གཞི་དང་མ་འབྲེལ་བའི་པགས་པ་ནི་ཞེས་པ་ལྟ་བུ་དང་དྲུག་སྒྲ་ཡོད་པའི་སྟག་གི་པགས་པ། མི་ཡི་པགས་པ་སོགས་ལ་པ་རྐྱང་བྱེད་པ་མཁས་པ་རྣམས་ཀྱི་ཕྱག་བཞེས་སུ་བསྟར་བའི་བཀར་སྣང་ངོ་། །(Skin related to the tiger, such as leopard skin, etc. Skin unrelated to the base, such as human skin, etc. This is the practice of the wise.) 15-720 ལ་སོགས་ལར་བཏགས་པའོ། ། (Etc.) ཕང་པར་ཕུན་ཚོགས་ཕུན་ཚུགས་ཤིང་། །(Perfectly complete.) ཕྲུག་གུ་པོ་ཏ། དང་སྤྲད་རྡུལ་ཕྲན་ཕྲ། །(Child and tiny dust.) བརྒྱ་ཤ་ཏ། (Sanskrit: Shata, one hundred.) ཕྲག་ཕྱང་རྒྱན་ནམ་སྤུད་པ། (Ornament.) ཕྲུལ་ཕྱལ་གྲོང་པ་ཞེ་ས། (Name of a village.) ཕྱང་ཀྵཱ་མ། (Sanskrit: Kshama, patience.) འཇོ་ལེ། ངེ་། །(Okay.) ཕྱུག་པོའི་ཕྱིར་དུ་ཕྱོགས་གོ བཅུར་དི་ཤི་ལཾ་དི་ཀ (To the ten directions for wealth.) ཕྱིན། ཨི་ཏཱ། །(Sanskrit: Ita, go.) ཕྱག་ཕྱགས་སྙོགས། པཾ་ཤུ། (Sanskrit: Pamshu, broom.) དར་ཕྱི་པཱི་ཊ། (Sanskrit: Pita, yellow silk.) སའི་མི་གཙང་བ་བཤང་བ། (Impure things on the ground, feces.) ཕྱེ་ཙཱརྞ། མ་ཕྱེད། ཨརྡྷ། །(Sanskrit: Curna, flour, half.) ཕྱྭ་མཁན་ཕོངས་པས་ཕྱིང་རུལ་ཕྱར། །(Diviner is poor, felt is rotten.) ཕྱིས་བདར་ཕྱིས་ནས་ཕྱགས་མས་ཕྱགས། །(Wipe clean, sweep with a broom.) ནམ་ཕྱེད་ཕྱེན་ཐོང་ཕྱི་དྲོ་ཡང་། །(Midnight, dawn, afternoon too.) དབང་ཕྱུག་དགུགས་ཕྱུང་སྒོ་ཕྱེ་ནས། །(Summon wealth, open the door.) ཕྱགས་ལྷམ་ཕྲན་ཀྵུ་དྲ། ཚེགས་ཕྲེང་བ་མཱ་ལ་ཕྲོགས། ཧ་ར། །(Sanskrit: Ksudra, shoes, Sanskrit: Mala, garland, Sanskrit: Hara, rob.) ཕྲ་མེན་ཕྲིན་ཕྱང་སར་ཡང་ཟེར། ཀཱཪྻ། །(Sanskrit: Karya, work.) ལས་ས་སྤྱོད་ཆེ། །(Working place.) ཕྱུགས་ཨཱ་ཌྷཱ། ཀྱི་སྤྲུ་མངལ་གྱིས། མ་ཕྱེ་མ་ལེབ། །(Sanskrit: Adha, placenta of livestock.) ཕྲུ་གོ་ལ། ཁོག་མ། བའི་ཕྱིར་ཕྱུང་ཕྱག་པཱ་ཎི། གིས་ཁྱོར། །(For the child, hold with hands.) སྨིན་ཕྲག་ཕྱག་ན་མོ། འཚལ་ཉིན་མཚན་རྒྱུན་དུའི་དོན། ཕྱེད། །(Mature shoulders, day and night.) ཕྲ་མ་པི་ཤུ་ན། ཕྲག་ཨིརྵྱ། དོག་ཕྲག་སྐནྡ། སོ་ཕྲལ། སོ་སོར། །(Sanskrit: Pishuna, divisive, Sanskrit: Irshya, jealousy, Sanskrit: Skanda, shoulder, separate.) ཕྱིན་ཆད་ཡིད་ཕྱུང་སུན་ཅི་རང་གིས་རང་སུན་འབྱིན་པ། ཕྱིན། །(From now on, blame yourself.) མ་ཕམ་ཚིག་ཕྲད་རྣམ་དབྱེ་ཕྱེད། གོ་བ། །(Invincible, parts of speech and grammar.) ཕྱི་ཆུང་མ། འབྲིང་ཕྱིར་ཕྱོགས་ཕྱིན་ཅི་ལོག །(Small, medium, reversed.) ཕྲུ་མ་དམག་སྒར། ཕྱར་རྣམ་གཡེང་། གཡ།(Military camp, distraction.)


ེང་ཕ་རྐྱང་ངོ་། །གཞན་ལ་འཕྱ་སྨོད་པ། འཕྱེས་འོད་ཨ་བ་བྷ། འཕྲོ་འཕྲོས། །འཕྱི་བ་སྒོམ་ཆེན། འཕྱེ་གོང་བུའམ་ལྟོ་བས་འགྲོ་བའི་དོན། 15-721 བོ་རྐང་མེད་། འཕྱི་པཉྩི་མ། དུས་འཕྱིས། །རྣམ་བི་ཀུརྦ་ཎ། འཕྲུལ་སྒྱུ་འཕྲུལ་མདའ་འཕེན་འཕངས། །ན་འཕང་ཁྲི་འཕང་གོ་འཕང་འཕྲོག་ཧ་ར། །མཚོ་འཕྱུར་དྷཱུ་མ་ཡ་ཏི། དུད་འཕྱུར་ལམ་འཕྱུག་ཆིང་འཕྱུགས། །སྙིང་ འཕྱོ་འཕྱོན་མས་ཕྱེ་འཕྱར་འཕངས། ཆུད་ཟོས་པའི་དོན། །འཕོངས་ཚང་རའི། ཀྱི་འཕག་འཕག་མགོ་ཐུམས་འཕུར། །འཕོང་མདའམ་ཉག་ཕྲན། གིས་གཞན་འཕམ་འཕལ་འདི་ལ་ར་བཏགས་བྱེད་པ་གྲོང་ཚིག ཁ་འགྲིག །འཕྱན་ཞིང་ཡན་ པའམ་འཁྱམས་པ། འཕྱོ་ལྡིང་བ། ལྡིང་དར་འཕྱར་འཕྲལ། །འཕྲིན་ལེ་བ། འཕྲོད་འཆིང་འཕྲས་སེམས་ལ་འཕྲང་། །འཕྲལ་བ་དཔྲལ་བ། སྐྲ་འཕྱིངས་ཕྱག་དར་འཕྱག་ཕྱགས་སྙིགས། པཾ་ཤུ། །འཕྱང་ཨ་བ་ལ་བི་ན། ཐུར་དུ། དང་འཕྱེ་བ་འདུ་འཕྲོད་སོགས། ལྟོ་འཕྱེ། ཨུ་རངྐ་། །འ་ཡིས་འཕུལ་བའི་ཕ་ཉིད་དོ། །བླ་ན་ཨུཏྟ་ར། ཕྱི་མ་ལའང་། མའི་གུ་རུའམ། བླ་སྟེང་ནའམ། གོང་ན། བི་ཏཱ་ན། བླ་བྲེ་བྲེས། །བྱམས་མཻ་ ཏྲ་ཡའམ་མཻ་ཏྲི། པས་བྱད་བྱུར་མྱ་ངན། བྱབས་ཨ་ས་ན་ཡ། པས་བྱེར། །བྲེ་འཇལ་བྱེད། ཡི་པི་ཊ་ཀ བྱེ་བཱ་ལུ་ཀཱ། མས་བྲབས་པས་བྱང་། །བྲན་དཱ་ས། གཡོག་བྱེས་བྱོན་བྱུག་ལེ་ས། པ་བྱིན། །བྱིས་བུས་པ་ཟེར། བཱ་ལ། པས་བྱ་རའི་སྤྱན་པའང་ཟེར། བྱང་སེམས་བྱོན། །བྲམ་ཟེ་བྲག་ཤེ་ལ། རིའི་བྱང་ཨཏྟ་ར། དུ་བྱོལ། །བྱ་དཱི་ཛ། བྱིའུ་བྱིབ་བྱི་བི་རཱ་ལ། ལའི་བྱད། །བྱོལ་ཏིཪྻ་ཀ 15-722 སོང་ཨུ་ར་ག བྲང་ཨུ་ར་ག འགྲོའི་བྲང་བྱིལ་བྱིལ། །བླ་སྟེང་གཡོགས་པ་ཐོབ་ཕུབ་པ་སོགས། གབ་བླ་གོས་ཨུཏྟ་ར་སངྒ་། བླུས་ཀྱང་བླ། རྒྱུ་ཆོག་བཟོད་ཅེས་པའི་དོན་ཡིན། །བླུན་པོ་ཛ་ཊ། འདམ་བྱིང་མགྣ། བློ་བློང་བློང་། ཡི་མུག་པའམ་རིག་པ་མི་གསལ་བ་སྟེ་ཡིད་རྨུགས་པ། །བྲོ་གླཱ་ན། ནད་ཀྱི་བརྡ། ནད་ཐབས་ཨ་སེ་ཏ། བྲལ་བྲོ་མནའ་སྐྱལ་བའི་མིང་ཡིན། ཤ་པ་པ། བོར་ བྲོས། །བྱན་ནང་བྱན་གཡོག་ཡིན། དེ་ལ་རྩེ་རྒོད་དང་ལྷ་འབངས་ཀྱང་ཟེར། མོ་བྱི་དོར་རང་བྱན་དབང་དུ་གྱུར་པ། ཆུད། །བྱག་མཁན་བྲོ་ཟློས་གར། ནཱ་ཊ། གར་བྱེ་བས་བྲེལ། །སོས་བླད་ཆུ་བླུད་ ཟས་བྲིམས་བྲོད། །བྱ་ནའི་ཚོད་མ་ལ་སོགས་ཟས་ཀྱི་སྤགས་མ་རྒྱ་རིའི་དོན། ཡོ་བྱད་བྱུར་བུར་བླུགས། །ད་བྱིད་གངས་སྦལ། རོ་བྲོ་བྲ་བའི་བྲུན། །དོང་བྲུབས་ཁོལ་བའམ་རྦ་ཀློང་། ཆུ་ན་དཱི་པཱུ་ ར། བྲུབ་བྲུ་ཀྵུ་དྷ། ལྟོགས་པ། བ་ཚ། །གོས་བྱེར་བཙོ་ཚོས། བླག་གོས་ཀྱིས་བྱིབས། །བླ་ཚེ་བྱང་བུར་བ་བླ་བྱུག་ཡུགས་ཀྱང་ཟེར། །ཁས་བླང་བླ་ཐབས་ས་བླས་བྱེད། །བློ་བྲིད་བླ་ཨ་དྷི་བ་ ཙ་ན། དག་ཡི་ལི་ཁི་ཏི། གེར་བྲིས། ཟིན་བྲིས་ཀྱང་ངོ་། དེ་ལ་ཟིག

【現代漢語翻譯】 ེང་ཕ་རྐྱང་ངོ་། (ེང་ཕ་རྐྱང་ངོ་།) 孤獨的父親。གཞན་ལ་འཕྱ་སྨོད་པ། (གཞན་ལ་འཕྱ་སྨོད་པ།) 嘲笑他人。འཕྱེས་འོད་ཨ་བ་བྷ། (འཕྱེས་འོད་ཨ་བ་བྷ།) 光芒四射。འཕྲོ་འཕྲོས། (འཕྲོ་འཕྲོས།) 閃耀。།འཕྱི་བ་སྒོམ་ཆེན། (འཕྱི་བ་སྒོམ་ཆེན།) 遲鈍的修行者。འཕྱེ་གོང་བུའམ་ལྟོ་བས་འགྲོ་བའི་དོན། (འཕྱེ་གོང་བུའམ་ལྟོ་བས་འགྲོ་བའི་དོན།) 像球一樣或用肚子行走的意思。 15-721 བོ་རྐང་མེད་། (བོ་རྐང་མེད་།) 沒有腳。འཕྱི་པཉྩི་མ། (འཕྱི་པཉྩི་མ།) 遲鈍的第五個。དུས་འཕྱིས། (དུས་འཕྱིས།) 延誤時間。།རྣམ་བི་ཀུརྦ་ཎ། (རྣམ་བི་ཀུརྦ་ཎ།) 種類繁多。འཕྲུལ་སྒྱུ་འཕྲུལ་མདའ་འཕེན་འཕངས། (འཕྲུལ་སྒྱུ་འཕྲུལ་མདའ་འཕེན་འཕངས།) 幻術、魔術、投擲箭。།ན་འཕང་ཁྲི་འཕང་གོ་འཕང་འཕྲོག་ཧ་ར། (ན་འཕང་ཁྲི་འཕང་གོ་འཕང་འཕྲོག་ཧ་ར།) 年齡、王位、地位被剝奪。།མཚོ་འཕྱུར་དྷཱུ་མ་ཡ་ཏི། (མཚོ་འཕྱུར་དྷཱུ་མ་ཡ་ཏི།) 海水涌動。དུད་འཕྱུར་ལམ་འཕྱུག་ཆིང་འཕྱུགས། (དུད་འཕྱུར་ལམ་འཕྱུག་ཆིང་འཕྱུགས།) 煙霧瀰漫,道路迷失。།སྙིང་ འཕྱོ་འཕྱོན་མས་ཕྱེ་འཕྱར་འཕངས། (འཕྱོ་འཕྱོན་མས་ཕྱེ་འཕྱར་འཕངས།) 心漂浮,蕩婦揚起。ཆུད་ཟོས་པའི་དོན། (ཆུད་ཟོས་པའི་དོན།) 浪費的意思。།འཕོངས་ཚང་རའི། (འཕོངས་ཚང་རའི།) 臀部完整。ཀྱི་འཕག་འཕག་མགོ་ཐུམས་འཕུར། (ཀྱི་འཕག་འཕག་མགོ་ཐུམས་འཕུར།) 跳躍,頭巾飛舞。།འཕོང་མདའམ་ཉག་ཕྲན། (འཕོང་མདའམ་ཉག་ཕྲན།) 箭或細枝。གིས་གཞན་འཕམ་འཕལ་འདི་ལ་ར་བཏགས་བྱེད་པ་གྲོང་ཚིག (གིས་གཞན་འཕམ་འཕལ་འདི་ལ་ར་བཏགས་བྱེད་པ་གྲོང་ཚིག) 使他人失敗,這是一個村莊的詞語。ཁ་འགྲིག (ཁ་འགྲིག) 口頭協議。།འཕྱན་ཞིང་ཡན་ པའམ་འཁྱམས་པ། (པའམ་འཁྱམས་པ།) 或流浪。འཕྱོ་ལྡིང་བ། (འཕྱོ་ལྡིང་བ།) 漂浮。ལྡིང་དར་འཕྱར་འཕྲལ། (ལྡིང་དར་འཕྱར་འཕྲལ།) 立即升起旗幟。།འཕྲིན་ལེ་བ། (འཕྲིན་ལེ་བ།) 資訊。འཕྲོད་འཆིང་འཕྲས་སེམས་ལ་འཕྲང་། (འཕྲོད་འཆིང་འཕྲས་སེམས་ལ་འཕྲང་།) 束縛,心中有障礙。།འཕྲལ་བ་དཔྲལ་བ། (འཕྲལ་བ་དཔྲལ་བ།) 立即,額頭。སྐྲ་འཕྱིངས་ཕྱག་དར་འཕྱག་ཕྱགས་སྙིགས། (སྐྲ་འཕྱིངས་ཕྱག་དར་འཕྱག་ཕྱགས་སྙིགས།) 頭髮,抹布,掃帚,垃圾。པཾ་ཤུ། (པཾ་ཤུ།) 笛子。།འཕྱང་ཨ་བ་ལ་བི་ན། (འཕྱང་ཨ་བ་ལ་བི་ན།) 懸掛。ཐུར་དུ། (ཐུར་དུ།) 向下。 དང་འཕྱེ་བ་འདུ་འཕྲོད་སོགས། (དང་འཕྱེ་བ་འདུ་འཕྲོད་སོགས།) 和混合等。ལྟོ་འཕྱེ། (ལྟོ་འཕྱེ།) 腹瀉。ཨུ་རངྐ་། (ཨུ་རངྐ་།) 烏蘭卡。།འ་ཡིས་འཕུལ་བའི་ཕ་ཉིད་དོ། (འ་ཡིས་འཕུལ་བའི་ཕ་ཉིད་དོ།) 這是以'འ'開頭的'ཕ'。།བླ་ན་ཨུཏྟ་ར། (བླ་ན་ཨུཏྟ་ར།) 在上面,北方。ཕྱི་མ་ལའང་། (ཕྱི་མ་ལའང་།) 也是後來的。མའི་གུ་རུའམ། (མའི་གུ་རུའམ།) 或母親的上師。བླ་སྟེང་ནའམ། (བླ་སྟེང་ནའམ།) 或在上面。གོང་ན། (གོང་ན།) 在上面。བི་ཏཱ་ན། (བི་ཏཱ་ན།) 帳篷。བླ་བྲེ་བྲེས། (བླ་བྲེ་བྲེས།) 旗幟飄揚。།བྱམས་མཻ་ ཏྲ་ཡའམ་མཻ་ཏྲི། (ཏྲ་ཡའམ་མཻ་ཏྲི།) 慈愛。པས་བྱད་བྱུར་མྱ་ངན། (པས་བྱད་བྱུར་མྱ་ངན།) 通過裝飾來消除悲傷。བྱབས་ཨ་ས་ན་ཡ། (བྱབས་ཨ་ས་ན་ཡ།) 洗滌。པས་བྱེར། (པས་བྱེར།) 通過分散。།བྲེ་འཇལ་བྱེད། (བྲེ་འཇལ་བྱེད།) 用'བྲེ'來測量。ཡི་པི་ཊ་ཀ (ཡི་པི་ཊ་ཀ) 藏經。བྱེ་བཱ་ལུ་ཀཱ། (བྱེ་བཱ་ལུ་ཀཱ།) 沙子。མས་བྲབས་པས་བྱང་། (མས་བྲབས་པས་བྱང་།) 通過擊打來凈化。།བྲན་དཱ་ས། (བྲན་དཱ་ས།) 奴隸。གཡོག་བྱེས་བྱོན་བྱུག་ལེ་ས། (གཡོག་བྱེས་བྱོན་བྱུག་ལེ་ས།) 僕人,流亡者,塗抹。 པ་བྱིན། (པ་བྱིན།) 給予。།བྱིས་བུས་པ་ཟེར། (བྱིས་བུས་པ་ཟེར།) 孩子被稱為'པ་'。བཱ་ལ། (བཱ་ལ།) 孩子。པས་བྱ་རའི་སྤྱན་པའང་ཟེར། (པས་བྱ་རའི་སྤྱན་པའང་ཟེར།) 也被稱為鳥巢。བྱང་སེམས་བྱོན། (བྱང་སེམས་བྱོན།) 菩薩來了。།བྲམ་ཟེ་བྲག་ཤེ་ལ། (བྲམ་ཟེ་བྲག་ཤེ་ལ།) 婆羅門。རིའི་བྱང་ཨཏྟ་ར། (རིའི་བྱང་ཨཏྟ་ར།) 山的北方。དུ་བྱོལ། (དུ་བྱོལ།) 逃離。།བྱ་དཱི་ཛ། (བྱ་དཱི་ཛ།) 鳥類。བྱིའུ་བྱིབ་བྱི་བི་རཱ་ལ། (བྱིའུ་བྱིབ་བྱི་བི་རཱ་ལ།) 小鳥,貓。ལའི་བྱད། (ལའི་བྱད།) 裝飾。 །བྱོལ་ཏིཪྻ་ཀ (།བྱོལ་ཏིཪྻ་ཀ) 逃離。 15-722 སོང་ཨུ་ར་ག (སོང་ཨུ་ར་ག) 蛇。བྲང་ཨུ་ར་ག (བྲང་ཨུ་ར་ག) 胸膛。འགྲོའི་བྲང་བྱིལ་བྱིལ། (འགྲོའི་བྲང་བྱིལ་བྱིལ།) 行走的胸膛。།བླ་སྟེང་གཡོགས་པ་ཐོབ་ཕུབ་པ་སོགས། (བླ་སྟེང་གཡོགས་པ་ཐོབ་ཕུབ་པ་སོགས།) 覆蓋在上面,獲得等。གབ་བླ་གོས་ཨུཏྟ་ར་སངྒ་། (གབ་བླ་གོས་ཨུཏྟ་ར་སངྒ་།) 覆蓋的衣服。བླུས་ཀྱང་བླ། (བླུས་ཀྱང་བླ།) 即使購買也是好的。རྒྱུ་ཆོག་བཟོད་ཅེས་པའི་དོན་ཡིན། (རྒྱུ་ཆོག་བཟོད་ཅེས་པའི་དོན་ཡིན།) 這是足夠和容忍的意思。།བླུན་པོ་ཛ་ཊ། (བླུན་པོ་ཛ་ཊ།) 愚蠢的人。 འདམ་བྱིང་མགྣ། (འདམ་བྱིང་མགྣ།) 陷入泥潭。བློ་བློང་བློང་། (བློ་བློང་བློང་།) 思想混亂。ཡི་མུག་པའམ་རིག་པ་མི་གསལ་བ་སྟེ་ཡིད་རྨུགས་པ། (ཡི་མུག་པའམ་རིག་པ་མི་གསལ་བ་སྟེ་ཡིད་རྨུགས་པ།) 疲倦或意識不清,即精神恍惚。།བྲོ་གླཱ་ན། (བྲོ་གླཱ་ན།) 疾病。ནད་ཀྱི་བརྡ། (ནད་ཀྱི་བརྡ།) 疾病的象徵。ནད་ཐབས་ཨ་སེ་ཏ། (ནད་ཐབས་ཨ་སེ་ཏ།) 治療疾病的方法。བྲལ་བྲོ་མནའ་སྐྱལ་བའི་མིང་ཡིན། (བྲལ་བྲོ་མནའ་སྐྱལ་བའི་མིང་ཡིན།) 這是分離、舞蹈和誓言的名稱。ཤ་པ་པ། (ཤ་པ་པ།) 詛咒。བོར་ བྲོས། (བྲོས།) 逃跑。།བྱན་ནང་བྱན་གཡོག་ཡིན། (བྱན་ནང་བྱན་གཡོག་ཡིན།) 是內部的僕人。དེ་ལ་རྩེ་རྒོད་དང་ལྷ་འབངས་ཀྱང་ཟེར། (དེ་ལ་རྩེ་རྒོད་དང་ལྷ་འབངས་ཀྱང་ཟེར།) 也被稱為玩耍和神的臣民。མོ་བྱི་དོར་རང་བྱན་དབང་དུ་གྱུར་པ། (མོ་བྱི་དོར་རང་བྱན་དབང་དུ་གྱུར་པ།) 成為自己的主人。ཆུད། (ཆུད།) 包含。།བྱག་མཁན་བྲོ་ཟློས་གར། (བྱག་མཁན་བྲོ་ཟློས་གར།) 舞蹈和戲劇。ནཱ་ཊ། (ནཱ་ཊ།) 戲劇。གར་བྱེ་བས་བྲེལ། (གར་བྱེ་བས་བྲེལ།) 忙於舞蹈。།སོས་བླད་ཆུ་བླུད་ ཟས་བྲིམས་བྲོད། (ཟས་བྲིམས་བྲོད།) 提供食物。།བྱ་ནའི་ཚོད་མ་ལ་སོགས་ཟས་ཀྱི་སྤགས་མ་རྒྱ་རིའི་དོན། (བྱ་ནའི་ཚོད་མ་ལ་སོགས་ཟས་ཀྱི་སྤགས་མ་རྒྱ་རིའི་དོན།) 像鳥巢一樣的食物。ཡོ་བྱད་བྱུར་བུར་བླུགས། (ཡོ་བྱད་བྱུར་བུར་བླུགས།) 倒入容器中。།ད་བྱིད་གངས་སྦལ། (ད་བྱིད་གངས་སྦལ།) 雪蛙。རོ་བྲོ་བྲ་བའི་བྲུན། (རོ་བྲོ་བྲ་བའི་བྲུན།) 味道,氣味。།དོང་བྲུབས་ཁོལ་བའམ་རྦ་ཀློང་། (དོང་བྲུབས་ཁོལ་བའམ་རྦ་ཀློང་།) 挖掘洞穴或漩渦。ཆུ་ན་དཱི་པཱུ་ ར། (ར།) 水。བྲུབ་བྲུ་ཀྵུ་དྷ། (བྲུབ་བྲུ་ཀྵུ་དྷ།) 飢餓。ལྟོགས་པ། (ལྟོགས་པ།) 飢餓。བ་ཚ། (བ་ཚ།) 口渴。།གོས་བྱེར་བཙོ་ཚོས། (གོས་བྱེར་བཙོ་ཚོས།) 煮染衣服。བླག་གོས་ཀྱིས་བྱིབས། (བླག་གོས་ཀྱིས་བྱིབས།) 用衣服覆蓋。།བླ་ཚེ་བྱང་བུར་བ་བླ་བྱུག་ཡུགས་ཀྱང་ཟེར། (བླ་ཚེ་བྱང་བུར་བ་བླ་བྱུག་ཡུགས་ཀྱང་ཟེར།) 也被稱為生命,紙張,塗抹。།ཁས་བླང་བླ་ཐབས་ས་བླས་བྱེད། (ཁས་བླང་བླ་ཐབས་ས་བླས་བྱེད།) 承諾,方法。།བློ་བྲིད་བླ་ཨ་དྷི་བ་ ཙ་ན། (ཙ་ན།) 欺騙。དག་ཡི་ལི་ཁི་ཏི། (དག་ཡི་ལི་ཁི་ཏི།) 書寫。གེར་བྲིས། (གེར་བྲིས།) 寫作。ཟིན་བྲིས་ཀྱང་ངོ་། (ཟིན་བྲིས་ཀྱང་ངོ་།) 也是筆記。དེ་ལ་ཟིག (དེ་ལ་ཟིག) 那是結束。

【English Translation】 ེང་ཕ་རྐྱང་ངོ་། (ེང་ཕ་རྐྱང་ངོ་།) Lonely father. གཞན་ལ་འཕྱ་སྨོད་པ། (གཞན་ལ་འཕྱ་སྨོད་པ།) Mocking others. འཕྱེས་འོད་ཨ་བ་བྷ། (འཕྱེས་འོད་ཨ་བ་བྷ།) Radiating light. འཕྲོ་འཕྲོས། (འཕྲོ་འཕྲོས།) Shining. །འཕྱི་བ་སྒོམ་ཆེན། (འཕྱི་བ་སྒོམ་ཆེན།) Slow practitioner. འཕྱེ་གོང་བུའམ་ལྟོ་བས་འགྲོ་བའི་དོན། (འཕྱེ་གོང་བུའམ་ལྟོ་བས་འགྲོ་བའི་དོན།) Meaning like a ball or walking with the stomach. 15-721 བོ་རྐང་མེད་། (བོ་རྐང་མེད་།) Without feet. འཕྱི་པཉྩི་མ། (འཕྱི་པཉྩི་མ།) Slow fifth. དུས་འཕྱིས། (དུས་འཕྱིས།) Delaying time. །རྣམ་བི་ཀུརྦ་ཎ། (རྣམ་བི་ཀུརྦ་ཎ།) Various kinds. འཕྲུལ་སྒྱུ་འཕྲུལ་མདའ་འཕེན་འཕངས། (འཕྲུལ་སྒྱུ་འཕྲུལ་མདའ་འཕེན་འཕངས།) Illusion, magic, throwing arrows. །ན་འཕང་ཁྲི་འཕང་གོ་འཕང་འཕྲོག་ཧ་ར། (ན་འཕང་ཁྲི་འཕང་གོ་འཕང་འཕྲོག་ཧ་ར།) Age, throne, position being taken away. །མཚོ་འཕྱུར་དྷཱུ་མ་ཡ་ཏི། (མཚོ་འཕྱུར་དྷཱུ་མ་ཡ་ཏི།) Sea surging. དུད་འཕྱུར་ལམ་འཕྱུག་ཆིང་འཕྱུགས། (དུད་འཕྱུར་ལམ་འཕྱུག་ཆིང་འཕྱུགས།) Smoke billowing, road lost. །སྙིང་ འཕྱོ་འཕྱོན་མས་ཕྱེ་འཕྱར་འཕངས། (འཕྱོ་འཕྱོན་མས་ཕྱེ་འཕྱར་འཕངས།) Heart floating, prostitute raising. ཆུད་ཟོས་པའི་དོན། (ཆུད་ཟོས་པའི་དོན།) Meaning of wasting. །འཕོངས་ཚང་རའི། (འཕོངས་ཚང་རའི།) Complete buttocks. ཀྱི་འཕག་འཕག་མགོ་ཐུམས་འཕུར། (ཀྱི་འཕག་འཕག་མགོ་ཐུམས་འཕུར།) Jumping, headscarf flying. །འཕོང་མདའམ་ཉག་ཕྲན། (འཕོང་མདའམ་ཉག་ཕྲན།) Arrow or thin branch. གིས་གཞན་འཕམ་འཕལ་འདི་ལ་ར་བཏགས་བྱེད་པ་གྲོང་ཚིག (གིས་གཞན་འཕམ་འཕལ་འདི་ལ་ར་བཏགས་བྱེད་པ་གྲོང་ཚིག) Causing others to fail, this is a village word. ཁ་འགྲིག (ཁ་འགྲིག) Oral agreement. །འཕྱན་ཞིང་ཡན་ པའམ་འཁྱམས་པ། (པའམ་འཁྱམས་པ།) Or wandering. འཕྱོ་ལྡིང་བ། (འཕྱོ་ལྡིང་བ།) Floating. ལྡིང་དར་འཕྱར་འཕྲལ། (ལྡིང་དར་འཕྱར་འཕྲལ།) Immediately raising the flag. །འཕྲིན་ལེ་བ། (འཕྲིན་ལེ་བ།) Information. འཕྲོད་འཆིང་འཕྲས་སེམས་ལ་འཕྲང་། (འཕྲོད་འཆིང་འཕྲས་སེམས་ལ་འཕྲང་།) Binding, obstacle in the heart. །འཕྲལ་བ་དཔྲལ་བ། (འཕྲལ་བ་དཔྲལ་བ།) Immediately, forehead. སྐྲ་འཕྱིངས་ཕྱག་དར་འཕྱག་ཕྱགས་སྙིགས། (སྐྲ་འཕྱིངས་ཕྱག་དར་འཕྱག་ཕྱགས་སྙིགས།) Hair, rag, broom, garbage. པཾ་ཤུ། (པཾ་ཤུ།) Flute. །འཕྱང་ཨ་བ་ལ་བི་ན། (འཕྱང་ཨ་བ་ལ་བི་ན།) Hanging. ཐུར་དུ། (ཐུར་དུ།) Downward. དང་འཕྱེ་བ་འདུ་འཕྲོད་སོགས། (དང་འཕྱེ་བ་འདུ་འཕྲོད་སོགས།) And mixing etc. ལྟོ་འཕྱེ། (ལྟོ་འཕྱེ།) Diarrhea. ཨུ་རངྐ་། (ཨུ་རངྐ་།) Urangka. །འ་ཡིས་འཕུལ་བའི་ཕ་ཉིད་དོ། (འ་ཡིས་འཕུལ་བའི་ཕ་ཉིད་དོ།) This is 'ཕ' starting with 'འ'. །བླ་ན་ཨུཏྟ་ར། (བླ་ན་ཨུཏྟ་ར།) Above, north. ཕྱི་མ་ལའང་། (ཕྱི་མ་ལའང་།) Also later. མའི་གུ་རུའམ། (མའི་གུ་རུའམ།) Or mother's guru. བླ་སྟེང་ནའམ། (བླ་སྟེང་ནའམ།) Or on top. གོང་ན། (གོང་ན།) Above. བི་ཏཱ་ན། (བི་ཏཱ་ན།) Tent. བླ་བྲེ་བྲེས། (བླ་བྲེ་བྲེས།) Flags waving. །བྱམས་མཻ་ ཏྲ་ཡའམ་མཻ་ཏྲི། (ཏྲ་ཡའམ་མཻ་ཏྲི།) Loving-kindness. པས་བྱད་བྱུར་མྱ་ངན། (པས་བྱད་བྱུར་མྱ་ངན།) Eliminating sorrow through decoration. བྱབས་ཨ་ས་ན་ཡ། (བྱབས་ཨ་ས་ན་ཡ།) Washing. པས་བྱེར། (པས་བྱེར།) Spreading through. །བྲེ་འཇལ་བྱེད། (བྲེ་འཇལ་བྱེད།) Measuring with 'བྲེ'. ཡི་པི་ཊ་ཀ (ཡི་པི་ཊ་ཀ) Tripitaka. བྱེ་བཱ་ལུ་ཀཱ། (བྱེ་བཱ་ལུ་ཀཱ།) Sand. མས་བྲབས་པས་བྱང་། (མས་བྲབས་པས་བྱང་།) Purifying through striking. །བྲན་དཱ་ས། (བྲན་དཱ་ས།) Slave. གཡོག་བྱེས་བྱོན་བྱུག་ལེ་ས། (གཡོག་བྱེས་བྱོན་བྱུག་ལེ་ས།) Servant, exile, smearing. པ་བྱིན། (པ་བྱིན།) Giving. །བྱིས་བུས་པ་ཟེར། (བྱིས་བུས་པ་ཟེར།) Child is called 'པ་'. བཱ་ལ། (བཱ་ལ།) Child. པས་བྱ་རའི་སྤྱན་པའང་ཟེར། (པས་བྱ་རའི་སྤྱན་པའང་ཟེར།) Also called bird's nest. བྱང་སེམས་བྱོན། (བྱང་སེམས་བྱོན།) Bodhisattva came. །བྲམ་ཟེ་བྲག་ཤེ་ལ། (བྲམ་ཟེ་བྲག་ཤེ་ལ།) Brahmin. རིའི་བྱང་ཨཏྟ་ར། (རིའི་བྱང་ཨཏྟ་ར།) North of the mountain. དུ་བྱོལ། (དུ་བྱོལ།) Escaping. །བྱ་དཱི་ཛ། (བྱ་དཱི་ཛ།) Birds. བྱིའུ་བྱིབ་བྱི་བི་རཱ་ལ། (བྱིའུ་བྱིབ་བྱི་བི་རཱ་ལ།) Small bird, cat. ལའི་བྱད། (ལའི་བྱད།) Decoration. །བྱོལ་ཏིཪྻ་ཀ (།བྱོལ་ཏིཪྻ་ཀ) Escaping. 15-722 སོང་ཨུ་ར་ག (སོང་ཨུ་ར་ག) Snake. བྲང་ཨུ་ར་ག (བྲང་ཨུ་ར་ག) Chest. འགྲོའི་བྲང་བྱིལ་བྱིལ། (འགྲོའི་བྲང་བྱིལ་བྱིལ།) Walking chest. །བླ་སྟེང་གཡོགས་པ་ཐོབ་ཕུབ་པ་སོགས། (བླ་སྟེང་གཡོགས་པ་ཐོབ་ཕུབ་པ་སོགས།) Covering on top, obtaining etc. གབ་བླ་གོས་ཨུཏྟ་ར་སངྒ་། (གབ་བླ་གོས་ཨུཏྟ་ར་སངྒ་།) Covered clothes. བླུས་ཀྱང་བླ། (བླུས་ཀྱང་བླ།) Even if bought, it is good. རྒྱུ་ཆོག་བཟོད་ཅེས་པའི་དོན་ཡིན། (རྒྱུ་ཆོག་བཟོད་ཅེས་པའི་དོན་ཡིན།) This means enough and tolerance. །བླུན་པོ་ཛ་ཊ། (བླུན་པོ་ཛ་ཊ།) Foolish person. འདམ་བྱིང་མགྣ། (འདམ་བྱིང་མགྣ།) Sinking in the mud. བློ་བློང་བློང་། (བློ་བློང་བློང་།) Confused mind. ཡི་མུག་པའམ་རིག་པ་མི་གསལ་བ་སྟེ་ཡིད་རྨུགས་པ། (ཡི་མུག་པའམ་རིག་པ་མི་གསལ་བ་སྟེ་ཡིད་རྨུགས་པ།) Tired or unclear consciousness, i.e., mental confusion. །བྲོ་གླཱ་ན། (བྲོ་གླཱ་ན།) Disease. ནད་ཀྱི་བརྡ། (ནད་ཀྱི་བརྡ།) Symbol of disease. ནད་ཐབས་ཨ་སེ་ཏ། (ནད་ཐབས་ཨ་སེ་ཏ།) Method of treating disease. བྲལ་བྲོ་མནའ་སྐྱལ་བའི་མིང་ཡིན། (བྲལ་བྲོ་མནའ་སྐྱལ་བའི་མིང་ཡིན།) This is the name of separation, dance, and oath. ཤ་པ་པ། (ཤ་པ་པ།) Curse. བོར་ བྲོས། (བྲོས།) Ran away. །བྱན་ནང་བྱན་གཡོག་ཡིན། (བྱན་ནང་བྱན་གཡོག་ཡིན།) Is an internal servant. དེ་ལ་རྩེ་རྒོད་དང་ལྷ་འབངས་ཀྱང་ཟེར། (དེ་ལ་རྩེ་རྒོད་དང་ལྷ་འབངས་ཀྱང་ཟེར།) Also called playing and subjects of the gods. མོ་བྱི་དོར་རང་བྱན་དབང་དུ་གྱུར་པ། (མོ་བྱི་དོར་རང་བྱན་དབང་དུ་གྱུར་པ།) Becoming one's own master. ཆུད། (ཆུད།) Containing. །བྱག་མཁན་བྲོ་ཟློས་གར། (བྱག་མཁན་བྲོ་ཟློས་གར།) Dance and drama. ནཱ་ཊ། (ནཱ་ཊ།) Drama. གར་བྱེ་བས་བྲེལ། (གར་བྱེ་བས་བྲེལ།) Busy with dance. །སོས་བླད་ཆུ་བླུད་ ཟས་བྲིམས་བྲོད། (ཟས་བྲིམས་བྲོད།) Providing food. །བྱ་ནའི་ཚོད་མ་ལ་སོགས་ཟས་ཀྱི་སྤགས་མ་རྒྱ་རིའི་དོན། (བྱ་ནའི་ཚོད་མ་ལ་སོགས་ཟས་ཀྱི་སྤགས་མ་རྒྱ་རིའི་དོན།) Food like a bird's nest. ཡོ་བྱད་བྱུར་བུར་བླུགས། (ཡོ་བྱད་བྱུར་བུར་བླུགས།) Pouring into a container. །ད་བྱིད་གངས་སྦལ། (ད་བྱིད་གངས་སྦལ།) Snow frog. རོ་བྲོ་བྲ་བའི་བྲུན། (རོ་བྲོ་བྲ་བའི་བྲུན།) Taste, smell. །དོང་བྲུབས་ཁོལ་བའམ་རྦ་ཀློང་། (དོང་བྲུབས་ཁོལ་བའམ་རྦ་ཀློང་།) Digging a hole or whirlpool. ཆུ་ན་དཱི་པཱུ་ ར། (ར།) Water. བྲུབ་བྲུ་ཀྵུ་དྷ། (བྲུབ་བྲུ་ཀྵུ་དྷ།) Hunger. ལྟོགས་པ། (ལྟོགས་པ།) Hunger. བ་ཚ། (བ་ཚ།) Thirst. །གོས་བྱེར་བཙོ་ཚོས། (གོས་བྱེར་བཙོ་ཚོས།) Boiling and dyeing clothes. བླག་གོས་ཀྱིས་བྱིབས། (བླག་གོས་ཀྱིས་བྱིབས།) Covering with clothes. །བླ་ཚེ་བྱང་བུར་བ་བླ་བྱུག་ཡུགས་ཀྱང་ཟེར། (བླ་ཚེ་བྱང་བུར་བ་བླ་བྱུག་ཡུགས་ཀྱང་ཟེར།) Also called life, paper, smearing. །ཁས་བླང་བླ་ཐབས་ས་བླས་བྱེད། (ཁས་བླང་བླ་ཐབས་ས་བླས་བྱེད།) Promising, method. །བློ་བྲིད་བླ་ཨ་དྷི་བ་ ཙ་ན། (ཙ་ན།) Deceiving. དག་ཡི་ལི་ཁི་ཏི། (དག་ཡི་ལི་ཁི་ཏི།) Writing. གེར་བྲིས། (གེར་བྲིས།) Writing. ཟིན་བྲིས་ཀྱང་ངོ་། (ཟིན་བྲིས་ཀྱང་ངོ་།) Also notes. དེ་ལ་ཟིག (དེ་ལ་ཟིག) That is the end.


་ཀྱང་ཟེར། །སྤུ་བྱི་ཆ་བྱད་གཟི་བྱིན་བྲི། །བྱི་བཞིན་བྲ་ཉེ་བྲ་ཕྱེ་བྱོད། །བྱུག་གྲལ་གྱི་མིང་། རིས་བྱ་བའི་བྱེ་བྲག་ལ། ། 15-723 རྒྱལ་ར་ཛ། བློན་པ་རི་ཎ་ག་ཡ། བློ་མིག་བདེ་ངེས་པར་ཞེས་པའི་ཐེ་ཚོམ་མེད་པའམ། ཐབས་ཟབ་མོས་ཞེས་བྱ་བའི་དོན་དུ་བཟུང་ངོ་། །བླག་སུ་ཁ། བྱེད། །བླ་དོར་བློན་འདེབས་ཟུར་ཤེས་ གྲོས་འདེབས་དང་ཆོས་སྟོན་པའང་ཟེར། བླ་བོ་ལ། །རབ་བྱུང་སྐྲ་བྲེགས་རྣ་བ་བླགས། རྣ་བ་གཏོད་པའི་དོན། །ལྟ་གོས་བྲང་བྲེང་བྱ་དགར་བྱིན། །སྨན་བྷཻ་ཥ་ཛྱ་གུ་རུ། བླ་བྱང་ཆུབ་བླ་ན་ ཨ་ནུཏྟ་ར། མེད། །བྱིན་ཨ་དྷིཥྛཱ་ན། རླབས་བྱུ་དྲུ་མ། རུ་བ་རྐྱང་ངོ་། ། སྤྱི་བླུགས་དང་། མཐར་བྲུན། བྱི་དང་། བྱི་མོ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། །དབྱེན་དང་དབྱེན་བྷེ་ད་ཀ བྲལ་ཆོས་དྷརྨ་དྷ་དུ། དབྱིངས་ དབྱིབས། ཡིབས་ཀྱང་ཟེར། །དབྱེར་མེད་དཔུང་པ་དཔུང་མདྷྱ། དང་དབུས། །དབྱུག་ཆུ་ཚོད་དམ་ཤིང་བུ། བེར་ཀའི་རིགས། གུ་དབྱིག་པ་དབྱུག་པ་དབྱུག །རྫིང་དབོལ་ཆུ་དབོ་འབོ་བའི་དོན་ཕོ་ཞེས་པའོ། །སྐར་མ་དབོ། ཨུཏྟ་ར་ཕལྒུ་ན། །ཕྱིས་ཨུཏྶརྫ་ན། དབྱུང་སུན་དབྱུང་མཚོན་གྱིས་དབུག་བིདྷྱཾ་ཕུག་པ། །དབུལ་ད་རི་དྲ། པོ་དཔུང་ཤྭཱ་ས། དབྱུང་ནོར་མི་དབྲོག་མི་འཕྲོག་པ། །ཚོན་གྱི་དབྱིག་མོར་དབྱི་དབྱིག་དབུར། །དབོན་པོས་ དབྱངས་སྭ་ར། དབུལ་ནིཪྻཱ་ཏ། སྨ་མི་དབབ། །དབྱིག་བ་སུ། གཉེན་དབུ་མ་མ་དྷྱ། གདུགས་ཀྱང་དབུབ། ཕུབ་པའི་དོན། །དབང་བསྐུར་ཨ་བྷི་ཥིཉྩ། བྱིན་དབབ་ཨཱ་བེ་ཤ གཏན་ལ་དབབ། །ལུང་འབོག་འབོག་པ། 15-724 འཁུར་དབོག་འབོག དབེན་པར་དབྲལ། ། ཕྲལ་བའི་དོན། ཨི་ཤྭ་ར། དབང་ཕྱུག་དབང་ལྡན་དབང་ཐང་སྐལ་བའམ་བཟང་བ། དབྱར། ནམ་ཟླ། །དབང་པོ་ཨིནྡྲ། དབྱིག་ནོར་མང་། མང་དཔྲལ་དབྱེས་ཆེ། །དཔའ་རླབས་ཨུནྨི། དབུ་ལྦུ་ བ་པེ་ཎ། བ་སྐྱོན་གྱི་དབགས། །དབྲེ་བཙོག་ཁ་དབྲི་ཞེ་སའི་དཔའ། །དབལ་ཀེ་ཏུ། རྟའི་དབལ་བཟང་ངན་ལྟ་བུ། ཕུར་པ་དང་། མེའི་དབལ་སོགས། ནི་ཤ་ཉམས་རྩེ་དྲོད་ཏོག །ཞ་ཉེའི་དབྱར་སྣོད་ཀྱི་ སྟེགས། འདབས་དས་འཕུལ་བའོ། མགོ་བོའི་དབུ་དང་། གཅན་གཟན་དབྱི་སོགས་དང་། རྟ་དབད་ནས་བཏང་བ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། ། རབ་འབྱམས་པྲ་ས་རི་ཏ། འབྱམས་ཀླས་འབྱུང་བཞི་འབྲུག་མཻ་གྷ་སྭ་ར། །འབྲལ་ཨ་བ་ ག་ཏ། མེད་དང་འབྲེལ་ས་མྦནྡྷ། འབྲས་བུ་འབྲུ། ཏཱ་ཡ་ན། །འབྲིང་མ་དྷྱ་མ། པོ་འདམ་འབྱིང་འབྲུམ་ཀཱཎྜ་ཀ ནད་འབྱང་། །འབྲོག་གི་འབྲི་ཙ་མ་རཱི། འབྲིང་ཙ་མ་ར། རུས་ཀྱི་འབྲོམ། །འབྱུང་བྷ་ བི་ཏ་འགྱུར་ཚེ་འབྱིད་འགྲེད་པའི་འབྱིད། །སྐྲ་འབལ་འབེལ་གཏམ་ཡང་དག་པའི་གཏམ། གཏམ་སྒོ་འབྱེད། ཨུདྒྷ་ཊ་ན། །འབྲས་ཆན་ལྕེས་འབྱོགས་ཆང་འབྱོ་འབྱངས། ལྟོ་འཁྲུ་བ་སྟེ་འབྱམས་པ་བྱས་ན་ནོར། །འབྲོམ་རུས་ ཀྱི། སྟོན

【現代漢語翻譯】 ཀྱང་ཟེར། (kyang zer) 也被稱為。 སྤུ་བྱི་ཆ་བྱད་གཟི་བྱིན་བྲི། (spu byi cha byad gzi byin bri) 毛髮稀疏,儀容黯淡。 བྱི་བཞིན་བྲ་ཉེ་བྲ་ཕྱེ་བྱོད། (byi bzhin bra nye bra phye byod) 像老鼠一樣,尋找草根和麵粉。 བྱུག་གྲལ་གྱི་མིང་། (byug gral gyi ming) 是塗抹的行列的名稱。 རིས་བྱ་བའི་བྱེ་བྲག་ལ། (ris bya ba'i bye brag la) 是名為『條紋』的類別。 རྒྱལ་ར་ཛ། (rgyal ra dza) 國王。 བློན་པ་རི་ཎ་ག་ཡ། (blon pa ri Na ga ya) 大臣。 བློ་མིག་བདེ་ངེས་པར་ཞེས་པའི་ཐེ་ཚོམ་མེད་པའམ། (blo mig bde nges par zhes pa'i the tshom med pa'am) 智慧之眼,確信無疑,沒有疑惑。 ཐབས་ཟབ་མོས་ཞེས་བྱ་བའི་དོན་དུ་བཟུང་ངོ་། (thabs zab mos zhes bya ba'i don du bzung ngo) 或者理解為『以深妙之方便』之義。 བླག་སུ་ཁ། (blag su kha) 做。 བྱེད། (byed) 做。 བླ་དོར་བློན་འདེབས་ཟུར་ཤེས་གྲོས་འདེབས་དང་ཆོས་སྟོན་པའང་ཟེར། (bla dor blon 'debs zur shes gros 'debs dang chos ston pa'ang zer) 拋棄上師,進讒言,精於算計,也指提出建議和講經說法。 བླ་བོ་ལ། (bla bo la) 對於上師。 རབ་བྱུང་སྐྲ་བྲེགས་རྣ་བ་བླགས། (rab byung skra bregs rna ba blags) 出家剃髮,傾聽教誨。 རྣ་བ་གཏོད་པའི་དོན། (rna ba gtod pa'i don) 是傾聽之義。 ལྟ་གོས་བྲང་བྲེང་བྱ་དགར་བྱིན། (lta gos brang breng bya dgrar byin) 將衣服賞賜給敵人。 སྨན་བྷཻ་ཥ་ཛྱ་གུ་རུ། (sman b+hai S+a jya gu ru) 藥師佛(梵文:Bhaiṣajya-guru)。 བླ་བྱང་ཆུབ་བླ་ན་ཨ་ནུཏྟ་ར། (bla byang chub bla na a nut ta ra) 無上菩提(梵文:Anuttara)。 མེད། (med) 無。 བྱིན་ཨ་དྷིཥྛཱ་ན། (byin a dhi S+hTA na) 加持(梵文:Adhiṣṭhāna)。 རླབས་བྱུ་དྲུ་མ། (rlabs byu dru ma) 波浪。 རུ་བ་རྐྱང་ངོ་། (ru ba rkyang ngo) 僅僅是『魯巴』。 སྤྱི་བླུགས་དང་། (spyi blugs dang) 公共容器。 མཐར་བྲུན། (mthar brun) 最後腐爛。 བྱི་དང་། (byi dang) 老鼠。 བྱི་མོ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (byi mo sogs kyang ngo) 母老鼠等等。 དབྱེན་དང་དབྱེན་བྷེ་ད་ཀ (dbyen dang dbyen b+he da ka) 分裂和分裂(梵文:bheda)。 བྲལ་ཆོས་དྷརྨ་དྷ་དུ། (bral chos d+har ma d+ha du) 分離之法(梵文:Dharma-dhātu)。 དབྱིངས་དབྱིབས། (dbyings dbyibs) 空間,形狀。 ཡིབས་ཀྱང་ཟེར། (yibs kyang zer) 也被稱為『隱藏』。 དབྱེར་མེད་དཔུང་པ་དཔུང་མདྷྱ། (dbyer med dpung pa dpung m+dhya) 無別,軍隊,軍隊中央(梵文:madhya)。 དང་དབུས། (dang dbus) 和中央。 དབྱུག་ཆུ་ཚོད་དམ་ཤིང་བུ། (dbyug chu tshod dam shing bu) 木棒,時辰或小木棒。 བེར་ཀའི་རིགས། (ber ka'i rigs) 樺樹的一種。 གུ་དབྱིག་པ་དབྱུག་པ་དབྱུག (gu dbyig pa dbyug pa dbyug) 棍子,木棒,敲打。 རྫིང་དབོལ་ཆུ་དབོ་འབོ་བའི་དོན་ཕོ་ཞེས་པའོ། (rdzing dbol chu dbo 'bo ba'i don pho zhes pa'o) 池塘,水滿溢出,意為『男性』。 སྐར་མ་དབོ། (skar ma dbo) 星宿。 ཨུཏྟ་ར་ཕལྒུ་ན། (ut ta ra phal gu na) உத்தர பல்குனி (Uttara Phalgunī)。 ཕྱིས་ཨུཏྶརྫ་ན། (phyis ut s+tar dza na) 後來。 དབྱུང་སུན་དབྱུང་མཚོན་གྱིས་དབུག་བིདྷྱཾ་ཕུག་པ། (dbyung sun dbyung mtshon gyis dbug bi dhyaM phug pa) 拔出,用武器刺穿(梵文:vidhyaṃ)。 དབུལ་ད་རི་དྲ། (dbul da ri dra) 貧窮。 པོ་དཔུང་ཤྭཱ་ས། (po dpung shwa sa) 軍隊,呼吸。 དབྱུང་ནོར་མི་དབྲོག་མི་འཕྲོག་པ། (dbyung nor mi dbrog mi 'phrog pa) 取出財物,不搶奪。 ཚོན་གྱི་དབྱིག་མོར་དབྱི་དབྱིག་དབུར། (tshon gyi dbyig mor dbyi dbyig dbur) 顏料的容器,傾倒。 དབོན་པོས་དབྱངས་སྭ་ར། (dbon pos dbyangs s+wa ra) 以優雅的聲音(梵文:svara)。 དབུལ་ནིཪྻཱ་ཏ། (dbul nir yA ta) 貧困。 སྨ་མི་དབབ། (sma mi dbab) 不要責罵。 དབྱིག་བ་སུ། (dbyig ba su) 財富。 གཉེན་དབུ་མ་མ་དྷྱ། (gnyen dbu ma ma d+dhya) 親戚,中間(梵文:madhya)。 གདུགས་ཀྱང་དབུབ། (gdugs kyang dbub) 也舉起傘。 ཕུབ་པའི་དོན། (phub pa'i don) 是舉起之義。 དབང་བསྐུར་ཨ་བྷི་ཥིཉྩ། (dbang bskur a b+hi SiNYca) 灌頂(梵文:abhiṣiñca)。 བྱིན་དབབ་ཨཱ་བེ་ཤ (byin dbab A be Sha) 降臨加持(梵文:āveśa)。 གཏན་ལ་དབབ། (gtan la dbab) 確定。 ལུང་འབོག་འབོག་པ། (lung 'bog 'bog pa) 給予預言。 འཁུར་དབོག་འབོག ('khur dbog 'bog) 承擔責任。 དབེན་པར་དབྲལ། (dben par dbral) 使之分離。 ཕྲལ་བའི་དོན། (phral ba'i don) 是分離之義。 ཨི་ཤྭ་ར། (i Sh+wa ra) ईश्वरा (Īśvara) 伊濕伐羅(自在)。 དབང་ཕྱུག་དབང་ལྡན་དབང་ཐང་སྐལ་བའམ་བཟང་བ། (dbang phyug dbang ldan dbang thang skal ba'am bzang ba) 自在,有權,權力,份額或善。 དབྱར། (dbyar) 夏季。 ནམ་ཟླ། (nam zla) 季節。 དབང་པོ་ཨིནྡྲ། (dbang po in+dra) 帝釋天(梵文:Indra)。 དབྱིག་ནོར་མང་། (dbyig nor mang) 財富眾多。 མང་དཔྲལ་དབྱེས་ཆེ། (mang dpral dbyes che) 眾多,前額寬廣。 དཔའ་རླབས་ཨུནྨི། (dpa' rlabs un mi) 勇氣,波浪。 དབུ་ལྦུ་བ་པེ་ཎ། (dbu lbu ba pe Na) 頭,水泡。 བ་སྐྱོན་གྱི་དབགས། (ba skyon gyi dbags) 錯誤。 དབྲེ་བཙོག་ཁ་དབྲི་ཞེ་སའི་དཔའ། (dbre btsog kha dbri zhe sa'i dpa') 骯髒,謙卑的勇氣。 དབལ་ཀེ་ཏུ། (dbal ke tu) 旗幟。 རྟའི་དབལ་བཟང་ངན་ལྟ་བུ། (rta'i dbal bzang ngan lta bu) 比如馬鬃的好壞。 ཕུར་པ་དང་། (phur pa dang) 金剛橛。 མེའི་དབལ་སོགས། (me'i dbal sogs) 火焰等等。 ནི་ཤ་ཉམས་རྩེ་དྲོད་ཏོག (ni sha nyams rtse drod tog) 肉,衰弱,頂端,熱,頂。 ཞ་ཉེའི་དབྱར་སྣོད་ཀྱི་སྟེགས། (zha nye'i dbyar snod kyi stegs) 鉛製容器的支架。 འདབས་དས་འཕུལ་བའོ། ('dabs das 'phul ba'o) 推動。 མགོ་བོའི་དབུ་དང་། (mgo bo'i dbu dang) 頭。 གཅན་གཟན་དབྱི་སོགས་དང་། (gcan gzan dbyi sogs dang) 猛獸等等。 རྟ་དབད་ནས་བཏང་བ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (rta dbad nas btang ba sogs kyang ngo) 從馬鬃上放開等等。 རབ་འབྱམས་པྲ་ས་རི་ཏ། (rab 'byams pra sa ri ta) 廣闊。 འབྱམས་ཀླས་འབྱུང་བཞི་འབྲུག་མཻ་གྷ་སྭ་ར། ('byams klas 'byung bzhi 'brug m+hai g+ha s+wa ra) 無邊無際,四大元素,雷鳴(梵文:megha-svara)。 འབྲལ་ཨ་བ་ག་ཏ། ('bral a ba ga ta) 分離。 མེད་དང་འབྲེལ་ས་མྦནྡྷ། (med dang 'brel sa m+ban d+ha) 無和關聯(梵文:sambandha)。 འབྲས་བུ་འབྲུ། (འབྲས་བུ་འབྲུ) 果實。 ཏཱ་ཡ་ན། (tA ya na) 兒子。 འབྲིང་མ་དྷྱ་མ། ('bring ma d+dhya ma) 中等(梵文:madhyama)。 པོ་འདམ་འབྱིང་འབྲུམ་ཀཱཎྜ་ཀ ནད་འབྱང་། (po 'dam 'bying 'brum kANDa ka nad 'byang) 沼澤,沉沒,痘(梵文:kāṇḍaka),疾病。 འབྲོག་གི་འབྲི་ཙ་མ་རཱི། ('brog gi 'bri tsa ma rI) 牧區的母牦牛。 འབྲིང་ཙ་མ་ར། ('bring tsa ma ra) 中等的牦牛。 རུས་ཀྱི་འབྲོམ། (rus kyi 'brom) 骨頭的『仲』。 འབྱུང་བྷ་བི་ཏ་འགྱུར་ཚེ་འབྱིད་འགྲེད་པའི་འབྱིད། ('byung b+ha bi ta 'gyur tshe 'byid 'gred pa'i 'byid) 出現,變化,磨損。 སྐྲ་འབལ་འབེལ་གཏམ་ཡང་དག་པའི་གཏམ། (skra 'bal 'bel gtam yang dag pa'i gtam) 頭髮,真實的話語。 གཏམ་སྒོ་འབྱེད། (gtam sgo 'byed) 打開話語之門。 ཨུདྒྷ་ཊ་ན། (ud g+ha Ta na) उद्घाटना (Udghāṭana)。 འབྲས་ཆན་ལྕེས་འབྱོགས་ཆང་འབྱོ་འབྱངས། ('bras chan lces 'byogs chang 'byo 'byangs) 米飯,舌頭,浸泡,酒。 ལྟོ་འཁྲུ་བ་སྟེ་འབྱམས་པ་བྱས་ན་ནོར། (lto 'khru ba ste 'byams pa byas na nor) 腹瀉,如果氾濫則錯誤。 འབྲོམ་རུས་ཀྱི། ('brom rus kyi) 『仲』姓氏的。 སྟོན (ston) 顯示。

【English Translation】 ཀྱང་ཟེར། (kyang zer) Also called. སྤུ་བྱི་ཆ་བྱད་གཟི་བྱིན་བྲི། (spu byi cha byad gzi byin bri) Sparse hair, dim appearance. བྱི་བཞིན་བྲ་ཉེ་བྲ་ཕྱེ་བྱོད། (byi bzhin bra nye bra phye byod) Like a mouse, looking for grass roots and flour. བྱུག་གྲལ་གྱི་མིང་། (byug gral gyi ming) It is the name of the row of smearing. རིས་བྱ་བའི་བྱེ་བྲག་ལ། (ris bya ba'i bye brag la) It is a category called 'stripes'. རྒྱལ་ར་ཛ། (rgyal ra dza) King. བློན་པ་རི་ཎ་ག་ཡ། (blon pa ri Na ga ya) Minister. བློ་མིག་བདེ་ངེས་པར་ཞེས་པའི་ཐེ་ཚོམ་མེད་པའམ། (blo mig bde nges par zhes pa'i the tshom med pa'am) Eye of wisdom, definitely sure, without doubt. ཐབས་ཟབ་མོས་ཞེས་བྱ་བའི་དོན་དུ་བཟུང་ངོ་། (thabs zab mos zhes bya ba'i don du bzung ngo) Or understood as 'with profound means'. བླག་སུ་ཁ། (blag su kha) Do. བྱེད། (byed) Do. བླ་དོར་བློན་འདེབས་ཟུར་ཤེས་གྲོས་འདེབས་དང་ཆོས་སྟོན་པའང་ཟེར། (bla dor blon 'debs zur shes gros 'debs dang chos ston pa'ang zer) Abandoning the guru, making slander, being good at calculating, also refers to making suggestions and teaching the Dharma. བླ་བོ་ལ། (bla bo la) For the guru. རབ་བྱུང་སྐྲ་བྲེགས་རྣ་བ་བླགས། (rab byung skra bregs rna ba blags) Ordained, shaved hair, listening to teachings. རྣ་བ་གཏོད་པའི་དོན། (rna ba gtod pa'i don) It means listening. ལྟ་གོས་བྲང་བྲེང་བྱ་དགར་བྱིན། (lta gos brang breng bya dgrar byin) Giving clothes as rewards to enemies. སྨན་བྷཻ་ཥ་ཛྱ་གུ་རུ། (sman b+hai S+a jya gu ru) Medicine Buddha (Sanskrit: Bhaiṣajya-guru). བླ་བྱང་ཆུབ་བླ་ན་ཨ་ནུཏྟ་ར། (bla byang chub bla na a nut ta ra) Supreme Bodhi (Sanskrit: Anuttara). མེད། (med) None. བྱིན་ཨ་དྷིཥྛཱ་ན། (byin a dhi S+hTA na) Blessing (Sanskrit: Adhiṣṭhāna). རླབས་བྱུ་དྲུ་མ། (rlabs byu dru ma) Waves. རུ་བ་རྐྱང་ངོ་། (ru ba rkyang ngo) Just 'Rūpa'. སྤྱི་བླུགས་དང་། (spyi blugs dang) Public container. མཐར་བྲུན། (mthar brun) Finally rot. བྱི་དང་། (byi dang) Mouse. བྱི་མོ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (byi mo sogs kyang ngo) Female mouse etc. དབྱེན་དང་དབྱེན་བྷེ་ད་ཀ (dbyen dang dbyen b+he da ka) Division and division (Sanskrit: bheda). བྲལ་ཆོས་དྷརྨ་དྷ་དུ། (bral chos d+har ma d+ha du) Separation of Dharma (Sanskrit: Dharma-dhātu). དབྱིངས་དབྱིབས། (dbyings dbyibs) Space, shape. ཡིབས་ཀྱང་ཟེར། (yibs kyang zer) Also called 'hidden'. དབྱེར་མེད་དཔུང་པ་དཔུང་མདྷྱ། (dbyer med dpung pa dpung m+dhya) No difference, army, center of the army (Sanskrit: madhya). དང་དབུས། (dang dbus) And center. དབྱུག་ཆུ་ཚོད་དམ་ཤིང་བུ། (dbyug chu tshod dam shing bu) Stick, hour or small stick. བེར་ཀའི་རིགས། (ber ka'i rigs) A type of birch. གུ་དབྱིག་པ་དབྱུག་པ་དབྱུག (gu dbyig pa dbyug pa dbyug) Stick, stick, beat. རྫིང་དབོལ་ཆུ་དབོ་འབོ་བའི་དོན་ཕོ་ཞེས་པའོ། (rdzing dbol chu dbo 'bo ba'i don pho zhes pa'o) Pond, water overflowing, meaning 'male'. སྐར་མ་དབོ། (skar ma dbo) Constellation. ཨུཏྟ་ར་ཕལྒུ་ན། (ut ta ra phal gu na) उत्तरा फल्गुनी (Uttara Phalgunī). ཕྱིས་ཨུཏྶརྫ་ན། (phyis ut s+tar dza na) Later. དབྱུང་སུན་དབྱུང་མཚོན་གྱིས་དབུག་བིདྷྱཾ་ཕུག་པ། (dbyung sun dbyung mtshon gyis dbug bi dhyaM phug pa) Pull out, pierce with a weapon (Sanskrit: vidhyaṃ). དབུལ་ད་རི་དྲ། (dbul da ri dra) Poor. པོ་དཔུང་ཤྭཱ་ས། (po dpung shwa sa) Army, breath. དབྱུང་ནོར་མི་དབྲོག་མི་འཕྲོག་པ། (dbyung nor mi dbrog mi 'phrog pa) Take out wealth, do not rob. ཚོན་གྱི་དབྱིག་མོར་དབྱི་དབྱིག་དབུར། (tshon gyi dbyig mor dbyi dbyig dbur) Container for paint, pour. དབོན་པོས་དབྱངས་སྭ་ར། (dbon pos dbyangs s+wa ra) With elegant voice (Sanskrit: svara). དབུལ་ནིཪྻཱ་ཏ། (dbul nir yA ta) Poverty. སྨ་མི་དབབ། (sma mi dbab) Do not scold. དབྱིག་བ་སུ། (dbyig ba su) Wealth. གཉེན་དབུ་མ་མ་དྷྱ། (gnyen dbu ma ma d+dhya) Relatives, middle (Sanskrit: madhya). གདུགས་ཀྱང་དབུབ། (gdugs kyang dbub) Also raise the umbrella. ཕུབ་པའི་དོན། (phub pa'i don) It means raising. དབང་བསྐུར་ཨ་བྷི་ཥིཉྩ། (dbang bskur a b+hi SiNYca) Empowerment (Sanskrit: abhiṣiñca). བྱིན་དབབ་ཨཱ་བེ་ཤ (byin dbab A be Sha) Descending blessing (Sanskrit: āveśa). གཏན་ལ་དབབ། (gtan la dbab) Determine. ལུང་འབོག་འབོག་པ། (lung 'bog 'bog pa) Give prophecy. འཁུར་དབོག་འབོག ('khur dbog 'bog) Take responsibility. དབེན་པར་དབྲལ། (dben par dbral) Separate it. ཕྲལ་བའི་དོན། (phral ba'i don) It means separation. ཨི་ཤྭ་ར། (i Sh+wa ra) ईश्वरा (Īśvara) Īśvara (Sovereign). དབང་ཕྱུག་དབང་ལྡན་དབང་ཐང་སྐལ་བའམ་བཟང་བ། (dbang phyug dbang ldan dbang thang skal ba'am bzang ba) Sovereign, powerful, power, share or good. དབྱར། (dbyar) Summer. ནམ་ཟླ། (nam zla) Season. དབང་པོ་ཨིནྡྲ། (dbang po in+dra) Indra (Sanskrit: Indra). དབྱིག་ནོར་མང་། (dbyig nor mang) Many riches. མང་དཔྲལ་དབྱེས་ཆེ། (mang dpral dbyes che) Many, wide forehead. དཔའ་རླབས་ཨུནྨི། (dpa' rlabs un mi) Courage, waves. དབུ་ལྦུ་བ་པེ་ཎ། (dbu lbu ba pe Na) Head, bubble. བ་སྐྱོན་གྱི་དབགས། (ba skyon gyi dbags) Mistake. དབྲེ་བཙོག་ཁ་དབྲི་ཞེ་སའི་དཔའ། (dbre btsog kha dbri zhe sa'i dpa') Dirty, humble courage. དབལ་ཀེ་ཏུ། (dbal ke tu) Banner. རྟའི་དབལ་བཟང་ངན་ལྟ་བུ། (rta'i dbal bzang ngan lta bu) Like the good or bad of a horse's mane. ཕུར་པ་དང་། (phur pa dang) Vajrakīla. མེའི་དབལ་སོགས། (me'i dbal sogs) Flames etc. ནི་ཤ་ཉམས་རྩེ་དྲོད་ཏོག (ni sha nyams rtse drod tog) Meat, weakness, tip, heat, top. ཞ་ཉེའི་དབྱར་སྣོད་ཀྱི་སྟེགས། (zha nye'i dbyar snod kyi stegs) Stand for lead containers. འདབས་དས་འཕུལ་བའོ། ('dabs das 'phul ba'o) Pushing. མགོ་བོའི་དབུ་དང་། (mgo bo'i dbu dang) Head. གཅན་གཟན་དབྱི་སོགས་དང་། (gcan gzan dbyi sogs dang) Beasts etc. རྟ་དབད་ནས་བཏང་བ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (rta dbad nas btang ba sogs kyang ngo) Letting go from the horse's mane etc. རབ་འབྱམས་པྲ་ས་རི་ཏ། (rab 'byams pra sa ri ta) Vast. འབྱམས་ཀླས་འབྱུང་བཞི་འབྲུག་མཻ་གྷ་སྭ་ར། ('byams klas 'byung bzhi 'brug m+hai g+ha s+wa ra) Boundless, four elements, thunder (Sanskrit: megha-svara). འབྲལ་ཨ་བ་ག་ཏ། ('bral a ba ga ta) Separation. མེད་དང་འབྲེལ་ས་མྦནྡྷ། (med dang 'brel sa m+ban d+ha) Without and connection (Sanskrit: sambandha). འབྲས་བུ་འབྲུ། (འབྲས་བུ་འབྲུ) Fruit. ཏཱ་ཡ་ན། (tA ya na) Son. འབྲིང་མ་དྷྱ་མ། ('bring ma d+dhya ma) Medium (Sanskrit: madhyama). པོ་འདམ་འབྱིང་འབྲུམ་ཀཱཎྜ་ཀ ནད་འབྱང་། (po 'dam 'bying 'brum kANDa ka nad 'byang) Swamp, sinking, smallpox (Sanskrit: kāṇḍaka), disease. འབྲོག་གི་འབྲི་ཙ་མ་རཱི། ('brog gi 'bri tsa ma rI) Nomadic female yak. འབྲིང་ཙ་མ་ར། ('bring tsa ma ra) Medium yak. རུས་ཀྱི་འབྲོམ། (rus kyi 'brom) 'Brom' of the bone. འབྱུང་བྷ་བི་ཏ་འགྱུར་ཚེ་འབྱིད་འགྲེད་པའི་འབྱིད། ('byung b+ha bi ta 'gyur tshe 'byid 'gred pa'i 'byid) Occurring, changing, wearing away. སྐྲ་འབལ་འབེལ་གཏམ་ཡང་དག་པའི་གཏམ། (skra 'bal 'bel gtam yang dag pa'i gtam) Hair, true words. གཏམ་སྒོ་འབྱེད། (gtam sgo 'byed) Open the door of words. ཨུདྒྷ་ཊ་ན། (ud g+ha Ta na) उद्घाटना (Udghāṭana). འབྲས་ཆན་ལྕེས་འབྱོགས་ཆང་འབྱོ་འབྱངས། ('bras chan lces 'byogs chang 'byo 'byangs) Rice, tongue, soaking, alcohol. ལྟོ་འཁྲུ་བ་སྟེ་འབྱམས་པ་བྱས་ན་ནོར། (lto 'khru ba ste 'byams pa byas na nor) Diarrhea, if flooded it is wrong. འབྲོམ་རུས་ཀྱི། ('brom rus kyi) Of the 'Brom' clan. སྟོན (ston) Show.


་འབྱོན་དུས་འབྲོས་ཤིང་འབྲང་། རྗེས་སུ། ཨ་ནུ་ས་ར། །འབྲུབ་ཁུང་ཁ་འབྱེད་འབྱོལ་ཞིང་འབྱེར། ཕ་ལ་ཡ། །མཚང་འབྲུའི་ཚིག་འབྱིན་ཚོན་འབྱུག་འབྱོངས། །ཁ་འབྲི་ཆུ་འབྲུས་སྦྱར་བའི་འབྱར། རམ་ཤག་ཀྱང་ཟེར། 15-725 ཞབས་འབྲིང་། ཞ་འབྲིང་གཉིས་ཀྱང་ངོ་། །འབྱུང་པོའི་འབྱོར་པ་འས་ཉམས་པའི་དོན་འབགས་པ་དང་། བདེ་བར་བརྟེན་པའི་བརྡ་འབྲོངས་པ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། །འཕུལ་བའོ། །ཁྱི་རྦད་རྦབ་སྒྲིལ་ཁ་རྦད་ཆེང་། །རྦ་ཀློང་སྐྱ་ རྦབ་སྐྲ་རྦད་རྦོད། །རྦོད་མ་རྐྱེལ་སོགས་རྒྱུད་མ་རྡེག་རྦངས་མ་གཏོང་སོགས། རར་བཏགས་བའོ། །ལྦུ་དབུ་བ་དང་རྣམ་གྲངས། ཕེ་ཎ། བ་ལྦ་བ་སྐྱེའི། ག་ལ་གཎྜ། བ་ལར་བཏགས། སྨྲ་རྒྱན་དུ་ལྟོ་ སྦོས་པ་དང་སྐྱ་ལྦབ་ལའང་འདི་བཤད་དོ། །ནོར་དྷ་ར་ན། སྦྱིན་གནོད་ཡཀྵ། སྦྱིན་སྦྱིན་དཱ་ན་པ་ཏི། བདག་སྦྲོན། །སྦུན་ཏུ་ཥ། ཤུན་པ། པ་སྦངས་དང་སྦངས་མས་སྦེངས། །སྦུག་ཏུ་ནོར་སྦ་སྦས་ གུཔྟ། སྦོས་སྦེད། གོ་པ་ན། །ཉིས་སྦྲགས་སྦྲ་པཉྫ་ར། འབུབས་སྦྲེལ་ནས་སྦྱར། པུ་ཊ། །སྦྲེས་ན་སྦུར་མས་མེ་སྦར་སྦོར། །ཆུ་སྦྲུས་ཟན་སྦྲུས་ཕྱོགས་གཅིག་སྦམས། །སྦྲུམ་མ་ལྟོ་སྦོས་དབོས་པའང་ཟེར། སྲོག་ཆགས་ སྦྲེ། །ཕྱག་སྦལ་གྲོག་སྦུར་སྦལ་པ་ཀརྐ་ཊ། སྦྲུལ། སརྤ། །གྲོགས་སྦྲན་སྦུངས་བསྐྱེད་སྦུད་པའི་སྦུངས། །སྦྱག་པོར་སྦྱིབ་ཅིང་སྦེ་འཛིང་ཁ ཁ་སྦྱོང་། །སྦྱག་ཚེ་ལུས་སྦྲིན་སྦ་མཁར་སྦོམ། སྡྱཱུ་ལ། །ཤ་སྦྲང་སྦྲང་བྷྲ་ མ་ར། མ་སྦྲང་མ་དྷུ། དང་སྦྲགས། །སྦེད་རྡོའི་མིང་། བྱེད་གསེར་སྦྲམ་ས་ལེ་སུ་བརྞ། སྦྲམ། །སྦྱོར་བ་ཡོ་ག སྦྱང་བྱ་སྦྱོང་བྱེད་སྦྱངས། །དགེ་སྦྱོང་ཤྲ་མ་ཎ། གསོ་སྦྱོངས་པོ་ཥ་དྷ། གཙང་ཤུ་ཙི། 15-726 སྦྲ་སྦྱོར། །འདོམས་ཀྱི་སྦ་བ་གུ་ཧྱ། སྦུབས་དང་གསལ་བའི་སྦྲིད་པ་སོགས། དངོས་ངན་པའི་ཤ་ཆུང་བ་ལ་སྦགས་པ་ཟེར་བ། ནཱ་ལ། ཁུང་བུའི་ཡིན། འགྲམ་པའི་ལྤགས་ཀྱང་ངོ་། །སར་བཏགས་བའོ། །རོ་ མྱགས་མྱག་མྱོག་ནགས་མྱུལ་མྱུར། ཏཱུརྞ། །མྱང་འདས་མྱང་མྱང་མྱུག་མྱུག་དང་། །མྱ་ངན་མྱ་ཆུ་མེད་པའམ། ངམ་མྱུ་གུ་ཨངྐུ་ར། མྱོས། མཏྟ །མྱོང་བཱེ་དཱ་ན། བདེ་བ་མྱོང་། བས་མྱགས་རུལ་བ། པའི་རོ་ མ་ཨ་སྭཱ་དུ། མྱང་། །མྱ་ནིརྦཱ་ཎ། ངན་འདས་སོགས་མ་རྐྱང་ངོ་། །དམག་སེ་ནཱ། གི་ཉེས་དམིགས་དམངས་ཤྲུ་དྲ། རིགས་དམན། །དམེ་བོ་རུས་གཅིག་པ་གསོད་པ་པོ། དམུས་ཨནྡྷ། ལོང་དམིགས་བུ་ལོང་ཁྲིད། མེད། །དམུ་རྒོད་དམུ་ཆུ་འདྲེ་སྲིན་དམུ། །བློ་བླུན་པ། དམུན་དམུས་ཚི་ཆད་པའི་དོན་དེ་ཡི་ཆད་ལའང་། བྱུང་བུ་གའི་དམིག །གཙང་དམེ་སྨྲ་རྒྱན་དུ་ས་མགོ་ཅན་དགོས་པར་གསུངས་སོ། །འཛུམ་དམུལ་པྲ་ ཧ་སི་ཏ། དམིགས་པ་གཏོད། །ལག་ཁག་ཁུར་བའི་དོན། དམར་ཁ་ཁ་གསལ་དམར་ཁ་དོག་དམར། རཀྟ། །ཉམས་དམས་དམོད་

【現代漢語翻譯】 來時逃避又追逐,之後是阿努薩拉(Anusāra)。 打開洞穴,傾斜又分離,是帕拉亞(Palāya)。 發出誹謗的言辭,塗抹色彩,是阿瓊(Ajong)。 用書寫和水混合的粘合劑粘合,也稱為拉姆夏克(Ramshak)。 侍從,也是瞎子和侏儒的意思。 『出現』的財富衰退的意思是污染,以及依賴安樂的標誌是『跟隨』等意思,也是『推動』的意思。 狗吠、咆哮、滾動、口頭詛咒。 波濤、泡沫、灰色的咆哮、頭髮蓬亂。 鞭打、彈撥等,彈撥樂器,不放手等,是加上ra的ba。 水泡、泡沫及其同義詞,是佩納(Phena)。 生長泡沫的地方,是嘎拉甘達(Gala Ganda),加上ba。 在修辭中,也指腹脹和灰色的泡沫。 諾達拉納(Nordharana),佈施的損害,夜叉(Yaksa)。 佈施,佈施,達納帕提(Dānapati),主人,斯布隆(Sbron)。 斯布恩圖什(Sbuntush),外殼,帕斯邦(Pasbang)和邦瑪(Bangma)覆蓋。 斯布格圖(Sbugtu),隱藏財富,斯巴(Sba),隱藏,古普塔(Gupta)。 斯博斯(Sbos),斯貝(Sbed),戈帕納(Gopana)。 兩次摺疊,斯巴潘扎拉(Sba Panjara),覆蓋連線后粘合,普塔(Puta)。 如果混合,用鉗子點燃,斯博爾(Sbor)。 用水揉捏麵團,朝一個方向擠壓,斯巴姆斯(Sbams)。 懷孕的,腹脹,也說是膨脹。 生物斯布熱(Sbre)。 手掌、青蛙、螃蟹,斯巴爾帕(Sbalpa),卡爾卡塔(Karkata)。 蛇,薩爾帕(Sarpa)。 朋友,斯布然(Sbran),斯邦斯(Sbungs),產生,吹風的斯邦斯(Sbungs)。 在斯比亞克波(Sbyakpo)中浸泡,斯貝伊增(Sbei 'dzing),口頭練習。 斯比亞克策(Sbyaktse),身體斯布仁(Sbrin),斯巴姆卡爾(Sbamkhar),斯博姆(Sbom),斯杜拉(Sdyūla)。 肉,蒼蠅,斯布然(Sbran),布拉瑪拉(Bhramara),瑪斯布然瑪(Masbranma),杜(Dhu),和斯布然格斯(Sbrangs)。 斯貝多(Sbeddo)的名稱,製作黃金,斯布拉姆薩勒蘇瓦爾納(Sbramsale Suvarna),斯布拉姆(Sbram)。 結合,瑜伽(Yoga),斯比昂加(Sbyanga)要做,斯比昂(Sbyong)要做,斯比昂斯(Sbyangs)。 格斯比昂(Dge Sbyong),什拉瑪納(Shramana),格索斯比昂(Gso Sbyongs),波什達(Posadha),乾淨的舒齊(Shuci)。 斯布拉(Sbra)結合。 陰部的斯巴瓦(Sbava),古雅(Guhya),斯布布斯(Sbub)和清晰的斯布里帕(Sbridpa)等。 不好的東西,小塊的肉稱為斯巴格斯巴(Sbagsba),納拉(Nāla),孔的意思,也是臉頰的面板。 加上sa的ba。 腐爛,咀嚼,吞嚥,森林,漫遊,迅速,圖爾納(Tūrṇa)。 涅槃,咀嚼,萌芽。 悲傷,沒有眼淚,或者黑暗,萌芽,昂庫拉(Ankura)。 陶醉,瑪塔(Matta),體驗,韋達納(Vedāna),體驗快樂。 用ba腐爛,沒有味道,阿斯瓦杜(Asvādu)。 涅槃(Nirvāṇa)。 不好的死亡等,沒有ma。 軍隊,塞納(Senā),的罪過,人民,什魯德拉(Shrudra),低劣的種姓。 德梅沃(Demewo),殺死同族的人。 德姆斯(Dmus),安達(Andha),瞎子,帶領瞎子。 沒有。 德穆格(Dmug),德穆楚(Dmuchu),惡魔,德穆(Dmu)。 愚蠢的頭腦,德門(Dmun),德姆斯(Dmus),失去意義的意思,也指那個失去。 孔的德米格(Dmig)。 乾淨的德梅(Dme),在修辭中說需要有sa字頭。 微笑,德穆爾(Dmul),普拉哈斯塔(Prahasita),目標,托德(Tod)。 承擔責任的意思,德瑪爾卡卡(Dmar Khakha),清晰的紅色,顏色紅色,拉克塔(Rakta)。 衰退,貶低,詛咒

【English Translation】 Escaping and chasing when coming, afterwards is Anusāra. Opening the cave, tilting and separating, is Palāya. Uttering slanderous words, applying colors, is Ajong. Adhering with adhesive mixed with writing and water, also called Ramshak. Attendant, also means blind and dwarf. The meaning of the wealth of 'appearing' declining is pollution, and the sign of relying on comfort is 'following', etc., also means 'pushing'. Dog barking, roaring, rolling, verbal curse. Waves, foam, gray roar, disheveled hair. Whipping, plucking, etc., plucking instruments, not letting go, etc., is ba with ra added. Blister, foam and its synonyms, is Phena. The place where foam grows, is Gala Ganda, with ba added. In rhetoric, it also refers to abdominal distension and gray foam. Nordharana, damage of donation, Yaksa. Donation, donation, Dānapati, master, Sbron. Sbuntush, shell, Pasbang and Bangma cover. Sbugtu, hiding wealth, Sba, hiding, Gupta. Sbos, Sbed, Gopana. Folding twice, Sba Panjara, covering and connecting, Puta. If mixed, ignite with tongs, Sbor. Kneading dough with water, squeezing in one direction, Sbams. Pregnant, abdominal distension, also said to be swelling. Creature Sbre. Palm, frog, crab, Sbalpa, Karkata. Snake, Sarpa. Friend, Sbran, Sbungs, producing, blowing Sbungs. Soaking in Sbyakpo, Sbei 'dzing, oral practice. Sbyaktse, body Sbrin, Sbamkhar, Sbom, Sdyūla. Meat, fly, Sbran, Bhramara, Masbranma, Dhu, and Sbrangs. The name of Sbeddo, making gold, Sbramsale Suvarna, Sbram. Combining, Yoga, Sbyanga to be done, Sbyong to be done, Sbyangs. Dge Sbyong, Shramana, Gso Sbyongs, Posadha, clean Shuci. Sbra combining. The Sbava of the pudendum, Guhya, Sbub and clear Sbridpa, etc. Bad things, small pieces of meat are called Sbagsba, Nāla, meaning hole, also the skin of the cheek. Ba with sa added. Rotting, chewing, swallowing, forest, roaming, quickly, Tūrṇa. Nirvana, chewing, sprouting. Sorrow, no tears, or darkness, sprouting, Ankura. Intoxicated, Matta, experiencing, Vedāna, experiencing happiness. Rotting with ba, tasteless, Asvādu. Nirvāṇa. Bad death, etc., without ma. Army, Senā, of sin, people, Shrūdra, inferior caste. Demewo, killing people of the same clan. Dmus, Andha, blind, leading the blind. No. Dmug, Dmuchu, demon, Dmu. Stupid mind, Dmun, Dmus, meaning losing meaning, also refers to that losing. The Dmig of the hole. Clean Dme, in rhetoric it is said that it needs to have the letter sa at the beginning. Smiling, Dmul, Prahasita, target, Tod. Meaning to take responsibility, Dmar Khakha, clear red, color red, Rakta. Decline, degrade, curse


དམོད་མོ་ལ་རྔད་མོའམ་ཟེར། བཙུགས་དམོད་དམའ་མོར་སྨོད་ཡང་དོན་མི་གཅིག པ་འདོར། ། དམྱལ་ན་ར་ཀ བ་གནས་དམའ་ཕྲ་མོ་མ་ཡིན་པའི་དོན་མོད་མི་དམའ་ཟེར་བ་དང་། ཨ་པ་མ་ན། དམིགས་བསལ་དང་། །མྱུང་མྱུག་དམྱུགས་མདོ་ཚངས་པའི་དྲ་བ་སོགས་མང་པོར་འབྱུང་། སོགས་དས་ཕུལ་མའོ། ། 15-727 རྨད་ཨུདྦྷུ་ཏ། བྱུང་རྨུགས་འཛིན་ཛམྦྷ་ལ། རྨང་ལམ་ཟེར། སྭབྣ། རྨི་ལམ་རྨིས། །རྨང་ཉེན་ཡང་ཟེར། ནས་འགྲིམ་གྱི་རྨང་སོགས། རྨོ་ཞིང་ལ། རྨོས་རྨོན་དོར་དང་། །རྨོངས་གློས་པའང་ཟེར། མཱུརྑ། རྨུགས་པར་བྱེད། ཛམྦྷ་ ན། ཁྱིས་རྨུར་རྨུགས་ཛམྦྷ་ཡ། པའི་རྨ། སྲ་ན། །རྨེན་པ་རྟ་རྨིག་ཁྱ་ར། གོང་སྒའི། རྨེད་རྨུས། སུན་པའི་དམུས། །རྨོངས་སྤུ་རྨེག་གཏན་མེད་པ། མེད་ལས་སྨོན་འདི་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཤད། ལངས། །སེར་རྨེ་ བསྲིས་རྨ་ངོ་མཚར་རྨད། ཨརྒྷ་ཏ། །རྨོ་རྨོ་བལ་རྨེལ་དྲིས་པའི་རྨས། པྲ་ཤྣ། སྨྲས་པའི་བརྡ། །རྨ་བྱ་ཁམས་གཉིད་ཀྱིས། རྨྱ་བྱ་རྨྱང་བྱེད། །རྨོག་དང་ཡ་ལད་ཅེས་པ་སྤྱིར་གོ་ཆ་དང་སྐབས་ཀྱིས་ རྨོག་ལ་འཇུག་པའང་ཡོད་པར་གསུངས། དབུ་རྨོག་དབུ་འཕང་། རར་བཏགས་མའོ། །སྨན་ཨོ་ཥ་དྷི། དང་སྨན་པའི་བྷི་ཥཀ ཕན་པའི་སྨན་པ། གཏམ་སྨྲ་ཨུཀྟ། སྨྲོས། །སྨིག་མ་རཱི་ཙི། རྒྱུ་སྨག་ཨནྡྷ་ཀཱ་ར། མུན་པའི་མིང་། རུམ་ཟོང་མིན་མོར། །སྨན་ལྗོངས་སུག་སྨེལ་སྨྱག་སྨྱ་ག་ཤད་ཡིན་ནམ་སྙམ། ཤད་དང་། །སྨྱུག་བངྴ་། མ་སྨྱི་ཡི་གེའི། གུ་སྨྱིག་ཡི་གེའི། མ་སྨིན། བི་པཱ་ཀ །ཚེ་སྨད་ཨཏྟ་ར། སྨ་ ཕབ་སྨད་རས་སྨོད། ནིནྡ། །མགོ་སྨྱུང་ཆུང་བའི་དོན། སྨྲང་སྨྲ་ཚིག་ནི་གསང་ཚིག་དང་སྨྲ་བ་ཙམ་ལའང་འཇུག་པར་གསུངས་ལ་སྨྲ་བ་ལ་སྨྲེང་བ་ཞེས་པའང་སྣང་། དང་སྨྲེ་སྔགས་སྨྲས། །བུ་སྨད་མིང་སྨོས་སྨྱན་བག་མའི་གཉེན་ཀ 15-728 ཀ་བྱེད། །ངུར་ཀ་ཥ། སྨྲིག་དམར་སེར་ཏེ་སྙིགས་མས་འཚོས་པའི་དོན་ཡིན་པར་གསུངས། རྣམ་སྨིན་སྨོས་ཅི་དགོས། །སྨྱུང་གནས་ཨུ་ཥི་ཏ། དུས་སྨྱུར་སྨྱོན་པ་སྨྱོ། ཨུནྨཱ་ད། །སྨོན་འདྲིན་གྲོགས་པོ། དྲི་སྨེད་ གསོལ་བའམ། དེང་སང་འདྲི་སྨེད་ཟེར་བ་དེའོ། སྨོན་ལམ་པྲ་ཎི་བྷི། སྨན། ནོག་ལ་ཕན་པའི་དོན། །སྨིན་དྲུག་ཀྲྀ་ཏྟི་ཀཱ། སྨལ་པོ་མྲྀ་གེ་ཤི་ར། སྨིན་དྲུག་ཀཱརྟི་ཀེ་ཡ། བུ། །སྨེ་བ་ཏི་ ལ་ཀ སྨུག་རྩི་ཁ་དོག་སྨུག །སྨ་ར་ཤྲམ་ཤྲུ། སྨིན་བྷྲཱུ། མ་རྨེ་ཤ་ཅན། །རྩིས་ཀྱི་རྨེ་བ་སར་ཉམས་པའི་སྦས་པ་སོགས། བཏགས་མའོ། །ཙབ་ཙུབ་མི་བྱ་ཙོག་ཙོག་ཨུཏྐུ་ཊུ་ཀ པུ། །ཙནྡ་ ཙུ་ཏ་ཙམ་པ་ཀ །ཙ་ཀོ་ར་དང་ཙི་ཏི་མོ། །ནེ་བྱ། ཙོ་ཤུ་ཀ དེ་ཙམ་ཏཏྨཱ་ཏྲ། དེ་ཙུགས་ལགས། །ཙེན་ནེ་ཙེར་ཙེར་ཙ་རེ་བ། །ཙཱ་རུའི་མཆོད་པའི་བྱེ་བྲག བཟའ་བ་ཙ་ ན་ཀ །ཙུག་ཙུག་ཟས་ཟ་དུས་ཁའི། སྒྲ་སོགས་ཙ་རྐྱང་ངོ་། །གཙུག་སྤྱི་ཏོར་ཟེར། ཨུཥྞཱ

【現代漢語翻譯】 是否稱呼為『དམོད་མོ་ལ་རྔད་མོ』?』詛咒』和『卑賤的詛咒』,即使詛咒,意義也並非相同,應該捨棄。 地獄(དམྱལ་ན།,梵文天城體:नरक,梵文羅馬擬音:naraka,漢語字面意思:地獄)是指一個低劣的地方,但並非指不卑賤,而是指不低劣。還有『ཨ་པ་མ་ན』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。『མྱུང་མྱུག་དམྱུགས་』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)出現在梵天的網等許多地方。『སོགས་དས་』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:等等)是敬語。 奇妙(རྨད་,梵文天城體:उद्भुत,梵文羅馬擬音:udbhuta,漢語字面意思:奇妙的)發生。黑暗(རྨུགས་,梵文天城體:ཛམྦྷ་ལ,梵文羅馬擬音:jambala,漢語字面意思:黑暗的)執持。夢(རྨང་ལམ།,梵文天城體:स्वप्न,梵文羅馬擬音:svapna,漢語字面意思:夢)被稱為『རྨི་ལམ་རྨིས』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:夢)。也可以說是『རྨང་ཉེན』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:夢)。例如,行走的地基等。耕地(རྨོ་ཞིང་ལ།,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:耕地)。耕耘和拋棄。愚癡(རྨོངས་,梵文天城體:मूर्ख,梵文羅馬擬音:murkha,漢語字面意思:愚癡)也被稱為『གློས་པ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:愚癡)。使黑暗(རྨུགས་པར་བྱེད།,梵文天城體:ཛམྦྷ་,梵文羅馬擬音:jambha,漢語字面意思:黑暗)。 狗的黑暗(རྨུར་རྨུགས་,梵文天城體:ཛམྦྷ་ཡ,梵文羅馬擬音:jambhaya,漢語字面意思:黑暗)。瘡(རྨ།,梵文天城體:व्रण,梵文羅馬擬音:vrana,漢語字面意思:瘡)。腺(རྨེན་པ།,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:腺)馬蹄『ཁྱ་ར』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:馬蹄)。腫塊。挖掘(རྨེད་རྨུས།,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:挖掘)。令人厭煩的挖掘。無毛(རྨོངས་སྤུ་རྨེག་གཏན་མེད་པ།,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無毛)。從無到有,這個願望是從修辭學中解釋的。站立。 冰雹,痣,珍貴,傷口,奇妙(རྨ་ངོ་མཚར་རྨད།,梵文天城體:अर्घत,梵文羅馬擬音:arghata,漢語字面意思:奇妙)。詢問(རྨོ་རྨོ་བལ་རྨེལ་དྲིས་པའི་རྨས།,梵文天城體:प्रश्न,梵文羅馬擬音:prashna,漢語字面意思:詢問)。所說的話。孔雀(རྨ་བྱ།,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:孔雀)由睡眠組成。使孔雀昏睡。頭盔和鎖子甲通常指盔甲,有時也指頭盔。 頭盔,頭頂。加上『ར』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。藥物(སྨན་,梵文天城體:ओषधि,梵文羅馬擬音:oshadhi,漢語字面意思:藥物)和醫生(སྨན་པ།,梵文天城體:भिषक्,梵文羅馬擬音:bhishak,漢語字面意思:醫生)。有益的醫生。說話(གཏམ་སྨྲ་,梵文天城體:उक्त,梵文羅馬擬音:ukta,漢語字面意思:說話)。說。海市蜃樓(སྨིག་མ་,梵文天城體:मरीचि,梵文羅馬擬音:marici,漢語字面意思:海市蜃樓)。黑暗(རྒྱུ་སྨག་,梵文天城體:अन्धकार,梵文羅馬擬音:andhakara,漢語字面意思:黑暗)的原因。黑暗的名字。房間,貨物,不是『མོར』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。 藥物,森林,豆蔻,竹子,竹葉,可能是『ཤད་』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。『ཤད་』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。竹子(སྨྱུག་,梵文天城體:वंश,梵文羅馬擬音:vamsha,漢語字面意思:竹子)。未成熟的(མ་སྨིན།,梵文天城體:विपाक,梵文羅馬擬音:vipaka,漢語字面意思:未成熟的)字母。筆(གུ་སྨྱིག་,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:筆)的字母。晚年(ཚེ་སྨད་,梵文天城體:अत्तर,梵文羅馬擬音:attara,漢語字面意思:晚年)。貶低,責罵,誹謗(སྨ་ཕབ་སྨད་རས་སྨོད།,梵文天城體:निन्द,梵文羅馬擬音:ninda,漢語字面意思:誹謗)。 頭小,意思是小。說話,話語,是指秘密的話語,也僅僅是指說話,也指責罵。還有咒罵。兒子,女兒,提到名字,媒人,婚姻的親戚。 薑黃(ངུར་ཀ་,梵文天城體:क्ष,梵文羅馬擬音:ksha,漢語字面意思:薑黃)。紅黃色,意思是污垢染色的。成熟,還說什麼呢?齋戒(སྨྱུང་གནས་,梵文天城體:उषित,梵文羅馬擬音:ushita,漢語字面意思:齋戒)。時間,加速,瘋狂(སྨྱོན་པ་སྨྱོ།,梵文天城體:उन्माद,梵文羅馬擬音:unmada,漢語字面意思:瘋狂)。朋友(སྨོན་འདྲིན་གྲོགས་པོ།,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:朋友)。詢問或請求。現在說的詢問就是這個意思。願望(སྨོན་ལམ་,梵文天城體:प्रणिधि,梵文羅馬擬音:pranidhi,漢語字面意思:願望)。藥物。對疾病有益。 昴星團(སྨིན་དྲུག་,梵文天城體:कृत्तिका,梵文羅馬擬音:krittika,漢語字面意思:昴星團)。獵戶座(སྨལ་པོ་,梵文天城體:मृगेशिर,梵文羅馬擬音:mrigeshira,漢語字面意思:獵戶座)。室女座(སྨིན་དྲུག་,梵文天城體:कार्तिकेय,梵文羅馬擬音:kartikeya,漢語字面意思:室女座)。兒子。痣(སྨེ་བ་,梵文天城體:तिलक,梵文羅馬擬音:tilaka,漢語字面意思:痣)。紫紅色。鬍鬚(སྨ་ར་,梵文天城體:श्रम्श्रु,梵文羅馬擬音:shramshru,漢語字面意思:鬍鬚)。眉毛(སྨིན་,梵文天城體:भ्रू,梵文羅馬擬音:bhru,漢語字面意思:眉毛)。有痣的。 占星術的痣,例如隱藏在土地中。加上『ར』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。不要匆忙,蹲下(ཙོག་ཙོག་,梵文天城體:उत्कुटुक,梵文羅馬擬音:utkutuka,漢語字面意思:蹲下)。檀香,芒果,瞻波迦。鷓鴣和『ཙི་ཏི་མོ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。『ནེ་བྱ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。『ཙོ་ཤུ་ཀ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。只有這麼多。『ཙེན་ནེ་ཙེར་ཙེར་ཙ་རེ་བ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。 『ཙཱ་རུ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)的供養的類別。食物『ཙ་ན་ཀ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)。吃飯時嘴裡的聲音等。『ཙ་』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:無此詞)只是一個詞根。頂髻(གཙུག་,梵文天城體:उष्ण,梵文羅馬擬音:ushna,漢語字面意思:頂髻)被稱為頭頂。

【English Translation】 Is it called 'དམོད་མོ་ལ་རྔད་མོ'? 'Curse' and 'lowly curse', even if cursing, the meaning is not the same, it should be discarded. Hell (དམྱལ་ན།, Sanskrit Devanagari: नरक, Sanskrit Romanization: naraka, Chinese literal meaning: hell) refers to a low place, but it does not mean not humble, but it means not inferior. There is also 'ཨ་པ་མ་ན' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). 'མྱུང་མྱུག་དམྱུགས་' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word) appears in Brahma's net and many other places. 'སོགས་དས་' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: etc.) is an honorific. Wonderful (རྨད་, Sanskrit Devanagari: उद्भूत, Sanskrit Romanization: udbhuta, Chinese literal meaning: wonderful) happens. Darkness (རྨུགས་, Sanskrit Devanagari: जम्भल, Sanskrit Romanization: jambala, Chinese literal meaning: darkness) holds. Dream (རྨང་ལམ།, Sanskrit Devanagari: स्वप्न, Sanskrit Romanization: svapna, Chinese literal meaning: dream) is called 'རྨི་ལམ་རྨིས' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: dream). It can also be said to be 'རྨང་ཉེན' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: dream). For example, the foundation of walking, etc. Farmland (རྨོ་ཞིང་ལ།, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: farmland). Plowing and abandoning. Ignorance (རྨོངས་, Sanskrit Devanagari: मूर्ख, Sanskrit Romanization: murkha, Chinese literal meaning: ignorance) is also called 'གློས་པ' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: ignorance). Makes darkness (རྨུགས་པར་བྱེད།, Sanskrit Devanagari: जम्भ, Sanskrit Romanization: jambha, Chinese literal meaning: darkness). Dog's darkness (རྨུར་རྨུགས་, Sanskrit Devanagari: जम्भय, Sanskrit Romanization: jambhaya, Chinese literal meaning: darkness). Sore (རྨ།, Sanskrit Devanagari: व्रण, Sanskrit Romanization: vrana, Chinese literal meaning: sore). Gland (རྨེན་པ།, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: gland) horse hoof 'ཁྱ་ར' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: horse hoof). Swelling. Digging (རྨེད་རྨུས།, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: digging). Annoying digging. Hairless (རྨོངས་སྤུ་རྨེག་གཏན་མེད་པ།, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: hairless). From nothing to something, this wish is explained from rhetoric. Stand up. Hail, mole, precious, wound, wonderful (རྨ་ངོ་མཚར་རྨད།, Sanskrit Devanagari: अर्घत, Sanskrit Romanization: arghata, Chinese literal meaning: wonderful). Ask (རྨོ་རྨོ་བལ་རྨེལ་དྲིས་པའི་རྨས།, Sanskrit Devanagari: प्रश्न, Sanskrit Romanization: prashna, Chinese literal meaning: ask). What is said. Peacock (རྨ་བྱ།, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: peacock) is composed of sleep. Makes the peacock drowsy. Helmet and chain mail usually refer to armor, and sometimes also to helmets. Helmet, top of the head. Add 'ར' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). Medicine (སྨན་, Sanskrit Devanagari: ओषधि, Sanskrit Romanization: oshadhi, Chinese literal meaning: medicine) and doctor (སྨན་པ།, Sanskrit Devanagari: भिषक्, Sanskrit Romanization: bhishak, Chinese literal meaning: doctor). Beneficial doctor. Speaking (གཏམ་སྨྲ་, Sanskrit Devanagari: उक्त, Sanskrit Romanization: ukta, Chinese literal meaning: speaking). Say. Mirage (སྨིག་མ་, Sanskrit Devanagari: मरीचि, Sanskrit Romanization: marici, Chinese literal meaning: mirage). The cause of darkness (རྒྱུ་སྨག་, Sanskrit Devanagari: अन्धकार, Sanskrit Romanization: andhakara, Chinese literal meaning: darkness). The name of darkness. Room, goods, not 'མོར' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). Medicine, forest, cardamom, bamboo, bamboo leaves, maybe 'ཤད་' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). 'ཤད་' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). Bamboo (སྨྱུག་, Sanskrit Devanagari: वंश, Sanskrit Romanization: vamsha, Chinese literal meaning: bamboo). Immature (མ་སྨིན།, Sanskrit Devanagari: विपाक, Sanskrit Romanization: vipaka, Chinese literal meaning: immature) letters. Pen (གུ་སྨྱིག་, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: pen) letters. Old age (ཚེ་སྨད་, Sanskrit Devanagari: अत्तर, Sanskrit Romanization: attara, Chinese literal meaning: old age). Demeaning, scolding, slandering (སྨ་ཕབ་སྨད་རས་སྨོད།, Sanskrit Devanagari: निन्द, Sanskrit Romanization: ninda, Chinese literal meaning: slandering). Small head, meaning small. Speaking, words, refers to secret words, and also just refers to speaking, and also refers to scolding. There is also cursing. Son, daughter, mention the name, matchmaker, marriage relatives. Turmeric (ངུར་ཀ་, Sanskrit Devanagari: क्ष, Sanskrit Romanization: ksha, Chinese literal meaning: turmeric). Reddish yellow, meaning stained with dirt. Mature, what else to say? Fasting (སྨྱུང་གནས་, Sanskrit Devanagari: उषित, Sanskrit Romanization: ushita, Chinese literal meaning: fasting). Time, accelerate, crazy (སྨྱོན་པ་སྨྱོ།, Sanskrit Devanagari: उन्माद, Sanskrit Romanization: unmada, Chinese literal meaning: crazy). Friend (སྨོན་འདྲིན་གྲོགས་པོ།, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: friend). Ask or request. The asking that is said now is this meaning. Wish (སྨོན་ལམ་, Sanskrit Devanagari: प्रणिधि, Sanskrit Romanization: pranidhi, Chinese literal meaning: wish). medicine. Beneficial to disease. Pleiades (སྨིན་དྲུག་, Sanskrit Devanagari: कृत्तिका, Sanskrit Romanization: krittika, Chinese literal meaning: Pleiades). Orion (སྨལ་པོ་, Sanskrit Devanagari: मृगेशिर, Sanskrit Romanization: mrigeshira, Chinese literal meaning: Orion). Virgo (སྨིན་དྲུག་, Sanskrit Devanagari: कार्तिकेय, Sanskrit Romanization: kartikeya, Chinese literal meaning: Virgo). son. Mole (སྨེ་བ་, Sanskrit Devanagari: तिलक, Sanskrit Romanization: tilaka, Chinese literal meaning: mole). Purple red. Beard (སྨ་ར་, Sanskrit Devanagari: श्रम्श्रु, Sanskrit Romanization: shramshru, Chinese literal meaning: beard). Eyebrows (སྨིན་, Sanskrit Devanagari: भ्रू, Sanskrit Romanization: bhru, Chinese literal meaning: eyebrows). Has moles. Astrology moles, such as hiding in the land. Add 'ར' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). Don't rush, squat (ཙོག་ཙོག་, Sanskrit Devanagari: उत्कुटुक, Sanskrit Romanization: utkutuka, Chinese literal meaning: squat). Sandalwood, mango, champak. Partridge and 'ཙི་ཏི་མོ' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). 'ནེ་བྱ' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). 'ཙོ་ཤུ་ཀ' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). That's all. 'ཙེན་ནེ་ཙེར་ཙེར་ཙ་རེ་བ' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). The category of offering of 'ཙཱ་རུ' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). Food 'ཙ་ན་ཀ' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word). The sound in the mouth when eating, etc. 'ཙ་' (Tibetan, Sanskrit Devanagari, Sanskrit Romanization, Chinese literal meaning: no such word) is just a root. Topknot (གཙུག་, Sanskrit Devanagari: उष्ण, Sanskrit Romanization: ushna, Chinese literal meaning: topknot) is called the top of the head.


ི་ཥ། ཏོར་སྤྱི་མཱུདྡྷ། གཙུག་གཙང་ཀཱུ་ཊ། ཁང་གཙང་། ས་གཙང་བ་ལྟ་བུ། །མི་གཙིགས་མི་རིགས་པ། སྤྱོད་པ་ གཙུག་ཨརྵ། བི་ཧཱ་ར། སྡེ་སྣོད། ལག་ཁང་། །གཙོད་རུས་གཙོད་ར། གཙེས་ཤིང་གཙེར་བས་གཙེར། །མཆེ་གཙིགས་ཀ་རཱ་ལ། གཙུབ་ཤིང་གཙུག་སྟན་གཙུབས། སྨྲ་རྒྱན་དུ་གཏན་ཟེར་བ་སྣང་། །གཙོ་བོ་པྲ་དྷཱ་ན། 15-729 གཙིགས་ངག་སྒྲོན་ན་གཙིས་ཟེར་བ་སྣང་། དོན་ལ་ཐུགས་གཙིགས་དང་སྤྱི་གཙིགས་སོགས། ཆེ་གཙགས་སྨྲ་རྒྱན་དུ་མ་འཕུལ་ཁོ་ན་བཤད་སྣང་། བུས་གཙགས། བས་འཕུལ། །གཙང་སྨྲ་རྒྱན་དུ་ར་མགོ་མཛད་སྣང་། སྣཱ་ ཏ། ཕྱོགས་གཙང་ཆུ་གས་འཕུལ་ཙའོ། ། བཙན་པོ་སྲོང་བཙན་ལྡེ་བཙན་སོགས། བཀའ་བཙན་རྫོང་བཙན་དང་། །བཙུན་ཡོ་ཥ་ཏ། མོར་བུ་བཅས་གྲུབ་བཙས་བཙལ། གཞན་ནས། བཪྻེ་ཥི་ཏ། །བཙུན་བནྡེ། པ་མིག་བཙུམ་བཙོན་ སྒོ་ར་ཟེར། རར་བཙུད། །བཙོང་ཀུན་དང་ཟེར། སྨྲ་རྒྱན་དུ་ཙ་རྐྱང་མཛད་སྣང་། གཻརྐ། བཙུགས་བཙག་བཙོངས་ཀྲཱི་ཏ། བཙོད་མཉྫིཥྛ། མདོག་ལ་ཇ་ཧོང་། བཙོ་བཙོས། པཉྫི་ཏ། །བཙན་དུག་ཚགས་ཀྱིས་བཙགས་ཤིང་བཙིར། པཱི་ ཌ། །བཙས་ཁྱེར་ལྕགས་ཀྱི། འཕགས་བཙོག་བཙོ་བླག་ར་ཇ་ཀ ཚོས་མཁན། མཁན། །མཐོ་བཙམས་བརྡེག་བཙོག་བཙོག་ཕོ་བཙོག་གོ པོ་བརྡེག །བཙན་རྒོད་འདྲེ། བཙན་ཐབས་གསེར་བཙོ་ཏཔྟ། མ། །བཙད་པོ་བཙས་མ་བས་གོས་ བཙེམས་དང་བ་གླང་བཙོས་དང་མིག་གིས་བཙོས་སོགས། འཕུལ་ཙའོ། །རྩ་བནྡྷུ། ལག་གཉེན་རྩ་བ། མཱུ་ལ། རྩེ་མོ། ཨ་གྲ། ཚོན་རངྒ་། རྩི་རྩིང་། སྡྱཱུ་ལ། །ཙི་མར་རྩི་ཤིང་རྩི་ཏོག་རྩྭ། ཏྲི་ཎ། །འཐབ་ རྩོད་པྲ་བཱ་ད། རྩེད་མོ་རྩེ་ཀྲཱི་ཌ་ན། རྩེས་ཀྲཱི་ཌི་ཏ། རྩེན། རོལ་བའམ་རྩེ་བ། །ལྔས་རྩེན་སུམ་ལྷ་གནས། རྩེན་རྩིས་བྱེད། རྩིས་མཁན། ག་ཎི་ཀ །རྩིབ་པཱརཤྭ། མའི་རྩ་ནཱ་ཊ། རྒྱུས་རྩིད་ཙ་མ་ར་རོ་མ། 15-730 པ་རྩུབ། པ་རུ་ཥ། །ཁ་རྩང་ཁ་སང་གྲོང་ཚིག རྩེ་གཡོག རྒོད་རྩམ་རིང་རྩེགས། །རྩབས་རྩོད་རྩད་གཅོད་ཨཏཁཱ་ཏ། གཅོད་ཚེར་མའི་རྩངས། །སྟབས་རྩོལ་འབད་རྩོལ་རྩོམ་ཨཱ་རམྦྷ་ན། པ་རྩོམས། ཤིག ཨཱ་རམྦྷ་ མ། །ཞོ་རྩབས་རྩབ་མོ་སེར་རྩའི་གོས། །རྩིག་པ་རྩིགས་མཁར་འཁོར་ལོའི་རྩིབས། ཨཱ་ར། །རྩངས་སྲོག་ཆགས། པ་སྲོག་རུང་། རྩོལ་རར་སྟོབས་ཀྱི་རྩལ་དང་ཟོང་ལ་རྩེག་རྩེག་བྱེད་པ་བདུད་རྩི་སོགས་ཀྱང་ངོ་། ། པ་ར་ཀྲ་མ། བཏགས་ཙའོ། །བཀའ་སྩལ་ཨཱ་ཧ། དངོས་གྲུབ་སྩལ་པྲ་ཡཙྪ། དང་སྩོལ། །སྦྱིན་པ་སྩལ་དེ་ཡཾ། བགྱི་བགྱིད་དུ་སྩལ། །སྩལ་པྲ་ཡཙྪ། དུ་གསོལ་སོགས་སར་བཏགས་ཙའོ། །བརྩོན་བཱིཪྻ། བསྟུན་པ་དང་ འབྲས་བུ་འབོགས་ཀྱང་ཟེར། འགྲུས་སྙིང་བརྩེ་ད་ཡ། བརྩེ་བ་ཨ་ནུ་ཀམྤ། ཅན། །བརྩད་ཅིང་དྲིས་ནས་བརྩམས་བྱ་བརྩམས། ཨཱ་རམྦྷ། །ཁང་ཀཱུ་ཌཱ་གཱ་ར། བརྩེགས་བརྩིགས་ཤིང་བརྩི་ག་ཎི་ཏ། བྱ་བརྩིས། །སོ་

【現代漢語翻譯】 ི་ཥ། ཏོར་སྤྱི་མཱུདྡྷ། (Toraspyimudha) གཙུག་གཙང་ཀཱུ་ཊ། (Tsuktsangkuta) ཁང་གཙང་། ས་གཙང་བ་ལྟ་བུ། །(如清凈的房屋,清凈的土地) མི་གཙིགས་མི་རིགས་པ། (不尊重,不重視)སྤྱོད་པ་གཙུག་ཨརྵ། (Chöpa Tsuk Arsha) བི་ཧཱ་ར། (Bihara,精舍) སྡེ་སྣོད། (論藏)ལག་ཁང་། །(工坊) གཙོད་རུས་གཙོད་ར། (羚羊角)གཙེས་ཤིང་གཙེར་བས་གཙེར། །(因折磨而受苦)མཆེ་གཙིགས་ཀ་རཱ་ལ། (Chetsik Karala) གཙུབ་ཤིང་གཙུག་སྟན་གཙུབས། (鉆木取火)སྨྲ་རྒྱན་དུ་གཏན་ཟེར་བ་སྣང་། །(似乎在口語中常說「永遠」) གཙོ་བོ་པྲ་དྷཱ་ན། (Pradhana,主要的) གཙིགས་ངག་སྒྲོན་ན་གཙིས་ཟེར་བ་སྣང་། (在《格言寶藏》中似乎說成「གཙིས」 )དོན་ལ་ཐུགས་གཙིགས་དང་སྤྱི་གཙིགས་སོགས། (實際上有「重視」和「公共重視」等)ཆེ་གཙགས་སྨྲ་རྒྱན་དུ་མ་འཕུལ་ཁོ་ན་བཤད་སྣང་། (口語中似乎只說「ཆེ་གཙགས」,不加字首)བུས་གཙགས། (用布過濾)བས་འཕུལ། ། གཙང་སྨྲ་རྒྱན་དུ་ར་མགོ་མཛད་སྣང་། (口語中似乎加字首ར་)སྣཱ་ཏ། (Snata,沐浴) ཕྱོགས་གཙང་ཆུ་གས་འཕུལ་ཙའོ། ། (ཕྱོགས་གཙང་加字首ཆུ་གས་) བཙན་པོ་སྲོང་བཙན་ལྡེ་བཙན་སོགས། (如松贊干布等)བཀའ་བཙན་རྫོང་བཙན་དང་། །(如嚴厲的命令,堅固的宗)བཙུན་ཡོ་ཥ་ཏ། (Yoshata,貞潔) མོར་བུ་བཅས་གྲུབ་བཙས་བཙལ། (包括少女在內,已經完成,出生,尋找)གཞན་ནས། བཪྻེ་ཥི་ཏ། ། བཙུན་བནྡེ། (Bande,比丘) པ་མིག་བཙུམ་བཙོན་སྒོ་ར་ཟེར། (閉上眼睛,監獄叫做སྒོ་ར)རར་བཙུད། །(裝入ར་中) བཙོང་ཀུན་དང་ཟེར། (叫做ཀུན)སྨྲ་རྒྱན་དུ་ཙ་རྐྱང་མཛད་སྣང་། (口語中似乎只用ཙ་)གཻརྐ། བཙུགས་བཙག་བཙོངས་ཀྲཱི་ཏ། (Krita,種植,播種,出售) བཙོད་མཉྫིཥྛ། (Manjishtha,茜草) མདོག་ལ་ཇ་ཧོང་། (顏色像藏紅花)བཙོ་བཙོས། པཉྫི་ཏ། ། བཙན་དུག་ཚགས་ཀྱིས་བཙགས་ཤིང་བཙིར། པཱི་ཌ། །(用毒藥過濾並擠壓)བཙས་ཁྱེར་ལྕགས་ཀྱི། (鐵製的容器)འཕགས་བཙོག་བཙོ་བླག་ར་ཇ་ཀ ཚོས་མཁན། མཁན། །(染匠) མཐོ་བཙམས་བརྡེག་བཙོག་བཙོག་ཕོ་བཙོག་གོ པོ་བརྡེག །(高,測量,敲打,骯髒,骯髒的男人)བཙན་རྒོད་འདྲེ། (兇猛的鬼)བཙན་ཐབས་གསེར་བཙོ་ཏཔྟ། (Tapta,強制,提煉黃金) མ། །བཙད་པོ་བཙས་མ་བས་གོས་བཙེམས་དང་བ་གླང་བཙོས་དང་མིག་གིས་བཙོས་སོགས། (國王,出生,用布縫製衣服,煮牛,用眼睛看等)འཕུལ་ཙའོ། ། (加字首ཙ) རྩ་བནྡྷུ། (Bandhu,親戚) ལག་གཉེན་རྩ་བ། མཱུ་ལ། (Mula,根) རྩེ་མོ། ཨ་གྲ། (Agra,頂端) ཚོན་རངྒ་། (Ranga,顏色) རྩི་རྩིང་། སྡྱཱུ་ལ། ། ཙི་མར་རྩི་ཤིང་རྩི་ཏོག་རྩྭ། ཏྲི་ཎ། (Trina,草) ། འཐབ་རྩོད་པྲ་བཱ་ད། (Pravada,爭論) རྩེད་མོ་རྩེ་ཀྲཱི་ཌ་ན། (Kridana,玩耍) རྩེས་ཀྲཱི་ཌི་ཏ། (Kridita,玩過) རྩེན། རོལ་བའམ་རྩེ་བ། །(玩耍或嬉戲) ལྔས་རྩེན་སུམ་ལྷ་གནས། (五天女嬉戲的地方)རྩེན་རྩིས་བྱེད། (進行計算)རྩིས་མཁན། ག་ཎི་ཀ (Ganika,計算者) རྩིབ་པཱརཤྭ། (Parshva,肋骨) མའི་རྩ་ནཱ་ཊ། (Nata,母親的血脈) རྒྱུས་རྩིད་ཙ་མ་ར་རོ་མ། པ་རྩུབ། པ་རུ་ཥ། (Parusha,粗糙) །ཁ་རྩང་ཁ་སང་གྲོང་ཚིག (昨天,前天)རྩེ་གཡོག (玩笑)རྒོད་རྩམ་རིང་རྩེགས། །(高高的糌粑堆) རྩབས་རྩོད་རྩད་གཅོད་ཨཏཁཱ་ཏ། (Atkhata,爭論,追究) གཅོད་ཚེར་མའི་རྩངས། །(帶刺的荊棘) སྟབས་རྩོལ་འབད་རྩོལ་རྩོམ་ཨཱ་རམྦྷ་ན། (Arambhana,努力,勤奮) པ་རྩོམས། ཤིག ཨཱ་རམྦྷ་མ། ། ཞོ་རྩབས་རྩབ་མོ་སེར་རྩའི་གོས། །(粗糙的酸奶,粗糙的衣服) རྩིག་པ་རྩིགས་མཁར་འཁོར་ལོའི་རྩིབས། ཨཱ་ར། །(墻壁,城堡,車輪的輻條) རྩངས་སྲོག་ཆགས། པ་སྲོག་རུང་། (一種動物)རྩོལ་རར་སྟོབས་ཀྱི་རྩལ་དང་ཟོང་ལ་རྩེག་རྩེག་བྱེད་པ་བདུད་རྩི་སོགས་ཀྱང་ངོ་། ། པ་ར་ཀྲ་མ། བཏགས་ཙའོ། །(加字首ཙ)བཀའ་སྩལ་ཨཱ་ཧ། (Aha,賜予) དངོས་གྲུབ་སྩལ་པྲ་ཡཙྪ། (Prayachchha,賜予成就) དང་སྩོལ། ། སྦྱིན་པ་སྩལ་དེ་ཡཾ། (Deyam,佈施) བགྱི་བགྱིད་དུ་སྩལ། །(做,給予) སྩལ་པྲ་ཡཙྪ། དུ་གསོལ་སོགས་སར་བཏགས་ཙའོ། །(加字首ཙ)བརྩོན་བཱིཪྻ། (Virya,精進) བསྟུན་པ་དང་འབྲས་བུ་འབོགས་ཀྱང་ཟེར། (也說成「順從」和「收穫果實」)འགྲུས་སྙིང་བརྩེ་ད་ཡ། བརྩེ་བ་ཨ་ནུ་ཀམྤ། ཅན། ། བརྩད་ཅིང་དྲིས་ནས་བརྩམས་བྱ་བརྩམས། ཨཱ་རམྦྷ། །(詢問並開始做)ཁང་ཀཱུ་ཌཱ་གཱ་ར། (Kudagara,房屋) བརྩེགས་བརྩིགས་ཤིང་བརྩི་ག་ཎི་ཏ། བྱ་བརྩིས། །(堆積,計算)སོ་ Om mani padme hum (藏文:ༀ་མ་ཎི་པདྨེ་ཧཱུྃ,梵文天城體:ॐ मणि पद्मे हूँ,梵文羅馬擬音:oṃ maṇi padme hūṃ,漢語字面意思: 嗡啊 嘛呢 唄美 吽)

【English Translation】 ི་ཥ། Toraspyimudha. Tsuktsangkuta (Like a clean house, clean land). Mitzik mirikpa (Disrespect, disregard). Chöpa Tsuk Arsha. Bihara (Vihara, monastery). Denö (Abhidhamma Pitaka). Lakhang (Workshop). Tsötrü tsötra (Antelope horn). Tseshing tserwé tser (Suffering from torment). Chetsik Karala. Tsubshing tsukten tsub (Drilling wood to make fire). It seems that 'forever' is often said in colloquial language. Tsowo Pradhana (Main). In 'Garland of Eloquence,' it seems to be said as 'Tsi.' In meaning, there are things like 'paying attention' and 'public attention.' It seems that only 'chetzak' without a prefix is spoken in colloquial language. Bützak (Filtered with cloth). With a prefix. Tzang seems to have the prefix Ra in colloquial language. Snata (Bathing). Tzak Tzang Chuké trö. (Tzak Tzang with the prefix Chuké). Tzenpo Songtzen Detzen, etc. (Like Songtsen Gampo, etc.). Kaché Tzen Tenzong Tzen, etc. (Like strict orders, solid fortresses). Tzün Yoshata (Chaste). Mor buché drub tsé tzel (Including young girls, already completed, born, searching). From others. Bershita. Tzün Bande (Bhikkhu). Pa miktzum tzen gora zer (Closing eyes, prison is called gora). Rar tzüt (Put into Ra). Tzong kün dang zer (Called Kün). It seems that only Tza is used in colloquial language. Gérka. Tzüg tzak tzong krita (Planted, sown, sold). Tzö Manjishtha (Madder). Color like saffron. Tzo tzö. Penjita. Tzen duk tzakkyi tzakshing tzir. Pida. (Filtering and squeezing with poison). Tzé khyer chakkyi (Iron container). Phagtzok tzo blak raja ka tsö khen. Khen. (Dyer). Tö tzam dek tzok tzok po tzok go. Po dek. (High, measure, beat, dirty, dirty man). Tzen gö tré (Fierce ghost). Tzenthub ser tzo tapta (Forced, refined gold). Ma. Tzépo tzéma wé gö tzem dang ba lang tzo dang mikkyi tzo sok (King, born, sewing clothes with cloth, cooking cows, looking with eyes, etc.). Trö Tzao (Add prefix Tza). Tza Bandhu (Relative). Laknyen tza wa. Mula (Root). Tzemö. Agra (Top). Tzon Ranga (Color). Tzi tzing. Dyula. Tzimé tzi shing tzi tok tza. Trina (Grass). Tab tzö prawada (Argument). Tzémo tzé kridana (Playing). Tzé kridita (Played). Tzen. Rolwa am tzewa (Playing or frolicking). Ngé tzen sum lha né (Place where five goddesses frolic). Tzen tzi jé (Calculating). Tzi khen. Ganika (Calculator). Tzib parshva (Rib). Mé tza nata (Mother's bloodline). Gyü tzi tzamar roma. Pa tzub. Parusha (Rough). Kha tzang kha sang drongtsik (Yesterday, the day before yesterday). Tzé yok (Joke). Gö tzam ring tzek (High pile of tsampa). Tzab tzö tzé chö atkhata (Argument, investigation). Chö tshermé tzang (Thorny brambles). Tab tzol dé tzol tzum arambhana (Effort, diligence). Pa tzom. Shik arambhama. Zho tzab tzabmo ser tsé gö (Rough yogurt, rough clothes). Tzikpa tzik khar khorkyi tzib. Ara (Wall, castle, spokes of a wheel). Tzang sokchak. Pa sok rung (An animal). Tzol rar tobkyi tzel dang zong la tzek tzek jépa dütsi sok kyang ngo. Parakrama. Tak tzao (Add prefix Tza). Ka tzel aha (Grant). Ngödrub tzel prayachchha (Grant accomplishment) dang tzol. Jinpa tzel deyam (Giving). Gyigyi du tzel (Do, give). Tzel prayachchha. Du sol sok sar tak tzao (Add prefix Tza). Tzen virya (Diligence). Tünpa dang drébu bok kyang zer (Also said as 'obeying' and 'harvesting fruits'). Drü nying tzé daya. Tzewa anukampa chen. Tzé ching tri né tzum ja tzum. Arambha (Asking and starting to do). Khang kudagara (House). Tzek tzikshing tzi ganita. Ja tzi (Stacking, calculating). So Om mani padme hum (Tibetan: ༀ་མ་ཎི་པདྨེ་ཧཱུྃ, Sanskrit Devanagari: ॐ मणि पद्मे हूँ, Sanskrit Romanization: oṃ maṇi padme hūṃ, Literal Chinese meaning: 嗡啊 嘛呢 唄美 吽)


སོ་བརྩེད་པའི་དོན་ཡིན་པ་འདྲ། བརྩེ་ཧ་ཅང་འདི་ལ་བ་འཕུལ་མེད་པའང་འཐད་པར་གསུངས། བརྩེངས་ཨུཏྐྲྀཥྚ། པའི་གོས། །བས་འཕུལ་ར་སྨྲ་རྒྱན་དུ་མི་གཙང་བཙོག་དང་བགྱིད་བརྩལ་དང་བརྩལ་མ་ཐག་སོགས་ དང་། ཐར་པའི་བརྩན་ས་དང་། གྲུ་བརྩས་སོགས་ལའང་བརྡ་འདི་བཞིན་དུ་མཛད་སྣང་མོད། རང་ལུགས་སུ་བཟུང་བར་མི་བྱའོ། །མགོ་ཅན་ཙའོ། །ནགས་བ་ན། ཚལ་སྐྱེད་ཚལ་ཨུཔྱཱ་ན། ཚི་གུའི་ཚིགས། སྨྱུགས་ཚིགས་ལྟ་བུ། 15-731 སྐྱོགས་ལོས་འབྲུའི་སྙིང་པོ་ལ་བཤད། །ཚོགས་ས་མཱ་ཛ། འདུན་པའང་ཟེར། པའི་སྡེ་གརྒ། ཚན་ལང་ཡུ་བ་ན། ཚོ་དང་། །ཚོན་རྩི་ཕྲ་ཚོམས་ཚར་དུ་དངར། གྲལ་གྱི་དོན། །ཐེ་ཚོམ་ཚམ་རྔམ་འཇིགས་སྡང་། འཇུ་བྱེད་ཚྭ། སྤྱིར་ཚྭ་ཟེར་དུས་ཝ་ཟུར་དང་། ལན་ཚ་སོགས་ལ་མེད་པ་མཁས་པའི་བརྡའོ། །ཁང་པའི་ཚོམས་སྔོའི་ཚོད་མ། བྱཉྫ་ན། སོགས་ཚ་རྐྱང་ངོ་། །ངོ་ཨཱཤྪཪྻ། མཚར་མཚན་དཔེ་མཚོ་ས་ར། དང་ མཚེའུ། ཨལྤ་ས་ར། །མཚེ་ལྷན་ཅིག་ཏུ་སྐྱེས་པའི། མ་མཚམས་བཅད་མཚན་གཞི་དང་། །མཚན་ཉིད་ལཀྵ་ཎ། མཚོན་བྱ་མཚན་མས་མཚན། །ཕྱོགས་མཚམས་སྐྱོན་མཚང་མཚན་མོ་ནི་ཤ མཚོན། །མཚུར་རུས སྟོན་ཁ་མཚུལ་ཏུཎྜ། མཚལ་ཧིངྒུ་། དང་མཚུངས། ས་མཱ་ན། །རྒྱལ་མཚན་དྷྭ་ཛ། མཚའ་གཅན་གཟན། མེས་རྟ་མཚའ་རྟིང་དཀར། ལུ། །མཚར་སྡུག་ཁྱིམ་མཚེས་སྡུམ་མཚེས་ཀྱང་ཟེར། མཚེ་དང་མཚན། །མཚམས་མེད་ལ་མཚེར་དུར་མཆོད་མཚུན། ཀ་བྱ། ཕ་མེས་ཀྱི། །མཚོན་ཤསཏྲ། ཆའི་ཕྱག་མཚན་མཚོགས་སྨྲ་རྒྱན་ལས་འདི་ལ་འས་འཕུལ་བཤད། མར་འཕྱར། །མིང་གི་མཚན་ནཱ་མ། སོགས་མས་འཕུལ་ཚའོ། །བློ་འཚབས་ཆུ་འཚག་ནང་དུ་འཚངས། །ཏིལ་འཚིར་པཱི་ཌ་ན། མེ་འཚིག་དུ་བ་འཚུབས། །ཟས་འཚེད་པ་ཙ་ཏི། ལུས་འཚོ་ཛཱི་བ་ན། འཚོ་བིདྱ། བྱེད་འཚེངས། །འཚེ་གནོད། ཧེ་ཋ་ན། མེད་འཚག་གོས་བཟང་བས་ཡན་ལག་དང་ཉིང་ལག་རྒྱས་པ། བཟང་འཚལ་ཤེས་པ། 15-732 ཆོག་པ། འདོད་པ་ཡོད་པ་སོགས། མ་ཤེས་པ་སོགས། འཚལ། །ནོར་ཨེ་ཥ་ཎ། འཚོལ་ཕྱུགས་འཚོ་རཀྵི་ཏ། འཚོག་ཆས་ཚོང་དུ། འཚོང་། ཀྲཱི་ཏ་ན། །བརྡེག་འཚོག་ཀ་ན་ཏི། ལ་འཚོ་འོད་འཚེར་ཞིང་། །བློ་ དང་འཚམས་པར་སྐྱིན་པ་འཚལ། །གདུང་འཚོབ་འཚང་རྒྱ་ལོངས་པའི་འཚར། །ཕྱག་འཚལ་བ་དང་ཆོག་པའི་འཚལ། །འཛོམ་པའི་འཚག་ས་མཱ་ག སོགས་ཟས་ཀྱི་མིང་འཚལ་ལ་སོགས། འས་འཕུལ་ཚའོ། །ཛ་རག་དངུལ་དམ་ གྱི་བྱེ་བྲག ཛ་ལང་ཛ་བོ་ཤིང་། །ཛ་ཛ་ཡག་གྲོང་ཚིག ཡ་ཅན་སོགས་ཛ་རྐྱང་ངོ་། །དཔའ་མཛངས་པཎྜི་ཏ། མཛའ་བོའི་བང་མཛོད་ཀེ་ཤ མཛེས། རུ་ཙི་ར། །གནོད་མཛེས་མཛུབ་མོ་མཛོད་སྤུ་དཀར། ། མཛོ་སྲི་མ་ར། རྟའི་མཛེར་མཱཾ་ས་ཀཱི་ལ། པ་མཛེ་ཀུཐཋ། ནད་དང་། །མཛོལ་བུ་རི་དྭགས་ཀྱི་འཛིན་ཐབས། སྲུང་བའི་མཛད་པ་ཀཱཪྻ། མཛོད། ཀུ་རུ། །ཡ་རབ་མཛངས་སོགས་མས་འཕུལ་ཛའོ། །འཛིངས་པས་གོས་ འཛར་ཨ་བ

【現代漢語翻譯】 似乎是玩耍的意思。有人說,這個『བརྩེ』(玩耍)字沒有字首『བ་』也是可以的。『བརྩེངས་』(brents)表示『卓越的』,『པའི་གོས』(pai gos)表示『……的衣服』。字首『བ་』加上『ར་』,作為修飾詞,表示不乾淨、骯髒,以及『བགྱིད་བརྩལ་』(gyid tsal,努力做)和『བརྩལ་མ་ཐག་』(tsal ma thak,剛做完)等等。 還有,解脫的『བརྩན་ས་』(tsen sa,穩固之地),以及『གྲུ་བརྩས་』(dru tses,造船)等,似乎也用這個詞,但不應作為自己的觀點。帶首字『མགོ』(go)的『ཙ』(tsa)。『ནགས་བ་ན』(nags ba na)表示森林,『ཚལ་སྐྱེད་ཚལ་』(tsal kyed tsal)是梵語『ཨུཔྱཱ་ན』(upya na,梵文羅馬擬音:upya na,花園)的意譯。『ཚི་གུའི་ཚིགས』(tsi gui tsigs)表示『關節』,比如『སྨྱུགས་ཚིགས』(smyugs tsigs,竹節)。 『སྐྱོགས་ལོ』(skyogs lo)解釋為穀物的精華。『ཚོགས་ས་』(tshogs sa)是梵語『མཱ་ཛ』(ma dza,梵文羅馬擬音:mā ja,集會)的意譯,也說是『འདུན་པ』(dun pa,願望)。『པའི་སྡེ་』(pai de)是『གརྒ』(gar ga,家族)。『ཚན་ལང་ཡུ་བ་ན』(tshan lang yu ba na)表示『ཚོ』(tsho,群)和『ཚོན』(tshon,顏色)。『རྩི་ཕྲ་ཚོམས』(tsi phra tshoms,顏料細花)表示『ཚར་དུ་དངར』(tshar du ngar,排列整齊),有行列的意思。『ཐེ་ཚོམ』(the tshom,懷疑)、『ཚམ་རྔམ』(tsham ngam,恐懼)、『འཇིགས་སྡང』(jigs sdang,害怕憎恨)。 『འཇུ་བྱེད་ཚྭ』(ju byed tshwa)表示『鹽』。一般來說,說『ཚྭ』(tshwa,鹽)的時候,『ཝ་ཟུར』(wa zur,一種鹽)和『ལན་ཚྭ』(lan tshwa,海鹽)等沒有,這是智者的說法。『ཁང་པའི་ཚོམས་སྔོ』(khang pai tshoms sngo)的『ཚོད་མ』(tshod ma,裝飾)是梵語『བྱཉྫ་ན』(bhya nja na,梵文天城體:भ्यञ्जन,梵文羅馬擬音:bhyañjana,調味品)等,是單純的『ཚ』(tsha)。『ངོ』(ngo)是感嘆詞『ཨཱཤྪཪྻ』(ā shcharya,梵文天城體:आश्चर्य,梵文羅馬擬音:āścarya,驚歎)的意思。『མཚར་』(mtshar,奇妙)、『མཚན』(mtshan,名字)、『དཔེ་མཚོ』(dpe mtsho,例子)、『ས་ར』(sa ra,湖泊)和『མཚེའུ』(mtsheu,小湖),梵語是『ཨལྤ་ས་ར』(alpa sa ra,梵文羅馬擬音:alpa sa ra,小湖)。『མཚེ་』(mtshe)表示一起出生的。『མ་མཚམས』(ma mtshams,邊界)、『བཅད་མཚན』(bcad mtshan,界限)、『གཞི་དང་』(gzhi dang,基礎)和『མཚན་ཉིད』(mtshan nyid,特徵),梵語是『ལཀྵ་ཎ』(laksha na,梵文天城體:लक्षण,梵文羅馬擬音:lakṣaṇa,相)。『མཚོན་བྱ』(mtshon bya,象徵)用『མཚན་མས』(mtshan mas,符號)來象徵。方向、邊界、缺點、污點,『མཚན་མོ』(mtshan mo,夜晚)是『ནི་ཤ』(ni sha,梵文天城體:निश,梵文羅馬擬音:niśa,夜晚)。『མཚུར་རུས』(mtshur rus)表示秋天,『ཁ་མཚུལ』(kha mtshul)是『ཏུཎྜ』(tu nda,梵文天城體:तुण्ड,梵文羅馬擬音:tuṇḍa,鳥喙)。 『མཚལ་』(mtshal,硃砂)是『ཧིངྒུ』(hi ngu,梵文天城體:हिङ्गु,梵文羅馬擬音:hiṅgu,阿魏)的意思,和『མཚུངས』(mtshungs,相同)意思相同,梵語是『ས་མཱ་ན』(sa ma na,梵文天城體:समान,梵文羅馬擬音:samāna,相同)。『རྒྱལ་མཚན』(rgyal mtshan,旗幟)是『དྷྭ་ཛ』(dhwa dza,梵文天城體:ध्वज,梵文羅馬擬音:dhvaja,旗幟)。『མཚའ』(mtsha',豹子)是猛獸。『མེས་རྟ་མཚའ་རྟིང་དཀར』(mes rta mtsha' rting dkar)表示一種馬。『ལུ』(lu)。『མཚར་སྡུག』(mtshar sdug,美麗)和『ཁྱིམ་མཚེས』(khyim mtshyes,鄰居),也說『སྡུམ་མཚེས』(sdum mtshyes)。『མཚེ་』(mtshe,雙)和『མཚན』(mtshan,名字)。『མཚམས་མེད』(mtshams med,無間)和『མཚེར』(mtsher,墳墓),『དུར་མཆོད』(dur mchod,祭祀)和『མཚུན』(mtshun,祖先),『ཀ་བྱ』(ka bya,梵文天城體:काव्य,梵文羅馬擬音:kāvya,詩歌)。 『ཕ་མེས་ཀྱི』(pha mes kyi,祖先的)。『མཚོན་』(mtshon,武器)是『ཤསཏྲ』(shastra,梵文天城體:शस्त्र,梵文羅馬擬音:śastra,武器)。『ཆའི་ཕྱག་མཚན』(cha'i phyag mtshan,手的標誌),『མཚོགས་སྨྲ་རྒྱན』(mtshogs smra rgyan)說這個詞有字首『འས』('a)。『མར་འཕྱར』(mar 'phyar,舉起)。『མིང་གི་མཚན』(ming gi mtshan,名字)是『ནཱ་མ』(na ma,梵文天城體:नाम,梵文羅馬擬音:nāma,名字)等,是帶字首『མས』(mas)的『ཚ』(tsha)。『བློ་འཚབས』(blo 'tshabs,焦慮),『ཆུ་འཚག』(chu 'tshag,過濾水),『ནང་དུ་འཚངས』(nang du 'tshangs,擁擠)。『ཏིལ་འཚིར』(til 'tshir,榨油)是『པཱི་ཌ་ན』(pi da na,梵文天城體:पीडन,梵文羅馬擬音:pīḍana,壓榨)。 『མེ་འཚིག』(me 'tshig,燒火),『དུ་བ་འཚུབས』(du ba 'tshubs,煙霧瀰漫)。『ཟས་འཚེད་པ』(zas 'tshed pa,煮食物)是『ཙ་ཏི』(tsa ti,梵文天城體:चाटि,梵文羅馬擬音:cāṭi,烹飪)。『ལུས་འཚོ』(lus 'tsho,養活身體)是『ཛཱི་བ་ན』(dzi ba na,梵文天城體:जीवन,梵文羅馬擬音:jīvana,生命)。『འཚོ་བིདྱ』('tsho bidya,生活)是『བྱེད』(byed,做)。『འཚེངས』('tshengs,增長)。『འཚེ་』('tshe,傷害)是『གནོད』(gnod,損害),『ཧེ་ཋ་ན』(he tha na,梵文天城體:हेठन,梵文羅馬擬音:heṭhana,傷害)。沒有『འཚག』('tshag,過濾),因為好的衣服使肢體和枝葉繁茂。『བཟང་འཚལ』(bzang 'tshal,好的知識)是『ཤེས་པ』(shes pa,知道)。 『ཆོག་པ』(chog pa,滿足),『འདོད་པ་ཡོད་པ』('dod pa yod pa,有慾望)等等。『མ་ཤེས་པ』(ma shes pa,不知道)等等。『འཚལ』('tshal,知道)。『ནོར』(nor,財富)是『ཨེ་ཥ་ཎ』(e sha na,梵文天城體:एषण,梵文羅馬擬音:eṣaṇa,追求)。『འཚོལ་ཕྱུགས』('tshol phyugs,尋找牲畜),『འཚོ་རཀྵི་ཏ』('tsho rakshi ta,飼養)是『རཀྵི་ཏ』(rakshi ta,梵文天城體:रक्षित,梵文羅馬擬音:rakṣita,保護)。『འཚོག་ཆས』('tshog chas,商品)是『ཚོང་དུ』(tshong du,商業)。『འཚོང་』('tshong,賣)是『ཀྲཱི་ཏ་ན』(kri ta na,梵文天城體:क्रीतन,梵文羅馬擬音:krītana,購買)。『བརྡེག་འཚོག』(brdeg 'tshog,敲打)是『ཀ་ན་ཏི』(ka na ti,梵文天城體:कणति,梵文羅馬擬音:kaṇati,敲擊)。『ལ་འཚོ』(la 'tsho,在……上生活),『འོད་འཚེར』('od 'tsher,光芒閃耀)。 『བློ་དང་འཚམས་པར』(blo dang 'tshams par,符合心意),『སྐྱིན་པ་འཚལ』(skyin pa 'tshal,償還債務)。『གདུང་འཚོབ』(gdung 'tshob,繼承血統),『འཚང་རྒྱ་ལོངས་པའི』('tshang rgya longs pa'i,充滿),『འཚར』('tshar,增長)。『ཕྱག་འཚལ་བ』(phyag 'tshal ba,頂禮)和『ཆོག་པའི』(chog pa'i,滿足的),『འཚལ』('tshal,知道)。『འཛོམ་པའི』('dzom pa'i,聚集的),『འཚག་ས』('tshag sa,過濾的地方)是『མཱ་ག』(ma ga,梵文天城體:माग,梵文羅馬擬音:māga,道路)等等,食物的名字『འཚལ་』('tshal,知道)等等,是帶字首『འས』('as)的『ཚ』(tsha)。『ཛ་རག』(dza rag,扎拉格)是銀製封條的一種。『ཛ་ལང』(dza lang,扎朗),『ཛ་བོ』(dza bo)是一種樹。『ཛ་ཛ་ཡག』(dza dza yag,扎扎雅格)是村莊的名字。『ཡ་ཅན』(ya can,雅堅)等是單純的『ཛ』(dza)。『དཔའ་མཛངས』(dpa' mdzangs,勇敢聰明)是『པཎྜི་ཏ』(pa ndi ta,梵文天城體:पण्डित,梵文羅馬擬音:paṇḍita,班智達)。『མཛའ་བོའི』(mdza' bo'i,朋友的),『བང་མཛོད』(bang mdzod,倉庫)是『ཀེ་ཤ』(ke sha,梵文天城體:केश,梵文羅馬擬音:keśa,頭髮)。『མཛེས』(mdzes,美麗)是『རུ་ཙི་ར』(ru tsi ra,梵文天城體:रुचिर,梵文羅馬擬音:rucira,美麗)。 『གནོད་མཛེས』(gnod mdzes,有害的美麗),『མཛུབ་མོ』(mdzub mo,手指),『མཛོད་སྤུ』(mdzod spu,眉間白毫),『དཀར』(dkar,白色)。『མཛོ』(mdzo,牦牛和黃牛的雜交),『སྲི་མ』(sri ma,母牦牛),『ར』(ra,山羊)。『རྟའི་མཛེར』(rta'i mdzer,馬的疣)是『མཱཾ་ས་ཀཱི་ལ』(mam sa ki la,梵文天城體:मांसकील,梵文羅馬擬音:māṃsakīla,肉贅)。『པ་མཛེ』(pa mdze,麻風病)是『ཀུཐཋ』(ku tha,梵文天城體:कुष्ठ,梵文羅馬擬音:kuṣṭha,麻風病),疾病。『མཛོལ་བུ』(mdzol bu,陷阱)是捕捉野獸的方法。『སྲུང་བའི』(srung ba'i,守護的),『མཛད་པ』(mdzad pa,行為)是『ཀཱཪྻ』(kar ya,梵文天城體:कार्य,梵文羅馬擬音:kārya,行為)。『མཛོད』(mdzod,倉庫)是『ཀུ་རུ』(ku ru,梵文天城體:कुरु,梵文羅馬擬音:kuru,做)。『ཡ་རབ』(ya rab,高尚),『མཛངས』(mdzangs,聰明)等是帶字首『མས』(mas)的『ཛ』(dza)。『འཛིངས་པས』('dzings pas,纏繞),衣服『འཛར』('dzar,磨損),『ཨ་བ』(a ba,梵文天城體:अव,梵文羅馬擬音:ava,向下)。

【English Translation】 It seems to mean 'to play'. Some say that the word 'བརྩེ' (brentse, playing) without the prefix 'བ་' (ba) is also acceptable. 'བརྩེངས་' (brents) means 'excellent', and 'པའི་གོས' (pai gos) means '...of the clothes'. The prefix 'བ་' (ba) plus 'ར་' (ra), as a modifier, indicates uncleanliness, dirtiness, and 'བགྱིད་བརྩལ་' (gyid tsal, to strive to do) and 'བརྩལ་མ་ཐག་' (tsal ma thak, just finished doing) etc. Also, 'བརྩན་ས་' (tsen sa, firm ground) of liberation, and 'གྲུ་བརྩས་' (dru tses, shipbuilding) etc., seem to use this word as well, but it should not be taken as one's own view. 'ཙ' (tsa) with the head letter 'མགོ' (go). 'ནགས་བ་ན' (nags ba na) means forest, and 'ཚལ་སྐྱེད་ཚལ་' (tsal kyed tsal) is the Tibetan translation of the Sanskrit word 'ཨུཔྱཱ་ན' (upya na, garden). 'ཚི་གུའི་ཚིགས' (tsi gui tsigs) means 'joint', such as 'སྨྱུགས་ཚིགས' (smyugs tsigs, bamboo joint). 'སྐྱོགས་ལོ' (skyogs lo) is explained as the essence of grain. 'ཚོགས་ས་' (tshogs sa) is the Tibetan translation of the Sanskrit word 'མཱ་ཛ' (ma dza, assembly), and it is also said to mean 'འདུན་པ' (dun pa, wish). 'པའི་སྡེ་' (pai de) is 'གརྒ' (gar ga, family). 'ཚན་ལང་ཡུ་བ་ན' (tshan lang yu ba na) means 'ཚོ' (tsho, group) and 'ཚོན' (tshon, color). 'རྩི་ཕྲ་ཚོམས' (tsi phra tshoms, fine flower paint) means 'ཚར་དུ་དངར' (tshar du ngar, arranged neatly), which has the meaning of rows. 'ཐེ་ཚོམ' (the tshom, doubt), 'ཚམ་རྔམ' (tsham ngam, fear), 'འཇིགས་སྡང' (jigs sdang, fear and hatred). 'འཇུ་བྱེད་ཚྭ' (ju byed tshwa) means 'salt'. Generally speaking, when saying 'ཚྭ' (tshwa, salt), 'ཝ་ཟུར' (wa zur, a type of salt) and 'ལན་ཚྭ' (lan tshwa, sea salt) etc. are not included, which is the saying of the wise. The 'ཚོད་མ' (tshod ma, decoration) of 'ཁང་པའི་ཚོམས་སྔོ' (khang pai tshoms sngo, blue room) is the Sanskrit word 'བྱཉྫ་ན' (bhya nja na, seasoning) etc., which is a simple 'ཚ' (tsha). 'ངོ' (ngo) is the interjection meaning 'ཨཱཤྪཪྻ' (ā shcharya, wonder). 'མཚར་' (mtshar, wonderful), 'མཚན' (mtshan, name), 'དཔེ་མཚོ' (dpe mtsho, example), 'ས་ར' (sa ra, lake) and 'མཚེའུ' (mtsheu, small lake), the Sanskrit is 'ཨལྤ་ས་ར' (alpa sa ra, small lake). 'མཚེ་' (mtshe) means born together. 'མ་མཚམས' (ma mtshams, boundary), 'བཅད་མཚན' (bcad mtshan, limit), 'གཞི་དང་' (gzhi dang, foundation) and 'མཚན་ཉིད' (mtshan nyid, characteristic), the Sanskrit is 'ལཀྵ་ཎ' (laksha na, characteristic). 'མཚོན་བྱ' (mtshon bya, symbol) is symbolized by 'མཚན་མས' (mtshan mas, symbol). Direction, boundary, defect, stain, 'མཚན་མོ' (mtshan mo, night) is 'ནི་ཤ' (ni sha, night). 'མཚུར་རུས' (mtshur rus) means autumn, 'ཁ་མཚུལ' (kha mtshul) is 'ཏུཎྜ' (tu nda, bird's beak). 'མཚལ་' (mtshal, cinnabar) is the meaning of 'ཧིངྒུ' (hi ngu, asafoetida), and has the same meaning as 'མཚུངས' (mtshungs, same), the Sanskrit is 'ས་མཱ་ན' (sa ma na, same). 'རྒྱལ་མཚན' (rgyal mtshan, flag) is 'དྷྭ་ཛ' (dhwa dza, flag). 'མཚའ' (mtsha', leopard) is a beast of prey. 'མེས་རྟ་མཚའ་རྟིང་དཀར' (mes rta mtsha' rting dkar) means a type of horse. 'ལུ' (lu). 'མཚར་སྡུག' (mtshar sdug, beautiful) and 'ཁྱིམ་མཚེས' (khyim mtshyes, neighbor), also said 'སྡུམ་མཚེས' (sdum mtshyes). 'མཚེ་' (mtshe, double) and 'མཚན' (mtshan, name). 'མཚམས་མེད' (mtshams med, uninterrupted) and 'མཚེར' (mtsher, tomb), 'དུར་མཆོད' (dur mchod, funeral offering) and 'མཚུན' (mtshun, ancestor), 'ཀ་བྱ' (ka bya, poetry). 'ཕ་མེས་ཀྱི' (pha mes kyi, of ancestors). 'མཚོན་' (mtshon, weapon) is 'ཤསཏྲ' (shastra, weapon). 'ཆའི་ཕྱག་མཚན' (cha'i phyag mtshan, hand symbol), 'མཚོགས་སྨྲ་རྒྱན' (mtshogs smra rgyan) says that this word has the prefix 'འས' ('a). 'མར་འཕྱར' (mar 'phyar, raise). 'མིང་གི་མཚན' (ming gi mtshan, name) is 'ནཱ་མ' (na ma, name) etc., which is 'ཚ' (tsha) with the prefix 'མས' (mas). 'བློ་འཚབས' (blo 'tshabs, anxiety), 'ཆུ་འཚག' (chu 'tshag, filter water), 'ནང་དུ་འཚངས' (nang du 'tshangs, crowded). 'ཏིལ་འཚིར' (til 'tshir, squeeze oil) is 'པཱི་ཌ་ན' (pi da na, pressing). 'མེ་འཚིག' (me 'tshig, burn fire), 'དུ་བ་འཚུབས' (du ba 'tshubs, smoke billowing). 'ཟས་འཚེད་པ' (zas 'tshed pa, cook food) is 'ཙ་ཏི' (tsa ti, cooking). 'ལུས་འཚོ' (lus 'tsho, nourish the body) is 'ཛཱི་བ་ན' (dzi ba na, life). 'འཚོ་བིདྱ' ('tsho bidya, life) is 'བྱེད' (byed, do). 'འཚེངས' ('tshengs, increase). 'འཚེ་' ('tshe, harm) is 'གནོད' (gnod, damage), 'ཧེ་ཋ་ན' (he tha na, harm). There is no 'འཚག' ('tshag, filter), because good clothes make limbs and branches flourish. 'བཟང་འཚལ' (bzang 'tshal, good knowledge) is 'ཤེས་པ' (shes pa, know). 'ཆོག་པ' (chog pa, satisfied), 'འདོད་པ་ཡོད་པ' ('dod pa yod pa, have desire) etc. 'མ་ཤེས་པ' (ma shes pa, do not know) etc. 'འཚལ' ('tshal, know). 'ནོར' (nor, wealth) is 'ཨེ་ཥ་ཎ' (e sha na, pursuit). 'འཚོལ་ཕྱུགས' ('tshol phyugs, find livestock), 'འཚོ་རཀྵི་ཏ' ('tsho rakshi ta, raise) is 'རཀྵི་ཏ' (rakshi ta, protect). 'འཚོག་ཆས' ('tshog chas, goods) is 'ཚོང་དུ' (tshong du, commerce). 'འཚོང་' ('tshong, sell) is 'ཀྲཱི་ཏ་ན' (kri ta na, purchase). 'བརྡེག་འཚོག' (brdeg 'tshog, beat) is 'ཀ་ན་ཏི' (ka na ti, knock). 'ལ་འཚོ' (la 'tsho, live on), 'འོད་འཚེར' ('od 'tsher, light shining). 'བློ་དང་འཚམས་པར' (blo dang 'tshams par, according to the heart), 'སྐྱིན་པ་འཚལ' (skyin pa 'tshal, repay debt). 'གདུང་འཚོབ' (gdung 'tshob, inherit lineage), ''འཚང་རྒྱ་ལོངས་པའི' ('tshang rgya longs pa'i, full of), 'འཚར' ('tshar, increase). 'ཕྱག་འཚལ་བ' (phyag 'tshal ba, prostration) and 'ཆོག་པའི' (chog pa'i, satisfied), 'འཚལ' ('tshal, know). 'འཛོམ་པའི' ('dzom pa'i, gathered), 'འཚག་ས' ('tshag sa, filtering place) is 'མཱ་ག' (ma ga, road) etc., the name of food 'འཚལ་' ('tshal, know) etc., is 'ཚ' (tsha) with the prefix 'འས' ('as). 'ཛ་རག' (dza rag, dzarag) is a type of silver seal. 'ཛ་ལང' (dza lang, dzalang), 'ཛ་བོ' (dza bo) is a type of tree. 'ཛ་ཛ་ཡག' (dza dza yag, dzadzayag) is the name of a village. 'ཡ་ཅན' (ya can, yacan) etc. are simple 'ཛ' (dza). 'དཔའ་མཛངས' (dpa' mdzangs, brave and intelligent) is 'པཎྜི་ཏ' (pa ndi ta, pandita). 'མཛའ་བོའི' (mdza' bo'i, friend's), 'བང་མཛོད' (bang mdzod, warehouse) is 'ཀེ་ཤ' (ke sha, hair). 'མཛེས' (mdzes, beautiful) is 'རུ་ཙི་ར' (ru tsi ra, beautiful). 'གནོད་མཛེས' (gnod mdzes, harmful beauty), 'མཛུབ་མོ' (mdzub mo, finger), 'མཛོད་སྤུ' (mdzod spu, urna hair), 'དཀར' (dkar, white). 'མཛོ' (mdzo, hybrid of yak and cow), 'སྲི་མ' (sri ma, female yak), 'ར' (ra, goat). 'རྟའི་མཛེར' (rta'i mdzer, horse's wart) is 'མཱཾ་ས་ཀཱི་ལ' (mam sa ki la, meat wart). 'པ་མཛེ' (pa mdze, leprosy) is 'ཀུཐཋ' (ku tha, leprosy), disease. 'མཛོལ་བུ' (mdzol bu, trap) is a method of catching wild animals. 'སྲུང་བའི' (srung ba'i, guarding), 'མཛད་པ' (mdzad pa, action) is 'ཀཱཪྻ' (kar ya, action). 'མཛོད' (mdzod, warehouse) is 'ཀུ་རུ' (ku ru, do). 'ཡ་རབ' (ya rab, noble), 'མཛངས' (mdzangs, intelligent) etc. are 'ཛ' (dza) with the prefix 'མས' (mas). 'འཛིངས་པས' ('dzings pas, entangled), clothes 'འཛར' ('dzar, worn), 'ཨ་བ' (a ba, down).


་སཱ་ཐ། ལག་པས་འཛིན། ག་ཧ་ཎ། །འཛག་ཤྭ་བ། དང་འཛིར་བའི་སྣོད་འཛེད་འཛེམ། །འཛུར་གཟུར་བ། ཞིང་སྒོར་འཛུལ་འཛེག་ཨཱ་རོ་ཧ། སྐས་འཛུགས། །བཞིན་སྨི་ཏ། འཛུམ་འཛིམ་པ་སྣོད་དུ་ འཛུད། །འཛམ་ཛམྦུ། གླིང་དུ་འཛོམ་ས་མཱ་ག་མ། ནོར་འཛངས་ཀྵཱི་ཎ། མཛད། །འཛབ་བཟླས་ཛེ་བ་ན། སྐད་འཛེར་ནོར་བའི་འཛོལ། བྷྲཱནྟ། །འདུ་འཛིས་སཏྶརྒ། ཆུད་འཛའ་རྡོ་ཡི་འཛང་། །འཁྲུགས་པའི་འཛག་འཛོག་འས་བུད་མེད་ཀྱི་དོན་བགྲོད་བྱ་སྟེ་འཛན་མོ་དང་། 15-733 སྐྱེས་པའི་དོན་བགྲོད་བྱེད་དེ་འཛན་ཕོ་དང་། ཟེར་བའི་བརྡ་འཛེར་ཏེ་སོགས། འཕུལ་ཛའོ། །ཀུན་རྫོབ་སམབྲྀཏྟི། རྫུན་མྲྀ་ཥ། གྱི་རྫབ་སྐྱག་ཟོག་གི རྫུས་དང་། །ཕྱུགས་རྫིའི་རཀྵ། རྫོངས་སུ་རྫིའུ་བྱིན། །རྫིང་དང་ལའང་ ཟེར། བུར་པཥྐ་ར། རྫུས་སྐྱེས་ཨུ་པ་པཱ་དུ་ཀ འདམ་རྫོག་རྫབ། ཀནྡ་མ། །རྫི་རླུང་། ཕྱོགས་རྫ་ཀུམྦྷ། མའི་ནུ་རྫི་ཉིང་ཁུ། དང་། །རྫི་མེད་རྫི་མ་མིག་གི ཟིན་པའི་རྫོགས། ས་མཱཔྟ། །མཁར་རྫོང་ ཀོ་ཊི། ནོར་རྫས་དྲ་བྱ། རྫུ་འཕྲུལ་རྀདྡྷི། དང་། །རྫོགས་སངས་རྒྱས་འདི་རྣམས་ར་ལ་ཛ་བཏགས་པ་ཁོ་ན་ཡིན་ཅིང་། ས་ལ་ཛ་བཏགས་པ་འབྲི་མཁན་སྣང་ཡང་དེ་མ་བཤད་པས་མ་དག་པར་ རིག་པར་བྱའོ། །སོགས་རར་བཏགས་ཛའོ། །གཞན་གྱིས་མི་བརྫི་ཁྲོ་བོར་བརྫུས། །རལ་པ་གྱེན་བརྫེས་དབྲེལ་པའང་ཟེར། སྲོག་ཆགས་བརྫིས། ལྷོག་པས། །ཟན་བརྫིས་ཡུལ་གཞན་བརྫངས་པ་སོགས། །བས་འཕུལ་ར་བརྫུན་ཚིག་སྨྲ་བ་ སོགས། མགོ་ལྡན་ཛ་འོ། །ཝ་ཛམྦུ་ཀ སྐྱེས་ཕ་ཝང་སྒ་ཕོང་། ཆུའི་ཝ་ཁ །འགིའུ་ཝང་པི་ཝང་འཛུམ་ཝང་ཝང་། །ཡིད་ལ་ཝ་ལེ་ཝ་ལོང་དང་། །ཝ་ཏ་ཡུག་སོགས་ཝ་རྐྱང་ངོ་།། ༈ །། ཞ་བོའི་ ཕཀྐ ཞྭ་ཁྭོ་ལ། མོ་ཞ་རྐྱང་ངོ་། །མཉམ་ས་མཱ་པནྣ། གཞག་གཞལ་མེ་ཡཾ། བྱ་གཞལ་མེད་ཨ་མེ་ཡཾ། ཁང་། །ཀུན་གཞིའི་ཨཱ་ལ་ཡ། རྣམ་བྱ་བ་སྡྱཱ་ན། གཞག་ནམ་གཞག་གཏན། །གཞོན་ཀུ་མ་ར། 15-734 ཕྱུགས་ཕྱུང་ཟེར། ནུ་གཞུང་བཟང་གཞའ་འཇའ་ཚོན། ཨིནྡྲ་ཡུ་དྷ། ཚོན་གཞུ། དྷ་ན། །གཞོགས་བསློང་བདུད་གཞོམ་སྦོ་གཞོགས་ཀྱང་། །གནས་ཨ་དྷ་ར། གཞི་གཞོང་ཀ་རོ་ཊ། པ་གཡང་ཨ་ཛི་ན། གཞི་གཞན། ཨ་ ནྱ། །མངག་གཡོག གཞུག་ཁུ་བ་གཞིབས་འཇིབས་པ་དང་བསྒྲིགས་པ། ལས་གཞོལ། འབབ་པ། །གཞའ་གཡུང་དྲུང་། གསང་གཞོངས་སུ་ལྗོངས་སུ། ལྕག་གིས་གཞུ། །གཞི་གྲུབ་གཞུང་ས་མ་ཡ། ལུགས་རྟག་གཞིག་གཞུག །གཞོགས་ཀྱི་ལུས་ ཀྱི། ནད་གཞི་གཞང་འབྲུམ་གཞིལ། ནཱ་ཤ་ན། འཇོམས་པའི་དོན། །གཞར་ཡང་ཀ་ད་ཙི་ཏ། ནམ་ཡང་དང་སླར་ཡང་། གཞུར་ཟུར་ཟའི་དོན་གཞུར་བརྟག་ཀྱང་ངོ་། །འོད་ཟེར་ཅན་གྱི་མདོར་འབྱུང་། མེད་ཡིད་མེ་ དྷ། གཞུངས་གཞོབ། ཚིག་པའི། །གཞིས་ཀ་གླུ་གཞས་འཚོ་ཞིང་དྷྲྀ་ཡནྟེ། སྡོད་པའམ་བཞུགས་པ། གཞེས། །དྲན་པ་ཉེར་སྨྲྀ་དྱུ་པ་སྡྱཱ་ན། གཞག་བསྒ

{ "translations": [ "སཱ་ཐ། (Sā tha) 用手抓住。", "ག་ཧ་ཎ། (Ga ha ṇa) 滴水,以及盛放滴水的容器。", "འཛག་ཤྭ་བ། (』dzag shwa ba) 和འཛིར་བའི་སྣོད་འཛེད་འཛེམ། (』dzir ba』i snod 』dzed 』dzem) 躲避,逃避。", "འཛུར་གཟུར་བ། (』dzur gzur ba) 農田里進進出出,ཨཱ་རོ་ཧ། (ā ro ha) 攀登,梯子。", "སྐས་འཛུགས། (skas 』dzugs) 容貌,སྨི་ཏ། (smi ta) 微笑,把東西放進容器里。", "བཞིན་སྨི་ཏ། (』dzin smi ta) འཛུམ་འཛིམ་པ་སྣོད་དུ་འཛུད། (』dzum 』dzim pa snod du 』dzud) འཛམ་ཛམྦུ། (』dzam dzambu) Jambudvipa (贍部洲),在大陸上聚集,ས་མཱ་ག་མ། (sā mā ga ma) 財富,克希納,(kṣī ṇa) 減少。", "འཛམ་ཛམྦུ། (』dzam dzambu) གླིང་དུ་འཛོམ་ས་མཱ་ག་མ། (gling du 』dzom sa mā ga ma) ནོར་འཛངས་ཀྵཱི་ཎ། (nor 』dzangs kṣī ṇa) མཛད། (』dzad) 唸誦,ཛེ་བ་ན། (dze ba na) 聲音,錯誤,བྷྲཱནྟ། (bhrānta) 錯誤。", "འཛབ་བཟླས་ཛེ་བ་ན། (』dzab bzlas dze ba na) སྐད་འཛེར་ནོར་བའི་འཛོལ། (skad 』dzer nor ba』i 』dzol) བྷྲཱནྟ། (bhrānta) 聚集,སཏྶརྒ། (satsarga) 耗盡,石頭的墻壁。", "འདུ་འཛིས་སཏྶརྒ། (』du 』dzis satsarga) ཆུད་འཛའ་རྡོ་ཡི་འཛང་། (chud 』dza』 rdo yi 』dzang) 混亂的滴落,女性的性器官,男性的性器官。", "འཁྲུགས་པའི་འཛག་འཛོག་འས་བུད་མེད་ཀྱི་དོན་བགྲོད་བྱ་སྟེ་འཛན་མོ་དང་། (』khrugs pa』i 』dzag 』dzog 』as bud med kyi don bgrod bya ste 』dzan mo dang) སྐྱེས་པའི་དོན་བགྲོད་བྱེད་དེ་འཛན་ཕོ་དང་། (skyes pa』i don bgrod byed de 』dzan pho dang) ཟེར་བའི་བརྡ་འཛེར་ཏེ་སོགས། (』zer ba』i brda 』dzer te sogs) 等等,推動。", "འཕུལ་ཛའོ། (』phul dza』o) ཀུན་རྫོབ་སམབྲྀཏྟི། (kun rdzob sambr̥tti) 世俗諦,謊言,姆利沙,(mr̥ṣa) 垃圾,假的。", "ཀུན་རྫོབ་སམབྲྀཏྟི། (kun rdzob sambr̥tti) རྫུན་མྲྀ་ཥ། (rdzun mr̥ṣa) གྱི་རྫབ་སྐྱག་ཟོག་གི (gyi rdzab skyag zog gi) རྫུས་དང་། (rdzus dang) 牧民,拉克沙,(rakṣa) 給予。", "ཕྱུགས་རྫིའི་རཀྵ། (phyugs rdzi』i rakṣa) རྫོངས་སུ་རྫིའུ་བྱིན། (rdzongs su rdzi』u byin) 水池,也叫。", "རྫིང་དང་ལའང་ཟེར། (rdzing dang la』ang zer) བུར་པཥྐ་ར། (bur paṣka ra) 幻化生,烏帕帕杜卡,(upa pādūka) 泥漿。", "བུར་པཥྐ་ར། (bur paṣka ra) རྫུས་སྐྱེས་ཨུ་པ་པཱ་དུ་ཀ (rdzus skyes upa pādūka) འདམ་རྫོག་རྫབ། (』dam rdzog rdzab) 坎達瑪,(kandamā) 風。", "འདམ་རྫོག་རྫབ། (』dam rdzog rdzab) ཀནྡ་མ། (kandamā) རྫི་རླུང་། (rdzi rlung) 方向,昆巴,(kumbha) 乳房的汁液。", "རྫི་རླུང་། (rdzi rlung) ཕྱོགས་རྫ་ཀུམྦྷ། (phyogs rdza kumbha) མའི་ནུ་རྫི་ཉིང་ཁུ། (ma』i nu rdzi nying khu) དང་། (dang) 沒有汁液,眼睛的。", "མའི་ནུ་རྫི་ཉིང་ཁུ། (ma』i nu rdzi nying khu) དང་། (dang) རྫི་མེད་རྫི་མ་མིག་གི (rdzi med rdzi ma mig gi) 完成,薩瑪普塔,(sāmāpta) 城堡。", "རྫི་མེད་རྫི་མ་མིག་གི (rdzi med rdzi ma mig gi) ཟིན་པའི་རྫོགས། (zin pa』i rdzogs) ས་མཱཔྟ། (sāmāpta) མཁར་རྫོང་ཀོ་ཊི། (mkhar rdzong koṭi) 財富。", "ཟིན་པའི་རྫོགས། (zin pa』i rdzogs) ས་མཱཔྟ། (sāmāpta) མཁར་རྫོང་ཀོ་ཊི། (mkhar rdzong koṭi) ནོར་རྫས་དྲ་བྱ། (nor rdzas dra bya) 神通,瑞迪,(r̥ddhi) 以及。", "ནོར་རྫས་དྲ་བྱ། (nor rdzas dra bya) རྫུ་འཕྲུལ་རྀདྡྷི། (rdzu 』phrul r̥ddhi) དང་། (dang) 圓滿正等覺,這些都是加上了ར་ (ra) 和ལ་ (la) 的ཛ་ (dza),雖然有人寫加上了ས་ (sa) 的ཛ་ (dza),但是因為沒有解釋,所以要知道那是不正確的。", "རྫུ་འཕྲུལ་རྀདྡྷི། (rdzu 』phrul r̥ddhi) དང་། (dang) རྫོགས་སངས་རྒྱས་འདི་རྣམས་ར་ལ་ཛ་བཏགས་པ་ཁོ་ན་ཡིན་ཅིང་། (rdzogs sangs rgyas 』di rnams ra la dza btags pa kho na yin cing) ས་ལ་ཛ་བཏགས་པ་འབྲི་མཁན་སྣང་ཡང་དེ་མ་བཤད་པས་མ་དག་པར་རིག་པར་བྱའོ། (sa la dza btags pa 』bri mkhan snang yang de ma bshad pas ma dag par rig par bya』o) 等等,加上了ར་ (ra) 的ཛ་ (dza)。", "སོགས་རར་བཏགས་ཛའོ། (sogs rar btags dza』o) གཞན་གྱིས་མི་བརྫི་ཁྲོ་བོར་བརྫུས། (gzhan gyis mi brdzi khro bor brdzus) 不被他人欺騙,偽裝成憤怒。", "གཞན་གྱིས་མི་བརྫི་ཁྲོ་བོར་བརྫུས། (gzhan gyis mi brdzi khro bor brdzus) རལ་པ་གྱེན་བརྫེས་དབྲེལ་པའང་ཟེར། (ral pa gyen brdzes dbrel pa』ang zer) 頭髮豎起,也叫分開。", "རལ་པ་གྱེན་བརྫེས་དབྲེལ་པའང་ཟེར། (ral pa gyen brdzes dbrel pa』ang zer) སྲོག་ཆགས་བརྫིས། (srog chags brdzis) 壓迫眾生,用勺子。", "སྲོག་ཆགས་བརྫིས། (srog chags brdzis) ལྷོག་པས། (lhogs pas) ཟན་བརྫིས་ཡུལ་གཞན་བརྫངས་པ་སོགས། (zan brdzis yul gzhan brdzangs pa sogs) 攪拌食物,轉移到其他地方等等。", "ཟན་བརྫིས་ཡུལ་གཞན་བརྫངས་པ་སོགས། (zan brdzis yul gzhan brdzangs pa sogs) བས་འཕུལ་ར་བརྫུན་ཚིག་སྨྲ་བ་སོགས། (bas 』phul ra brdzun tshig smra ba sogs) 以བས་ (bas) 開頭的ར་ (ra),說謊等等。", "བས་འཕུལ་ར་བརྫུན་ཚིག་སྨྲ་བ་སོགས། (bas 』phul ra brdzun tshig smra ba sogs) མགོ་ལྡན་ཛ་འོ། (mgo ldan dza』o) 瓦,贊布卡,(jambūka) 雄性蝙蝠。", "མགོ་ལྡན་ཛ་འོ། (mgo ldan dza』o) ཝ་ཛམྦུ་ཀ (wa dzambu ka) སྐྱེས་ཕ་ཝང་སྒ་ཕོང་། (skyes pha wang sga phong) 水的河道。", "སྐྱེས་ཕ་ཝང་སྒ་ཕོང་། (skyes pha wang sga phong) ཆུའི་ཝ་ཁ (chu』i wa kha) འགིའུ་ཝང་པི་ཝང་འཛུམ་ཝང་ཝང་། (』gi』u wang pi wang 』dzum wang wang) 心裡瓦萊瓦隆。", "ཆུའི་ཝ་ཁ (chu』i wa kha) འགིའུ་ཝང་པི་ཝང་འཛུམ་ཝང་ཝང་། (』gi』u wang pi wang 』dzum wang wang) ཡིད་ལ་ཝ་ལེ་ཝ་ལོང་དང་། (yid la wa le wa long dang) 瓦塔,尤格等等,單獨的瓦。", "ཡིད་ལ་ཝ་ལེ་ཝ་ལོང་དང་། (yid la wa le wa long dang) ཝ་ཏ་ཡུག་སོགས་ཝ་རྐྱང་ངོ་། (wa ta yug sogs wa rkyang ngo) 瘸子,帕卡,(pakka) 帽子。", "ཝ་ཏ་ཡུག་སོགས་ཝ་རྐྱང་ངོ་། (wa ta yug sogs wa rkyang ngo) ཞ་བོའི་ཕཀྐ (zha bo』i phakka) ཞྭ་ཁྭོ་ལ། (zhwa khwo la) 單獨的莫扎。", "ཞྭ་ཁྭོ་ལ། (zhwa khwo la) མོ་ཞ་རྐྱང་ངོ་། (mo zha rkyang ngo) 平等,薩瑪潘納,(sāmāpanna) 放置,測量,彌揚,(mi yaṁ) 鳥。", "མོ་ཞ་རྐྱང་ངོ་། (mo zha rkyang ngo) མཉམ་ས་མཱ་པནྣ། (mnyam sā mā panna) གཞག་གཞལ་མེ་ཡཾ། (gzhag gzhal me yaṁ) བྱ་གཞལ་མེད་ཨ་མེ་ཡཾ། (bya gzhal med a me yaṁ) 房子。", "གཞག་གཞལ་མེ་ཡཾ། (gzhag gzhal me yaṁ) བྱ་གཞལ་མེད་ཨ་མེ་ཡཾ། (bya gzhal med a me yaṁ) ཁང་། (khang) 阿賴耶,(ālaya) 行為。", "བྱ་གཞལ་མེད་ཨ་མེ་ཡཾ། (bya gzhal med a me yaṁ) ཁང་། (khang) ཀུན་གཞིའི་ཨཱ་ལ་ཡ། (kun gzhi』i ā laya) རྣམ་བྱ་བ་སྡྱཱ་ན། (rnam bya ba sdyā na) 放置,夜晚,放置,確定。", "ཀུན་གཞིའི་ཨཱ་ལ་ཡ། (kun gzhi』i ā laya) རྣམ་བྱ་བ་སྡྱཱ་ན། (rnam bya ba sdyā na) གཞག་ནམ་གཞག་གཏན། (gzhag nam gzhag gtan) 年輕,庫瑪拉,(kumāra) 擠奶。", "རྣམ་བྱ་བ་སྡྱཱ་ན། (rnam bya ba sdyā na) གཞག་ནམ་གཞག་གཏན། (gzhag nam gzhag gtan) གཞོན་ཀུ་མ་ར། (gzhon ku ma ra) ཕྱུགས་ཕྱུང་ཟེར། (phyugs phyung zer) 乳房,中間,彩虹,因陀羅尤達,(indra yudha) 彩虹。", "གཞོན་ཀུ་མ་ར། (gzhon ku ma ra) ཕྱུགས་ཕྱུང་ཟེར། (phyugs phyung zer) ནུ་གཞུང་བཟང་གཞའ་འཇའ་ཚོན། (nu gzhung bzang gzha』 』ja』 tshon) ཨིནྡྲ་ཡུ་དྷ། (indra yu dha) ཚོན་གཞུ། (tshon gzhu) 弓。", "ནུ་གཞུང་བཟང་གཞའ་འཇའ་ཚོན། (nu gzhung bzang gzha』 』ja』 tshon) ཨིནྡྲ་ཡུ་དྷ། (indra yu dha) ཚོན་གཞུ། (tshon gzhu) དྷ་ན། (dha na) 幫助,摧毀惡魔,膨脹。", "ཚོན་གཞུ། (tshon gzhu) དྷ་ན། (dha na) གཞོགས་བསློང་བདུད་གཞོམ་སྦོ་གཞོགས་ཀྱང་། (gzhogs bslong bdud gzhom sbo gzhogs kyang) 住所,阿達拉,(adhāra) 基礎,卡羅塔,(karoṭa) 懸崖。", "གཞོགས་བསློང་བདུད་གཞོམ་སྦོ་གཞོགས་ཀྱང་། (gzhogs bslong bdud gzhom sbo gzhogs kyang) གནས་ཨ་དྷ་ར། (gnas a dhāra) གཞི་གཞོང་ཀ་རོ་ཊ། (gzhi gzhong ka ro ṭa) པ་གཡང་ཨ་ཛི་ན། (pa gyang a dzi na) 其他的基礎,阿尼亞,(anya) 僕人。", "གནས་ཨ་དྷ་ར། (gnas a dhāra) གཞི་གཞོང་ཀ་རོ་ཊ། (gzhi gzhong ka ro ṭa) པ་གཡང་ཨ་ཛི་ན། (pa gyang a dzi na) གཞི་གཞན། (gzhi gzhan) ཨ་ནྱ། (a nya) མངག་གཡོག (mnag gyog) 注入,吸吮,整理。", "གཞི་གཞན། (gzhi gzhan) ཨ་ནྱ། (a nya) མངག་གཡོག (mnag gyog) གཞུག་ཁུ་བ་གཞིབས་འཇིབས་པ་དང་བསྒྲིགས་པ། (gzhug khu ba gzhibs 』jibs pa dang bsgrigs pa) 工作,下降。", "གཞུག་ཁུ་བ་གཞིབས་འཇིབས་པ་དང་བསྒྲིགས་པ། (gzhug khu ba gzhibs 』jibs pa dang bsgrigs pa) ལས་གཞོལ། (las gzhol) འབབ་པ། (』bab pa) 永仲,秘密的山谷。", "ལས་གཞོལ། (las gzhol) འབབ་པ། (』bab pa) གཞའ་གཡུང་དྲུང་། (gzha』 gyung drung) གསང་གཞོངས་སུ་ལྗོངས་སུ། (gsang gzhongs su ljongs su) 用鞭子抽打。", "གཞའ་གཡུང་དྲུང་། (gzha』 gyung drung) གསང་གཞོངས་སུ་ལྗོངས་སུ། (gsang gzhongs su ljongs su) ལྕག་གིས་གཞུ། (lcag gis gzhu) 基礎,土地,薩瑪亞,(samaya) 規則,永恒。", "གསང་གཞོངས་སུ་ལྗོངས་སུ། (gsang gzhongs su ljongs su) ལྕག་གིས་གཞུ། (lcag gis gzhu) གཞི་གྲུབ་གཞུང་ས་མ་ཡ། (gzhi grub gzhung sa ma ya) ལུགས་རྟག་གཞིག་གཞུག (lugs rtag gzhig gzhug) 身體的。", "གཞི་གྲུབ་གཞུང་ས་མ་ཡ། (gzhi grub gzhung sa ma ya) ལུགས་རྟག་གཞིག་གཞུག (lugs rtag gzhig gzhug) གཞོགས་ཀྱི་ལུས་ཀྱི། (gzhogs kyi lus kyi) 疾病,痔瘡,摧毀,納沙納,(nāśana) 摧毀的意思。", "གཞོགས་ཀྱི་ལུས་ཀྱི། (gzhogs kyi lus kyi) ནད་གཞི་གཞང་འབྲུམ་གཞིལ། (nad gzhi gzhang 』brum gzhil) ནཱ་ཤ་ན། (nāśana) འཇོམས་པའི་དོན། (』joms pa』i don) 即使,卡達奇塔,(kadācita) 無論何時,再次。", "ནད་གཞི་གཞང་འབྲུམ་གཞིལ། (nad gzhi gzhang 』brum gzhil) ནཱ་ཤ་ན། (nāśana) འཇོམས་པའི་དོན། (』joms pa』i don) གཞར་ཡང་ཀ་ད་ཙི་ཏ། (gzhar yang ka da tsi ta) ནམ་ཡང་དང་སླར་ཡང་། (nam yang dang slar yang) 嘲笑。", "གཞར་ཡང་ཀ་ད་ཙི་ཏ། (gzhar yang ka da tsi ta) ནམ་ཡང་དང་སླར་ཡང་། (nam yang dang slar yang) གཞུར་ཟུར་ཟའི་དོན་གཞུར་བརྟག་ཀྱང་ངོ་། (gzhur zur za』i don gzhur brtag kyang ngo) 在光芒四射的經文中出現,沒有,思想,梅達,(medhā) 燃燒。", "གཞུར་ཟུར་ཟའི་དོན་གཞུར་བརྟག་ཀྱང་ངོ་། (gzhur zur za』i don gzhur brtag kyang ngo) འོད་ཟེར་ཅན་གྱི་མདོར་འབྱུང་། (』od zer can gyi mdor 』byung) མེད་ཡིད་མེ་དྷ། (med yid me dhā) གཞུངས་གཞོབ། (gzhungs gzhob) ཚིག་པའི། (tshig pa』i) 住所,歌曲,生活,德里揚特,(dhr̥yante) 居住。", "འོད་ཟེར་ཅན་གྱི་མདོར་འབྱུང་། (』od zer can gyi mdor 』byung) མེད་ཡིད་མེ་དྷ། (med yid me dhā) གཞུངས་གཞོབ། (gzhungs gzhob) ཚིག་པའི། (tshig pa』i) གཞིས་ཀ་གླུ་གཞས་འཚོ་ཞིང་དྷྲྀ་ཡནྟེ། (gzhis ka glu gzhas 』tsho zhing dhr̥ yante) སྡོད་པའམ་བཞུགས་པ། (sdod pa』am bzhugs pa) 記憶,斯里迪尤帕,(smr̥dyupa) 禪修,放置,整理。", "གཞིས་ཀ་གླུ་གཞས་འཚོ་ཞིང་དྷྲྀ་ཡནྟེ། (gzhis ka glu gzhas 』tsho zhing dhr̥ yante) སྡོད་པའམ་བཞུགས་པ། (sdod pa』am bzhugs pa) གཞེས། (gzhes) དྲན་པ་ཉེར་སྨྲྀ་དྱུ་པ་སྡྱཱ་ན། (dran pa nyer smr̥ dyu pa sdyā na) གཞག་བསྒྲིག (gzhag bsgri) " ], "english_translations": [ "Sā tha: (Sā tha) To hold with the hand.", "Ga ha ṇa: (Ga ha ṇa) Dripping water, and a container for holding dripping water.", "'Dzag shwa ba: ('dzag shwa ba) and 'Dzir ba'i snod 'dzed 'dzem: ('dzir ba'i snod 'dzed 'dzem) To avoid, to escape.", "'Dzur gzur ba: ('dzur gzur ba) Entering and exiting the fields, Ā ro ha: (ā ro ha) Climbing, ladder.", "Skas 'dzugs: (skas 'dzugs) Appearance, Smi ta: (smi ta) Smile, putting things into a container.", "Bzhin smi ta: ('dzin smi ta) 'Dzum 'dzim pa snod du 'dzud: ('dzum 'dzim pa snod du 'dzud) 'Dzam dzambu: ('dzam dzambu) Jambudvipa, gathering on the continent, Sā mā ga ma: (sā mā ga ma) Wealth, Kṣī ṇa: (kṣī ṇa) Decrease.", "'Dzam dzambu: ('dzam dzambu) Gling du 'dzom sa mā ga ma: (gling du 'dzom sa mā ga ma) Nor 'dzangs kṣī ṇa: (nor 'dzangs kṣī ṇa) 'Dzad: ('dzad) Recitation, Dze ba na: (dze ba na) Sound, error, Bhrānta: (bhrānta) Mistake.", "'Dzab bzlas dze ba na: ('dzab bzlas dze ba na) Skad 'dzer nor ba'i 'dzol: (skad 'dzer nor ba'i 'dzol) Bhrānta: (bhrānta) Gathering, Satsarga: (satsarga) Exhausted, stone wall.", "'Du 'dzis satsarga: ('du 'dzis satsarga) Chud 'dza' rdo yi 'dzang: (chud 'dza' rdo yi 'dzang) Confused dripping, female genitalia, male genitalia.", "'Khrugs pa'i 'dzag 'dzog 'as bud med kyi don bgrod bya ste 'dzan mo dang: ('khrugs pa'i 'dzag 'dzog 'as bud med kyi don bgrod bya ste 'dzan mo dang) Skyes pa'i don bgrod byed de 'dzan pho dang: (skyes pa'i don bgrod byed de 'dzan pho dang) Zer ba'i brda 'dzer te sogs: ('zer ba'i brda 'dzer te sogs) Etc., to push.", "'Phul dza'o: ('phul dza'o) Kun rdzob sambr̥tti: (kun rdzob sambr̥tti) Conventional truth, lie, Mṛṣa: (mr̥ṣa) Garbage, fake.", "Kun rdzob sambr̥tti: (kun rdzob sambr̥tti) Rdzun mr̥ṣa: (rdzun mr̥ṣa) Gyi rdzab skyag zog gi: (gyi rdzab skyag zog gi) Rdzus dang: (rdzus dang) Herdsman, Rakṣa: (rakṣa) To give.", "Phyugs rdzi'i rakṣa: (phyugs rdzi'i rakṣa) Rdzongs su rdzi'u byin: (rdzongs su rdzi'u byin) Pond, also called.", "Rdzing dang la'ang zer: (rdzing dang la'ang zer) Bur paṣka ra: (bur paṣka ra) Spontaneous birth, Upa pādūka: (upa pādūka) Mud.", "Bur paṣka ra: (bur paṣka ra) Rdzus skyes upa pādūka (rdzus skyes upa pādūka) 'Dam rdzog rdzab: ('dam rdzog rdzab) Kandamā: (kandamā) Wind.", "'Dam rdzog rdzab: ('dam rdzog rdzab) Kandamā: (kandamā) Rdzi rlung: (rdzi rlung) Direction, Kumbha: (kumbha) Milk of the breast.", "Rdzi rlung: (rdzi rlung) Phyogs rdza kumbha: (phyogs rdza kumbha) Ma'i nu rdzi nying khu: (ma'i nu rdzi nying khu) Dang: (dang) Without juice, of the eye.", "Ma'i nu rdzi nying khu: (ma'i nu rdzi nying khu) Dang: (dang) Rdzi med rdzi ma mig gi: (rdzi med rdzi ma mig gi) Completion, Sāmāpta: (sāmāpta) Castle.", "Rdzi med rdzi ma mig gi: (rdzi med rdzi ma mig gi) Zin pa'i rdzogs: (zin pa'i rdzogs) Sāmāpta: (sāmāpta) Mkhar rdzong koṭi: (mkhar rdzong koṭi) Wealth.", "Zin pa'i rdzogs: (zin pa'i rdzogs) Sāmāpta: (sāmāpta) Mkhar rdzong koṭi: (mkhar rdzong koṭi) Nor rdzas dra bya: (nor rdzas dra bya) Supernormal power, Ṛddhi: (r̥ddhi) And.", "Nor rdzas dra bya: (nor rdzas dra bya) Rdzu 'phrul r̥ddhi: (rdzu 'phrul r̥ddhi) Dang: (dang) Perfect Enlightenment, these are all ཛ་ (dza) with ར་ (ra) and ལ་ (la) added, although some write ཛ་ (dza) with ས་ (sa) added, but because it is not explained, know that it is incorrect.", "Rdzu 'phrul r̥ddhi: (rdzu 'phrul r̥ddhi) Dang: (dang) Rdzogs sangs rgyas 'di rnams ra la dza btags pa kho na yin cing: (rdzogs sangs rgyas 'di rnams ra la dza btags pa kho na yin cing) Sa la dza btags pa 'bri mkhan snang yang de ma bshad pas ma dag par rig par bya'o: (sa la dza btags pa 'bri mkhan snang yang de ma bshad pas ma dag par rig par bya'o) Etc., ཛ་ (dza) with ར་ (ra) added.", "Sogs rar btags dza'o: (sogs rar btags dza'o) Gzhan gyis mi brdzi khro bor brdzus: (gzhan gyis mi brdzi khro bor brdzus) Not to be deceived by others, to pretend to be angry.", "Gzhan gyis mi brdzi khro bor brdzus: (gzhan gyis mi brdzi khro bor brdzus) Ral pa gyen brdzes dbrel pa'ang zer: (ral pa gyen brdzes dbrel pa'ang zer) Hair standing up, also called separated.", "Ral pa gyen brdzes dbrel pa'ang zer: (ral pa gyen brdzes dbrel pa'ang zer) Srog chags brdzis: (srog chags brdzis) To oppress beings, with a spoon.", "Srog chags brdzis: (srog chags brdzis) Lhogs pas: (lhogs pas) Zan brdzis yul gzhan brdzangs pa sogs: (zan brdzis yul gzhan brdzangs pa sogs) Stirring food, transferring to another place etc.", "Zan brdzis yul gzhan brdzangs pa sogs: (zan brdzis yul gzhan brdzangs pa sogs) Bas 'phul ra brdzun tshig smra ba sogs: (bas 'phul ra brdzun tshig smra ba sogs) ར་ (ra) starting with བས་ (bas), lying etc.", "Bas 'phul ra brdzun tshig smra ba sogs: (bas 'phul ra brdzun tshig smra ba sogs) Mgo ldan dza'o: (mgo ldan dza'o) Wa, Jambūka: (jambūka) Male bat.", "Mgo ldan dza'o: (mgo ldan dza'o) Wa dzambu ka (wa dzambu ka) Skyes pha wang sga phong: (skyes pha wang sga phong) Water channel.", "Skyes pha wang sga phong: (skyes pha wang sga phong) Chu'i wa kha (chu'i wa kha) 'Gi'u wang pi wang 'dzum wang wang: ('gi'u wang pi wang 'dzum wang wang) In the heart, Wale Walong.", "Chu'i wa kha (chu'i wa kha) 'Gi'u wang pi wang 'dzum wang wang: ('gi'u wang pi wang 'dzum wang wang) Yid la wa le wa long dang: (yid la wa le wa long dang) Wata, Yug etc., single Wa.", "Yid la wa le wa long dang: (yid la wa le wa long dang) Wa ta yug sogs wa rkyang ngo: (wa ta yug sogs wa rkyang ngo) Cripple, Pakka: (pakka) Hat.", "Wa ta yug sogs wa rkyang ngo: (wa ta yug sogs wa rkyang ngo) Zha bo'i phakka (zha bo'i phakka) Zhwa khwo la: (zhwa khwo la) Single Mozha.", "Zhwa khwo la: (zhwa khwo la) Mo zha rkyang ngo: (mo zha rkyang ngo) Equality, Sāmāpanna: (sāmāpanna) To place, to measure, Miyang: (mi yaṁ) Bird.", "Mo zha rkyang ngo: (mo zha rkyang ngo) Mnyam sā mā panna: (mnyam sā mā panna) Gzhag gzhal me yaṁ: (gzhag gzhal me yaṁ) Bya gzhal med a me yaṁ: (bya gzhal med a me yaṁ) House.", "Gzhag gzhal me yaṁ: (gzhag gzhal me yaṁ) Bya gzhal med a me yaṁ: (bya gzhal med a me yaṁ) Khang: (khang) Ālaya: (ālaya) Action.", "Bya gzhal med a me yaṁ: (bya gzhal med a me yaṁ) Khang: (khang) Kun gzhi'i ā laya: (kun gzhi'i ā laya) Rnam bya ba sdyā na: (rnam bya ba sdyā na) To place, night, to place, to determine.", "Kun gzhi'i ā laya: (kun gzhi'i ā laya) Rnam bya ba sdyā na: (rnam bya ba sdyā na) Gzhag nam gzhag gtan: (gzhag nam gzhag gtan) Young, Kumāra: (kumāra) To milk.", "Rnam bya ba sdyā na: (rnam bya ba sdyā na) Gzhag nam gzhag gtan: (gzhag nam gzhag gtan) Gzhon ku ma ra: (gzhon ku ma ra) Phyugs phyung zer: (phyugs phyung zer) Breast, middle, rainbow, Indra yudha: (indra yudha) Rainbow.", "Gzhon ku ma ra: (gzhon ku ma ra) Phyugs phyung zer: (phyugs phyung zer) Nu gzhung bzang gzha' 'ja' tshon: (nu gzhung bzang gzha' 'ja' tshon) Indra yu dha: (indra yu dha) Tshon gzhu: (tshon gzhu) Bow.", "Nu gzhung bzang gzha' 'ja' tshon: (nu gzhung bzang gzha' 'ja' tshon) Indra yu dha: (indra yu dha) Tshon gzhu: (tshon gzhu) Dha na: (dha na) To help, to destroy demons, to swell.", "Tshon gzhu: (tshon gzhu) Dha na: (dha na) Gzhogs bslong bdud gzhom sbo gzhogs kyang: (gzhogs bslong bdud gzhom sbo gzhogs kyang) Abode, Adhāra: (adhāra) Foundation, Karoṭa: (karoṭa) Cliff.", "Gzhogs bslong bdud gzhom sbo gzhogs kyang: (gzhogs bslong bdud gzhom sbo gzhogs kyang) Gnas a dhāra: (gnas a dhāra) Gzhi gzhong ka ro ṭa: (gzhi gzhong ka ro ṭa) Pa gyang a dzi na: (pa gyang a dzi na) Other foundation, Anya: (anya) Servant.", "Gnas a


ྲིགས་པའི་གཞིབས། །གཞེན་གཞོན་བདེ་བས་ཀྱང་ཟེར། དོན་ལ་དྲན་བསྐུལ། བསྐུལ་ནང་གཞུག་གས་ལུས་ཀྱི་གཞང་དང་གཞལ་བྱ་དང་དགྲ་བོ་གཞོམ་སོགས་ཀྱང་། འཕུལ་ཞའོ། །བཞག་ཟིན་བཞད་ཧ་སི་ཏི། བགད་ག་ཞའང་ཟེར། བཞད་དཀར་བཞི། །བཞབས་ནས་སྐྲ་བཞར་གཞམ་དྲན་བསྐུལ། སྒོ་ཕྱེད། ། གསོལ་བཞིའི་དགོངས་བཞེད་མ་ད། དེ་བཞིན་ཏ་ཐ་ཏཱ། ཉིད། །བཞེངས་ཨུཏྠི་ཏ། བཞུགས་ཨཱ་སཱི་ན། འབྱོན་བཞུད་ག་ཏ། བཞོན་ཡཱ་ན། རྟ་སོགས། པ་བཞོན། ཞོན་པ། །བཞོན་མ་ཞོ་བཞོས་དྷེ་ནུ། བརླན་བཞའ་ཨརདྲ། 15-735 བཞོགས། །གཡོག་བཞུན་མར་བཞུ་བཞུར་ནས་བཞེས། བྷུཀྟ། །བཞིན་མུ་ཁ། རས་མེ་བཞི་ཧསྟཱ། གྲོ་བཞིན། ཇི་ཨ་བྷི་ཛི་ཏ། བཞིན། །འདི་བཞིན་ཁུར་བཞེས་དཔང་ཚེ་བཞི། །བཞི་སྭཱ་ཀྵ། སྨྲ་རྒྱན་ན་གས་འཕུལ་མཛད་ དོན་དག་མ་དག་གི་མིང་ཡིན། མཉམ་བཞག་ནང་ཁྲོལ་བཞག་ཀྱང་། འདབ་ཆགས་བཞད་དང་། སོགས་བས་འཕུལ་ཞའོ།། ༈ །། ཟ་ཚོད་མི་ཟད་བླ་སྐྱལ་ཟེར། གཞན་ལ་ཟློ། །སྔགས་ཟློས་ཟློས་ནྲཱ་ཊ་ཀ གར་ཟླ་ ཙནྡྲ། བ་ཟླུམ། བྲྀཏྟ། །ཟླ་ཨརྡྷ་ཙནྡྲ། གམ་ཟླས་དྭནདྭ། དབྱེ་ཟློག་ནི་བཱ་ར་ཎ། པ་དང་། །ཟླ་ས་ཁཱ། གྲོགས་ལོ་ཟླར་མྱ་ངན་ཟློ། །བསྐྱར་བའི་ཟློས་སོགས་མཐའ་འགོགས་པའམ་ཐག་གཅོད་པའི་ལ་ཟློ་བ། ཟ་ཉིད་དོ། །གཅན་གཟན་ཤོ་པ། གཟིག་གི་གཟུགས་པྲ་ཏི་བིམྦི། བརྙན་གཟིགས། ཨ་བ་ལོ་ཀི་ཏ། །གཟའ་སྐར་གྲ་ཧ། འོད་རཤྨི། ཟེར་གཟི་ཏེ་ཛ། བརྗིད་གཟི། དྲོ་ཧ་རི། ནོར་བུ། །རྔུལ་གཟན་ཕྲག་ པར་གཟིང་ཅིང་གཟར། སཾ་གཾ་གྲྀ་ཏྭཱ། །གཟོང་ཊཾ་ཀ གི་གཟེབ་མ་གུར། པཉྫ་ར། གཟེར་ཀཱི་ལ། བུ་གཟུགས། །གཟེགས་མ་གཟེག་ཀ་ཎཱ་ད། ཟན་གཟིར་བས་གཟབ། རྡེག་པར་བརྩམས་པ། །ད་གཟོད་དྲིན་གཟོ་ ཆུད་མི་གཟོན། །གཟུ་བབ་ཅོལ་ལམ་རང་བཟོ། བརྟུན་ངས་པའང་ཟེར་དོན་ལ་མ་བརྟགས་པའོ། །ས་ཧ་ས། ལུམ་གཟུགས་གྲཱ་ཧེ། འཛིན་གཟེག་ཆ་ཆུང་། །ཟུག་གཟེར་ལ་གཟེམ་འཛེམས་པ། གཟིམས་སུཔྟ། མལ་གཟུད། །གཟེ་མ་ཚེར་མ་གཟང་རིང་གཟན། ། 15-736 སྤྱན་གཟིགས་ཤ་གཟུགས་ཟས་ཀྱི་གཟན། །ཕྱིང་གཟར་གཟར་ཕྲིན་གཟར་སོགས། གཟར་ཀ་དྲུ། བུ་དགང་གཟར། པྲཱ་ཏྲཱི། བླུགས་ཤྲུ་བ་ཀཾ གཟར། །གཟེངས་ཨུཏྟེ་ཛ་ན། བསྟོད་གཟི་ཨོ་ཛོ། མདངས་གཟོད་ཨཱ་ཏི། གདོད་མ་ སྟེ་དང་པོ། མའི་དུས། །རི་གཟར་གཟུགས་མོ་སྲོག་ཆགས། བྱི་ཐུར་གྱི། གཟུགས། རཱུ་པྱ། །གཟར་གོས་ཀྱི་གདང་བུ། ཐག་གཟུངས་དྲ་བོ་དྲུབ་པོ་གཟུངས་བཏབ་པོ་ལྟ་བུ། བཏག་གཟབས་བཟབས་ཀྱང་འཐད། ཀྱང་གཟགས། ཟགས་པ། །གཟུང་སྤོབས་གཟུངས་དྷཱ་ར་ཎི། སྔགས་ཐུགས་གཟུ་བོ། །སྒོ་བ་རྣར་བསླབ་བྱ་ལ་མི་ཉན་པའི་དོན་ཏེ་འདུལ་བའི་བརྡ། གཟོན་གས་འཕུལ་ཟའོ། །བཟའ་བྷོ་ཛ་ན། བ་བཟའ་བཟས་བྷུཀྟ། བུད་མེད་ བཟའ། རྒྱ་མོ་བཟའ། བལ་མོ་བཟའ་ལྟ་བུ་དང་། བཟའ་ཤིང་ར་བ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། །བཟའ

【現代漢語翻譯】 རིགས་པའི་གཞིབས། (rigs pa'i gzhibs) 理性的基礎,也稱為གཞེན་གཞོན་བདེ་བས། (gzhen gzhon bde bas) 青春的快樂。དོན་ལ་དྲན་བསྐུལ། (don la dran bskul) 實際上是提醒。 བསྐུལ་ནང་གཞུག་གས་ལུས་ཀྱི་གཞང་དང་གཞལ་བྱ་དང་དགྲ་བོ་གཞོམ་སོགས་ཀྱང་། (bskul nang gzhug gas lus kyi gzhang dang gzhal bya dang dgra bo gzhomsogs kyang) 催促進入身體的空隙,以及可測量之物和摧毀敵人等。འཕུལ་ཞའོ། (phul zha'o) 是以'ཞ'為字首的詞。 བཞག་ཟིན་བཞད། (bzhag zin bzhd) 已經放置好。ཧ་སི་ཏི། (ha si ti) (梵文:हसित,羅馬轉寫:hasita)微笑,也稱為བགད། (bgad) 或གཞའང་ཟེར། (gzha'ang zer) 。བཞད་དཀར་བཞི། (bzhdad kar bzhi) 四種白色的微笑。 བཞབས་ནས་སྐྲ་བཞར། (bzhbs nas skra bzhar) 從…剃頭髮。གཞམ་དྲན་བསྐུལ། (gzham dran bskul) 天空提醒。སྒོ་ཕྱེད། (sgo phyed) 打開門。 གསོལ་བཞིའི་དགོངས་བཞེད། (gsol bzhi'i dgongs bzhed) 四種祈請的意願。མ་ད། (ma da) 不要。དེ་བཞིན་ཏ་ཐ་ཏཱ། (de bzhin ta tha ta) (梵文:तथाता,羅馬轉寫:tathātā)如是,真如。ཉིད། (nyid) 本身。 བཞེངས་ཨུཏྠི་ཏ། (bzhengsu tthi ta) (梵文:उत्थित,羅馬轉寫:utthita)起立。བཞུགས་ཨཱ་སཱི་ན། (bzhugs A si na) (梵文:आसीन,羅馬轉寫:āsīna)坐。འབྱོན་བཞུད་ག་ཏ། (byon bzhud ga ta) (梵文:गत,羅馬轉寫:gata)行走。བཞོན་ཡཱ་ན། (bzhon yA na) (梵文:यान,羅馬轉寫:yāna)乘坐。རྟ་སོགས། (rta sogs) 馬等。པ་བཞོན། (pa bzhon) 騎乘者。ཞོན་པ། (zhon pa) 騎。 བཞོན་མ་ཞོ་བཞོས། (bzhon ma zho bzhos) 擠奶。དྷེ་ནུ། (dhe nu) (梵文:धेनु,羅馬轉寫:dhenu)母牛。བརླན་བཞའ་ཨརདྲ། (brlan bzha' ar dra) (梵文:आर्द्र,羅馬轉寫:ārdra)潮濕。 བཞོགས། (bzhogs) 。གཡོག་བཞུན། (g.yog bzhun) 僕人。མར་བཞུ། (mar bzhu) 融化黃油。བཞུར་ནས་བཞེས། (bzhur nas bzhes) 融化后食用。བྷུཀྟ། (bhukta) (梵文:भुक्त,羅馬轉寫:bhukta)已食用。 བཞིན་མུ་ཁ། (bzhin mu kha) (梵文:मुख,羅馬轉寫:mukha)臉。རས་མེ་བཞི་ཧསྟཱ། (ras me bzhi hastA) (梵文:हस्ता,羅馬轉寫:hastā)手。གྲོ་བཞིན། (gro bzhin) 。ཇི་ཨ་བྷི་ཛི་ཏ། (ji a bhi ji ta) (梵文:अभिजित,羅馬轉寫:abhijit)吉祥的時刻。བཞིན། (bzhin) 像。 འདི་བཞིན་ཁུར་བཞེས། (di bzhin khur bzhes) 像這樣承擔責任。དཔང་ཚེ་བཞི། (dpang tshe bzhi) 四個證人。བཞི་སྭཱ་ཀྵ། (bzhi swA kSha) (梵文:साक्ष,羅馬轉寫:sākṣa)四個。 སྨྲ་རྒྱན་ན་གས་འཕུལ་མཛད། (smra rgyan na gas 'phul mdzad) 說話的裝飾,以'ག'為字首。དོན་དག་མ་དག་གི་མིང་ཡིན། (don dag ma dag gi ming yin) 是正確與不正確的名稱。མཉམ་བཞག་ནང་ཁྲོལ་བཞག་ཀྱང་། (mnyam bzhag nang khrol bzhag kyang) 即使放置在平靜中。འདབ་ཆགས་བཞད་དང་། (dab chags bzhdad dang) 鳥類的微笑等。སོགས་བས་འཕུལ་ཞའོ། (sogs bas 'phul zha'o) 等等,是以'བ'為字首的'ཞ'。 ཟ་ཚོད་མི་ཟད། (za tshod mi zad) 食物不會耗盡。བླ་སྐྱལ་ཟེར། (bla skyal zer) 稱為བླ་སྐྱལ། (bla skyal) 。གཞན་ལ་ཟློ། (gzhan la zlo) 拒絕他人。སྔགས་ཟློས། (sngags zlos) 背誦咒語。ཟློས་ནྲཱ་ཊ་ཀ (zlos nRA Ta ka) (梵文:नाटक,羅馬轉寫:nāṭaka)戲劇。གར། (gar) 跳舞。ཟླ། (zla) 月亮。 ཙནྡྲ། (tsan dra) (梵文:चन्द्र,羅馬轉寫:candra)月亮。བ་ཟླུམ། (ba zlum) 圓形。བྲྀཏྟ། (bRitta) (梵文:वृत्त,羅馬轉寫:vṛtta)圓形。ཟླ་ཨརྡྷ་ཙནྡྲ། (zla ar dha tsan dra) (梵文:अर्धचन्द्र,羅馬轉寫:ardhacandra)半月。གམ་ཟླས་དྭནདྭ། (gam zlas dwan dwa) (梵文:द्वन्द्व,羅馬轉寫:dvandva)二元對立。དབྱེ་ཟློག་ནི་བཱ་ར་ཎ། (dbye zlog ni bA ra Na) (梵文:वारण,羅馬轉寫:vāraṇa)區分是拒絕。པ་དང་། (pa dang) 和。 ཟླ་ས་ཁཱ། (zla sa khA) (梵文:सखा,羅馬轉寫:sakhā)朋友。གྲོགས་ལོ་ཟླར། (grogs lo zlar) 朋友和年份。མྱ་ངན་ཟློ། (mya ngan zlo) 消除悲傷。བསྐྱར་བའི་ཟློས་སོགས། (bskyar ba'i zlos sogs) 重複的背誦等。མཐའ་འགོགས་པའམ་ཐག་གཅོད་པའི་ལ་ཟློ་བ། (mtha' 'gog pa'am thag gcod pa'i la zlo ba) 阻止結束或做出決定的ཟློ་བ། (zlo ba)。 ཟ་ཉིད་དོ། (za nyid do) 吃本身。གཅན་གཟན་ཤོ་པ། (gcan gzan sho pa) 猛獸。གཟིག་གི་གཟུགས། (gzig gi gzugs) 豹子的形象。པྲ་ཏི་བིམྦི། (pra ti bim bi) (梵文:प्रतिबिम्बि,羅馬轉寫:pratibimbi)影像。བརྙན་གཟིགས། (brnyan gzigs) 觀看影像。ཨ་བ་ལོ་ཀི་ཏ། (a ba lo ki ta) (梵文:अवलोकित,羅馬轉寫:avalokita)觀看。 གཟའ་སྐར་གྲ་ཧ། (gza' skar gra ha) (梵文:ग्रह,羅馬轉寫:graha)行星。འོད་རཤྨི། (od rashmi) (梵文:रश्मि,羅馬轉寫:raśmi)光線。ཟེར་གཟི། (zer gzi) 光芒。ཏེ་ཛ། (te dza) (梵文:तेज,羅馬轉寫:teja)光輝。བརྗིད་གཟི། (brjid gzi) 威嚴。དྲོ་ཧ་རི། (dro ha ri) (梵文:हरि,羅馬轉寫:hari)溫暖。ནོར་བུ། (nor bu) 寶石。 རྔུལ་གཟན་ཕྲག་པར་གཟིང་ཅིང་གཟར། (rngul gzan phrag par gzing cing gzar) 汗巾搭在肩膀上。སཾ་གཾ་གྲྀ་ཏྭཱ། (sam gam gRi twA) (梵文:संगं गृत्वा,羅馬轉寫:saṃgaṃ gṛtvā)一起拿著。གཟོང་ཊཾ་ཀ (gzong Tam ka) (梵文:टंक,羅馬轉寫:ṭaṃka)鑿子。གི་གཟེབ་མ་གུར། (gi gzeb ma gur) 盒子的帳篷。པཉྫ་ར། (paJ ja ra) (梵文:पञ्जर,羅馬轉寫:pañjara)籠子。གཟེར་ཀཱི་ལ། (gzer kI la) (梵文:कील,羅馬轉寫:kīla)釘子。བུ་གཟུགས། (bu gzugs) 雕像。 གཟེགས་མ་གཟེག་ཀ་ཎཱ་ད། (gze gsma gzeg ka NADA) (梵文:कणाद,羅馬轉寫:kaṇāda)微粒。ཟན་གཟིར་བས་གཟབ། (zan gzir bas gzhab) 用食物壓迫。རྡེག་པར་བརྩམས་པ། (rdeg par brtsams pa) 開始擊打。 ད་གཟོད་དྲིན་གཟོ། (da gzhod drin gzo) 現在才報恩。ཆུད་མི་གཟོན། (chud mi gzhon) 不要浪費。གཟུ་བབ་ཅོལ་ལམ་རང་བཟོ། (gzu bhab col lam rang bzo) 公正或自制。བརྟུན་ངས་པའང་ཟེར་དོན་ལ་མ་བརྟགས་པའོ། (brtun ngs pa'ang zer don la ma brtags pa'o) 也稱為བརྟུན་ངས་པ། (brtun ngs pa) 意思是未經調查。ས་ཧ་ས། (sa ha sa) (梵文:सह,羅馬轉寫:saha)一起。 ལུམ་གཟུགས་གྲཱ་ཧེ། (lum gzugs grA he) (梵文:ग्राहे,羅馬轉寫:grāhe)抓住。འཛིན་གཟེག་ཆ་ཆུང་། (dzin gzeg cha chung) 抓住小部分。ཟུག་གཟེར་ལ་གཟེམས་འཛེམས་པ། (zug gzer la gzems 'dzems pa) 害怕刺痛。གཟིམས་སུཔྟ། (gzims supta) (梵文:सुप्त,羅馬轉寫:supta)睡眠。མལ་གཟུད། (mal gzhud) 睡覺。 གཟེ་མ་ཚེར་མ། (gze ma tsher ma) 荊棘。གཟང་རིང་གཟན། (gzang ring gzan) 長袍。 སྤྱན་གཟིགས་ཤ་གཟུགས། (spyan gzigs sha gzugs) 觀看肉身。ཟས་ཀྱི་གཟན། (zas kyi gzan) 食物的佈施。ཕྱིང་གཟར། (phying gzar) 毛氈的傾斜。གཟར་ཕྲིན་གཟར། (gzar phrin gzar) 傾斜的資訊。སོགས། (sogs) 等等。གཟར་ཀ་དྲུ། (gzar ka dru) (梵文:कद्रु,羅馬轉寫:kadru)傾斜的容器。བུ་དགང་གཟར། (bu dgang gzar) (梵文:प्रात्री,羅馬轉寫:prātrī)勺子。བླུགས་ཤྲུ་བ་ཀཾ (blugs shru ba kam) (梵文:श्रुवकं,羅馬轉寫:śruvakaṃ)傾倒。 གཟར། (gzar) 傾斜。གཟེངས་ཨུཏྟེ་ཛ་ན། (gze ngs utte dza na) (梵文:उत्तेजन,羅馬轉寫:uttejana)讚揚。བསྟོད་གཟི། (bstod gzi) 讚美。ཨོ་ཛོ། (o jo) (梵文:ओजो,羅馬轉寫:ojo)光彩。མདངས་གཟོད། (mdangs gzhod) 光彩。ཨཱ་ཏི། (A ti) (梵文:आदि,羅馬轉寫:ādi)最初。གདོད་མ་སྟེ་དང་པོ། (gdod ma ste dang po) 最初,即第一。མའི་དུས། (ma'i dus) 母親的時期。 རི་གཟར། (ri gzar) 山的傾斜。གཟུགས་མོ་སྲོག་ཆགས། (gzugs mo srog chags) 雌性動物。བྱི་ཐུར་གྱི། (byi thur gyi) 老鼠的。གཟུགས། (gzugs) 形象。རཱུ་པྱ། (rU pya) (梵文:रूप्य,羅馬轉寫:rūpya)銀。 གཟར་གོས་ཀྱི་གདང་བུ། (gzar gos kyi gdang bu) 傾斜的衣服的架子。ཐག་གཟུངས། (thag gzhungs) 線。དྲ་བོ་དྲུབ་པོ་གཟུངས་བཏབ་པོ་ལྟ་བུ། (dra bo drub po gzhungs btab po lta bu) 像網、縫紉和繫帶一樣。བཏག་གཟབས་བཟབས་ཀྱང་འཐད། (btag gzhabs bzhabs kyang 'thad) 也可以是བཏག་གཟབས། (btag gzhabs) 或བཟབས། (bzhabs)。ཀྱང་གཟགས། (kyang gzags) 也傾瀉。 ཟགས་པ། (zags pa) 傾瀉。གཟུང་སྤོབས། (gzung spobs) 抓住勇氣。གཟུངས་དྷཱ་ར་ཎི། (gzhungs dhA ra Ni) (梵文:धारणि,羅馬轉寫:dhāraṇi)總持。སྔགས་ཐུགས་གཟུ་བོ། (sngags thugs gzu bo) 咒語的心。སྒོ་བ་རྣར་བསླབ་བྱ་ལ་མི་ཉན་པའི་དོན་ཏེ་འདུལ་བའི་བརྡ། (sgo ba rnar bslab bya la mi nyan pa'i don te 'dul ba'i brda) 不聽從教誨的意思,是調伏的標誌。གཟོན་གས་འཕུལ་ཟའོ། (gzhon gas 'phul za'o) 是以'ག'為字首的'ཟ'。 བཟའ་བྷོ་ཛ་ན། (bza' bho ja na) (梵文:भोजन,羅馬轉寫:bhojana)食物。བ་བཟའ་བཟས། (ba bza' bzas) 吃。བྷུཀྟ། (bhukta) (梵文:भुक्त,羅馬轉寫:bhukta)已吃。བུད་མེད་བཟའ། (bud med bza') 娶妻。རྒྱ་མོ་བཟའ། (rgya mo bza') 娶漢族女子。བལ་མོ་བཟའ་ལྟ་བུ་དང་། (bal mo bza' lta bu dang) 像娶尼泊爾女子一樣。བཟའ་ཤིང་ར་བ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (bza' shing ra ba sogs kyang ngo) 也是食物、樹木、花園等。

【English Translation】 རིགས་པའི་གཞིབས། (rigs pa'i gzhibs): The basis of reason, also known as གཞེན་གཞོན་བདེ་བས། (gzhen gzhon bde bas): The joy of youth. དོན་ལ་དྲན་བསྐུལ། (don la dran bskul): In reality, it is a reminder. བསྐུལ་ནང་གཞུག་གས་ལུས་ཀྱི་གཞང་དང་གཞལ་བྱ་དང་དགྲ་བོ་གཞོམ་སོགས་ཀྱང་། (bskul nang gzhug gas lus kyi gzhang dang gzhal bya dang dgra bo gzhomsogs kyang): Urging entry into the body's cavities, as well as measurable things and destroying enemies, etc. འཕུལ་ཞའོ། (phul zha'o): It is a word prefixed with 'ཞ'. བཞག་ཟིན་བཞད། (bzhag zin bzhd): Already placed. ཧ་སི་ཏི། (ha si ti): (Sanskrit: हसित, Roman transliteration: hasita) Smile, also known as བགད། (bgad) or གཞའང་ཟེར། (gzha'ang zer). བཞད་དཀར་བཞི། (bzhdad kar bzhi): Four white smiles. བཞབས་ནས་སྐྲ་བཞར། (bzhbs nas skra bzhar): Shaving hair from... གཞམ་དྲན་བསྐུལ། (gzham dran bskul): Sky reminder. སྒོ་ཕྱེད། (sgo phyed): Open the door. གསོལ་བཞིའི་དགོངས་བཞེད། (gsol bzhi'i dgongs bzhed): The intention of four requests. མ་ད། (ma da): Do not. དེ་བཞིན་ཏ་ཐ་ཏཱ། (de bzhin ta tha ta): (Sanskrit: तथाता, Roman transliteration: tathātā) Thusness, suchness. ཉིད། (nyid): Itself. བཞེངས་ཨུཏྠི་ཏ། (bzhengsu tthi ta): (Sanskrit: उत्थित, Roman transliteration: utthita) Stand up. བཞུགས་ཨཱ་སཱི་ན། (bzhugs A si na): (Sanskrit: आसीन, Roman transliteration: āsīna) Sit. འབྱོན་བཞུད་ག་ཏ། (byon bzhud ga ta): (Sanskrit: गत, Roman transliteration: gata) Walk. བཞོན་ཡཱ་ན། (bzhon yA na): (Sanskrit: यान, Roman transliteration: yāna) Ride. རྟ་སོགས། (rta sogs): Horse, etc. པ་བཞོན། (pa bzhon): Rider. ཞོན་པ། (zhon pa): Ride. བཞོན་མ་ཞོ་བཞོས། (bzhon ma zho bzhos): Milking. དྷེ་ནུ། (dhe nu): (Sanskrit: धेनु, Roman transliteration: dhenu) Cow. བརླན་བཞའ་ཨརདྲ། (brlan bzha' ar dra): (Sanskrit: आर्द्र, Roman transliteration: ārdra) Wet. བཞོགས། (bzhogs). གཡོག་བཞུན། (g.yog bzhun): Servant. མར་བཞུ། (mar bzhu): Melting butter. བཞུར་ནས་བཞེས། (bzhur nas bzhes): Melted and eaten. བྷུཀྟ། (bhukta): (Sanskrit: भुक्त, Roman transliteration: bhukta) Eaten. བཞིན་མུ་ཁ། (bzhin mu kha): (Sanskrit: मुख, Roman transliteration: mukha) Face. རས་མེ་བཞི་ཧསྟཱ། (ras me bzhi hastA): (Sanskrit: हस्ता, Roman transliteration: hastā) Hand. གྲོ་བཞིན། (gro bzhin). ཇི་ཨ་བྷི་ཛི་ཏ། (ji a bhi ji ta): (Sanskrit: अभिजित, Roman transliteration: abhijit) Auspicious moment. བཞིན། (bzhin): Like. འདི་བཞིན་ཁུར་བཞེས། (di bzhin khur bzhes): Take responsibility like this. དཔང་ཚེ་བཞི། (dpang tshe bzhi): Four witnesses. བཞི་སྭཱ་ཀྵ། (bzhi swA kSha): (Sanskrit: साक्ष, Roman transliteration: sākṣa) Four. སྨྲ་རྒྱན་ན་གས་འཕུལ་མཛད། (smra rgyan na gas 'phul mdzad): Ornament of speech, prefixed with 'ག'. དོན་དག་མ་དག་གི་མིང་ཡིན། (don dag ma dag gi ming yin): It is the name of correct and incorrect. མཉམ་བཞག་ནང་ཁྲོལ་བཞག་ཀྱང་། (mnyam bzhag nang khrol bzhag kyang): Even if placed in calmness. འདབ་ཆགས་བཞད་དང་། (dab chags bzhdad dang): Bird's smile, etc. སོགས་བས་འཕུལ་ཞའོ། (sogs bas 'phul zha'o): Etc., 'ཞ' prefixed with 'བ'. ཟ་ཚོད་མི་ཟད། (za tshod mi zad): Food will not run out. བླ་སྐྱལ་ཟེར། (bla skyal zer): Called བླ་སྐྱལ། (bla skyal). གཞན་ལ་ཟློ། (gzhan la zlo): Reject others. སྔགས་ཟློས། (sngags zlos): Recite mantras. ཟློས་ནྲཱ་ཊ་ཀ (zlos nRA Ta ka): (Sanskrit: नाटक, Roman transliteration: nāṭaka) Drama. གར། (gar): Dance. ཟླ། (zla): Moon. ཙནྡྲ། (tsan dra): (Sanskrit: चन्द्र, Roman transliteration: candra) Moon. བ་ཟླུམ། (ba zlum): Round. བྲྀཏྟ། (bRitta): (Sanskrit: वृत्त, Roman transliteration: vṛtta) Circle. ཟླ་ཨརྡྷ་ཙནྡྲ། (zla ar dha tsan dra): (Sanskrit: अर्धचन्द्र, Roman transliteration: ardhacandra) Half-moon. གམ་ཟླས་དྭནདྭ། (gam zlas dwan dwa): (Sanskrit: द्वन्द्व, Roman transliteration: dvandva) Dualistic opposition. དབྱེ་ཟློག་ནི་བཱ་ར་ཎ། (dbye zlog ni bA ra Na): (Sanskrit: वारण, Roman transliteration: vāraṇa) Distinguishing is rejecting. པ་དང་། (pa dang): And. ཟླ་ས་ཁཱ། (zla sa khA): (Sanskrit: सखा, Roman transliteration: sakhā) Friend. གྲོགས་ལོ་ཟླར། (grogs lo zlar): Friends and years. མྱ་ངན་ཟློ། (mya ngan zlo): Eliminate sorrow. བསྐྱར་བའི་ཟློས་སོགས། (bskyar ba'i zlos sogs): Repeated recitation, etc. མཐའ་འགོགས་པའམ་ཐག་གཅོད་པའི་ལ་ཟློ་བ། (mtha' 'gog pa'am thag gcod pa'i la zlo ba): ཟློ་བ། (zlo ba) to prevent the end or make a decision. ཟ་ཉིད་དོ། (za nyid do): Eating itself. གཅན་གཟན་ཤོ་པ། (gcan gzan sho pa): Fierce beast. གཟིག་གི་གཟུགས། (gzig gi gzugs): Leopard's image. པྲ་ཏི་བིམྦི། (pra ti bim bi): (Sanskrit: प्रतिबिम्बि, Roman transliteration: pratibimbi) Image. བརྙན་གཟིགས། (brnyan gzigs): Watching the image. ཨ་བ་ལོ་ཀི་ཏ། (a ba lo ki ta): (Sanskrit: अवलोकित, Roman transliteration: avalokita) Watching. གཟའ་སྐར་གྲ་ཧ། (gza' skar gra ha): (Sanskrit: ग्रह, Roman transliteration: graha) Planet. འོད་རཤྨི། (od rashmi): (Sanskrit: रश्मि, Roman transliteration: raśmi) Light ray. ཟེར་གཟི། (zer gzi): Radiance. ཏེ་ཛ། (te dza): (Sanskrit: तेज, Roman transliteration: teja) Brilliance. བརྗིད་གཟི། (brjid gzi): Majesty. དྲོ་ཧ་རི། (dro ha ri): (Sanskrit: हरि, Roman transliteration: hari) Warmth. ནོར་བུ། (nor bu): Jewel. རྔུལ་གཟན་ཕྲག་པར་གཟིང་ཅིང་གཟར། (rngul gzan phrag par gzing cing gzar): Sweat cloth draped over the shoulder. སཾ་གཾ་གྲྀ་ཏྭཱ། (sam gam gRi twA): (Sanskrit: संगं गृत्वा, Roman transliteration: saṃgaṃ gṛtvā) Holding together. གཟོང་ཊཾ་ཀ (gzong Tam ka): (Sanskrit: टंक, Roman transliteration: ṭaṃka) Chisel. གི་གཟེབ་མ་གུར། (gi gzeb ma gur): Box's tent. པཉྫ་ར། (paJ ja ra): (Sanskrit: पञ्जर, Roman transliteration: pañjara) Cage. གཟེར་ཀཱི་ལ། (gzer kI la): (Sanskrit: कील, Roman transliteration: kīla) Nail. བུ་གཟུགས། (bu gzugs): Statue. གཟེགས་མ་གཟེག་ཀ་ཎཱ་ད། (gze gsma gzeg ka NADA): (Sanskrit: कणाद, Roman transliteration: kaṇāda) Particle. ཟན་གཟིར་བས་གཟབ། (zan gzir bas gzhab): Pressing with food. རྡེག་པར་བརྩམས་པ། (rdeg par brtsams pa): Started hitting. ད་གཟོད་དྲིན་གཟོ། (da gzhod drin gzo): Now repaying kindness. ཆུད་མི་གཟོན། (chud mi gzhon): Do not waste. གཟུ་བབ་ཅོལ་ལམ་རང་བཟོ། (gzu bhab col lam rang bzo): Impartial or self-made. བརྟུན་ངས་པའང་ཟེར་དོན་ལ་མ་བརྟགས་པའོ། (brtun ngs pa'ang zer don la ma brtags pa'o): Also called བརྟུན་ངས་པ། (brtun ngs pa), meaning uninvestigated. ས་ཧ་ས། (sa ha sa): (Sanskrit: सह, Roman transliteration: saha) Together. ལུམ་གཟུགས་གྲཱ་ཧེ། (lum gzugs grA he): (Sanskrit: ग्राहे, Roman transliteration: grāhe) Grasping. འཛིན་གཟེག་ཆ་ཆུང་། (dzin gzeg cha chung): Grasping a small part. ཟུག་གཟེར་ལ་གཟེམས་འཛེམས་པ། (zug gzer la gzems 'dzems pa): Afraid of stinging. གཟིམས་སུཔྟ། (gzims supta): (Sanskrit: सुप्त, Roman transliteration: supta) Sleeping. མལ་གཟུད། (mal gzhud): Sleeping. གཟེ་མ་ཚེར་མ། (gze ma tsher ma): Thorn. གཟང་རིང་གཟན། (gzang ring gzan): Robe. སྤྱན་གཟིགས་ཤ་གཟུགས། (spyan gzigs sha gzugs): Watching the flesh body. ཟས་ཀྱི་གཟན། (zas kyi gzan): Offering of food. ཕྱིང་གཟར། (phying gzar): Felt's slope. གཟར་ཕྲིན་གཟར། (gzar phrin gzar): Sloping message. སོགས། (sogs): Etc. གཟར་ཀ་དྲུ། (gzar ka dru): (Sanskrit: कद्रु, Roman transliteration: kadru) Sloping container. བུ་དགང་གཟར། (bu dgang gzar): (Sanskrit: प्रात्री, Roman transliteration: prātrī) Spoon. བླུགས་ཤྲུ་བ་ཀཾ (blugs shru ba kam): (Sanskrit: श्रुवकं, Roman transliteration: śruvakaṃ) Pouring. གཟར། (gzar): Slope. གཟེངས་ཨུཏྟེ་ཛ་ན། (gze ngs utte dza na): (Sanskrit: उत्तेजन, Roman transliteration: uttejana) Praise. བསྟོད་གཟི། (bstod gzi): Praise. ཨོ་ཛོ། (o jo): (Sanskrit: ओजो, Roman transliteration: ojo) Radiance. མདངས་གཟོད། (mdangs gzhod): Radiance. ཨཱ་ཏི། (A ti): (Sanskrit: आदि, Roman transliteration: ādi) Initial. གདོད་མ་སྟེ་དང་པོ། (gdod ma ste dang po): Initial, i.e., first. མའི་དུས། (ma'i dus): Mother's time. རི་གཟར། (ri gzar): Mountain's slope. གཟུགས་མོ་སྲོག་ཆགས། (gzugs mo srog chags): Female animal. བྱི་ཐུར་གྱི། (byi thur gyi): Mouse's. གཟུགས། (gzugs): Image. རཱུ་པྱ། (rU pya): (Sanskrit: रूप्य, Roman transliteration: rūpya) Silver. གཟར་གོས་ཀྱི་གདང་བུ། (gzar gos kyi gdang bu): Sloping clothes' rack. ཐག་གཟུངས། (thag gzhungs): Thread. དྲ་བོ་དྲུབ་པོ་གཟུངས་བཏབ་པོ་ལྟ་བུ། (dra bo drub po gzhungs btab po lta bu): Like a net, sewing, and tying. བཏག་གཟབས་བཟབས་ཀྱང་འཐད། (btag gzhabs bzhabs kyang 'thad): Can also be བཏག་གཟབས། (btag gzhabs) or བཟབས། (bzhabs). ཀྱང་གཟགས། (kyang gzags): Also pouring. ཟགས་པ། (zags pa): Pouring. གཟུང་སྤོབས། (gzung spobs): Grasping courage. གཟུངས་དྷཱ་ར་ཎི། (gzhungs dhA ra Ni): (Sanskrit: धारणि, Roman transliteration: dhāraṇi) Dhāraṇī. སྔགས་ཐུགས་གཟུ་བོ། (sngags thugs gzu bo): Mantra's heart. སྒོ་བ་རྣར་བསླབ་བྱ་ལ་མི་ཉན་པའི་དོན་ཏེ་འདུལ་བའི་བརྡ། (sgo ba rnar bslab bya la mi nyan pa'i don te 'dul ba'i brda): Meaning not listening to teachings, it is a sign of taming. གཟོན་གས་འཕུལ་ཟའོ། (gzhon gas 'phul za'o): 'ཟ' prefixed with 'ག'. བཟའ་བྷོ་ཛ་ན། (bza' bho ja na): (Sanskrit: भोजन, Roman transliteration: bhojana) Food. བ་བཟའ་བཟས། (ba bza' bzas): Eat. བྷུཀྟ། (bhukta): (Sanskrit: भुक्त, Roman transliteration: bhukta) Eaten. བུད་མེད་བཟའ། (bud med bza'): Marrying a woman. རྒྱ་མོ་བཟའ། (rgya mo bza'): Marrying a Han Chinese woman. བལ་མོ་བཟའ་ལྟ་བུ་དང་། (bal mo bza' lta bu dang): Like marrying a Nepalese woman. བཟའ་ཤིང་ར་བ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (bza' shing ra ba sogs kyang ngo): Also food, trees, gardens, etc.


་མི་བཟི་མཏྟ། ཞིང་མ་བཟླུགས་མ་དྲིས་ཀྱང་། ཀྱང་། །ན་བཟའ་བཟང་བྷ་དྲ། པོ་ལག་པས་བཟུང་། གྲྀ་ཧཱི་ཏ། ། བཟོ་ཤིལྤ། བོས་ལྷུང་པཱ་ཏྲ། སློང་ཕོར་ཟེར། བཟེད་བཟེད་ཞལ་བཟེད། །བཟེ་ཆུང་མི་ཀ་རཱ་ལ། གཏུམ་པ་དང་དྲག་པོ་དྲག་ཤུལ་མི་སྡུག་པ། ཟད་ལས་ལ་བཟུར། །བཟོད་ཀྵཱནྟི། པ་ཚོགས་པིཎྜ་ཡི་ཏྭཱ། བཟླུམས་སྔགས་བཟླ་ཛ་བ། བཟླས། བཛ་པི་ཏ། ཐོན་པའང་ཟེར། །མི་མི་སློན་ཟེར། ཨ་ནི་བཱཪྻ། བཟློག་གཡུལ་བཟློག་མྱ་ངན་བཟླ། །གཅིག་ཏུ་བསྡུས་པ། བཟླུམས་སོགས་བས་ཐག་བཅད་པའི་དོན་ལ་བཟླས་ཞེས་པ་སོགས་ཀྱང་། 15-737 འཕུལ་ཟའོ། །ཡི་རང་ཡི་ཆད་ཡི་དྭགས་དང་། །མདའ་ཡབ་རྔ་ཡབ་ཡ་རྐྱང་ངོ་། །གཡོར་གྲུའི་དར་པོ་ཆེ། མོ་གཡོ་ཙ་ལ། གཡོས་གཡབ་མོ་གཡབས། །གཡར་གདོང་དང་། བཅོལ་བའི་ངོ་། གཞན་ཡང་སྤྱིན་འདྲེན་ལ་ གཡར་འདྲེན། ཁས་ལེན་པ་ལ་གཡར་ལེན། དམ་བཅའ་ལ་གཡར་དམ། མདུན་ལ་གཡར་ལམ། སྐུ་ཁམས་ལ་གཡར་ཁམས་སོགས་ཀྱང་ངོ་། །ངོ་ཚ་ལ་གཡར་ཚའོ། །ངོ་གཡར་ཁ་ཁྲལ། ཁྲལ་གཡན་པ་དགབ། །གཡང་པྲ་ པཱ། ས་མི་ཨ་ཙ་ལ། གཡོ་གཡུང་ཤཱ་ཤྭ་ཏ། དྲུང་གཡང་། །གཡེལ་མེད་གཟུར་འབྲས་བུ་འཕྱང་བ། །ཟ་ཟས་གཡོ་གཡོས། །གཡང་གཞི་གཡོག་གཡོགས་གཡེར་མས་གཡིག །གཡི་ལྤགས་གཡར་བརྙས་པ་དང་བརྙན་པའང་ཟེར། ། ནས་གཡབ་གཡུག་གཡོབ། །གཡོན་མ་ལོག་མི་ཐྱཱ་ཙཪྻ། གཡེམ་འདོད་པ། གཡེང་བིཀྵེ་པ། བས་གཡེངས། རྣམ་གཡེང་གི་དོན་ཕྱར་གཡེང་ཀྱང་ངོ་། །དེ་རང་ཉིད་ཀྱི་འདོད་པའི་ཆོས་གཞན་ལ་ངོམ་ཞིང་སྒེག་ཆོས་ཀྱི་ དོན་ཡིན་པར་གསུངས། །གཡའ་བྱང་བུ། སྒོག་སྐྱི་གཡའ་ལྕགས་གཡའ་གཡུ། པེ་རོ་ཙ། །གཡུང་མོ་ཊོམྤི་ནཱི། རིགས་ངན་པའི། གཡོ་སྒྱུ་ཤ་ཋ། གཡེར་བག་སྣང་ཡལ་ཅན། ཙ་མ་ར། གཡག་དུད་འགྲོ །གཡས་དཀྵི་ ཎ། གཡོན་བཱ་མ། གཡུལ་ཨཱ་ཡུ་དྷ། སྤྲོད་གཡུལ་འབྲུ་ཡི་གཡུལ། ལས་གཡོག་པ་རི་བཱ་ར། །མིག་གཡོར་ཁ་གཡལ་གཡར་ངོ་ཚ། །གཡར་ཆབ་སྣང་གཡེལ་གཡེར་ཀ་སོགས། །ག་མི་བརྩོན་གཡེལ་སོགས། ཨཱ་ལ་ས། 15-738 ཡིས་འཕུལ་བའི་ཡ་ཁམས་པ་གྲིམས་པའི་བརྡ་གཡེར་པོ་ཆེ་དང་ཞན་པའི་དོན་གཡུང་བའོ། །ཉིད་དོ།། ༈ །། ར་ཨ་ཛ། ལུག་ཨེ་ཊ། རྭ་ཤྲིངྒ་། ཅོ་རྡུལ་དུ་རློག །ཨ་བྷི་མངོན་རློམ་མཱ་ན། རློམ་ སེམས་མ་ནྱ། བྱིན་ཨདྷིཥྛཱ་ན། རླབས་རློབས། །རློན་པ་རླག་བྱེད་འདོམས་ཀྱི་རླིག །རླབས་མ་ཧརྨི། ཆེན་དབའ་ཨུརྨི། རླབས་རླངས་བཱ་ཤྤ། པ་རླུང་། བཱ་ཡུ། རྫི་དང་སྐྱི་སེར། །རླམ་ཧམ་ཁྱེར། ཁྱེར་ཁྲག་རླངས་རླན་ རློན་ཨརདྲ། ཆང་། །རླག་མོ་རླགས་པ་ཁུང་བུའི་རླུངས། །དུད་འགྲོའི་རླིད་བུ་བས་འཕུལ་མེད། ཟས་མ་ཞུ་བར་འོག་ཏུ་དོན་པའི་མིང་རླུགས་པའང་ཡིན་པར་སྨྲ་རྒྱན་ལས་བཤད། །བཅོམ་ཡུལ་ཁང་སོགས། བརླག་ཚིག་ བརླང་ཚིག་རྩུབ། པཱ་རུ་ཥྱ། བརླག་བྱ་བརླགས། །བརླ་ཤ་ལུས་ཀྱི། ཤཀྟི། ཆ

【現代漢語翻譯】 『མི་བཟི་མཏྟ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:不醉),即使不耕種也不詢問。 『ན་བཟའ་བཟང་བྷ་དྲ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:好的衣服),用手拿著『གྲྀ་ཧཱི་ཏ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:抓住)。 『བཟོ་ཤིལྤ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:工藝),『བོས་ལྷུང་པཱ་ཏྲ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:缽),也叫『སློང་ཕོར』(漢語:乞討的碗)。『བཟེད་བཟེད་ཞལ་བཟེད』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:接受,接受,面容接受)。 『བཟེ་ཆུང་མི་ཀ་རཱ་ལ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:小而黑),粗暴、兇猛、激烈、醜陋。從毀滅中退縮。 『བཟོད་ཀྵཱནྟི』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:忍耐),『པ་ཚོགས་པིཎྜ་ཡི་ཏྭཱ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:群體)。 『བཟླུམས་སྔགས་བཟླ་ཛ་བ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:重複咒語),唸誦,『བཛ་པི་ཏ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:唸誦),也說是出現。 也叫不索取,『ཨ་ནི་བཱཪྻ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:不可阻擋)。遣除戰爭,遣除悲傷。 聚集在一起。像『བཟླུམས་』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:聚集)等,表示決定的意思,也說成『བཟླས་』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:重複)。 15-737 以『འ』為字首。同意、失望、飢餓。 箭桿、拂塵,單獨的『ཡ』。 船上的大旗。『མོ་གཡོ་ཙ་ལ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:搖動)。搖動,扇動。 借臉面。委託的臉面。另外,輸送也叫輸送。 承諾叫做借承諾,誓言叫做借誓言,前面叫做借路,身體狀況叫做借身體等等。羞恥叫做借恥。 借臉,口頭稅。稅收。 『གཡང་པྲ་པཱ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:懸崖),『ས་མི་ཨ་ཙ་ལ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:土地),『གཡོ་གཡུང་ཤཱ་ཤྭ་ཏ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:搖動,搖擺,永恒)。山谷深處。 沒有疏忽,躲避,果實懸掛。 吃喝,搖動。 深淵,僕人,搖動,搖晃。豹皮,借用,輕蔑,也說是影子。 用扇子扇動。 『གཡོན་མ་ལོག་མི་ཐྱཱ་ཙཪྻ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:左,不返回,邪惡的行為)。邪淫,慾望。散亂,被散亂。 散亂的意思也叫散亂。據說這是炫耀自己慾望的法,是賣弄風情的含義。 『གཡའ་བྱང་བུ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:苔蘚),蒜皮,鐵銹,綠松石『པེ་རོ་ཙ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:綠松石)。 『གཡུང་མོ་ཊོམྤི་ནཱི』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:卑賤的女人),低劣的種姓。欺騙,狡猾『ཤ་ཋ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:狡猾)。輕浮,健忘。牦牛,畜生。 右『དཀྵི་ཎ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:右),左『བཱ་མ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:左)。戰爭『ཨཱ་ཡུ་དྷ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:武器),爭鬥,糧食的戰爭。工作,僕人『པ་རི་བཱ་ར』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:僕人)。 眼色,口頭承諾,借口,羞恥。 借水,幻覺,疏忽等等。 不要努力,疏忽等等『ཨཱ་ལ་ས』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:懶惰)。 15-738 以『ཡི』為字首,表示收緊的語氣,表示大而弱的意思。 就是這樣。 『ར་ཨ་ཛ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:山羊),綿羊『ཨེ་ཊ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:綿羊),角『ཤྲིངྒ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:角)。灰塵飛揚。『ཨ་བྷི་མངོན་རློམ་མཱ་ན』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:驕傲),驕傲『མ་ནྱ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:驕傲)。加持『ཨདྷིཥྛཱ་ན』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:加持)。波浪。 潮濕,遺失,跨步的長度。波浪『མ་ཧརྨི』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:大廈),大『ཨུརྨི』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:大)。波浪,蒸汽『བཱ་ཤྤ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:蒸汽),風『བཱ་ཡུ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:風)。霧和霜。 貪婪,搶奪。搶奪,血,蒸汽,濕潤。 潮濕『ཨརདྲ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:潮濕),酒。 母羊,孔洞的風。 牲畜的腸子,沒有字首。食物沒有消化就掉到下面的名字也叫『རླུགས་པ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:嘔吐),這是詩學修辭格中說的。 摧毀,地方,房屋等。粗暴的話語『པཱ་རུ་ཥྱ』(藏文,梵文天城體,梵文羅馬擬音,漢語字面意思:粗暴)。應該摧毀,被摧毀。 大腿,肉體。力量。

【English Translation】 'མི་བཟི་མཏྟ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: not drunk), even if not cultivated, do not ask. 'ན་བཟའ་བཟང་བྷ་དྲ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: good clothes), holding with the hand 'གྲྀ་ཧཱི་ཏ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: grasp). 'བཟོ་ཤིལྤ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: craft), 'བོས་ལྷུང་པཱ་ཏྲ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: bowl), also called 'སློང་ཕོར' (Chinese: begging bowl). 'བཟེད་བཟེད་ཞལ་བཟེད' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: accept, accept, face accept). 'བཟེ་ཆུང་མི་ཀ་རཱ་ལ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: small and black), rude, fierce, intense, ugly. Retreat from destruction. 'བཟོད་ཀྵཱནྟི' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: patience), 'པ་ཚོགས་པིཎྜ་ཡི་ཏྭཱ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: group). 'བཟླུམས་སྔགས་བཟླ་ཛ་བ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: repeat mantra), recite, 'བཛ་པི་ཏ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: recite), also said to appear. Also called not soliciting, 'ཨ་ནི་བཱཪྻ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: unstoppable). Eliminate war, eliminate sorrow. Gathered together. Like 'བཟླུམས་' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: gathered), etc., expressing the meaning of decision, also said as 'བཟླས་' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: repeat). 15-737 Prefixed with 'འ'. Agree, disappointed, hungry. Arrow shaft, whisk, single 'ཡ'. Big flag on the boat. 'མོ་གཡོ་ཙ་ལ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: shake). Shake, fan. Borrow face. Entrusted face. In addition, transporting is also called transporting. Promising is called borrowing promise, oath is called borrowing oath, front is called borrowing road, body condition is called borrowing body, etc. Shame is called borrowing shame. Borrow face, oral tax. Tax collection. 'གཡང་པྲ་པཱ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: cliff), 'ས་མི་ཨ་ཙ་ལ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: land), 'གཡོ་གཡུང་ཤཱ་ཤྭ་ཏ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: shake, sway, eternal). Deep in the valley. No negligence, avoid, fruit hanging. Eat and drink, shake. Abyss, servant, shake, sway. Leopard skin, borrowed, contempt, also said to be shadow. Fan with a fan. 'གཡོན་མ་ལོག་མི་ཐྱཱ་ཙཪྻ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: left, not return, evil behavior). Adultery, desire. Scattered, being scattered. The meaning of scattered is also called scattered. It is said that this is to show off the Dharma of one's own desires, which is the meaning of flirting. 'གཡའ་བྱང་བུ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: moss), garlic peel, rust, turquoise 'པེ་རོ་ཙ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: turquoise). 'གཡུང་མོ་ཊོམྤི་ནཱི' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: lowly woman), inferior caste. Deception, cunning 'ཤ་ཋ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: cunning). Frivolous, forgetful. Yak, livestock. Right 'དཀྵི་ཎ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: right), left 'བཱ་མ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: left). War 'ཨཱ་ཡུ་དྷ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: weapon), struggle, grain war. Work, servant 'པ་རི་བཱ་ར' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: servant). Eye color, oral promise, excuse, shame. Borrow water, illusion, negligence, etc. Do not work hard, negligence, etc. 'ཨཱ་ལ་ས' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: lazy). 15-738 Prefixed with 'ཡི', expressing a tightening tone, expressing the meaning of big and weak. That's it. 'ར་ཨ་ཛ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: goat), sheep 'ཨེ་ཊ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: sheep), horn 'ཤྲིངྒ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: horn). Dust flying. 'ཨ་བྷི་མངོན་རློམ་མཱ་ན' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: pride), pride 'མ་ནྱ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: pride). Blessing 'ཨདྷིཥྛཱ་ན' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: blessing). Wave. Wet, lost, length of stride. Wave 'མ་ཧརྨི' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: mansion), big 'ཨུརྨི' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: big). Wave, steam 'བཱ་ཤྤ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: steam), wind 'བཱ་ཡུ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: wind). Fog and frost. Greed, snatch. Snatch, blood, steam, moist. Wet 'ཨརདྲ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: wet), wine. Ewe, wind of holes. The intestines of livestock, no prefix. The name for food that is not digested and falls below is also called 'རླུགས་པ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: vomit), which is said in poetic rhetoric. Destroy, place, house, etc. Rude words 'པཱ་རུ་ཥྱ' (Tibetan, Devanagari, Romanized Sanskrit, Chinese literal meaning: rude). Should be destroyed, destroyed. Thigh, flesh. Strength.


ུས་བརླན་ཨརདྲ། ཡ་མ་བརླ། སྙིང་པོ་མེད་པ། །བློ་གྲོགས་ལ། བརླུག་བརྟན་བརླིང་སྒྲུབ་པའམ་བབ་ཐོབ་ཡོད་པ་བློ་ལ་ཡོད་པ་ ཤ་ཆགས་པ་སོགས་ལ་འཇུག་པར་བཤད། བྱིན་གྱིས་བརླབས། ཨ་དྷིཥྛི་ཏ། །གདོན་གྱིས་བསྐྱོད་པ། བརླམས་སོགས་བས་གུ་རུ། དུལ་བའི་བརླིང་ཀྱང་ངོ་། །སྨྲ་རྒྱན་ལས་གཞན་སྐྱོན་བརློང་པའང་འདི་ཡིན་པར་བཤད། འཕུལ་ རླའོ། །ལྭ་ལ་བ་ནི་སྣམ་བུ་དཀར་པོ་ལ་འཇུག་པའོ། །དེ་ལ་ཀླབ་པའང་ཟེར་བར་བཤད་འདུག་གོ །ནི་གོས་ཀྱི་བྱེ་བྲག་མིང་། །ལྷུན་མེ་རུ། པོ་ལྷོ་ཕྱོགས་དཀྵི་ཎ། ལྷ་རྗེ་ལྷ། དཱེ་ཝ། ། 15-739 ལྷན་ནེ་ཏ་པ་ཏི། ལྷམ་མེ་ལྷང་ངེ་ལྷག །སཱརྡྷྃ། །ལྷན་ཅིག་ལྷུན་ནི་རཱ་བྷོ་ག གྲུབ་ལྷང་ཚེར་ལྷམ། །ལྷག་ཨ་དྷི། པར་ལྷག་མ་ཤེ་ཥ། ལ་བཏགས་སོ།། ༈ །། ཤར་པཱུརྦ། གྱི་ཤིང་བྷྲིཀྵ། ཁར་ ཤང་ཛཱི་བ་ཛཱིབིཀ ཤང་ཤི་མྲྀ་ཏ། །ཤུལ་དུ་ཤི་རོ་སྨན་ནམ། གཤིན་ཟས་སམ། དད་ཟས་ལའང་། གཤིན་པོ་ལ་དམིགས་པའི་དགེ་བ་བསྒྲུབ་པ། ཟན་ཤེལ་སྥ་ཊི་ག གྱི་ཤུབས། །ཤེད་མ་ནུ། བུ་ ཤེད་བདག་ཤེད་ལས་མ་ནུ་ཛ། སྐྱེས། །ཤུན་ཙརྨ། ལྤགས་ཤམ་ཐབས་ནི་བ་ས་ན། ཤུར་པཊྚི་ཀཱ། བུས་བཅིངས། །ཤེས་པྲཉྫ་བཱན། ལྡན་ཤིན་ཏུ་ཤུབ་བུར་སྨྲ། །ཤེན་པ་ཤྭ་འོད་ཤ་རྫུན་གྱི་དོན་ཤོ་ བ་དང་། ཤོབ་ཀྱང་ངོ་། །རྐྱང་ངོ་། །བདེ་བཤེགས་གཤིས་ལུགས་དེ་བཞིན་ཏ་ཐཱ་ག་ཏ། གཤེགས། །གཤིན་མྲྀ་ཏ། པོའི་གཤག་བྱེད་གཤིན་ཡ་མ། རྗེའི་གཤེད། ཨ་རི། །གཤེན་རབས་གཤང་དཀྲོལ་དབུ་སྐྲ་རྩུབ་པའི་དོན་ ཟེར་བ་སྣང་ཡང་། གཙུབས་པའི་དོན་ཟེར་རྒྱུ་ཡིན་ནམ་སྙམ། གཤོར། །གཤིས་ངན་གཡུལ་གཤོམ་གཤུང་ཤུབ་བུར་སྨོད་པ། དང་གཤེ་ཁ་འཐབ། །མོ་གཤམ་ཨ་བནྡྷ། གཤའ་མ་ཡིན་དུ་གཤའ། །གཤོར་ཐོད་པའི་མིང་ལའང་ གཤོར་དུ་བཤད། གྱི་ཆུ་གཤོ་ཤིང་གཤོག་གཤགས། བིནྣ། །ཐོང་ཧ་ལ། གཤོལ་གཤེག་ཅིང་འདབ་གཤོག་པཀྵ། གཤིབས། །བརླན་གཤེར་ཨརདྲ། བྲེས་གཤོར་ཕྲང་ལ་གཤོར། །གཤམ་གྱི་སྤང་གཤོངས་སཱ་ནུ། ཞིང་ས་གཤིན། མཉེས་གཤིན་པ། ། 15-740 གཤོངས་བུ་ལ་སོགས་གས་འཕུལ་ཤའོ། །མཛའ་བཤེས་མི་ཏྲ། དགེ་བཤེས་ལྷ་བཤོས་ཞལ་ཟས་དང་ཞལ་ཚུས་ཀྱང་ཟེར། གཡོས་པ་ལ་བཤོས་དང་། གཡོ་བ་ལ་བཤོ་བ་ཞེས་པའི་ཐ་སྙད་ཀྱང་ཟ་མ་ཏོག་ ལས་གསུངས་སོ། །ནཻ་བི་དྱ། བཤམས། །སྡིག་བཤགས་དེ་ཤ་ན། ཕྱི་གཤོལ་བཤུལ་ལམ་མརྒ། བཤར། །བཤུམ་ལོགས་ལ། བཤུམ་བཤལ་ལག་པས། དྲུད་བཤུད་དུམ་བུར། ནས་བཤེགས། །བཤའ་ཚེའི་བགོ་ཤ་རི་དྭགས་བཤར། །རྒྱ་བཤུལ་ པགས་བཤུས་བཤན་ཤེན་པའང་ཟེར། པས་བཤས། །མེར་བཤུར་ཆུས་བཤལ་པྲ་ཀྵཱ་ལ། བཤང་བིཊ། སླད་ཚའང་ཟེར། བ་བཤོ །མཁར་བཤིག་ནཱ་ཤི་ཏ། བྲེས་བཤར་འཕྲང་ལ་བཤར། །བཤེར་དང་བཤད་པ་བྷཱ་ཥ་ཎ། བས་ འཕུལ་ཤའོ།། ༈ །། སངས་རྒྱས་བུདྡྷ། སོར་མོ་ཨངྒུ་ལི། སེན་མོ་ན་ལ། སོ། དནྡ། །སིལ་ས

【現代漢語翻譯】 ུས་བརླན་ཨརདྲ། (Ardra):潮濕的;ཡ་མ་བརླ།:不潮濕的;སྙིང་པོ་མེད་པ།:無意義的。 བློ་གྲོགས་ལ།:對於聰明人來說;བརླུག་བརྟན་བརླིང་སྒྲུབ་པའམ་བབ་ཐོབ་ཡོད་པ་བློ་ལ་ཡོད་པ།:意味著擁有穩定、堅固、牢靠的智慧或已經獲得、擁有某種能力;ཤ་ཆགས་པ་སོགས་ལ་འཇུག་པར་བཤད།:據說也指執著于肉體等。 བྱིན་གྱིས་བརླབས། (Adhiṣṭhita):加持;གདོན་གྱིས་བསྐྱོད་པ།:被鬼神驅使;བརླམས་སོགས་བས་གུ་རུ།:བརླམས་等詞以བས་གུ་རུ開頭;དུལ་བའི་བརླིང་ཀྱང་ངོ་།:也是指調伏的བརླིང་。 སྨྲ་རྒྱན་ལས་གཞན་སྐྱོན་བརློང་པའང་འདི་ཡིན་པར་བཤད།:據《Smra rgyan》說,བརློང་也指責備他人的過失;འཕུལ་རླའོ།:是字首རླ;ལྭ་ལ་བ་ནི་སྣམ་བུ་དཀར་པོ་ལ་འཇུག་པའོ།:ལྭ་ལ་བ་指白色的粗布。 དེ་ལ་ཀླབ་པའང་ཟེར་བར་བཤད་འདུག་གོ།:據說也稱之為ཀླབ་པ;ནི་གོས་ཀྱི་བྱེ་བྲག་མིང་།:是衣服的一種名稱;ལྷུན་མེ་རུ།:在ལྷུན་མེ་處;པོ་ལྷོ་ཕྱོགས་དཀྵི་ཎ། (Dakṣiṇa):南方的;ལྷ་རྗེ་ལྷ། (Deva):天神。 ལྷན་ནེ་ཏ་པ་ཏི།:ལྷན་ནེ་ཏ་པ་ཏི;ལྷམ་མེ་ལྷང་ངེ་ལྷག། (Sārdhaṃ):一起;ལྷན་ཅིག་ལྷུན་ནི་རཱ་བྷོ་ག:ལྷན་ཅིག་ལྷུན་是རཱ་བྷོ་ག;གྲུབ་ལྷང་ཚེར་ལྷམ།:གྲུབ་ལྷང་ཚེར་ལྷམ;ལྷག་ཨ་དྷི། (Adhi):剩餘的;པར་ལྷག་མ་ཤེ་ཥ། (Śeṣa):剩餘的;ལ་བཏགས་སོ།:加上了後綴。 ཤར་པཱུརྦ། (Pūrva):東方;གྱི་ཤིང་བྷྲིཀྵ། (Bhṛkṣa):樹木;ཁར་ ཤང་ཛཱི་བ་ཛཱིབིཀ (Śaṃ jīva jīvika):夏至;ཤང་ཤི་མྲྀ་ཏ། (Śaṃ śi mṛta):死亡;ཤུལ་དུ་ཤི་རོ་སྨན་ནམ།:是屍體還是藥物?;གཤིན་ཟས་སམ།:是死人吃的食物嗎?;དད་ཟས་ལའང་།:也是信仰的食物。 གཤིན་པོ་ལ་དམིགས་པའི་དགེ་བ་བསྒྲུབ་པ།:為亡者而行善;ཟན་ཤེལ་སྥ་ཊི་ག (Sphatiga):水晶;གྱི་ཤུབས།:的鞘;ཤེད་མ་ནུ།:力量不足;བུ་ ཤེད་བདག་ཤེད་ལས་མ་ནུ་ཛ། (Manuja):人;སྐྱེས།:出生;ཤུན་ཙརྨ། (Carma):面板;ལྤགས་ཤམ་ཐབས་ནི་བ་ས་ན། (Vāsana):裙子;ཤུར་པཊྚི་ཀཱ། (Paṭṭikā):帶子;བུས་བཅིངས།:用帶子捆綁。 ཤེས་པྲཉྫ་བཱན། (Prañja vān):有智慧的;ལྡན་ཤིན་ཏུ་ཤུབ་བུར་སྨྲ།:非常小聲地說;ཤེན་པ་ཤྭ་འོད་ཤ་རྫུན་གྱི་དོན་ཤོ་བ་དང་།:ཤེན་པ་是光、肉、謊言的意思,與ཤོ་བ་相同;ཤོབ་ཀྱང་ངོ་།:也是指謊言。 རྐྱང་ངོ་།:也是指單獨;བདེ་བཤེགས་གཤིས་ལུགས་དེ་བཞིན་ཏ་ཐཱ་ག་ཏ། (Tathāgata):如來;གཤེགས།:逝去;གཤིན་མྲྀ་ཏ། (Mṛta):死亡;པོའི་གཤག་བྱེད་གཤིན་ཡ་མ། (Yama):閻羅王;རྗེའི་གཤེད། ཨ་རི། (Ari):敵人的毀滅者。 གཤེན་རབས་གཤང་དཀྲོལ་དབུ་སྐྲ་རྩུབ་པའི་དོན་ཟེར་བ་སྣང་ཡང་།:雖然看起來像是說གཤེན་རབས་是梳理頭髮、頭髮粗糙的意思;གཙུབས་པའི་དོན་ཟེར་རྒྱུ་ཡིན་ནམ་སྙམ།:但我覺得應該是摩擦的意思;གཤོར།:གཤོར。 གཤིས་ངན་གཡུལ་གཤོམ་གཤུང་ཤུབ་བུར་སྨོད་པ།:惡劣的品性、戰爭、壓迫、小聲地辱罵;དང་གཤེ་ཁ་འཐབ།:以及爭吵;མོ་གཤམ་ཨ་བནྡྷ། (Abandha):下部;གཤའ་མ་ཡིན་དུ་གཤའ།:不是純正的གཤའ;གཤོར་ཐོད་པའི་མིང་ལའང་ གཤོར་དུ་བཤད།:གཤོར་也被說是頭蓋骨的名稱;གྱི་ཆུ་གཤོ་ཤིང་གཤོག་གཤགས། བིནྣ། (Bhinna):劈開;ཐོང་ཧ་ལ། (Hāla):犁;གཤོལ་གཤེག་ཅིང་འདབ་གཤོག་པཀྵ། (Pakṣa):翅膀;གཤིབས།:靠近。 བརླན་གཤེར་ཨརདྲ། (Ardra):潮濕;བྲེས་གཤོར་ཕྲང་ལ་གཤོར།:在狹窄的地方挖掘;གཤམ་གྱི་སྤང་གཤོངས་སཱ་ནུ། (Sānu):山坡;ཞིང་ས་གཤིན།:肥沃的土地;མཉེས་གཤིན་པ།:令人愉悅的。 གཤོངས་བུ་ལ་སོགས་གས་འཕུལ་ཤའོ།:གཤོངས་、བུ་等詞以གས་འཕུལ་開頭;མཛའ་བཤེས་མི་ཏྲ། (Mitra):朋友;དགེ་བཤེས་ལྷ་བཤོས་ཞལ་ཟས་དང་ཞལ་ཚུས་ཀྱང་ཟེར།:དགེ་བཤེས་、供神的食物,也叫ཞལ་ཟས་和ཞལ་ཚུས་。 གཡོས་པ་ལ་བཤོས་དང་།:煮熟的食物叫བཤོས་;གཡོ་བ་ལ་བཤོ་བ་ཞེས་པའི་ཐ་སྙད་ཀྱང་ཟ་མ་ཏོག་ལས་གསུངས་སོ།:在《Za ma tog》中也說,攪拌的動作叫བཤོ་བ་;ནཻ་བི་དྱ། (Naivedya):供品;བཤམས།:準備。 སྡིག་བཤགས་དེ་ཤ་ན། (Deśana):懺悔;ཕྱི་གཤོལ་བཤུལ་ལམ་མརྒ། (Marga):道路;བཤར།:篩選;བཤུམ་ལོགས་ལ།:分開;བཤུམ་བཤལ་ལག་པས།:用手洗滌;དྲུད་བཤུད་དུམ་བུར།:切成碎片;ནས་བཤེགས།:從……分離。 བཤའ་ཚེའི་བགོ་ཤ་རི་དྭགས་བཤར།:分配肉、篩選獵物;རྒྱ་བཤུལ་པགས་བཤུས་བཤན་ཤེན་པའང་ཟེར།:剝皮、屠夫也叫ཤེན་པ;པས་བཤས།:被……宰殺;མེར་བཤུར་ཆུས་བཤལ་པྲ་ཀྵཱ་ལ། (Prakṣāla):用水沖洗;བཤང་བིཊ། (Viṭ):糞便;སླད་ཚའང་ཟེར།:也叫སླད་ཚ;བ་བཤོ།:牛糞;མཁར་བཤིག་ནཱ་ཤི་ཏ། (Nāśita):摧毀;བྲེས་བཤར་འཕྲང་ལ་བཤར།:在狹窄的地方挖掘。 བཤེར་དང་བཤད་པ་བྷཱ་ཥ་ཎ། (Bhāṣaṇa):講述;བས་འཕུལ་ཤའོ།:是以བས་འཕུལ་開頭的ཤ;སངས་རྒྱས་བུདྡྷ། (Buddha):佛;སོར་མོ་ཨངྒུ་ལི། (Aṅguli):手指;སེན་མོ་ན་ལ། (Nakha):指甲;སོ། དནྡ། (Danta):牙齒;སིལ་ས:鈴鐺

【English Translation】 ུས་བརླན་ཨརདྲ། (Ardra): Moist; ཡ་མ་བརླ།: Not moist; སྙིང་པོ་མེད་པ།: Meaningless. བློ་གྲོགས་ལ།: For the intelligent; བརླུག་བརྟན་བརླིང་སྒྲུབ་པའམ་བབ་ཐོབ་ཡོད་པ་བློ་ལ་ཡོད་པ།: It means having stable, firm, and solid wisdom or having acquired and possessed some ability; ཤ་ཆགས་པ་སོགས་ལ་འཇུག་པར་བཤད།: It is said to also refer to attachment to the physical body, etc. བྱིན་གྱིས་བརླབས། (Adhiṣṭhita): Blessing; གདོན་གྱིས་བསྐྱོད་པ།: Driven by evil spirits; བརླམས་སོགས་བས་གུ་རུ།: Words like བརླམས་ start with བས་གུ་རུ; དུལ་བའི་བརླིང་ཀྱང་ངོ་།: It also refers to the tamed བརླིང་. སྨྲ་རྒྱན་ལས་གཞན་སྐྱོན་བརློང་པའང་འདི་ཡིན་པར་བཤད།: According to 'Smra rgyan', བརློང་ also refers to blaming others' faults; འཕུལ་རླའོ།: It is the prefix རླ; ལྭ་ལ་བ་ནི་སྣམ་བུ་དཀར་པོ་ལ་འཇུག་པའོ།: ལྭ་ལ་བ་ refers to white coarse cloth. དེ་ལ་ཀླབ་པའང་ཟེར་བར་བཤད་འདུག་གོ།: It is said that it is also called ཀླབ་པ; ནི་གོས་ཀྱི་བྱེ་བྲག་མིང་།: It is the name of a type of clothing; ལྷུན་མེ་རུ།: At ལྷུན་མེ་; པོ་ལྷོ་ཕྱོགས་དཀྵི་ཎ། (Dakṣiṇa): Southern; ལྷ་རྗེ་ལྷ། (Deva): God. ལྷན་ནེ་ཏ་པ་ཏི།: ལྷན་ནེ་ཏ་པ་ཏི; ལྷམ་མེ་ལྷང་ངེ་ལྷག། (Sārdhaṃ): Together; ལྷན་ཅིག་ལྷུན་ནི་རཱ་བྷོ་ག: ལྷན་ཅིག་ལྷུན་ is རཱ་བྷོ་ག; གྲུབ་ལྷང་ཚེར་ལྷམ།: གྲུབ་ལྷང་ཚེར་ལྷམ; ལྷག་ཨ་དྷི། (Adhi): Remaining; པར་ལྷག་མ་ཤེ་ཥ། (Śeṣa): Remaining; ལ་བཏགས་སོ།: Added a suffix. ཤར་པཱུརྦ། (Pūrva): East; གྱི་ཤིང་བྷྲིཀྵ། (Bhṛkṣa): Tree; ཁར་ ཤང་ཛཱི་བ་ཛཱིབིཀ (Śaṃ jīva jīvika): Summer solstice; ཤང་ཤི་མྲྀ་ཏ། (Śaṃ śi mṛta): Death; ཤུལ་དུ་ཤི་རོ་སྨན་ནམ།: Is it a corpse or medicine?; གཤིན་ཟས་སམ།: Is it food for the dead?; དད་ཟས་ལའང་།: Also food of faith. གཤིན་པོ་ལ་དམིགས་པའི་དགེ་བ་བསྒྲུབ་པ།: Performing virtuous deeds for the deceased; ཟན་ཤེལ་སྥ་ཊི་ག (Sphatiga): Crystal; གྱི་ཤུབས།: Sheath of; ཤེད་མ་ནུ།: Insufficient strength; བུ་ ཤེད་བདག་ཤེད་ལས་མ་ནུ་ཛ། (Manuja): Human; སྐྱེས།: Born; ཤུན་ཙརྨ། (Carma): Skin; ལྤགས་ཤམ་ཐབས་ནི་བ་ས་ན། (Vāsana): Skirt; ཤུར་པཊྚི་ཀཱ། (Paṭṭikā): Belt; བུས་བཅིངས།: Tied with a belt. ཤེས་པྲཉྫ་བཱན། (Prañja vān): Wise; ལྡན་ཤིན་ཏུ་ཤུབ་བུར་སྨྲ།: Speaking very softly; ཤེན་པ་ཤྭ་འོད་ཤ་རྫུན་གྱི་དོན་ཤོ་བ་དང་།: ཤེན་པ་ means light, flesh, lie, and is the same as ཤོ་བ་; ཤོབ་ཀྱང་ངོ་།: Also refers to a lie. རྐྱང་ངོ་།: Also refers to alone; བདེ་བཤེགས་གཤིས་ལུགས་དེ་བཞིན་ཏ་ཐཱ་ག་ཏ། (Tathāgata): Thus-gone; གཤེགས།: Passed away; གཤིན་མྲྀ་ཏ། (Mṛta): Death; པོའི་གཤག་བྱེད་གཤིན་ཡ་མ། (Yama): Yama, the lord of death; རྗེའི་གཤེད། ཨ་རི། (Ari): Destroyer of enemies. གཤེན་རབས་གཤང་དཀྲོལ་དབུ་སྐྲ་རྩུབ་པའི་དོན་ཟེར་བ་སྣང་ཡང་།: Although it seems to say that གཤེན་རབས་ means combing hair and rough hair; གཙུབས་པའི་དོན་ཟེར་རྒྱུ་ཡིན་ནམ་སྙམ།: But I think it should mean rubbing; གཤོར།: གཤོར. གཤིས་ངན་གཡུལ་གཤོམ་གཤུང་ཤུབ་བུར་སྨོད་པ།: Bad character, war, oppression, whispering insults; དང་གཤེ་ཁ་འཐབ།: And quarreling; མོ་གཤམ་ཨ་བནྡྷ། (Abandha): Lower part; གཤའ་མ་ཡིན་དུ་གཤའ།: Not pure གཤའ; གཤོར་ཐོད་པའི་མིང་ལའང་ གཤོར་དུ་བཤད།: གཤོར་ is also said to be the name of the skull; གྱི་ཆུ་གཤོ་ཤིང་གཤོག་གཤགས། བིནྣ། (Bhinna): Split; ཐོང་ཧ་ལ། (Hāla): Plow; གཤོལ་གཤེག་ཅིང་འདབ་གཤོག་པཀྵ། (Pakṣa): Wing; གཤིབས།: Close. བརླན་གཤེར་ཨརདྲ། (Ardra): Moist; བྲེས་གཤོར་ཕྲང་ལ་གཤོར།: Digging in a narrow place; གཤམ་གྱི་སྤང་གཤོངས་སཱ་ནུ། (Sānu): Slope; ཞིང་ས་གཤིན།: Fertile land; མཉེས་གཤིན་པ།: Pleasant. གཤོངས་བུ་ལ་སོགས་གས་འཕུལ་ཤའོ།: Words like གཤོངས་ and བུ་ start with གས་འཕུལ་; མཛའ་བཤེས་མི་ཏྲ། (Mitra): Friend; དགེ་བཤེས་ལྷ་བཤོས་ཞལ་ཟས་དང་ཞལ་ཚུས་ཀྱང་ཟེར།: དགེ་བཤེས་, food offered to the gods, also called ཞལ་ཟས་ and ཞལ་ཚུས་. གཡོས་པ་ལ་བཤོས་དང་།: Cooked food is called བཤོས་; གཡོ་བ་ལ་བཤོ་བ་ཞེས་པའི་ཐ་སྙད་ཀྱང་ཟ་མ་ཏོག་ལས་གསུངས་སོ།: It is also said in 'Za ma tog' that the action of stirring is called བཤོ་བ་; ནཻ་བི་དྱ། (Naivedya): Offering; བཤམས།: Prepare. སྡིག་བཤགས་དེ་ཤ་ན། (Deśana): Confession; ཕྱི་གཤོལ་བཤུལ་ལམ་མརྒ། (Marga): Road; བཤར།: Filter; བཤུམ་ལོགས་ལ།: Separate; བཤུམ་བཤལ་ལག་པས།: Washing with hands; དྲུད་བཤུད་དུམ་བུར།: Cut into pieces; ནས་བཤེགས།: Separate from... བཤའ་ཚེའི་བགོ་ཤ་རི་དྭགས་བཤར།: Distributing meat, filtering prey; རྒྱ་བཤུལ་པགས་བཤུས་བཤན་ཤེན་པའང་ཟེར།: Skinning, butcher is also called ཤེན་པ; པས་བཤས།: Slaughtered by...; མེར་བཤུར་ཆུས་བཤལ་པྲ་ཀྵཱ་ལ། (Prakṣāla): Washing with water; བཤང་བིཊ། (Viṭ): Feces; སླད་ཚའང་ཟེར།: Also called སླད་ཚ; བ་བཤོ།: Cow dung; མཁར་བཤིག་ནཱ་ཤི་ཏ། (Nāśita): Destroy; བྲེས་བཤར་འཕྲང་ལ་བཤར།: Digging in a narrow place. བཤེར་དང་བཤད་པ་བྷཱ་ཥ་ཎ། (Bhāṣaṇa): Telling; བས་འཕུལ་ཤའོ།: ཤ starting with བས་འཕུལ་; སངས་རྒྱས་བུདྡྷ། (Buddha): Buddha; སོར་མོ་ཨངྒུ་ལི། (Aṅguli): Finger; སེན་མོ་ན་ལ། (Nakha): Nail; སོ། དནྡ། (Danta): Tooth; སིལ་ས: Bell


ྙན་བཱ་དྱ། སིལ་སིལ་ཀིངྐི་ནི། སེ་མོ་དོ། ཨརྡྷ་ཧཱ་ར། །ཚེ་སྲོག་པྲཱ་ཎ་སྲུངས་ཤིག་འོད་ཀཱ་ཤྱ་པ། སྲུང་སྲབ། །སྲིད་བྷ་བ། པར་དྲང་རྀ་ཥི། སྲོང་སྲོལ་ཚུགས་སྲིད། །སྲོད་ས་ཡཾ། དུས་ས་སྲོས་སྲེ་ནག་སྲབ། ཏ་ནུ། །སྲིན་རཱ་ཀྵ་ས། པོ་ལུས་ཀ་ཊ་པཱུ་ར་ཎ། སྲུལ་ས་སྲུང་གླང་ཆེན། བུ། །སྲུབ་ཀྱི་ལམ་སྲང་བ་ལ། འཇལ་བྱེད་སྲང་ཡང་། ཏུ་ལ། སྲིད་དུ་སྲིངས། །ཡིད་མནྨཱ་ཐ། འདོད་ཆགས། སྲུབས་ཀྱིས་སྲེགས་ད་ཧ་ན། སྲིང་མོར་སྲེད། །སྲོ་མའི་སྲིད་ཞུ་སྲིའུའི་སྲི། །སྲེ་མོ་སྲེ་མོ་སྲོག་ཆགས། 15-741 སྲེག་པ་ཏི་ཏི་རི། སྲིན་བྱ་སྲམ། ཨོ་དྲ། །སྲིན་བུ་སྲོ་མ་སྲད་བུ་སྲ། སྭཱ་ར། །ཇི་སྲིད་དེ་སྲིད་སྲན་མ་སྲུས། །བསྙེན་སྲིང་ཉེ་རིང་། སྦྱིན་སྲེག་སྲེག་བླུགས་དང་། །རྒྱལ་སྲིད་ཡུན་སྲིངས་རྟ་ ཡི་སྲབ། །སྲུབ་ཤིང་སྲུབ་ཐག་འཇལ་བྱེད་སྲང་། འཇལ་བྱེད་སྲང་ཡང་། །སློབ་དཔོན་སློབ་མ་སློབ་གཉེར་སླ། །སློབ་པ་སློ་སྣོད་ཡིན། སློ་འབོ་ཡིན་པ་འདྲ། མར་སློང་མོ་སློང་། །སླེ་བ་གྱེན་ཡན་མགོ་སྐྱོན་ ཅན། སློང་སློག་ཀྱང་སླེབ། །སླེ་འདི་ཞང་ཞུང་གི་སྐད་ཡིན་པར་བཤད། གཞན་བོད་སྐད་ལ་ཏ་ལ་ར་བཏགས་མེད་གསུངས། ཏྲེས་སླུ་གུའི་ཆུ་སླ་མདོ། །ཀུན་སློང་སླ་སེམས་གྱ་གྱུ་ཅན། ཡོན་བསད་པའི་ སློ། དུར་འགྲོའི། །སླར་ཨ་བྷི། ཞིང་སླར་ཡང་སླུ་མེད་སླད། །ལེའུ་སློག་སླག་པ་ཞེས་པའང་སྣང་། དོན་ལ་པགས་སློག་ཡིན། པ་ཕྱི་ནང་སློག །སླ་ངའི་སླད་ཕྱི་རོལ། རོལ་ཕྱོགས་སུ་སློན། ལན་སློན་སོགས་ ཀྱང་ངོ་། །དེ་ལ་ལན་ལོན་ཡང་ཟེར། །སླད་མར་སླད་ནས་དུག་རོ་སློང་། །སྲ་བརྐྱང་ཆོས་གོས་སྟན་ལ་འདིང་བ་ཞིག་གི བཏིང་སོགས་ས་ཉེ་དུའི་སྲུ་མོ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། །ཁ་དོག་འདྲེས་པའི་སྲེ་ མོང་ངོ་། །བཙུན་མོའི་འཁོར་གྱི་དོན་སླས་དང་། སྒྲིབ་པ་དང་མཚན་མོ་དང་། གྲིབ་རི་སོགས་ལ་འཇུག་པའི་སྲིབས་ཀྱང་ངོ་། །ཉིད་དོ།། ༈ །། གསར་ན་བི་ཀ བུ་གསར་ནས་མཁར་ཁཀྑི་རི། གསེག་ཤང་དང་། 15-742 གསིལ་བྱེད་ཀྱང་ཟེར། གསིལ་གསོར། །ཁ་གསགས་གསོག་གསོབ་གསད་བྱ་གསོད། གྷཱ་ཏ་ཀ གསང་མནྟྲ། སྔགས་སྙན་གསན་འབེབས་པ། གསུང་རབ་པྲ་བ་ཙ་ན། གསུང་། བཱ་དཱི། །གསོང་པོའི་པཱུརྦ་བཱ་དཱི། སྔར་སྨྲས་པའམ་ དྲང་པོར་སྨྲ་བ། ཚིག་གསོལ་གསོལ་ཨ་དྷྱེ་ཥ་ཎ། འཕེའུ་ཡང་ཟེར། འདེབས་གསོལ། །གསེར་མདོག་ནེའུ་གསིང་ཧ་རི་ཏ་སཱདྷ་ལ། གསེག་མའི་གསེབ། །གསེབ་རྟ། དང་གསའ་སྲོག་ཆགས། ཡིས་གསག་གསིར་ཏེ། །ཤིང་གསོམ་ གསོར་གྱིས་གསིལ་ཞིང་གསེས། །གསས་མོ་གསོག་སནྣི་དྷི། འཇོག་གསང་གཏམ་གསོང་། གོ་པ་ཎ། གསོ་ར་གོས་གོས་མ་སོགས། རས་སྤུ་གསེད་གསེང་གི་གསུར། །གསུས་པ་གསོ་ཕྱིར་གསོལ་ཡང་གསུར། སྒྲེག་པ། །སོ་གསོད་ ལུས་གསིག་གསིགས་དང་གསུངས་སོགས་ཀྱང་

【現代漢語翻譯】 ྙན་བཱ་དྱ། (nyen ba dya)樂器,སིལ་སིལ་ཀིངྐི་ནི། (sil sil king ki ni)鈴鐺,སེ་མོ་དོ། (se mo do)一種草藥,ཨརྡྷ་ཧཱ་ར། (ar dha ha ra)半項鍊。ཚེ་སྲོག་པྲཱ་ཎ་སྲུངས་ཤིག་འོད་ཀཱ་ཤྱ་པ། (tshe srog pra na srungs shig 'od ka shya pa)愿光明的迦葉保護生命和氣息! སྲུང་སྲབ། (srung srab)守護,སྲིད་བྷ་བ། (srid bha ba)存在,པར་དྲང་རྀ་ཥི། (par drang rI shi)正直的聖人,སྲོང་སྲོལ་ཚུགས་སྲིད། (srong srol tshugs srid)建立正確的傳統。སྲོད་ས་ཡཾ། (srod sa yam)黃昏,དུས་ས་སྲོས་སྲེ་ནག་སྲབ། (dus sa sros sre nag srab)夜晚時分。ཏ་ནུ། (ta nu)細微。སྲིན་རཱ་ཀྵ་ས། (srin rA kSha sa)羅剎,པོ་ལུས་ཀ་ཊ་པཱུ་ར་ཎ། (po lus ka Ta pU ra Na)身體的完整。སྲུལ་ས་སྲུང་གླང་ཆེན། (srul sa srung glang chen)守護的大象。 བུ། (bu)兒子。སྲུབ་ཀྱི་ལམ་སྲང་བ་ལ། (srub kyi lam srang ba la)攪拌的道路,འཇལ་བྱེད་སྲང་ཡང་། ('jal byed srang yang)也是衡量。ཏུ་ལ། (tu la)秤。སྲིད་དུ་སྲིངས། (srid du srings)延長存在。ཡིད་མནྨཱ་ཐ། ('yid manmA tha)心,འདོད་ཆགས། ('dod chags)貪慾。སྲུབས་ཀྱིས་སྲེགས་ད་ཧ་ན། (srub kyis sregs da ha na)用攪拌來焚燒,སྲིང་མོར་སྲེད། (sring mor sred)貪戀姐妹。 སྲོ་མའི་སྲིད་ཞུ་སྲིའུའི་སྲི། (sro ma'i srid zhu sri'u'i sri)螞蟻的統治和螞蟻的命運。སྲེ་མོ་སྲེ་མོ་སྲོག་ཆགས། (sre mo sre mo srog chags)生物,生物,生物! སྲེག་པ་ཏི་ཏི་རི། (sreg pa ti ti ri)鷓鴣,སྲིན་བྱ་སྲམ། ('srin bya sram)水獺,ཨོ་དྲ། (o dra)水獺。སྲིན་བུ་སྲོ་མ་སྲད་བུ་སྲ། (srin bu sro ma srad bu sra)蟲子,螞蟻,線。སྭཱ་ར། (swA ra)聲音。ཇི་སྲིད་དེ་སྲིད་སྲན་མ་སྲུས། (ji srid de srid sran ma srus)只要存在,豆子和豆莢。བསྙེན་སྲིང་ཉེ་རིང་། (bsnyen sring nye ring)親近和疏遠。སྦྱིན་སྲེག་སྲེག་བླུགས་དང་། (sbyin sreg sreg blugs dang)佈施和火供。 རྒྱལ་སྲིད་ཡུན་སྲིངས་རྟ་ཡི་སྲབ། (rgyal srid yun srings rta yi srab)延長王國的統治和馬的韁繩。སྲུབ་ཤིང་སྲུབ་ཐག་འཇལ་བྱེད་སྲང་། (srub shing srub thag 'jal byed srang)攪拌棒,攪拌繩,衡量。འཇལ་བྱེད་སྲང་ཡང་། ('jal byed srang yang)也是衡量。སློབ་དཔོན་སློབ་མ་སློབ་གཉེར་སླ། (slob dpon slob ma slob gnyer sla)老師,學生,學習很容易。སློབ་པ་སློ་སྣོད་ཡིན། (slob pa slo snod yin)學習是容器。སློ་འབོ་ཡིན་པ་འདྲ། (slo 'bo yin pa 'dra)似乎是水壺。མར་སློང་མོ་སློང་། (mar slong mo slong)乞討黃油。 སླེ་བ་གྱེན་ཡན་མགོ་སྐྱོན་ཅན། (sle ba gyen yan mgo skyon can)傾斜的,顛倒的,頭部有問題的。སློང་སློག་ཀྱང་སླེབ། (slong slog kyang sleb)乞討和翻轉也能到達。སླེ་འདི་ཞང་ཞུང་གི་སྐད་ཡིན་པར་བཤད། (sle 'di zhang zhung gi skad yin par bshad)據說「斯列」是象雄語。གཞན་བོད་སྐད་ལ་ཏ་ལ་ར་བཏགས་མེད་གསུངས། (gzhan bod skad la ta la ra btags med gsung)據說其他藏語沒有「塔拉拉」。ཏྲེས་སླུ་གུའི་ཆུ་སླ་མདོ། (tres slu gu'i chu sla mdo)欺騙的水很容易混合。ཀུན་སློང་སླ་སེམས་གྱ་གྱུ་ཅན། (kun slong sla sems gya gyu can)動機容易改變,心懷詭計。ཡོན་བསད་པའི་སློ། (yon bsad pa'i slo)償還恩情。 དུར་འགྲོའི། (dur 'gro'i)去墳墓的。སླར་ཨ་བྷི། (slar a bhi)再次,ཨ་བྷི། (藏文), अभि (梵文天城體), abhi (梵文羅馬擬音), 靠近。ཞིང་སླར་ཡང་སླུ་མེད་སླད། (zhing slar yang slu med slad)田地再次沒有欺騙。ལེའུ་སློག་སླག་པ་ཞེས་པའང་སྣང་། (le'u slog slag pa zhes pa'ang snang)似乎也有「章節翻轉」的說法。དོན་ལ་པགས་སློག་ཡིན། (don la pags slog yin)實際上是剝皮。པ་ཕྱི་ནང་སློག (pa phyi nang slog)翻轉內外。སླ་ངའི་སླད་ཕྱི་རོལ། (sla nga'i slad phyi rol)在外面。རོལ་ཕྱོགས་སུ་སློན། (rol phyogs su slon)轉向娛樂。ལན་སློན་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (lan slon sogs kyang ngo)也是回答等等。 དེ་ལ་ལན་ལོན་ཡང་ཟེར། (de la lan lon yang zer)也稱為「答案」。སླད་མར་སླད་ནས་དུག་རོ་སློང་། (slad mar slad nas dug ro slong)混合后乞討毒藥的味道。སྲ་བརྐྱང་ཆོས་གོས་སྟན་ལ་འདིང་བ་ཞིག་གི (sra brkyang chos gos stan la 'ding ba zhig gi)在堅硬的地面上鋪開袈裟。བཏིང་སོགས་ས་ཉེ་དུའི་སྲུ་མོ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (bting sogs sa nye du'i sru mo sogs kyang ngo)也是鋪設等等,以及親戚的姐妹。ཁ་དོག་འདྲེས་པའི་སྲེ་མོང་ངོ་། (kha dog 'dres pa'i sre mong ngo)是混合顏色的。 བཙུན་མོའི་འཁོར་གྱི་དོན་སླས་དང་། (btsun mo'i 'khor gyi don slas dang)宮女的隨從,སྒྲིབ་པ་དང་མཚན་མོ་དང་། (sgrib pa dang mtshan mo dang)遮蔽,夜晚,གྲིབ་རི་སོགས་ལ་འཇུག་པའི་སྲིབས་ཀྱང་ངོ་། (grib ri sogs la 'jug pa'i sribs kyang ngo)也指陰影等等。ཉིད་དོ།། (nyid do)就是這樣。༈ །། (tshig rdzogs so)結束。 གསར་ན་བི་ཀ (gsar na bi ka)新的,བུ་གསར་ནས་མཁར་ཁཀྑི་རི། (bu gsar nas mkhar khak khi ri)從新的兒子到城市。གསེག་ཤང་དང་། (gseg shang dang)碎片和。གསིལ་བྱེད་ཀྱང་ཟེར། (gsil byed kyang zer)也稱為鈴鐺。གསིལ་གསོར། (gsil gsor)鈴鐺的聲音。 ཁ་གསགས་གསོག་གསོབ་གསད་བྱ་གསོད། (kha gsas gsog gsob gsad bya gsod)收集,儲存,隱藏,殺死。གྷཱ་ཏ་ཀ (ghA ta ka)殺手。གསང་མནྟྲ། (gsang mantra)秘密的咒語,མནྟྲ། (藏文), मन्त्र (梵文天城體), mantra (梵文羅馬擬音), 咒語。སྔགས་སྙན་གསན་འབེབས་པ། (sngags snyan gsan 'bebs pa)聽到咒語。གསུང་རབ་པྲ་བ་ཙ་ན། (gsung rab pra ba tsa na)佛經,གསུང་། (gsung)說。བཱ་དཱི། (bA dI)辯論。 གསོང་པོའི་པཱུརྦ་བཱ་དཱི། (gsong po'i pUr ba bA dI)坦率的,之前的辯論。སྔར་སྨྲས་པའམ་དྲང་པོར་སྨྲ་བ། (sngar smras pa'am drang por smra ba)以前說過或坦率地說。ཚིག་གསོལ་གསོལ་ཨ་དྷྱེ་ཥ་ཎ། (tshig gsol gsol a dhye Sha Na)祈求,祈求。འཕེའུ་ཡང་ཟེར། ('phe'u yang zer)也稱為「請求」。འདེབས་གསོལ། ('debs gsol)祈求。 གསེར་མདོག་ནེའུ་གསིང་ཧ་རི་ཏ་སཱདྷ་ལ། (gser mdog ne'u gsing ha ri ta sA dha la)金色的綠色。གསེག་མའི་གསེབ། (gseg ma'i gseb)碎片之間。གསེབ་རྟ། (gseb rta)縫隙中的馬。དང་གསའ་སྲོག་ཆགས། (dang gsa' srog chags)和雪豹。ཡིས་གསག་གསིར་ཏེ། (yis gsag gsir te)收集和傾倒。 ཤིང་གསོམ་གསོར་གྱིས་གསིལ་ཞིང་གསེས། (shing gsom gsor gyis gsil zhing gses)用杜松樹的聲音來搖晃和分離。གསས་མོ་གསོག་སནྣི་དྷི། (gsas mo gsog sanni dhi)女神,儲存。འཇོག་གསང་གཏམ་གསོང་། ('jog gsang gtam gsong)放置,秘密,坦率的談話。གོ་པ་ཎ། (go pa Na)保護。གསོ་ར་གོས་གོས་མ་སོགས། (gso ra gos gos ma sogs)衣服等等。རས་སྤུ་གསེད་གསེང་གི་གསུར། (ras spu gsed gseng gi gsur)棉花,羊毛,縫隙中的聲音。 གསུས་པ་གསོ་ཕྱིར་གསོལ་ཡང་གསུར། (gsus pa gso phyi gsol yang gsur)爲了治療腹部,祈求和聲音。སྒྲེག་པ། (sgreg pa)打嗝。སོ་གསོད་ལུས་གསིག་གསིགས་དང་གསུངས་སོགས་ཀྱང་ (so gsod lus gsig gsigs dang gsungs sogs kyang)牙齒,殺死,身體,破碎,聲音和說等等。

【English Translation】 ྙན་བཱ་དྱ། (nyen ba dya) Musical instrument, སིལ་སིལ་ཀིངྐི་ནི། (sil sil king ki ni) bells, སེ་མོ་དོ། (se mo do) a kind of herb, ཨརྡྷ་ཧཱ་ར། (ar dha ha ra) half necklace. ཚེ་སྲོག་པྲཱ་ཎ་སྲུངས་ཤིག་འོད་ཀཱ་ཤྱ་པ། (tshe srog pra na srungs shig 'od ka shya pa) May the luminous Kashyapa protect life and breath! སྲུང་སྲབ། (srung srab) guard, སྲིད་བྷ་བ། (srid bha ba) existence, པར་དྲང་རྀ་ཥི། (par drang rI shi) upright sage, སྲོང་སྲོལ་ཚུགས་སྲིད། (srong srol tshugs srid) establish correct tradition. སྲོད་ས་ཡཾ། (srod sa yam) dusk, དུས་ས་སྲོས་སྲེ་ནག་སྲབ། (dus sa sros sre nag srab) evening time. ཏ་ནུ། (ta nu) subtle. སྲིན་རཱ་ཀྵ་ས། (srin rA kSha sa) Rakshasa, པོ་ལུས་ཀ་ཊ་པཱུ་ར་ཎ། (po lus ka Ta pU ra Na) completeness of the body. སྲུལ་ས་སྲུང་གླང་ཆེན། (srul sa srung glang chen) guarding elephant. བུ། (bu) son. སྲུབ་ཀྱི་ལམ་སྲང་བ་ལ། (srub kyi lam srang ba la) the path of churning, འཇལ་བྱེད་སྲང་ཡང་། ('jal byed srang yang) also measurement. ཏུ་ལ། (tu la) scale. སྲིད་དུ་སྲིངས། (srid du srings) prolong existence. ཡིད་མནྨཱ་ཐ། ('yid manmA tha) mind, འདོད་ཆགས། ('dod chags) desire. སྲུབས་ཀྱིས་སྲེགས་ད་ཧ་ན། (srub kyis sregs da ha na) burn with churning, སྲིང་མོར་སྲེད། (sring mor sred) crave sisters. སྲོ་མའི་སྲིད་ཞུ་སྲིའུའི་སྲི། (sro ma'i srid zhu sri'u'i sri) the rule of ants and the fate of ants. སྲེ་མོ་སྲེ་མོ་སྲོག་ཆགས། (sre mo sre mo srog chags) creature, creature, creature! སྲེག་པ་ཏི་ཏི་རི། (sreg pa ti ti ri) partridge, སྲིན་བྱ་སྲམ། ('srin bya sram) otter, ཨོ་དྲ། (o dra) otter. སྲིན་བུ་སྲོ་མ་སྲད་བུ་སྲ། (srin bu sro ma srad bu sra) worm, ant, thread. སྭཱ་ར། (swA ra) sound. ཇི་སྲིད་དེ་སྲིད་སྲན་མ་སྲུས། (ji srid de srid sran ma srus) as long as it exists, beans and pods. བསྙེན་སྲིང་ཉེ་རིང་། (bsnyen sring nye ring) closeness and distance. སྦྱིན་སྲེག་སྲེག་བླུགས་དང་། (sbyin sreg sreg blugs dang) giving and fire offering. རྒྱལ་སྲིད་ཡུན་སྲིངས་རྟ་ཡི་སྲབ། (rgyal srid yun srings rta yi srab) prolong the kingdom's rule and the horse's reins. སྲུབ་ཤིང་སྲུབ་ཐག་འཇལ་བྱེད་སྲང་། (srub shing srub thag 'jal byed srang) churning stick, churning rope, measurement. འཇལ་བྱེད་སྲང་ཡང་། ('jal byed srang yang) also measurement. སློབ་དཔོན་སློབ་མ་སློབ་གཉེར་སླ། (slob dpon slob ma slob gnyer sla) teacher, student, learning is easy. སློབ་པ་སློ་སྣོད་ཡིན། (slob pa slo snod yin) learning is a container. སློ་འབོ་ཡིན་པ་འདྲ། (slo 'bo yin pa 'dra) seems to be a jug. མར་སློང་མོ་སློང་། (mar slong mo slong) beg for butter. སླེ་བ་གྱེན་ཡན་མགོ་སྐྱོན་ཅན། (sle ba gyen yan mgo skyon can) tilted, upside down, head with problems. སློང་སློག་ཀྱང་སླེབ། (slong slog kyang sleb) begging and flipping can also arrive. སླེ་འདི་ཞང་ཞུང་གི་སྐད་ཡིན་པར་བཤད། (sle 'di zhang zhung gi skad yin par bshad) it is said that 'sle' is the language of Zhangzhung. གཞན་བོད་སྐད་ལ་ཏ་ལ་ར་བཏགས་མེད་གསུངས། (gzhan bod skad la ta la ra btags med gsung) it is said that other Tibetan languages do not have 'ta la ra'. ཏྲེས་སླུ་གུའི་ཆུ་སླ་མདོ། (tres slu gu'i chu sla mdo) deceiving water is easy to mix. ཀུན་སློང་སླ་སེམས་གྱ་གྱུ་ཅན། (kun slong sla sems gya gyu can) motivation is easy to change, with a devious mind. ཡོན་བསད་པའི་སློ། (yon bsad pa'i slo) repaying kindness. དུར་འགྲོའི། (dur 'gro'i) going to the tomb. སླར་ཨ་བྷི། (slar a bhi) again, अभि (Sanskrit Devanagari), abhi (Sanskrit Romanization), near. ཞིང་སླར་ཡང་སླུ་མེད་སླད། (zhing slar yang slu med slad) the field is again without deception. ལེའུ་སློག་སླག་པ་ཞེས་པའང་སྣང་། (le'u slog slag pa zhes pa'ang snang) it seems that there is also the saying 'chapter flipping'. དོན་ལ་པགས་སློག་ཡིན། (don la pags slog yin) actually it is skinning. པ་ཕྱི་ནང་སློག (pa phyi nang slog) flip inside and out. སླ་ངའི་སླད་ཕྱི་རོལ། (sla nga'i slad phyi rol) on the outside. རོལ་ཕྱོགས་སུ་སློན། (rol phyogs su slon) turn to entertainment. ལན་སློན་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (lan slon sogs kyang ngo) also answering etc. དེ་ལ་ལན་ལོན་ཡང་ཟེར། (de la lan lon yang zer) it is also called 'answer'. སླད་མར་སླད་ནས་དུག་རོ་སློང་། (slad mar slad nas dug ro slong) after mixing, beg for the taste of poison. སྲ་བརྐྱང་ཆོས་གོས་སྟན་ལ་འདིང་བ་ཞིག་གི (sra brkyang chos gos stan la 'ding ba zhig gi) spreading the robe on the hard ground. བཏིང་སོགས་ས་ཉེ་དུའི་སྲུ་མོ་སོགས་ཀྱང་ངོ་། (bting sogs sa nye du'i sru mo sogs kyang ngo) also laying etc., and relatives' sisters. ཁ་དོག་འདྲེས་པའི་སྲེ་མོང་ངོ་། (kha dog 'dres pa'i sre mong ngo) is a mixture of colors. བཙུན་མོའི་འཁོར་གྱི་དོན་སླས་དང་། (btsun mo'i 'khor gyi don slas dang) the meaning of the queen's entourage, སྒྲིབ་པ་དང་མཚན་མོ་དང་། (sgrib pa dang mtshan mo dang) obscuration and night, གྲིབ་རི་སོགས་ལ་འཇུག་པའི་སྲིབས་ཀྱང་ངོ་། (grib ri sogs la 'jug pa'i sribs kyang ngo) also refers to shadows etc. ཉིད་དོ།། (nyid do) that's it. ༈ །། (tshig rdzogs so) end. གསར་ན་བི་ཀ (gsar na bi ka) new, བུ་གསར་ནས་མཁར་ཁཀྑི་རི། (bu gsar nas mkhar khak khi ri) from the new son to the city. གསེག་ཤང་དང་། (gseg shang dang) fragments and. གསིལ་བྱེད་ཀྱང་ཟེར། (gsil byed kyang zer) also called bells. གསིལ་གསོར། (gsil gsor) the sound of bells. ཁ་གསགས་གསོག་གསོབ་གསད་བྱ་གསོད། (kha gsas gsog gsob gsad bya gsod) collect, store, hide, kill. གྷཱ་ཏ་ཀ (ghA ta ka) killer. གསང་མནྟྲ། (gsang mantra) secret mantra, मन्त्र (Sanskrit Devanagari), mantra (Sanskrit Romanization), mantra. སྔགས་སྙན་གསན་འབེབས་པ། (sngags snyan gsan 'bebs pa) hearing the mantra. གསུང་རབ་པྲ་བ་ཙ་ན། (gsung rab pra ba tsa na) Buddhist scriptures, གསུང་། (gsung) say. བཱ་དཱི། (bA dI) debate. གསོང་པོའི་པཱུརྦ་བཱ་དཱི། (gsong po'i pUr ba bA dI) frank, previous debate. སྔར་སྨྲས་པའམ་དྲང་པོར་སྨྲ་བ། (sngar smras pa'am drang por smra ba) said before or speak frankly. ཚིག་གསོལ་གསོལ་ཨ་དྷྱེ་ཥ་ཎ། (tshig gsol gsol a dhye Sha Na) pray, pray. འཕེའུ་ཡང་ཟེར། ('phe'u yang zer) also called 'request'. འདེབས་གསོལ། ('debs gsol) pray. གསེར་མདོག་ནེའུ་གསིང་ཧ་རི་ཏ་སཱདྷ་ལ། (gser mdog ne'u gsing ha ri ta sA dha la) golden green. གསེག་མའི་གསེབ། (gseg ma'i gseb) between fragments. གསེབ་རྟ། (gseb rta) horse in the gap. དང་གསའ་སྲོག་ཆགས། (dang gsa' srog chags) and snow leopard. ཡིས་གསག་གསིར་ཏེ། (yis gsag gsir te) collect and pour. ཤིང་གསོམ་གསོར་གྱིས་གསིལ་ཞིང་གསེས། (shing gsom gsor gyis gsil zhing gses) shake and separate with the sound of juniper trees. གསས་མོ་གསོག་སནྣི་དྷི། (gsas mo gsog sanni dhi) goddess, store. འཇོག་གསང་གཏམ་གསོང་། ('jog gsang gtam gsong) place, secret, frank talk. གོ་པ་ཎ། (go pa Na) protect. གསོ་ར་གོས་གོས་མ་སོགས། (gso ra gos gos ma sogs) clothes etc. རས་སྤུ་གསེད་གསེང་གི་གསུར། (ras spu gsed gseng gi gsur) cotton, wool, the sound in the gap. གསུས་པ་གསོ་ཕྱིར་གསོལ་ཡང་གསུར། (gsus pa gso phyi gsol yang gsur) to heal the abdomen, pray and sound. སྒྲེག་པ། (sgreg pa) hiccup. སོ་གསོད་ལུས་གསིག་གསིགས་དང་གསུངས་སོགས་ཀྱང་ (so gsod lus gsig gsigs dang gsungs sogs kyang) teeth, kill, body, break, sound and say etc.


ངོ་། །དྲིལ་གསིལ་གསུམ། ཏྲི། །སྐད་གསང་གསེག་ཤང་གསེག་ཀ་ལི། །གསོན་པོ་སྙན་ཤྲྀ་ཎུ། གསོན་ཆུད་མ་གསོན། །འོད་པྲ་བྷཱ་སྭ་ར། གསལ་ནང་གསེས་དྲི་ཆུ་གསིལ། །གསལ་ ཞིང་ཆུད་གསན་གས་འཕུལ་སའོ། །སྔོ་བསངས་འབགས་བསངས་བརྩངས་པའང་ཟེར། ཚོགས་བསགས་བསག །དམིགས་བསལ་ཨ་པ་བཱ་དྷ། སྐྱོན་བསལ་བསམ་བྱ་དྷྱཱ་ཡ། བསམས། །བསེ་ཁྲབ་བསོད་ནམས་པུ་ཎྱ། བསོད་སྙོམས་སོགས། །ཚེ་བསྲིངས་ བསམ་བློ་སཾ་ཀལྤ། དྲིན་བསབ་བསབས། །ཡོ་བསྲང་ནོར་བསྲི་རྒྱང་བསྲིང་བསྲིངས། །དྲི་གརྦྷ། བསུང་གིས་བསུས་བསེ་རུ་ཁཌྒ། བསད། མཱ་རི་ཏ། བསྲུང་བྱ་བསྲུང་བ་བསྲེག་བྱ་བསྲེག བཟོད་བསྲན་བསྲོ་ཞེས་པ་ཁྲུས་བཀུ་མཉེ་དྲིལ་ཕྱི་མོ་སྙན་རྣམས་ཀྱི་མིང་། 15-743 གང་ཞོང་བསྲུབས་བསྲེས། །བསོད་པྲཎཱི་ཏ། ཟས་བཟང་པོ། པའི་ཟས་བསྲེལ་འཆང་བ། རིང་བསྲེལ་དྷཱ་ཏུ། བསྲིངས། །བྱ་བའི་བསྲལ་མི་བློ་འདྲལ་ཅན་ཞེས་པ་ལྟ་བུ། དང་སྒྲིབ་པ་བསྲབ། །བསེལ་འཇིགས་སྐྱབས་ཀྱི་སྐྱེལ་ མ། བའི་བསོ་སྒྲ་ངལ་བསོས་བུ། །ཁ་བསུམ་རྗེས་བསུབས་བསེར་བུ་བསིལ། །ལྷ་བསངས་མེ་བསངས་སྐྱོ་བསང་དང་། །བློ་བསྲུན་བསམ་སེའུ་སྦ་བསྲི་མེད། །བསང་གཏོར་ཞབས་བསིལ་ཞལ་བསིལ་བསྲོ། །བསླད་བྱ་བསླད་ནས་བསླུ་ བྱ་བསླུས། །བསླང་བྱའི་ནོར་བསླངས་ཕྱོགས་སུ་བསླན། བསྡུས་པའམ་ཕྱོགས་གཏོགས་སུ་འཐེན་པ། །བསླབ་བྱ་བསླབས་པ་གྱེན་དུ་བསླང་། །འདོད་པའི་བསོད་སུ་ཁ་ལླི་ཀཱ། འདོད་པ་ལ་ལྷག་པར་ལོངས་སྤྱོད་པའི་མིང་ཡིན། ཟས་ཀྱི་བསོད་སྙོམས་དང་མི་ལུང་པ་གཙོ་བོར་བཟུང་ངོ་། ཉམས་བས་འཕུལ་སའོ།། ༈ །། ཧྲལ་ཧྲལ་ཧྲུལ་ཧྲུལ་མིག་ཧྲིག་ཧྲིག །ཧྭ་ཤང་རྒྱ་ནག་གི་སྐད་བཙུན་པ། ཧྭགས་བུ་རམ་གྱི་ཁ་བུན་བཟང་ཤས་ ཀྱི་མིང་དེ་ལ་གལ་ལའང་ཟེར། དང་གོས་ཀྱི་ཧྭ། །རྩལ་སྨྲ་རྒྱན་ལས་རྩབ་ཧྲལ་ཞེས་སྣང་། ཧྲལ་ཧྲུད་རྩུབ། ཧྲུད་ཧ་ཉིད་དོ། །ཨ་ཀ་རུ་དང་ཨ་རུ་ར། །ཨུ་དུམྦ་མེ་ཏོག་དམར་མཆོག ར་ ཨུཏྤ་ལ། །ཨོ་རྒྱན་ཨཽ་ཌི་ཡ་ཎ་འཕུར་འགྲོ་སྟེ་ཟུར་ཆག ཨུ་མ་ཨནྡ་རྙིལ། ཨིནྡྲ་ནི་ལ་དབང་པོ་སྔོན་པོ་སྟེ་ཟུར་འཆག །ཤིང་ཏོག་ཨ་མྲ་ཨེ་ལའི་འདབ། །ཨེ་ཎྱ་ཡ་ན་ཨ་ཉིད་དོ། ། 15-744 བོད་ཀྱི་བརྡའི་བསྟན་བཅོས་མཁས་མང་དགོངས་པའི་བཅུད་བསྡུས་གསུང་རབ་ཀུན་ལ་ལྟ་བའི་ལེགས་བཤད་མིག་དབང་རབ་གསལ་སྣང་བ་ཞེས་བྱ་བ་ལས་སྔོན་འཇུག་སོགས་ཡི་གེའི་སྦྱོར་བ་རྒྱས་པར་བཤད་པའི་ སརྐ་སྟེ་དང་པོའོ།། །། ༄། །རྣམ་དབྱེ་ཕྲད་སོགས་གཅེས་པ་སྣ་ཚོགས་ཐུན་མོང་དུ་བཤད་པ། གཉིས་པ་རྣམ་དབྱེ་འཕྲད་སོགས་གཅེས་པ་སྣ་ཚོགས་ཐུན་མོང་དུ་བཤད་པ་ནི། ད་ནི་རྣམ་དབྱེ་ཕྲད་ལ་སོགས། །གཅེས་བསྡུས་སིལ་བུར་བསྟན་པ་ལས། །ཐོག་མར་རྣམ་དབྱེ་དྲུག་པ་ ཡི། །ཀྱི་གི་གྱི་འི་ཡི་རྣམས་ནི། །ད་བ་ས་དང་ད་དྲག་དག །ཐོབ་མཐར་ཀྱ

【現代漢語翻譯】 哦!鈴聲三響。扎(ཏྲི,種子字,tri,救度)!聲音高亢,像鳥鳴般清脆。活潑而悅耳。聽清楚,不要錯過。光芒四射。清晰明亮,像清澈的水滴。清晰而專注地傾聽,推動向前。 『sngo bsangs』(སྔོ་བསངས་)意為『清潔』、『凈化』、『爭奪』。積累福德。特殊的例外情況。消除過錯,思考(藏文:བསམ་བྱ་,梵文天城體:ध्‍याय,梵文羅馬擬音:dhyā,漢語字面意思:禪定)。思考。鎧甲,福德(藏文:བསོད་ནམས,梵文天城體:पुण्‍य,梵文羅馬擬音:puṇya,漢語字面意思:功德)。乞食等。 延長壽命,思考(藏文:བསམ་བློ,梵文天城體:सं­कल्‍प,梵文羅馬擬音:saṃkalpa,漢語字面意思:想法)。報答恩情。矯正彎曲,珍惜財物,延長距離。香氣(藏文:དྲི,梵文天城體:गर्भ,梵文羅馬擬音:garbha,漢語字面意思:氣味)。用香氣迎接,犀牛角劍。殺死(藏文:བསད,梵文天城體:मा­रित,梵文羅馬擬音:mārita,漢語字面意思:殺害)。需要守護的,守護,需要焚燒的,焚燒。忍耐,溫暖,洗浴、按摩、塗油、擦拭、清潔、聆聽等。 混合攪拌。美味的食物。食物的混合物。舍利(藏文:རིང་བསྲེལ,梵文天城體:धातु,梵文羅馬擬音:dhātu,漢語字面意思:元素)。延長。如『行為的混合』、『心懷二意』等。遮蔽和掩蓋。保護者的護送。 聲音的休息。閉嘴,擦除痕跡,寒風凜冽。祭祀神靈,火供,消除悲傷。約束心智,思考,隱藏,不吝嗇。桑煙供養,洗腳,洗臉,取暖。需要欺騙的,欺騙。需要索取的財物,索取,聚集在一起。聚集或吸引到一起。 需要學習的,學習,向上提升。慾望的快樂。特別享受慾望的名稱。食物的施捨和村莊是最重要的。經歷。 眼睛閃爍。和尚,中國僧人。糖蜜的精華,最好的部分,也稱為『嘎拉』。衣服的『哈』。技藝、言辭、裝飾中顯得粗糙。粗糙。就是『哈』本身。沉香和訶子。烏曇婆羅花,最紅的花。蓮花。 鄔金(藏文:ཨོ་རྒྱན,梵文天城體:औडि­याण,梵文羅馬擬音:auḍiyāṇa,漢語字面意思:飛行),飛行之地,角落傾斜。烏瑪,黑暗。因陀羅尼拉,藍色的力量,角落傾斜。芒果,豆蔻的葉子。 就是『阿』本身。 《藏語詞典·智者心髓集》,彙集了眾多智者的思想精華,是觀察所有經典的優秀論著,名為《明眼朗照》。這是對前置字母等文字組合的詳細解釋的第一部分。 第二部分:共同解釋各種珍貴的格助詞等。 現在開始講解格助詞等。從珍貴詞彙的簡要分類開始。首先是第六格的『的、地、得、之』等。用於『ད,བ,ས』和帶後加字的字母之後。

【English Translation】 Oh! Three bell sounds. Tri (ཏྲི, Seed Syllable, tri, Deliverance)! The sound is high-pitched, like the clear chirping of birds. Lively and pleasant to hear. Listen carefully, don't miss it. Radiant. Clear and bright, like clear water droplets. Listen clearly and attentively, pushing forward. 'sngo bsangs' (སྔོ་བསངས་) means 'clean', 'purify', 'contend'. Accumulate merit. Special exceptions. Eliminate faults, contemplate (藏文:བསམ་བྱ་,梵文天城體:ध्‍याय,梵文羅馬擬音:dhyā,漢語字面意思:Meditation). Contemplate. Armor, merit (藏文:བསོད་ནམས,梵文天城體:पुण्‍य,梵文羅馬擬音:puṇya,漢語字面意思:Virtue). Alms giving, etc. Prolong life, think (藏文:བསམ་བློ,梵文天城體:सं­कल्‍प,梵文羅馬擬音:saṃkalpa,漢語字面意思:Thought). Repay kindness. Correct the crooked, cherish possessions, extend the distance. Fragrance (藏文:དྲི,梵文天城體:गर्भ,梵文羅馬擬音:garbha,漢語字面意思:Smell). Greet with fragrance, rhinoceros horn sword. Kill (藏文:བསད,梵文天城體:मा­रित,梵文羅馬擬音:mārita,漢語字面意思:Killing). What needs to be protected, protect, what needs to be burned, burn. Patience, warmth, bathing, massage, oiling, wiping, cleaning, listening, etc. Mix and stir. Delicious food. A mixture of food. Relic (藏文:རིང་བསྲེལ,梵文天城體:धातु,梵文羅馬擬音:dhātu,漢語字面意思:Element). Extend. Such as 'a mixture of actions', 'double-mindedness', etc. Cover and conceal. The escort of a protector. The rest of the sound. Shut up, erase traces, the cold wind is biting. Offerings to the gods, fire offerings, dispel sorrow. Restrain the mind, think, hide, not stingy. Sang smoke offering, wash feet, wash face, warm up. What needs to be deceived, deceive. The wealth that needs to be demanded, demand, gather together. Gather or attract together. What needs to be learned, learn, rise upwards. The pleasure of desire. The name of particularly enjoying desire. Alms of food and villages are the most important. Experience. Eyes twinkling. Monk, Chinese monk. The essence of molasses, the best part, also called 'Gala'. The 'Ha' of clothes. Appears rough in skill, speech, and decoration. Rough. Is 'Ha' itself. Agarwood and Haritaki. Udumbara flower, the reddest flower. Lotus. Ugyen (藏文:ཨོ་རྒྱན,梵文天城體:औडि­याण,梵文羅馬擬音:auḍiyāṇa,漢語字面意思:Flying), the place of flying, the corner is tilted. Uma, darkness. Indranila, blue power, the corner is tilted. Mango, cardamom leaves. Is 'A' itself. 《Tibetan Dictionary: Essence of the Minds of the Wise》, a collection of the essence of the thoughts of many wise people, is an excellent treatise for observing all the scriptures, called 《Clear Light of the Eye》. This is the first part of the detailed explanation of the combination of letters such as prepositions. Part Two: Common explanation of various precious case markers, etc. Now, let's explain case markers, etc. Starting with a brief classification of precious words. First, the sixth case markers 'of, 's, 'es, 'the' etc. are used after 'ད, བ, ས' and letters with post-added letters.


ི་དང་ག་ང་གི །ན་མ་ར་ལ་བཞི་པོ་གྱི། །མཐའ་རྟེན་མེད་མཐར་འི་ཐོབ་ཅིང་། །རྐང་པ་སྐོང་བདུན་ བསྒྲིགས་ལྟ་བུའི། ཚེ་ཡི་ཐོབ་དཔེར། །ཁྱོད་ཀྱི་རྒྱབ་ཀྱི་གཡས་ཀྱི་ཆར། །གྱུརད་ཀྱི་བྲག་གི་བྱང་གི་ཕྱོགས། །དཔོན་གྱི་ལམ་གྱི་བར་གྱི་སར། །ཞོལ་གྱི་ས་གཞིའི་བདག་དེ་ཡི། ཞེས་པ་ལྟ་བུའོ། །འོ་ བོ་གཉིས་ཀྱི་ཚེག་ཁྱིམ་ཡང་། །རྐང་པ་སྐོང་མི་སྐོང་གིས་དབྱེ། །བདེའོ་ལ་སོགས་རྫོགས་ཚིག་ལ། །འོ་ཉིད་སྤྱི་བོ་ལ་སོགས་པའི། །མིང་ལ་བ་ཕྱེད་བ་ཉིད་དོ། །མཐའ་རྟེན་ཅན་དང་བརྩེགས་པ་དང་། ། གུག་ཀྱེད་ཅན་མཐར་འ་མཐའ་སྤང་། །ཚིག་ཕྲད་ག་ད་བའི་རྗེས་སུ། །ཅིང་ཅེས་ཅེ་བོ་ཅེ་ན་ཅིག །ང་ན་མ་འ་ར་ལ་དང་། །མཐའ་རྟེན་མེད་པའི་རྗེས་དག་ཏུ། ། སྐད་ཅིག་ཁ་ཅིག་དམིགས་བསལ། 15-745 ཞིང་ཞེས་ཞེ་བོ་ཞེ་ན་ཞིག །ས་མཐར་ཤིང་ཤེ་བོ་ཤེ་ས་མཐར་ཤེས་ཐོབ་ཀྱང་དེ་མི་མཛེས་པས་ཞེས་ཟེར་བ་དམིགས་བསལ་ཡིན་ཏེ་བློ་ལྡན་ཤེས་རབ་དང་། དཔང་ལོས་ཀྱང་ཤེས་ཟེར་བ་ བཀག་པར་གསུངས་པས་སོ། །ན་ཤིག །ན་ར་ལ་གསུམ་རྗེས་སུ་ནི། །ད་དྲག་ཐོབ་འདི་ལ་ཟ་མ་ཏོག་ལས། རྐྱང་པར་དང་གུག་ཀྱེད་ཅན་གྱི་མཐར་འོ་དགོས་པར་གསུངས་ཤིང་། འདོགས་ཅན་གྱི་མཐར་ བོ་དང་ལོ་འདི་འདྲི་བ་འཐད་ཀྱི་གསལ་ཁ་མི་འབྱུང་བས་འདིར་བཀོད་པ་ནི་སྨྲ་རྒྱན་དང་ངག་སྒྲོན་བཞིན་བྲིས་པ་ཡིན་ནོ། །ཕྱིར་དེ་གསུམ་གྱི། །རྗེས་སུ་ཞིང་སོགས་ལྔ་ཐོབ་ཀྱང་། །ད་དྲག་ ངེས་པར་ཐོབ་པ་ལ། །ཅིང་སོགས་ལྔ་པོ་ཐོབ་པའི་དཔེར། །རྟག་ཅིང་རྟོག་ཅེས་རྟག་ཅེ་བོ། །སུ་འདུག་ཅེ་ན་ཁྱོད་འདུག་ཅིག །རྒུད་ཅིང་ཟད་ཅེས་མེད་ཅེ་བོ། །ཅི་འཆད་ཅེ་ན་ཆོས་ཤོད་ཅིག ། ཟབ་ཅིང་ཐོབ་ཅེས་ནུབ་ཅེ་བོ། །གང་རྒྱབ་ཅེ་ན་གྲི་རྒྱོབ་ཅིག །བྱང་ཞིང་དྲང་ཞེས་འབྱུང་ཞེའོ། །ད་བཟུང་ཞེ་ན་སེམས་བཟུང་ཞིག །སྙན་ཞིང་འཇེན་ཞེས་དཀོན་ཞེ་བོ། །ལྷ་ཡིན་ཞེ་ན་དོན་ཞིག་ གཉེར། །འཇམ་ཞིང་ངོམ་ཞེས་འཇོམ་ཞེ་འོ། །དབེན་ནམ་ཞེ་ན་ནམ་ཞིག་དབེན །དགའ་ཞིང་བཟའ་ཞེས་དཀའ་ཞེ་འོ། །དུ་གདའ་ཞེ་ན་འགའ་ཞིག་གོ །དར་ཞིང་འཕྱུར་ཞེས་འགྱུར་ཞེའོ། །ཅི་འཕྱར་ཞེ་ན་དར་ཕྱོར་ཞིག ། 15-746 འཆོལ་ཞིང་འཆལ་ཞེས་འཁྲུལ་ཞེའོ། །གང་འཆོལ་ཞེ་ན་ཆོས་ཆོལ་ཞིག །ཟ་ཞིང་བདེ་ཞེས་སྤྲོ་ཞེའོ། །ཨེ་སྨྲ་ཞེ་ན་མ་སྨྲ་ཞིག །འདུས་ཤིང་འབྲལ་བར་ངེས་ཤེའོ། །ཅིས་ངེས་ཤེ་ན་གཏམ་སྨྲོས་ཤིག །མཁྱེན་ ཅིང་ཕྲལད་ཅེས་བརྒྱན་ཅེའོ། །ཅིས་གྲོལད་ཅེ་ན་གྲོལ་གྱུརད་ཅིག །དྲི་དང་རྫོགས་ཚིགས་སྐབས་སུ་ནི། །མཐའ་རྟེན་མེད་དང་ས་མཐར་འ། །མཐའ་རྟེན་གཞན་མཐར་རང་རང་ལའོ། །ད་དྲག་ཅན་མཐར་ཏ་སྟེ་དཔེར། ། བདེའམ་བདེའོ་དགའ་འམ་དགའ་འོ། །གྱུརད་ཏམ་གྱུརད་ཏོ་ན་ར་གཉིས་ལ་རང་སྦྱོར་དང་། གཞན་སྦྱོར་རྣམ་པ་གཉིས་སུ་འགྱུར་ཏེ། དཔེར་ན། བཞིན་ནོ་ཞེས་

【現代漢語翻譯】 ི་དང་ག་ང་གི། (i dang ga nga gi) ན་མ་ར་ལ་བཞི་པོ་གྱི། (na ma ra la bzhi po gyi) 對於以 i, ga, nga, gi,na, ma, ra, la結尾的詞, མཐའ་རྟེན་མེད་མཐར་འི་ཐོབ་ཅིང་། (mtha' rten med mthar 'i thob cing) །རྐང་པ་སྐོང་བདུན་ བསྒྲིགས་ལྟ་བུའི། (rkang pa skong bdun bsgrigs lta bu'i) 如果沒有後加字,則新增འི་,類似於補足音節的七個字母。 ཚེ་ཡི་ཐོབ་དཔེར། (tshe yi thob dper) 例如: ཁྱོད་ཀྱི་རྒྱབ་ཀྱི་གཡས་ཀྱི་ཆར། (khyod kyi rgyab kyi g.yas kyi char) 在你的背後,右邊的地方, གྱུརད་ཀྱི་བྲག་གི་བྱང་གི་ཕྱོགས། (gyurd kyi brag gi byang gi phyogs) 變成巖石的北面方向, དཔོན་གྱི་ལམ་གྱི་བར་གྱི་སར། (dpon gyi lam gyi bar gyi sar) 在長官道路的中間位置, ཞོལ་གྱི་ས་གཞིའི་བདག་དེ་ཡི། (zhol gyi sa gzhi'i bdag de yi) 山谷土地的主人, ཞེས་པ་ལྟ་བུའོ། (zhes pa lta bu'o) 就像這樣。 འོ་བོ་གཉིས་ཀྱི་ཚེག་ཁྱིམ་ཡང་། (o bo gnyis kyi tsheg khyim yang) འོ་ (o) 和 བོ་ (bo) 兩個音節, རྐང་པ་སྐོང་མི་སྐོང་གིས་དབྱེ། (rkang pa skong mi skong gis dbye) 根據是否補足音節來區分。 བདེའོ་ལ་སོགས་རྫོགས་ཚིག་ལ། (bde'o la sogs rdzogs tshig la) 對於བདེའོ་ (bde'o) 等完成詞, འོ་ཉིད་སྤྱི་བོ་ལ་སོགས་པའི། (o nyid spyi bo la sogs pa'i) འོ་ (o) 本身,對於སྤྱི་བོ་ (spyi bo) 等詞, མིང་ལ་བ་ཕྱེད་བ་ཉིད་དོ། (ming la ba phyed ba nyid do) 名詞是བ་ཕྱེད་ (ba phyed) 或བ་ཉིད་ (ba nyid)。 མཐའ་རྟེན་ཅན་དང་བརྩེགས་པ་དང་། (mtha' rten can dang brtsegs pa dang) 對於有後加字、疊字和 གུག་ཀྱེད་ཅན་མཐར་འ་མཐའ་སྤང་། (gug kyed can mthar 'a mtha' spang) 有鉤狀附加的詞,省略འ་ (a) 後加字。 ཚིག་ཕྲད་ག་ད་བའི་རྗེས་སུ། (tshig phrad ga da ba'i rjes su) 在連線詞ག་ (ga)、ད་ (da)、བ་ (ba) 之後, ཅིང་ཅེས་ཅེ་བོ་ཅེ་ན་ཅིག (cing ces ce bo ce na cig) 新增ཅིང་ (cing)、ཅེས་ (ces)、ཅེ་བོ་ (ce bo)、ཅེ་ན་ (ce na)、ཅིག (cig)。 ང་ན་མ་འ་ར་ལ་དང་། (nga na ma 'a ra la dang) ང་ (nga)、ན་ (na)、མ་ (ma)、འ་ ('a)、ར་ (ra)、ལ་ (la) 和 མཐའ་རྟེན་མེད་པའི་རྗེས་དག་ཏུ། (mtha' rten med pa'i rjes dag tu) 沒有後加字的詞之後, སྐད་ཅིག་ཁ་ཅིག་དམིགས་བསལ། (skad cig kha cig dmigs bsal) 'སྐད་ཅིག་ (skad cig) '和'ཁ་ཅིག་ (kha cig)' 是例外。 ཞིང་ཞེས་ཞེ་བོ་ཞེ་ན་ཞིག (zhing zhes zhe bo zhe na zhig) 新增ཞིང་ (zhing)、ཞེས་ (zhes)、ཞེ་བོ་ (zhe bo)、ཞེ་ན་ (zhe na)、ཞིག (zhig)。 ས་མཐར་ཤིང་ཤེ་བོ་ཤེ་ས་མཐར་ཤེས་ཐོབ་ཀྱང་དེ་མི་མཛེས་པས་ཞེས་ཟེར་བ་དམིགས་བསལ་ཡིན་ཏེ་བློ་ལྡན་ཤེས་རབ་དང་། (sa mthar shing she bo she sa mthar shes thob kyang de mi mdzes pas zhes zer ba dmigs bsal yin te blo ldan shes rab dang) 雖然在ས་ (sa) 結尾的詞后可以加ཤིང་ (shing)、ཤེ་བོ་ (she bo)、ཤེ་ (she),但有人說這不好看,所以是例外,如བློ་ལྡན་ཤེས་རབ་ (blo ldan shes rab) དཔང་ལོས་ཀྱང་ཤེས་ཟེར་བ་ བཀག་པར་གསུངས་པས་སོ། (dpang los kyang shes zer ba bkag par gsungs pas so) དཔང་ལོ་ (dpang lo) 也說應該禁止使用ཤེས་ (shes)。 ན་ཤིག (na shig) ན་ (na) ཤིག (shig) ན་ར་ལ་གསུམ་རྗེས་སུ་ནི། (na ra la gsum rjes su ni) 在ན་ (na)、ར་ (ra)、ལ་ (la) 三個字母之後, ད་དྲག་ཐོབ་འདི་ལ་ཟ་མ་ཏོག་ལས། (da drag thob 'di la za ma tog las) 獲得重音ད,在《ཟ་མ་ཏོག་ (za ma tog)》中, རྐྱང་པར་དང་གུག་ཀྱེད་ཅན་གྱི་མཐར་འོ་དགོས་པར་གསུངས་ཤིང་། (rkyang par dang gug kyed can gyi mthar 'o dgos par gsungs shing) 據說在單獨和有鉤狀附加的詞尾需要加འོ་ ('o)。 འདོགས་ཅན་གྱི་མཐར་ བོ་དང་ལོ་འདི་འདྲི་བ་འཐད་ཀྱི་གསལ་ཁ་མི་འབྱུང་བས་འདིར་བཀོད་པ་ནི་སྨྲ་རྒྱན་དང་ངག་སྒྲོན་བཞིན་བྲིས་པ་ཡིན་ནོ། ('dogs can gyi mthar bo dang lo 'di 'dri ba 'thad kyi gsal kha mi 'byung bas 'dir bkod pa ni smra rgyan dang ngag sgron bzhin bris pa yin no) 在有下加字的詞尾加བོ་ (bo) 和ལོ་ (lo) 這個問題值得詢問,但沒有明確的說明,所以這裡是按照《སྨྲ་རྒྱན་ (smra rgyan)》和《ངག་སྒྲོན་ (ngag sgron)》來寫的。 ཕྱིར་དེ་གསུམ་གྱི། (phyir de gsum gyi) 因此,在那三個之後, རྗེས་སུ་ཞིང་སོགས་ལྔ་ཐོབ་ཀྱང་། (rjes su zhing sogs lnga thob kyang) 雖然可以獲得ཞིང་ (zhing) 等五個, ད་དྲག་ ངེས་པར་ཐོབ་པ་ལ། (da drag nges par thob pa la) 但必須獲得重音ད, ཅིང་སོགས་ལྔ་པོ་ཐོབ་པའི་དཔེར། (cing sogs lnga po thob pa'i dper) 獲得ཅིང་ (cing) 等五個的例子: རྟག་ཅིང་རྟོག་ཅེས་རྟག་ཅེ་བོ། (rtag cing rtog ces rtag ce bo) རྟག་ཅིང་ (rtag cing),རྟོག་ཅེས་ (rtog ces),རྟག་ཅེ་བོ་ (rtag ce bo)。 སུ་འདུག་ཅེ་ན་ཁྱོད་འདུག་ཅིག (su 'dug ce na khyod 'dug cig) 誰在?你說你在。 རྒུད་ཅིང་ཟད་ཅེས་མེད་ཅེ་བོ། (rgud cing zad ces med ce bo) རྒུད་ཅིང་ (rgud cing),ཟད་ཅེས་ (zad ces),མེད་ཅེ་བོ་ (med ce bo)。 ཅི་འཆད་ཅེ་ན་ཆོས་ཤོད་ཅིག (ci 'chad ce na chos shod cig) 說什麼?你說佛法。 ཟབ་ཅིང་ཐོབ་ཅེས་ནུབ་ཅེ་བོ། (zab cing thob ces nub ce bo) ཟབ་ཅིང་ (zab cing),ཐོབ་ཅེས་ (thob ces),ནུབ་ཅེ་བོ་ (nub ce bo)。 གང་རྒྱབ་ཅེ་ན་གྲི་རྒྱོབ་ཅིག (gang rgyab ce na gri rgyob cig) 打什麼?你說刀。 བྱང་ཞིང་དྲང་ཞེས་འབྱུང་ཞེའོ། (byang zhing drang zhes 'byung zhe'o) བྱང་ཞིང་ (byang zhing),དྲང་ཞེས་ ('drang zhes),འབྱུང་ཞེའོ་ ('byung zhe'o)。 ད་བཟུང་ཞེ་ན་སེམས་བཟུང་ཞིག (da bzung zhe na sems bzung zhig) 現在抓住?你說抓住心。 སྙན་ཞིང་འཇེན་ཞེས་དཀོན་ཞེ་བོ། (snyan zhing 'jen zhes dkon zhe bo) སྙན་ཞིང་ (snyan zhing),འཇེན་ཞེས་ ('jen zhes),དཀོན་ཞེ་བོ་ (dkon zhe bo)。 ལྷ་ཡིན་ཞེ་ན་དོན་ཞིག་ གཉེར། (lha yin zhe na don zhig gnyer) 是神嗎?你說追求意義。 འཇམ་ཞིང་ངོམ་ཞེས་འཇོམ་ཞེ་འོ། ('jam zhing ngom zhes 'jom zhe'o) འཇམ་ཞིང་ ('jam zhing),ངོམ་ཞེས་ (ngom zhes),འཇོམ་ཞེ་འོ ('jom zhe'o)。 དབེན་ནམ་ཞེ་ན་ནམ་ཞིག་དབེན། (dben nam zhe na nam zhig dben) 寂靜嗎?你說什麼時候寂靜? དགའ་ཞིང་བཟའ་ཞེས་དཀའ་ཞེ་འོ། (dga' zhing bza' zhes dka' zhe'o) 快樂嗎?你說困難。 དུ་གདའ་ཞེ་ན་འགའ་ཞིག་གོ། (du gda' zhe na 'ga' zhig go) 有多少?你說一些。 དར་ཞིང་འཕྱུར་ཞེས་འགྱུར་ཞེའོ། (dar zhing 'phyur zhes 'gyur zhe'o) 興盛嗎?你說變化。 ཅི་འཕྱར་ཞེ་ན་དར་ཕྱོར་ཞིག (ci 'phyar zhe na dar phyor zhig) 舉起什麼?你說旗幟。 འཆོལ་ཞིང་འཆལ་ཞེས་འཁྲུལ་ཞེའོ། ('chol zhing 'chal zhes 'khrul zhe'o) 混亂嗎?你說迷惑。 གང་འཆོལ་ཞེ་ན་ཆོས་ཆོལ་ཞིག (gang 'chol zhe na chos chol zhig) 什麼混亂?你說佛法。 ཟ་ཞིང་བདེ་ཞེས་སྤྲོ་ཞེའོ། (za zhing bde zhes spro zhe'o) 吃得好嗎?你說快樂。 ཨེ་སྨྲ་ཞེ་ན་མ་སྨྲ་ཞིག ('e smra zhe na ma smra zhig) 說嗎?你說別說。 འདུས་ཤིང་འབྲལ་བར་ངེས་ཤེའོ། ('dus shing 'bral bar nges she'o) 聚集嗎?你說註定分離。 ཅིས་ངེས་ཤེ་ན་གཏམ་སྨྲོས་ཤིག (cis nges she na gtam smros shig) 什麼註定?你說說話。 མཁྱེན་ ཅིང་ཕྲལད་ཅེས་བརྒྱན་ཅེའོ། (mkhyen cing phrald ces brgyan ce'o) 知道嗎?你說裝飾。 ཅིས་གྲོལད་ཅེ་ན་གྲོལ་གྱུརད་ཅིག (cis grold ce na grol gyurd cig) 什麼解脫?你說解脫。 དྲི་དང་རྫོགས་ཚིགས་སྐབས་སུ་ནི། (dri dang rdzogs tshigs skabs su ni) 在疑問和完成詞的情況下, མཐའ་རྟེན་མེད་དང་ས་མཐར་འ། (mtha' rten med dang sa mthar 'a) 沒有後加字和ས་ (sa) 結尾的詞加འ་ ('a), མཐའ་རྟེན་གཞན་མཐར་རང་རང་ལའོ། (mtha' rten gzhan mthar rang rang la'o) 其他後加字結尾的詞加其本身。 ད་དྲག་ཅན་མཐར་ཏ་སྟེ་དཔེར། (da drag can mthar ta ste dper) 重音ད結尾的詞加ཏ་ (ta),例如: བདེའམ་བདེའོ་དགའ་འམ་དགའ་འོ། (bde'am bde'o dga'am dga'o) བདེའམ་ (bde'am),བདེའོ་ (bde'o),དགའ་འམ་ (dga'am),དགའ་འོ (dga'o)。 གྱུརད་ཏམ་གྱུརད་ཏོ་ན་ར་གཉིས་ལ་རང་སྦྱོར་དང་། (gyurd tam gyurd to na ra gnyis la rang sbyor dang) གྱུརད་ཏམ་ (gyurd tam),གྱུརད་ཏོ་ (gyurd to),ན་ (na) 和ར་ (ra) 兩個字母有自加和 གཞན་སྦྱོར་རྣམ་པ་གཉིས་སུ་འགྱུར་ཏེ། (gzhan sbyor rnam pa gnyis su 'gyur te) 他加兩種形式。 དཔེར་ན། བཞིན་ནོ་ཞེས་ (dper na bzhin no zhes) 例如:བཞིན་ནོ་ (bzhin no) 說

【English Translation】 For words ending with i, ga, nga, gi, na, ma, ra, la, If there is no suffix, add འི་, similar to the seven letters that complete the syllable. For example: Behind you, to the right, The north side of the rock that has become, In the middle of the official's road, The owner of the valley land, Like this. The syllables འོ་ (o) and བོ་ (bo), Are distinguished by whether or not they complete the syllable. For completing words like བདེའོ་ (bde'o), འོ་ (o) itself, for words like སྤྱི་བོ་ (spyi bo), Nouns are བ་ཕྱེད་ (ba phyed) or བ་ཉིད་ (ba nyid). For words with suffixes, stacked letters, and Words with hook-like additions, omit the suffix འ་ (a). After the conjunctions ག་ (ga), ད་ (da), བ་ (ba), Add ཅིང་ (cing), ཅེས་ (ces), ཅེ་བོ་ (ce bo), ཅེ་ན་ (ce na), ཅིག (cig). ང་ (nga), ན་ (na), མ་ (ma), འ་ ('a), ར་ (ra), ལ་ (la) and After words without suffixes, 'སྐད་ཅིག་ (skad cig)' and 'ཁ་ཅིག་ (kha cig)' are exceptions. Add ཞིང་ (zhing), ཞེས་ (zhes), ཞེ་བོ་ (zhe bo), ཞེ་ན་ (zhe na), ཞིག (zhig). Although ཤིང་ (shing), ཤེ་བོ་ (she bo), ཤེ་ (she) can be added after words ending in ས་ (sa), it is said to be unsightly, so it is an exception, such as བློ་ལྡན་ཤེས་རབ་ (blo ldan shes rab) དཔང་ལོ་ (dpang lo) also said that the use of ཤེས་ (shes) should be prohibited. ན་ (na) ཤིག (shig) After the letters ན་ (na), ར་ (ra), ལ་ (la), Obtain the stressed ད, in 《ཟ་མ་ཏོག་ (za ma tog)》, It is said that འོ་ ('o) should be added to the end of single and hook-like words. It is appropriate to ask about adding བོ་ (bo) and ལོ་ (lo) to the end of words with subjoined letters, but there is no clear explanation, so it is written here according to 《སྨྲ་རྒྱན་ (smra rgyan)》 and 《ངག་སྒྲོན་ (ngag sgron)》. Therefore, after those three, Although you can get five such as ཞིང་ (zhing), But you must get the stressed ད, Examples of obtaining the five such as ཅིང་ (cing): རྟག་ཅིང་ (rtag cing), རྟོག་ཅེས་ (rtog ces), རྟག་ཅེ་བོ་ (rtag ce bo). Who is there? You say you are. རྒུད་ཅིང་ (rgud cing), ཟད་ཅེས་ (zad ces), མེད་ཅེ་བོ་ (med ce bo). What to say? You say Dharma. ཟབ་ཅིང་ (zab cing), ཐོབ་ཅེས་ (thob ces), ནུབ་ཅེ་བོ་ (nub ce bo). What to hit? You say knife. བྱང་ཞིང་ (byang zhing), དྲང་ཞེས་ ('drang zhes), འབྱུང་ཞེའོ་ ('byung zhe'o). Now grab? You say grab the mind. སྙན་ཞིང་ (snyan zhing), འཇེན་ཞེས་ ('jen zhes), དཀོན་ཞེ་བོ་ (dkon zhe bo). Is it a god? You say pursue meaning. འཇམ་ཞིང་ ('jam zhing), ངོམ་ཞེས་ (ngom zhes), འཇོམ་ཞེ་འོ ('jom zhe'o). Is it quiet? You say when is it quiet? Is it happy? You say difficult. How many are there? You say some. Is it prosperous? You say change. What to raise? You say flag. Is it chaotic? You say confused. What is chaotic? You say Dharma. Is it good to eat? You say happy. Say it? You say don't say it. Is it gathered? You say it is destined to separate. What is destined? You say speak. Know? You say decorate. What is liberation? You say liberate. In the case of questions and completing words, Add འ་ ('a) to words ending in no suffix and ས་ (sa), Add itself to the end of other suffix words. Add ཏ་ (ta) to words ending in stressed ད, for example: བདེའམ་ (bde'am), བདེའོ་ (bde'o), དགའ་འམ་ (dga'am), དགའ་འོ (dga'o). གྱུརད་ཏམ་ (gyurd tam), གྱུརད་ཏོ་ (gyurd to), the two letters ན་ (na) and ར་ (ra) have self-addition and Two forms of other addition. For example: བཞིན་ནོ་ (bzhin no) say


ནི་ངས་བསྟན་ཏོ། །ངོ་མཚར་རོ་ཞེས་གཞན་འཛེར་ ཏོ། །ཞེས་ཟ་མ་ཏོག་ཏུ་གསུངས་པ་ད་དྲག་ཐོབ། མི་ཐོབ་ཀྱི་ཁྱད་པར་རོ། །ལྟ་བུའོ། །ལྷག་མ་ཅན་གྱི་ཏེ་སྟེ་དེ། །ན་ར་ལ་ས་ད་དྲག་གི །རྗེས་སུ་ཏེ་རྐྱང་ད་མཐར་དེ། ། ག་ང་བ་མ་འ་འདི་ནི། །མཐའ་རྟེན་མེད་མཐར་ས་སྟེ་དཔེར། །བྱོན་ཏེ་སྐོར་ཏེ་ནོར་བཙལ་ཏེ། །སྐྱངས་ཏེ་གྱུར་ཏེ་དོན་མེད་དེ། །རྟག་སྟེ་གཙང་སྟེ་ལྷུན་གྲུབ་སྟེ། །འཇམ་སྟེ་དགའ་སྟེ་སེམས་ བདེ་སྟེ། ཞེས་པ་ལྟ་བུའོ། །རྣམ་དབྱེ་བདུན་པ་ལ་དོན་གྱི། །ཏུ་དུ་རུ་སུའི་ཞབས་ཀྱུ་ནི། །ག་བ་ད་དྲག་ཅན་མཐར་ཏུ། །ང་ད་ན་མ་ར་ལ་དུ། །ས་སུ་མཐའ་རྟེན་མེད་པ་དང་། ། 15-747 འ་མཐར་རུ་སྟེ་དཔེ་རིམ་བཞིན། །རྟག་ཏུ་རབ་ཏུ་ཤིན་ཏུ་དང་། །སྟེང་དུ་སྣོད་དུ་རྒྱུན་དུ་ཟོ། །ལམ་དུ་མྱུར་དུ་མཇལ་དུ་སོང་། །རྗེས་སུ་འདི་རུ་དགའ་སྡུག་ཆུག་ཅེས་པ་ལྟ་བུའོ། །མཚམས་ སྦྱོར་ཀྱང་འང་ཡང་རྣམས་ནི། །ག་ད་བ་ས་ཉིད་དང་ནི། །ད་དྲག་ཐོབ་པའི་རྗེས་སུ་ཀྱང་། །ང་ན་མ་འ་ར་ལ་ཡང་། །མཐའ་རྟེན་མེད་མཐར་འང་དང་ནི། །རྐང་པ་སྐོང་ཚེ་ཡང་སྟེ་ དཔེར། ན། །བདག་ཀྱང་བསད་ཀྱང་དོན་གྲུབ་ཀྱང་། །བྱས་ཀྱང་འོནད་ཀྱང་མ་བྱུང་ཡང་། །བྱོན་ཡང་ནམ་ཡང་འགའ་ཡང་ནི། །སླར་ཡང་མཇལ་ཡང་བློའང་བདེ་ཡང་། ཞེས་པ་ལྟ་བུའོ། །མིང་མཐའི་པ་བའི་དབྱེ་བ་ ནི། །ག་ད་ན་བ་མ་ས་དང་། །ད་དྲག་ཅན་མཐར་པ་དང་ནི། །ང་འ་ར་ལ་མཐའ་རྟེན། མེད་མཐའི། །བ་ཕྱེད་ཝར་འཕོད་རྣམས་ལ་བ། །གཞན་ལ་པ་ཉིད་སྦྱར་ཏེ་དཔེར། །ཟག་པ་མེད་ པ་ཕན་པ་མཆོག །ཐོབ་པ་དམ་པ་མཁས་པ་རུ། །གྱུརད་པ་དང་བ་ལ་དགའ་བ། །མྱུར་བར་མཇལ་བར་སྤྲོ་བ་ལས། །ལུང་བ་མདའ་པའི་འབྱོར་པ་ཡིས། །ཡུལ་པ་ཕུ་པ་ཚིམ་སོགས་ཞིབ་མོར། དཔྱད། ནས་འདི་རྣམས་སྐབས་ཐོབ་ཤེས་པ་གལ་ཆེའོ། །གཅོད་མཚམས་མཐའ་རྟེན་བ་ཡི་མཐར། །ཆིག་ཤད་ང་ཡིག་མ་གཏོགས་པའི། །ཤད་གོང་རྣམས་རྣམས་སུ་ཕྱི་ཚེག་སྤང་། །དོན་མང་བགྲངས་པའི་མིང་གི་ནི། །མཚམས་དང་ས་དང་། 15-748 ཆུ་དང་། མེ་དང་ཞེས་པ་ལྟ་བུ། དོན་འབྲིང་སྡུག་བསྔལ་བདེན་པ་དང་། ཀུན་འབྱུང་བདེན་པ་དང་ཞེས་པ་ལྟ་བུ། འབྱེད་པ་དང་། །དོན་ཉུང་རྫོགས་མཚམས་ཟ་ཤའོ། །ངའོ་ལྟ་བུ། ཆིག་ཤད་དང་། །ཚིགས་ སུ་བཅད་པའི་རྐང་མཐའ་དང་། །ལྷུག་པའི་སྡེ་ཚན་རྫོགས་མཚམས་ཀྱི། །སྣ་ན་རོའི་བརྡ་རྙིང་། རུ་ཅན་མཐར་ཉིས་ཤད་བྱ། །སྡེ་ཚན་ཆེན་པོ་རྫོགས་མཚམས་དང་། །ལེའུ་མཚམས་ལྟ་བུར་བཞི་ཤད་ཐོབ། །བོད་ཀྱི་ བརྡའི་བསྟན་བཅོས་མཁས་མང་དགོངས་པའི་བཅུད་བསྡུས་གསུང་རབ་ཀུན་ལ་ལྟ་བའི་ལེགས་བཤད་མིག་དབང་རབ་གསལ་སྣང་བ་ཞེས་བྱ་བ་ལས་རྣམ་དབྱེ་ཕྲད་ལ་སོགས་གཅེས་པ་སྣ་ཚོགས་ཐུན་མོང་དུ་བཤད་ པའི་སརྐ་སྟེ་གཉིས་པའོ།། ༈ །། ༄། །ཡི་གེའི་སྦྱོར་བ་ལ་འཁྲུལ་པ་སྤོང་བ་བཤད་པ།

【現代漢語翻譯】 正如我所展示的那樣!』他們驚歎道。』」正如《扎瑪托》中所說,獲得了重音符號。這就是獲得和未獲得的區別!例如!具有剩餘成分的ཏེ་(te)、སྟེ་(ste)、དེ(de),在ན་(na)、ར་(ra)、ལ་(la)、ས་(sa)和獲得重音符號的ད་(da)之後是單獨的ཏེ་(te),在ད་(da)結尾是དེ(de)。 ག་(ga)、ང་(nga)、བ་(ba)、མ་(ma)、འ་('a)這些,在沒有後加字結尾時是ས་(sa)སྟེ་(ste),例如:བྱོན་ཏེ་(byon te,已經來過),སྐོར་ཏེ་(skor te,已經繞過),ནོར་བཙལ་ཏེ(nor btsal te,已經尋找財物),སྐྱངས་ཏེ་(skyangs te,已經忍受),གྱུར་ཏེ་(gyur te,已經變成),དོན་མེད་དེ(don med de,沒有意義),རྟག་སྟེ་(rtag ste,是永恒的),གཙང་སྟེ་(gtsang ste,是純凈的),ལྷུན་གྲུབ་སྟེ(lhun grub ste,是自然成就的),འཇམ་སྟེ་('jam ste,是柔和的),དགའ་སྟེ་(dga' ste,是喜悅的),སེམས་བདེ་སྟེ(sems bde ste,是內心安樂的)。就像這些例子一樣!第七格的意義是ཏུ་(tu)、དུ་(du)、རུ་(ru)、སུ་(su)的下加字,在ག་(ga)、བ་(ba)、獲得重音符號的ད་(da)結尾是ཏུ(tu),在ང་(nga)、ད་(da)、ན་(na)、མ་(ma)、ར་(ra)、ལ་(la)之後是དུ(du),在ས་(sa)和沒有後加字以及འ་('a)結尾是རུ(ru),例如:རྟག་ཏུ་(rtag tu,總是),རབ་ཏུ་(rab tu,非常),ཤིན་ཏུ་(shin tu,極其),སྟེང་དུ་(steng du,在上面),སྣོད་དུ་(snod du,在容器里),རྒྱུན་དུ་(rgyun du,持續地),ཟོ(zo,吃),ལམ་དུ་(lam du,在路上),མྱུར་དུ་(myur du,迅速地),མཇལ་དུ་སོང་(mjal du song,去拜見),རྗེས་སུ་(rjes su,之後),འདི་རུ་('di ru,在這裡),དགའ་སྡུག་ཆུག་(dga' sdug chug,喜悅和悲傷都放下)就像這些例子一樣! 連線詞ཀྱང་(kyang)、འང་('ang)、ཡང་(yang)這些,在ག་(ga)、ད་(da)、བ་(ba)、ས་(sa)本身以及獲得重音符號的ད་(da)之後是ཀྱང་(kyang),在ང་(nga)、ན་(na)、མ་(ma)、འ་('a)、ར་(ra)、ལ་(la)和沒有後加字結尾時是འང་('ang),爲了滿足詩歌的韻律是ཡང་(yang),例如:བདག་ཀྱང་(bdag kyang,我也是),བསད་ཀྱང་(bsad kyang,即使殺),དོན་གྲུབ་ཀྱང་(don grub kyang,即使成就),བྱས་ཀྱང་(byas kyang,即使做),འོནད་ཀྱང་('ond kyang,即使來),མ་བྱུང་ཡང་(ma byung yang,即使沒發生),བྱོན་ཡང་(byon yang,即使來過),ནམ་ཡང་(nam yang,無論何時),འགའ་ཡང་('ga' yang,任何),སླར་ཡང་(slar yang,再次),མཇལ་ཡང་(mjal yang,即使拜見),བློའང་བདེ་ཡང་(blo 'ang bde yang,智慧和安樂)。就像這些例子一樣! 名詞結尾的པ་(pa)、བའི་(ba'i)的區別是,在ག་(ga)、ད་(da)、ན་(na)、བ་(ba)、མ་(ma)、ས་(sa)和獲得重音符號的ད་(da)結尾是པ་(pa),在ང་(nga)、འ་('a)、ར་(ra)、ལ་(la)和沒有後加字結尾時,བ་(ba)可以發音為ཝ(wa),其他情況用པ་(pa),例如:ཟག་པ་མེད་པ་(zag pa med pa,沒有漏洞),ཕན་པ་མཆོག(phan pa mchog,利益殊勝),ཐོབ་པ་དམ་པ་(thob pa dam pa,獲得神聖),མཁས་པ་རུ(mkhas pa ru,在智者中),གྱུརད་པ་དང་བ་ལ་དགའ་བ(gyurd pa dang ba la dga' ba,喜歡變成和獲得),མྱུར་བར་མཇལ་བར་སྤྲོ་བ་ལས(myur bar mjal bar spro ba las,從迅速地拜見中感到快樂),ལུང་བ་མདའ་པའི་འབྱོར་པ་ཡིས(lung ba mda' pa'i 'byor pa yis,用山谷弓箭手的財富),ཡུལ་པ་ཕུ་པ་ཚིམ་སོགས(yul pa phu pa tshim sogs,村民山頂人滿足等等)仔細研究!因此,瞭解這些情況非常重要! 斷句,在後加字བ་(ba)的結尾,除了單豎線和ང་(nga)字之外,豎線之前的都要避免後置音節。列舉多個意思的名詞之間,例如:མཚམས་དང་ས་དང་།(mtshams dang sa dang,邊界和土地),ཆུ་དང་།(chu dang,水),མེ་དང་ཞེས་པ་ལྟ་བུ།(me dang zhes pa lta bu,火等等)。意思中等,སྡུག་བསྔལ་བདེན་པ་དང་།(sdug bsngal bden pa dang,痛苦的真諦),ཀུན་འབྱུང་བདེན་པ་དང་ཞེས་པ་ལྟ་བུ།(kun 'byung bden pa dang zhes pa lta bu,集諦等等)。分開,意思少,結尾是ཟ་(za)、ཤའོ(sha'o)。ངའོ་(nga'o)等等。單豎線和分段詩歌的結尾,以及散文段落的結尾,古老的སྣ་ན་རོའི་(sna na ro'i)符號,在རུ་ཅན་(ru can)之後用雙豎線。大的段落結尾和章節結尾用四豎線。這部名為《藏語語法論典:彙集智者之意,照亮一切經論的明燈》的著作,是關於各種詞類等共同解釋的第二部分。 避免書寫中字母組合的錯誤 ༄། །

【English Translation】 As I have shown! 'They exclaimed.' As stated in 'Za ma tog,' the stress mark is obtained. This is the difference between obtaining and not obtaining! For example! The te (ཏེ་), ste (སྟེ་), de (དེ) with remaining components, after na (ན་), ra (ར་), la (ལ་), sa (ས་), and da (ད་) with stress marks, is a separate te (ཏེ་), and at the end of da (ད་) is de (དེ). ga (ག་), nga (ང་), ba (བ་), ma (མ་), 'a (འ་) these, when there is no suffix at the end, it is sa (ས་) ste (སྟེ་), for example: byon te (བྱོན་ཏེ་, has come), skor te (སྐོར་ཏེ་, has circled), nor btsal te (ནོར་བཙལ་ཏེ, has searched for wealth), skyangs te (སྐྱངས་ཏེ་, has endured), gyur te (གྱུར་ཏེ་, has become), don med de (དོན་མེད་དེ, is meaningless), rtag ste (རྟག་སྟེ་, is eternal), gtsang ste (གཙང་སྟེ་, is pure), lhun grub ste (ལྷུན་གྲུབ་སྟེ, is naturally accomplished), 'jam ste (འཇམ་སྟེ་, is gentle), dga' ste (དགའ་སྟེ་, is joyful), sems bde ste (སེམས་བདེ་སྟེ, is inner peace). Like these examples! The meaning of the seventh case is the subjoined letters of tu (ཏུ་), du (དུ་), ru (རུ་), su (སུ་), at the end of ga (ག་), ba (བ་), and da (ད་) with stress marks, it is tu (ཏུ), after nga (ང་), da (ད་), na (ན་), ma (མ་), ra (ར་), la (ལ་) it is du (དུ), at the end of sa (ས་) and without suffixes and 'a (འ་) it is ru (རུ), for example: rtag tu (རྟག་ཏུ་, always), rab tu (རབ་ཏུ་, very), shin tu (ཤིན་ཏུ་, extremely), steng du (སྟེང་དུ་, above), snod du (སྣོད་དུ་, in the container), rgyun du (རྒྱུན་དུ་, continuously), zo (ཟོ, eat), lam du (ལམ་དུ་, on the road), myur du (མྱུར་དུ་, quickly), mjal du song (མཇལ་དུ་སོང་, go to visit), rjes su (རྗེས་སུ་, after), 'di ru (འདི་རུ་, here), dga' sdug chug (དགའ་སྡུག་ཆུག་, put down joy and sorrow). Like these examples! The conjunctions kyang (ཀྱང་), 'ang (འང་), yang (ཡང་) these, after ga (ག་), da (ད་), ba (བ་), sa (ས་) themselves and da (ད་) with stress marks, it is kyang (ཀྱང་), after nga (ང་), na (ན་), ma (མ་), 'a (འ་), ra (ར་), la (ལ་) and when there is no suffix at the end, it is 'ang (འང་), to satisfy the rhythm of the poem it is yang (ཡང་), for example: bdag kyang (བདག་ཀྱང་, I also), bsad kyang (བསད་ཀྱང་, even if kill), don grub kyang (དོན་གྲུབ་ཀྱང་, even if accomplished), byas kyang (བྱས་ཀྱང་, even if do), 'ond kyang (འོནད་ཀྱང་, even if come), ma byung yang (མ་བྱུང་ཡང་, even if not happen), byon yang (བྱོན་ཡང་, even if has come), nam yang (ནམ་ཡང་, whenever), 'ga' yang (འགའ་ཡང་, any), slar yang (སླར་ཡང་, again), mjal yang (མཇལ་ཡང་, even if visit), blo 'ang bde yang (བློའང་བདེ་ཡང་, wisdom and peace). Like these examples! The difference between the noun endings pa (པ་), ba'i (བའི་) is, at the end of ga (ག་), da (ད་), na (ན་), ba (བ་), ma (མ་), sa (ས་) and da (ད་) with stress marks, it is pa (པ་), at the end of nga (ང་), 'a (འ་), ra (ར་), la (ལ་) and when there is no suffix, ba (བ་) can be pronounced as wa (ཝ), in other cases use pa (པ་), for example: zag pa med pa (ཟག་པ་མེད་པ་, without leaks), phan pa mchog (ཕན་པ་མཆོག, benefit is supreme), thob pa dam pa (ཐོབ་པ་དམ་པ་, obtain sacred), mkhas pa ru (མཁས་པ་རུ, among the wise), gyurd pa dang ba la dga' ba (གྱུརད་པ་དང་བ་ལ་དགའ་བ, like to become and obtain), myur bar mjal bar spro ba las (མྱུར་བར་མཇལ་བར་སྤྲོ་བ་ལས, from quickly visiting feel happy), lung ba mda' pa'i 'byor pa yis (ལུང་བ་མདའ་པའི་འབྱོར་པ་ཡིས, with the wealth of the valley archer), yul pa phu pa tshim sogs (ཡུལ་པ་ཕུ་པ་ཚིམ་སོགས, villagers hilltop people satisfied etc.) study carefully! Therefore, it is very important to understand these situations! Sentence breaks, at the end of the suffix ba (བ་), except for the single vertical line and the letter nga (ང་), the ones before the vertical line should avoid post-positioned syllables. Between nouns listing multiple meanings, for example: mtshams dang sa dang (མཚམས་དང་ས་དང་, boundary and land), chu dang (ཆུ་དང་, water), me dang zhes pa lta bu (མེ་དང་ཞེས་པ་ལྟ་བུ, fire etc.). Medium meaning, sdug bsngal bden pa dang (སྡུག་བསྔལ་བདེན་པ་དང་, the truth of suffering), kun 'byung bden pa dang zhes pa lta bu (ཀུན་འབྱུང་བདེན་པ་དང་ཞེས་པ་ལྟ་བུ, the origin of suffering etc.). Separate, few meanings, the end is za (ཟ་), sha'o (ཤའོ). nga'o (ངའོ་) etc. Single vertical line and the end of segmented poetry, and the end of prose paragraphs, the ancient sna na ro'i (སྣ་ན་རོའི་) symbol, after ru can (རུ་ཅན་) use double vertical lines. The end of large paragraphs and chapter endings use four vertical lines. This work, titled 'Tibetan Grammar Treatise: A Lamp that Gathers the Intent of the Wise and Illuminates All Scriptures,' is the second part of the common explanation of various word classes etc. Avoiding errors in letter combinations in writing ༄། །


གསུམ་པ་ཡི་གེའི་སྦྱོར་བ་ལ་འཁྲུལ་པ་སྤོང་པ་བཤད་པ་ནི། །ད་ནི་འཕུལ་དང་མཐའ་རྟེན་མགོ །མེད་ལ་སྦྱོར་དང་ཡོད་ལ་སྤོང་། །འདམ་དག་པར་བྱས་ན་གདམ་ ང་ཟེར་བ་ཡིན་ཀྱང་གོ་སླ་བའི་ཕྱིར་འདི་ལྟར་བཀོད་པའོ། །སྨྲ་རྒྱན་དུ་བདམ་ང་ཟེར་བ་སྣང་། ཀ་ཅན་ལ་མཐའ་གཅིག་ཏུ། །འཛིན་པའི་འཁྲུལ་སྤོང་ཅུང་ཟད་བཤད། །རྔ་ཡབ་གེ་སར་སིལ་སྙན་ དང་། །མངོན་སུམ་ཕུན་སུམ་ཚོགས་སོགས་ལ། །གས་འཕུལ་ནོར་རོ་གཤའ་མ་དང་། །གཤགས་འབྱེད་སོགས་ལ་མེད་ན་ནོར། །སར་པ་གས་འཕུལ་ཡོད་མེད་གཉིས་ཀ་འཐད། །ལྟ་བུར་གང་ཡང་རུང་། །སྐྱིལ་འདི་ལ་སྨྲ་རྒྱན་དུ་དས་འཕུལ་བཤད་ཀྱང་། 15-749 ཀྲུང་སོགས་ལ་དས་དེ་ལྟར་མི་མཛད་པ་འདི་ནི་ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་གྱི་དགོངས་པ་དཔྱིས་ཕྱིན་པའོ། །འཕུལ་མེད། །དགུང་ལོ་མཚན་དགུང་ལོང་ཁྲིད་ཀྱི། །དམིགས་བུ་སོགས་ལ་མེད་དས་འཕུལ། ན་ནོར། །སྙན་ ངག་སོགས་ལ་དངགས་ཀྱང་། གང་ཡང་རུང་། །ཕྱག་དར་ཕྱགས་སྙིགས། ལག་རང་གིས། དར་གད་མོ་དང་། །སྐྲ་སོ་མང་སོགས། ཤད་སོགས་ལ་བས་འཕུལ་སྤང་། །བསེར་བུ་སྐྱོ་བསངས་རྒྱ་མོ་བཟའ། །ཕྱི་བདར་སོགས་ལ་ བས་འཕུལ། མེད་ན་ནོར། །སྔོ་བསངས་ལྟ་བུར་གང་བས་འཕུལ་ཡོད་མེད། ཡང་རུང་། །ཐ་གྲུ་ཐ་མ་ཚར་དུ་དངར། །ཚོན་རྩི་སོགས་ལ་མས་འཕུལ་སྤང་། །མཐེ་བོ་མཚེ་ལྷན་ཅིག་ཏུ་སྐྱེས་པ། མ་སྔོ་ སྨན་མཚེ། །ཁྱིམ་མཚེས་སོགས་ལ་མས་འཕུལ། མེད་ན་ནོར། །ཐུན་མོང་སོགས་ལ་ཡོད་མེད། གང་ཡང་རུང་། །ཚོང་དུས་ཁམས་དང་ཚོགས་པ་ཚོམས། །ཕྲ་མ་འཁོན་འཛིན་ཁྲོ་བ་ཁྲོས། །རིམ་གྲོ་ཕྲ་མོ་ཕོངས་པ་ དང་། །ཕྱུག་པོ་སོགས་ལ་འས་འཕུལ་སྤང་། །མཐའ་འཁོབ་འཁྲི་ཤིང་འཁུར་བ་དང་། །ཚུལ་འཆོས་སོགས་ལ་མེད་འས་འཕུལ། ན་ནོར། །འཕྲིན་ལས་ཕྲེང་སོགས་གང་འས་འཕུལ་ཡོད་མེད། ཡང་རུང་། །ཡི་གེ་མྱུ་གུ་ལུ་ གུ་རྒྱུད། །ཤཱཀྱ་སོགས་ལ་ག་མཐའ་སྤང་། །ཕྲག་དོག་ཕྲུག་གུར་སོགས་ལ་ག་མཐའ། །མེད་ན་ནོར། །པུས་མོའི་ལྷ་ང་སླ་ང་དང་། །སྒོ་ང་སོགས་ལ་ང་མཐའ་ནོར། །ཡི་དམ་ཡི་རང་ཡི་དྭགས་དང་། ། 15-750 སྲི་ཞུ་སོགས་ལ་ད་མཐའ་ནོར། །སྐད་ཅིག་ལྟ་བུར་ད་མཐའ་ཡོད་མེད། གང་ཡང་རུང་། །སེ་མོ་དོ་ལ་ན་མཐའ་སྤང་། །བྱན་མོ་ལྟ་བུ་མེད་ན་མཐའ། ན་ནོར། །ལྷ་བཙུན་བཟའ་བཏུང་གདུ་བུ་ དང་། །ལེ་བརྒན་སོགས་ལ་བ་མཐའ་ནོར། །རྒྱ་འདྲེ་ཁ་མཆུ་ར་མདའ་དང་། །ར་ཉེ་ན་བཟའ་རྩྭ་མཆོག་གྲོང་། །རྒྱ་མཚོ་སོགས་ལ་མ་མཐའ་ནོར། །ལྷ་རྗེ་མདོ་རྒྱུད་ང་རྒྱལ་ཅན། །བྱ་རྒོད་རྡོ་རྡོར་ དྲིལ་ཞེས་པ་ལྟ་བུའི་སྒྲ་བསྡུ་བའི་ཚེ་ར་མཛད་པ་ནི་དམིགས་བསལ་ལོ། །རྗེ་མཐའ་རྟེན་དང་། །ལྷ་རྟེན་སོགས་ལ་ར་མཐའ་མེད། །དུར་ཁྲོད་མདོར་བསྡུས་ལ་སོགས། ར་མཐའ། མེད་ན། ནོར། །བདེ་གཤེགས་ སོགས་ལ་གང་བདེ་བར་གཤེགས་པའི་སྒྲ་བསྡུས་པའམ། ཡང་ན་བུ་ཁ་ཏ་ཞ

【現代漢語翻譯】 第三,解釋避免文字組合的錯誤:現在解釋有字首、後綴和無字首後綴的文字組合,以及避免有字首後綴的文字組合。 雖然可以像'選擇'(འདམ་དག་པར་བྱས་ན་གདམ་)那樣使用,但爲了便於理解,就這樣安排了。在《妙語莊嚴論》中,似乎有'選擇'(བདམ་ང་)的說法。對於以'ཀ་'(ka)開頭的字,要特別注意。 稍微解釋一下避免執著於一種情況的錯誤:比如'拂塵'(རྔ་ཡབ་)、'格薩爾'(གེ་སར་)、'鈸'(སིལ་སྙན་)和'現量'(མངོན་སུམ་)、'圓滿'(ཕུན་སུམ་ཚོགས་)等詞,如果加了'ག'(ga)字首就錯了;而'純'(གཤའ་མ་)和'剖析'(གཤགས་འབྱེད་)等詞,如果不加字首就錯了。像'薩爾巴'(སར་པ་)這樣的詞,加不加'ག'(ga)字首都可以,怎麼用都行。 至於'སྐྱིལ་'(kyil)這個詞,《妙語莊嚴論》中說要加'ད'(da)字首,但像'ཀྲུང་'(krung)等詞,霞魯·洛欽(ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་)並沒有這樣做,這完全是他的想法。沒有字首的詞:像'年齡'(དགུང་ལོ་)、'晚上'(མཚན་དགུང་)、'盲人'(ལོང་ཁྲིད་)和'目標'(དམིགས་བུ་)等詞,如果加了'ད'(da)字首就錯了。像'詩歌'(སྙན་ངག་)等詞,也可以說成'དངགས་'(dngags),怎麼用都行。 像'撣帚'(ཕྱག་དར་)、'垃圾'(ཕྱགས་སྙིགས)等詞,'དར་'(dar)是簸箕的意思,'སྐྲ་'(skra)、'སོ་'(so)、'མང་'(mang)等詞,以及'ཤད་'(shad)等詞,要避免加'བ'(ba)字首。像'涼風'(བསེར་བུ་)、'憂愁'(སྐྱོ་བསངས་)、'漢族女子'(རྒྱ་མོ་བཟའ)和'擦拭'(ཕྱི་བདར་)等詞,必須加'བ'(ba)字首,否則就錯了。像'སྔོ་བསངས་'(sngo bsangs)這樣的詞,加不加'བ'(ba)字首都可以。 像'角落'(ཐ་གྲུ་)、'最後'(ཐ་མ་)、'排隊'(ཚར་དུ་དངར)和'顏料'(ཚོན་རྩི་)等詞,要避免加'མ'(ma)字首。像'拇指'(མཐེ་བོ་)、'雙胞胎'(མཚེ་ལྷན་ཅིག་ཏུ་སྐྱེས་པ)和'མཚེ་'(mshe,一種藥材)、'鄰居'(ཁྱིམ་མཚེས་)等詞,必須加'མ'(ma)字首,否則就錯了。像'共同'(ཐུན་མོང་)等詞,加不加都可以。 像'貿易'(ཚོང་དུས་)、'界'(ཁམས་)和'集會'(ཚོགས་པ་ཚོམས)、'挑撥離間'(ཕྲ་མ་འཁོན་འཛིན་)、'憤怒'(ཁྲོ་བ་ཁྲོས)、'供養'(རིམ་གྲོ་)、'微細'(ཕྲ་མོ་)、'貧窮'(ཕོངས་པ་)和'富有'(ཕྱུག་པོ་)等詞,要避免加'འ'('a)字首。像'邊地'(མཐའ་འཁོབ་)、'蔓藤'(འཁྲི་ཤིང་)、'承擔'(འཁུར་བ་)和'偽裝'(ཚུལ་འཆོས་)等詞,必須加'འ'('a)字首,否則就錯了。像'事業'(འཕྲིན་ལས་)、'念珠'(ཕྲེང་)等詞,加不加'འ'('a)字首都可以。 像'文字'(ཡི་གེ་)、'嫩芽'(མྱུ་གུ་)、'後代'(ལུ་གུ་རྒྱུད)和'釋迦'(ཤཱཀྱ་)等詞,要避免加'ག་'(ga)後綴。像'嫉妒'(ཕྲག་དོག་)、'雛鳥'(ཕྲུག་གུར་)等詞,必須加'ག་'(ga)後綴,否則就錯了。像'膝蓋骨'(པུས་མོའི་ལྷ་ང་)、'勺子'(སླ་ང་)和'雞蛋'(སྒོ་ང་)等詞,加'ང་'(nga)後綴就錯了。像'本尊'(ཡི་དམ་)、'同意'(ཡི་རང་)、'牦牛'(ཡི་དྭགས་)和'服侍'(སྲི་ཞུ་)等詞,加'ད་'(da)後綴就錯了。像'瞬間'(སྐད་ཅིག་)這樣的詞,加不加'ད་'(da)後綴都可以。 像'སེ་མོ་དོ་'(se mo do)這個詞,要避免加'ན་'(na)後綴。像'བྱན་མོ་'(byan mo)這樣的詞,如果不加'ན་'(na)後綴就錯了。像'神聖'(ལྷ་བཙུན་)、'飲食'(བཟའ་བཏུང་)、'手鐲'(གདུ་བུ་)和'租賃'(ལེ་བརྒན་)等詞,加'བ་'(ba)後綴就錯了。像'漢地'(རྒྱ་འདྲེ་)、'訴訟'(ཁ་མཆུ་)、'箭'(ར་མདའ་)和'近處'(ར་ཉེ་)、'衣服'(ན་བཟའ་)、'草'(རྩྭ་མཆོག་)、'村莊'(གྲོང་)和'大海'(རྒྱ་མཚོ་)等詞,加'མ་'(ma)後綴就錯了。像'神'(ལྷ་རྗེ་)、'經續'(མདོ་རྒྱུད་)、'傲慢'(ང་རྒྱལ་ཅན)、'禿鷲'(བྱ་རྒོད་)、'石頭'(རྡོ་རྡོར་)、'鈴'(དྲིལ་ཞེས་པ་)等詞,在縮略時使用'ར་'(ra)是特例。'རྗེ་'(rje)是後綴,像'神像'(ལྷ་རྟེན་)等詞,不加'ར་'(ra)後綴。像'墳場'(དུར་ཁྲོད་)、'簡而言之'(མདོར་བསྡུས་)等詞,必須加'ར་'(ra)後綴,否則就錯了。像'善逝'(བདེ་གཤེགས་)等詞,是'安樂逝去'(གང་བདེ་བར་གཤེགས་པ)的縮寫,或者像'བུ་ཁ་ཏ་ཞ'(bu kha ta zha)……

【English Translation】 Third, explaining the avoidance of errors in combining letters: Now explaining the combination of letters with prefixes, suffixes, and without prefixes and suffixes, and avoiding the combination of letters with prefixes and suffixes. Although it can be used like 'selection' (འདམ་དག་པར་བྱས་ན་གདམ་), it is arranged this way for easy understanding. In 'Ornament of Eloquence,' there seems to be a saying of 'selection' (བདམ་ང་). For words starting with 'ཀ' (ka), special attention should be paid. Slightly explain the error of avoiding attachment to one situation: For example, words like 'fly whisk' (རྔ་ཡབ་), 'Gesar' (གེ་སར་), 'cymbals' (སིལ་སྙན་), and 'direct perception' (མངོན་སུམ་), 'perfection' (ཕུན་སུམ་ཚོགས་), etc., if the prefix 'ག' (ga) is added, it is wrong; while words like 'pure' (གཤའ་མ་) and 'analysis' (གཤགས་འབྱེད་), etc., if the prefix is not added, it is wrong. For words like 'Sarpa' (སར་པ་), it is acceptable to add or not add the prefix 'ག' (ga), whichever way is fine. As for the word 'སྐྱིལ་' (kyil), 'Ornament of Eloquence' says to add the prefix 'ད' (da), but for words like 'ཀྲུང་' (krung), Xialu Lochen (ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་) did not do so, which is entirely his idea. Words without prefixes: Like 'age' (དགུང་ལོ་), 'evening' (མཚན་དགུང་), 'blind person' (ལོང་ཁྲིད་), and 'target' (དམིགས་བུ་), etc., if the prefix 'ད' (da) is added, it is wrong. For words like 'poetry' (སྙན་ངག་), it can also be said as 'དངགས་' (dngags), whichever way is fine. Like 'duster' (ཕྱག་དར་), 'garbage' (ཕྱགས་སྙིགས), etc., 'དར་' (dar) means winnowing basket, 'སྐྲ་' (skra), 'སོ་' (so), 'མང་' (mang), etc., and words like 'ཤད་' (shad), etc., avoid adding the prefix 'བ' (ba). Like 'cool breeze' (བསེར་བུ་), 'sorrow' (སྐྱོ་བསངས་), 'Han Chinese woman' (རྒྱ་མོ་བཟའ), and 'wipe' (ཕྱི་བདར་), etc., the prefix 'བ' (ba) must be added, otherwise it is wrong. For words like 'སྔོ་བསངས་' (sngo bsangs), it is acceptable to add or not add the prefix 'བ' (ba). Like 'corner' (ཐ་གྲུ་), 'last' (ཐ་མ་), 'line up' (ཚར་དུ་དངར), and 'paint' (ཚོན་རྩི་), etc., avoid adding the prefix 'མ' (ma). Like 'thumb' (མཐེ་བོ་), 'twins' (མཚེ་ལྷན་ཅིག་ཏུ་སྐྱེས་པ), and 'མཚེ་' (mshe, a kind of medicine), 'neighbor' (ཁྱིམ་མཚེས་), etc., the prefix 'མ' (ma) must be added, otherwise it is wrong. For words like 'common' (ཐུན་མོང་), etc., it is acceptable to add or not add. Like 'trade' (ཚོང་དུས་), 'realm' (ཁམས་), and 'gathering' (ཚོགས་པ་ཚོམས), 'sowing discord' (ཕྲ་མ་འཁོན་འཛིན་), 'anger' (ཁྲོ་བ་ཁྲོས), 'offering' (རིམ་གྲོ་), 'subtle' (ཕྲ་མོ་), 'poor' (ཕོངས་པ་), and 'rich' (ཕྱུག་པོ་), etc., avoid adding the prefix 'འ' ('a). Like 'borderland' (མཐའ་འཁོབ་), 'vine' (འཁྲི་ཤིང་), 'bear' (འཁུར་བ་), and 'disguise' (ཚུལ་འཆོས་), etc., the prefix 'འ' ('a) must be added, otherwise it is wrong. For words like 'activity' (འཕྲིན་ལས་), 'rosary' (ཕྲེང་), etc., it is acceptable to add or not add the prefix 'འ' ('a). Like 'letter' (ཡི་གེ་), 'sprout' (མྱུ་གུ་), 'descendant' (ལུ་གུ་རྒྱུད), and 'Shakya' (ཤཱཀྱ་), etc., avoid adding the suffix 'ག་' (ga). Like 'jealousy' (ཕྲག་དོག་), 'fledgling' (ཕྲུག་གུར་), etc., the suffix 'ག་' (ga) must be added, otherwise it is wrong. Like 'kneecap' (པུས་མོའི་ལྷ་ང་), 'spoon' (སླ་ང་), and 'egg' (སྒོ་ང་), etc., adding the suffix 'ང་' (nga) is wrong. Like 'tutelary deity' (ཡི་དམ་), 'agree' (ཡི་རང་), 'yak' (ཡི་དྭགས་), and 'serve' (སྲི་ཞུ་), etc., adding the suffix 'ད་' (da) is wrong. For words like 'instant' (སྐད་ཅིག་), etc., it is acceptable to add or not add the suffix 'ད་' (da). Like the word 'སེ་མོ་དོ་' (se mo do), avoid adding the suffix 'ན་' (na). Like the word 'བྱན་མོ་' (byan mo), if the suffix 'ན་' (na) is not added, it is wrong. Like 'holy' (ལྷ་བཙུན་), 'food and drink' (བཟའ་བཏུང་), 'bracelet' (གདུ་བུ་), and 'lease' (ལེ་བརྒན་), etc., adding the suffix 'བ་' (ba) is wrong. Like 'Han land' (རྒྱ་འདྲེ་), 'lawsuit' (ཁ་མཆུ་), 'arrow' (ར་མདའ་), and 'nearby' (ར་ཉེ་), 'clothes' (ན་བཟའ་), 'grass' (རྩྭ་མཆོག་), 'village' (གྲོང་), and 'ocean' (རྒྱ་མཚོ་), etc., adding the suffix 'མ་' (ma) is wrong. Like 'god' (ལྷ་རྗེ་), 'sutra and tantra' (མདོ་རྒྱུད་), 'arrogant' (ང་རྒྱལ་ཅན), 'vulture' (བྱ་རྒོད་), 'stone' (རྡོ་རྡོར་), 'bell' (དྲིལ་ཞེས་པ་), etc., it is an exception to use 'ར་' (ra) in abbreviation. 'རྗེ་' (rje) is a suffix, like 'deity statue' (ལྷ་རྟེན་), etc., do not add the suffix 'ར་' (ra). Like 'cemetery' (དུར་ཁྲོད་), 'in short' (མདོར་བསྡུས་), etc., the suffix 'ར་' (ra) must be added, otherwise it is wrong. Like 'Sugata' (བདེ་གཤེགས་), etc., is an abbreviation of 'gone to bliss' (གང་བདེ་བར་གཤེགས་པ), or like 'བུ་ཁ་ཏ་ཞ' (bu kha ta zha)...


ེས་བདེ་བ་དང་། གཤེགས་པའི་ཚིག་གཉིས་ལས་མེད་པས་ར་མཐའ་ཡོད་མེད་གཉིས། ཡང་རུང་། །སྙུན་གྱི་གསོས་སྨན་ཁ་དྲོ་དང་། ། གྲྭ་ལྔ་སོགས་ལ་ལ་མཐའ་ནོར། །རིག་སྔགས་གསུང་རབ་མཁྱེན་རབ་དང་། །ན་འཕང་གོ་འཕང་ཁྲི་འཕང་མཆོག །བསྐྱེད་རིམ་རྫོགས་རིམ་འདུ་ཤེས་དང་། །མཁའ་སྤྱོད་ས་སྐྱོད་དོ་ཤལ་ཕྲེང་། །ཉམ་ཆུང་ཉམ་ཐག་ཉམ་ ང་བ། །ལོག་རྟོག་སོམ་ཉི་ཆོམ་རྐུན་དང་། །སོ་ག་སོགས་ལ་ས་མཐའ་ནོར། །ལྷས་བྱིན་སྨྲ་རྒྱན་ལས་ལྷ་སྦྱིན་མི་སྦྱིན་ཟེར་ན་ས་མཐའ་མི་དགོས་པར་གསུངས། ཀླུས་བྱིན་གདམས་ངག་སོགས། །མང་པོ་ཞིག་ལ་མེད་ས་མཐའ། 15-751 ན་ནོར། །དྲི་བཟངས་རྒྱུད་མང་གོ་རིམ་དང་། །འཁོར་ལོས་འཁོར་ལོ་བསྐོར་བ་དང་སྐད་དོད་གཅིག་པས་ས་མཐའ་མེད་ཀྱང་རུང་ལ། ཕུར་བུས་ཐོབ་སོགས་ཀྱི་རིགས་པས་ས་མཐའ་ཡོད་ཀྱང་མི་འགལ། བསྒྱུར་ སོགས་གང་ཡང་རུང་། །ཀླད་ཀོར་སྟོད་ཀོར་གདུབ་ཀོར་དང་། །པད་ཀོར་ཐན་ཀོར་འོད་ཀོར་ཕྲེང་། །ཨ་མྲ་སོགས་ལ་ས་མགོ་ནོར། །ངུར་སྨྲིག་སྨིག་རྒྱུར་ས་མགོ མེད་ན་ནོར། །ཡི་གེ་བྱཉྫ་ན། ཞལ་ཏ་ ད་ལྟ་དང་། །ལ་སོགས་ཐ་དད་ཅེས་རྣམས་ལ། །བར་ཚེག་མི་བྱེད་པ། བླུན་པོའི་ལུགས། ཏེ་དེ་འདྲ་མ་བཤད་པའི་ཕྱིར། །དེ་ལྟར་མདོ་ཙམ་བཤད་པ་འདིས། །མཚོན་ནས་ཤིན་ཏུ་རྒྱ་ཆེའི་གནས། །རང་ རང་རྣམ་དཔྱོད་རིག་པས་དཔྱད། །མཐའ་དག་ཡི་གེར་བརྗོད་མི་ལང་། །བོད་ཀྱི་བརྡའི་བསྟན་བཅོས་མཁས་མང་དགོངས་པའི་བཅུད་བསྡུས་གསུང་རབ་ཀུན་ལ་ལྟ་བའི་ལེགས་བཤད་མིག་དབང་རབ་གསལ་སྣང་བ་ཞེས་བྱ་ བ་ལས་ཡི་གེའི་སྦྱོར་བ་ལ་འཁྲུལ་པ་སྤོང་བ་བཤད་པའི་སརྐ་སྟེ་གསུམ་པའོ།། །། ༄། །དེ་ལྟར་བཤད་པའི་དགེ་བ་བྱང་ཆུབ་ཏུ་བསྔོ་བ། སྤྱི་དོན་གསུམ་པ་དེ་ལྟར་བཤད་པའི་དགེ་བ་བྱང་ཆུབ་ཏུ་བསྔོ་བ་ནི། ཨེ་མ་བརྡ་ཡི་བསྟན་བཅོས་ངོ་ མཚར་གནས། །མཆོག་དམན་ཚིག་གི་བརྗོད་བྱ་རྗོད་བྱེད་ཀྱི། །མ་དག་དྲི་མ་མ་ལུས་སེལ་བྱེད་པའི། །ལེགས་བཤད་འདི་འདྲ་གང་གིས་སྨྲ་སྟེ་མཁས། །ཕྱིས་བྱོན་མཁས་པས་མཛད་མཚན་དངོས་ངག་དབང་ཆོས་ཀྱི་རྒྱ་མཚོ་དབྱངས་ཅན་སྙེམས་པའི་སྡེས། 15-752 གཞན་དཔལ་སྒང་ལོ་ཙཱ་བར་གྲགས་པ། པའི་བོད་ཀྱི་བརྡའི། །བྱེ་བྲག་གསལ་བྱེད་ངག་གི་སྒྲོན་མ་ལས། །པཎ་ཆེན་བྱམས་གླིང་དག་པའི། ཡིག་སྨྲ་བའི་རྒྱན། ནི། །ཚིག་མང་དོན་ཉུང་ཞ་ལུ་ལོ་ཆེན་ གྱི། །ཟ་མ་ཏོག་ནི་ཚིག་དོན་གཉིས་ཀ་བསྡུས། །སྣར་ཐང་ལོ་ཙཱ་སོགས་ཀྱི་དག་ཡིག་འགའ། །སུམ་རྟགས་ཡིག་རྙིང་སོགས་དང་མི་མཐུན་པས། །དེས་ན་རང་གཞུང་ཁོ་ན་མཆོག་ཅེས་སྨྲ། །འདིར་ནི་ལོ་ ཆེན་ཆོས་སྐྱོང་བཟང་པོ་ཡི། །རྩོད་བྲལ་གསུང་རབ་དགོངས་པ་གཙོར་བྱས་ཤིང་། །དཔྱོད་ལྡན་མང་པོའི་ལེགས་བཤད་ཀྱིས་བརྒྱན་ཕྱིར། །མཁས་མང་དགོངས་པ་འདུས་པའི་བསྟན་བཅོས་ཡིན། །འདིར་སྦྱར་དགེ

【現代漢語翻譯】 『བདེ་བ་』(安樂)和『གཤེགས་པ』(逝去)兩個詞沒有『ར་』尾,所以有無『ར་』尾都可以,沒關係。感冒的藥要溫熱的。 『གྲྭ་ལྔ་』(五僧)等詞容易錯加『ལ་』尾。『རིག་སྔགས་』(明咒),『གསུང་རབ་』(經論),『མཁྱེན་རབ་』(智者),『ན་འཕང་』(年齡),『གོ་འཕང་』(地位),『ཁྲི་འཕང་』(寶座)最高。『བསྐྱེད་རིམ་』(生起次第),『རྫོགས་རིམ་』(圓滿次第),『འདུ་ཤེས་』(作意),『མཁའ་སྤྱོད་』(空行),『ས་སྐྱོད་』(地行),『དོ་ཤལ་ཕྲེང་』(項鍊)。『ཉམ་ཆུང་』(弱小),『ཉམ་ཐག་』(可憐),『ཉམ་ང་བ་』(膽怯)。『ལོག་རྟོག་』(邪見),『སོམ་ཉི་』(猶豫),『ཆོམ་རྐུན་』(盜賊)。『སོ་ག་』等詞容易錯加『ས་』尾。『ལྷས་བྱིན་』(天授),『སྨྲ་རྒྱན་』(語飾),如果說『ལྷ་སྦྱིན་མི་སྦྱིན་』(天施人施),則不需要『ས་』尾。 『ཀླུས་བྱིན་གདམས་ངག་』(龍授訣竅)等很多詞,本來沒有『ས་』尾,卻加了『ས་』尾是錯誤的。『དྲི་བཟངས་』(妙香),『རྒྱུད་མང་』(琵琶),『གོ་རིམ་』(次第),『འཁོར་ལོས་』(輪王)和『འཁོར་ལོ་བསྐོར་བ་』(轉輪)意思相同,所以沒有『ས་』尾也可以,但根據『ཕུར་བུས་ཐོབ་』(以橛獲得)等道理,有『ས་』尾也不矛盾,怎麼寫都可以。『ཀླད་ཀོར་』(頭飾),『སྟོད་ཀོར་』(上衣),『གདུབ་ཀོར་』(戒指),『པད་ཀོར་』(蓮花飾),『ཐན་ཀོར་』(護身符),『འོད་ཀོར་ཕྲེང་』(光環)。『ཨ་མྲ་』等詞容易錯加『ས་』頭。『ངུར་སྨྲིག་』(袈裟),『སྨིག་རྒྱུར་』(陽焰)沒有『ས་』頭就錯了。 『ཡི་གེ་བྱཉྫ་ན』(文字變體),『ཞལ་ཏ་ད་ལྟ་』(現在),『ལ་སོགས་ཐ་དད་ཅེས་རྣམས་ལ』(等等不同的詞),這些詞之間不加點,是愚蠢的做法。因為沒有這樣說過。像這樣簡單地說了一下,由此可以推及到非常廣闊的領域,用自己的智慧去思考。所有的文字都說不完。這部彙集了眾多智者思想精華的藏語著作,名為《觀一切經論之明眼善說光明》,這裡講的是遣除文字結合的錯誤,是第三章。 將這樣講述的功德迴向菩提。 總義第三,將這樣講述的功德迴向菩提:唉瑪!詞語的論著真是奇妙的地方,對於高低詞語的能說所說,能遣除一切不凈的垢染,這樣善妙的解說有誰能說得出呢?後來的智者所著,名為ངག་དབང་ཆོས་ཀྱི་རྒྱ་མཚོ་དབྱངས་ཅན་སྙེམས་པའི་སྡེས། (語自在法海妙音遊戲者),又名གཞན་དཔལ་སྒང་ལོ་ཙཱ་བར་གྲགས་པ། (他華崗譯師),所著的藏語詞語,བྱེ་བྲག་གསལ་བྱེད་ངག་གི་སྒྲོན་མ་ལས། (辨別支分之語燈),班禪絳林所著的,是文字的莊嚴。詞多義少的夏魯大譯師的《zamatog》則是詞義兼顧。納塘譯師等的校對,與三標誌和古籍等不符,因此說自己的論典才是最殊勝的。這裡主要依據洛欽·卻吉桑布(ཆོས་སྐྱོང་བཟང་པོ,護法賢)的無諍經論之意,並以眾多智者的善說為莊嚴,因此是彙集了眾多智者思想的論著。愿在此所作的善行……

【English Translation】 『བདེ་བ་』 (Dewa, happiness) and 『གཤེགས་པ』 (Shekpa, departed) do not have the 『ར་』 (ra) suffix, so it doesn't matter whether they have it or not. The medicine for a cold should be warm. Words like 『གྲྭ་ལྔ་』 (Dra Nga, five monks) are easily mistaken with the addition of the 『ལ་』 (la) suffix. 『རིག་སྔགས་』 (Rig Ngak, knowledge mantra), 『གསུང་རབ་』 (Sungrap, scriptures), 『མཁྱེན་རབ་』 (Khyenrap, wise), 『ན་འཕང་』 (Na Phang, age), 『གོ་འཕང་』 (Go Phang, status), 『ཁྲི་འཕང་』 (Tri Phang, throne) are the highest. 『བསྐྱེད་རིམ་』 (Kyedrim, generation stage), 『རྫོགས་རིམ་』 (Dzogrim, completion stage), 『འདུ་ཤེས་』 (Dushe, perception), 『མཁའ་སྤྱོད་』 (Kha Chö, sky-goers), 『ས་སྐྱོད་』 (Sa Chö, earth-goers), 『དོ་ཤལ་ཕྲེང་』 (Doshal Treng, necklace). 『ཉམ་ཆུང་』 (Nyamchung, weak), 『ཉམ་ཐག་』 (Nyamthak, poor), 『ཉམ་ང་བ་』 (Nyam Ngawa, timid). 『ལོག་རྟོག་』 (Loktok, wrong view), 『སོམ་ཉི་』 (Somnyi, doubt), 『ཆོམ་རྐུན་』 (Chomkun, thief). Words like 『སོ་ག་』 (Soga) are easily mistaken with the addition of the 『ས་』 (sa) suffix. 『ལྷས་བྱིན་』 (Lhas Jin, given by the gods), 『སྨྲ་རྒྱན་』 (Dra Gyen, speech ornament), if you say 『ལྷ་སྦྱིན་མི་སྦྱིན་』 (Lha Jin Mi Jin, given by gods, given by humans), then the 『ས་』 (sa) suffix is not needed. 『ཀླུས་བྱིན་གདམས་ངག་』 (Lu Jin Dam Ngak, instructions given by the Nagas) and many other words are mistakenly given the 『ས་』 (sa) suffix when they don't need it. 『དྲི་བཟངས་』 (Dri Zang, good smell), 『རྒྱུད་མང་』 (Gyü Mang, lute), 『གོ་རིམ་』 (Gorim, order), 『འཁོར་ལོས་』 (Khorlö, wheel-turning king) and 『འཁོར་ལོ་བསྐོར་བ་』 (Khorlo Korwa, turning the wheel) have the same meaning, so it's okay if they don't have the 『ས་』 (sa) suffix, but according to the logic of 『ཕུར་བུས་ཐོབ་』 (Purbü Tob, obtained by a peg), it's not contradictory to have the 『ས་』 (sa) suffix, either way is fine. 『ཀླད་ཀོར་』 (Lakor, head ornament), 『སྟོད་ཀོར་』 (Tökor, upper garment), 『གདུབ་ཀོར་』 (Dubkor, ring), 『པད་ཀོར་』 (Pekor, lotus ornament), 『ཐན་ཀོར་』 (Tankor, amulet), 『འོད་ཀོར་ཕྲེང་』 (Ökor Treng, halo). Words like 『ཨ་མྲ་』 (Amra) are easily mistaken with the addition of the 『ས་』 (sa) prefix. 『ངུར་སྨྲིག་』 (Ngursmik, kasaya), 『སྨིག་རྒྱུར་』 (Smikgyur, mirage) are wrong if they don't have the 『ས་』 (sa) prefix. 『ཡི་གེ་བྱཉྫ་ན』 (Yige Byanjana, letter variants), 『ཞལ་ཏ་ད་ལྟ་』 (Shalta Datalta, now), 『ལ་སོགས་ཐ་དད་ཅེས་རྣམས་ལ』 (Lasok Thadad Ceneramla, and so on, different words), it is foolish not to put a tsek (་) between these words, because it was never said that way. By explaining it simply like this, you can extend it to a very broad field, and think about it with your own wisdom. All the words cannot be said. This Tibetan work, which gathers the essence of the thoughts of many wise people, is called 'Clear Light, Good Explanation, Eye Opener for Viewing All Sutras and Treatises'. Here, it talks about eliminating errors in the combination of letters, which is the third chapter. Dedication of Merit: May the merit of explaining in this way be dedicated to enlightenment. General Meaning Three: Dedicating the virtue of explaining it in this way to enlightenment: Ema! The treatises on language are wonderful places, for the high and low words of the speaker and the spoken, it eliminates all impure stains, who can speak of such a good explanation? Written by later scholars, named Ngakwang Chökyi Gyatso Yangchen Nyempai De (ངག་དབང་ཆོས་ཀྱི་རྒྱ་མཚོ་དབྱངས་ཅན་སྙེམས་པའི་སྡེས། , Speech Empowerment Dharma Ocean Melodious Goddess), also known as Gzhenpal Gang Lotsawar Drakpa (གཞན་དཔལ་སྒང་ལོ་ཙཱ་བར་གྲགས་པ། , Other Glorious Gang Translator), the Tibetan language written by him, Byedrak Salje Ngagi Drönma Le (བྱེ་བྲག་གསལ་བྱེད་ངག་གི་སྒྲོན་མ་ལས། , Differentiating Branches of Speech Lamp), written by Panchen Jamyangling, is the adornment of letters. The Zamatog of the great translator of Shalu, which has many words and few meanings, combines both words and meanings. The corrections of the translators of Narthang and others are inconsistent with the Sumtak and ancient books, so they say that their own treatises are the most supreme. Here, it mainly relies on the undisputed meaning of the scriptures of Lotsen Chökyong Zangpo (ཆོས་སྐྱོང་བཟང་པོ, Dharma Protector Good), and is adorned with the good explanations of many wise people, so it is a treatise that combines the thoughts of many wise people. May the virtue done here...


་བས་མཚོན་པའི་དུས་ གསུམ་དུ་བསགས་པའི་ལེགས་བྱས་ཀྱི་མཐུས། བདག་ཅག་དཔོན་སློབ་རྣམས། །དུས་འདིར་ཚེ་རིང་ཞིང་། ནད་མེད་བསམ་དོན་འགྲུབ། པ་དང་། །ཕྱི་མ་ལྷན་ཅིག་བདེ་བ་ཅན་དུ། སྐྱེས་ནས། །གནས་དེར་ས་དང་ལམ་ རྣམས་མྱུར་བགྲོད་དེ། །གང་འདུལ་སྤྲུལ་པས་མཁའ་མཉམ་འགྲོ་བ་ཀུན། །ཞིང་དེར་དྲངས་ནས་རང་གཞན་མ་ལུས་པ། །མྱུར་དུ་ཚོགས་གཉིས་མཐར་ཕྱིན་འབྲས་བུའི་མཆོག །རྣམ་མཁྱེན་བྱང་ཆུབ་ཐོབ་པའི་རྒྱུར་བསྔོའོ། །དེ་ དག་གིས་ནི་བོད་ཀྱི་བརྡའི་བསྟན་བཅོས་མཁས་མང་དགོངས་པའི་བཅུད་བསྡུས་གསུང་རབ་ཀུན་ལ་ལྟ་བའི་ལེགས་བཤད་མིག་དབང་རབ་གསལ་སྣང་བ་མ་ཚང་བ་མེད་པར་བསྟན་ཟིན་ཏོ། ། འདིར་སྨྲས་པ། དུས་གསུམ་རྒྱལ་བ་ཀུན་གྱི་ཕྲིན་ལས་པ། ། 15-753 གངས་ཅན་འགྲོ་བའི་མུན་སེལ་སམྦྷོ་ཊ། །བསྟན་པ་བསྡུ་མཛད་སྤྲུལ་པའི་སྐྱེས་ཆེན་དེའི། །བཀའ་དྲིན་དྲན་པས་སླར་ཡང་ཕྱག་བགྱིའོ། །བསྟན་བཅོས་འདི་ནི་གསུང་རབ་ཚིག་དོན་ཀུན། །གསལ་བར་ལྟ་བའི་མིག་གི་ དབང་པོ་སྟེ། །ཁ་བ་རི་བའི་སྐད་སྨྲ་ཐམས་ཅད་ལ། །དགོས་འདོད་ཀུན་འབྱུང་ཡིད་བཞིན་ནོར་དང་མཚུངས། །མཁས་མཆོག་རྣམས་ལ་སྙིང་ལ་འབབ་པ་ཡི། །ཚིག་གི་གཏེར་ཏེ་སྐྱེ་དགུ་མ་ལུས་པའི། །བློ་ གྲོས་ཡར་ངོའི་ཟླ་ལྟར་རྒྱས་བྱེད་ཅིང་། །ཚིག་སྦྱོར་ཀུན་ལ་རི་བྱའི་ཁྱོར་སྔོན་དྲང་སྲོང་རི་བྱིས་རྒྱ་མཚོ་ཧུབ་གཅིག་གིས་བཏུང་བ་ལྟར། བརྡའི་བསྟན་བཅོས་འདི་མཁས་པར་ཤེས་ན་ཚིག་སྦྱོར་ཀུན་ཚེགས་ མེད་བདེ་བླག་ཏུ་ཁོང་དུ་ཆུད་པས་སོ། །ཆུ་བཞིན། །དེ་ལྟར་ཤེས་པས་བློ་གསལ་དཔྱོད་ལྡན་རྣམས། །ཚུར་སྤྱོན་སྙོམ་ལས་མ་བྱེད་ལེགས་བཤད་འདི། །རི་མོར་བྲིས་ལ་ཐོས་བསམ་གྱིས་སྦྱངས་ཏེ། །རང་གཞན་ མགྲིན་པ་མཛེས་པའི་རྒྱན་དུ་ལོངས། །དིང་སང་དུས་འདིར་སྐྱེ་བོ་བླུན་པོ་རྣམས། །བརྡ་དག་ཚུལ་འདི་ལུང་དང་རིག་པ་ཡི། །དཔྱད་གཞི་ཆུང་བས་ཚེགས་མེད་ཤེས་སྙམ་དུ། །རློམ་པས་ཇི་སྙམ་མི་སེམས་ མགོ་བོ་རྨོངས། །ལེགས་པར་བརྟགས་ན་ཤེས་བྱའི་ཡུལ་རྣམས་ཀྱི། །མིང་གི་རྒྱུ་མཚན་ངེས་ཚིག་མཐའ་ཡས་ཤིང་། །དེ་དག་ཡི་གེའི་སྦྱོར་བ་འཁྲུལ་གྱུར་ན། །དོན་རྣམས་འཁྲུལ་བར་འགྱུར་བས་ཚུལ་འདི་ནི། །ངག་ཚིག་བརྗོད་པ་ཙམ་གྱི་དག་བྱེད་དེ། ། 15-754 བཀའ་དང་བསྟན་བཅོས་ཀུན་གྱི་ཕྱི་མོ་ལགས། །དེ་ཕྱིར་ཆོས་ཀྱི་རྩ་བ་བརྡའི་བསྟན་བཅོས། །འདི་ཉིད་ཀུན་གྱིས་འབད་པས་ལེན་པར་རིགས། །ཞེས་བོད་ཀྱི་བརྡའི་བསྟན་བཅོས་མཁས་མང་དགོངས་པའི་བཅུད་བསྡུས་གསུང་ རབ་ཀུན་ལ་ལྟ་བའི་ལེགས་བཤད་མིག་དབང་རབ་གསལ་སྣང་བ་ཞེས་བྱ་བ་འདིའང་། ཁམས་གསུམ་གྱི་བླ་མ་གྲུབ་ཐོབ་ཀྱི་འཁོར་ལོ་བསྒྱུར་བ་འཇམ་པའི་དབྱངས་བསོད་ནམས་དབང་པོའི་ཞལ་སྔ་ནས་དང་། རྒྱལ་བའི་ཡབ་གཅིག་སྦས་པའི་སངས་རྒྱས་སྔགས་འཆང་ག

【現代漢語翻譯】 憑藉以信心為首的三世所積累的善行之力,愿我們師徒眾人,此時長壽無病,心願成就,並且,未來一同往生極樂世界。往生彼剎后,迅速通達地道,以隨順所化之化身,將如虛空般無邊無際的眾生,引導至彼剎,愿自他一切眾生,迅速圓滿二資糧,獲得最勝之果,圓滿正覺。以此,對藏文的論典,彙集眾多智者意旨之精華,觀察一切經典的善說《明眼明鑑》已完整闡釋完畢。 在此略作總結: 三世諸佛之事業, 雪域眾生之明燈桑布扎(Sambhota), 護持教法之化身大士, 憶念其恩德再次敬禮。 此論乃是明晰觀察一切經典詞義之眼, 對於所有講藏語者而言, 如同滿足一切所需之如意寶。 對於智者而言,是深入內心的詞語寶藏, 能使一切眾生之智慧如上弦月般增長。 若能通曉此論,則能毫不費力地掌握一切詞句組合,如同正士日鳥以喙飲乾大海一般。 如水一般。 如是,通曉此理,聰慧具足智慧者,請勿懈怠,研習此善說,書寫成圖,聽聞思維,作為莊嚴自他喉嚨之飾品。 如今,愚笨之人,對此正字之法,以聞思不足為由,自以為能輕易通曉,傲慢自大,思維遲鈍。 若能善加觀察,則知所知之境,其名稱之因由、詞義無有窮盡,若這些文字組合出現錯誤,則意義也會隨之顛倒,因此,此法乃是純正言語之根本, 是所有佛語和論典的基礎。因此,此藏文論典,是教法之根本,理應努力學習。 如是,藏文論典,彙集眾多智者意旨之精華,觀察一切經典的善說《明眼明鑑》,是由三界之怙主,成就者之轉輪王,文殊菩薩索南旺波(Sonam Wangpo)尊前,以及勝者之父,隱蔽之佛,持明者……

【English Translation】 Through the power of virtuous deeds accumulated in the three times, beginning with faith, may we, teachers and disciples, have long lives, be free from illness, and accomplish our wishes at this time. Furthermore, may we be reborn together in Sukhavati (the Pure Land of Amitabha). After being born in that realm, may we swiftly traverse the bhumis (stages) and paths, and with emanations that accord with those to be tamed, guide all beings as infinite as space to that realm. May all beings, self and others, swiftly perfect the two accumulations (of merit and wisdom) and attain the supreme fruit, perfect enlightenment. May this be dedicated as the cause. With this, the commentary on Tibetan grammar, 'Clear Vision, Clear Mirror,' which gathers the essence of the thoughts of many scholars and is a good explanation for viewing all scriptures, has been completely explained. Here, a brief summary: The activity of all Buddhas of the three times, The lamp of the snowy land's beings, Sambhota, The great incarnate being who upholds the teachings, Remembering his kindness, I prostrate again. This treatise is the eye for clearly seeing all the words and meanings of the scriptures, For all who speak the language of the snowy mountains, It is like a wish-fulfilling jewel that fulfills all needs. For the wise, it is a treasure of words that penetrates the heart, Increasing the intelligence of all beings like the waxing moon. If one understands this treatise, one can effortlessly grasp all combinations of words, like the righteous bird drinking the ocean with a single gulp. Like water. Thus, understanding this, wise and intelligent ones, do not be lazy, study this good explanation, write it in pictures, listen and contemplate, and use it as an ornament to adorn your own and others' throats. Nowadays, foolish people, regarding this correct grammar, think they can easily understand it without sufficient study and contemplation, and are arrogant and dull-witted. If one examines it well, one knows that the objects of knowledge, the reasons for their names, and their definitions are endless. If these letter combinations are mistaken, then the meanings will also be reversed. Therefore, this method is the basis for purifying speech, It is the foundation of all the Buddha's words and treatises. Therefore, this Tibetan grammar is the root of the Dharma and should be diligently studied by all. Thus, the Tibetan grammar treatise, 'Clear Vision, Clear Mirror,' which gathers the essence of the thoughts of many scholars and is a good explanation for viewing all scriptures, was written before the lord of the three realms, the Chakravartin among accomplished ones, Manjushri Sonam Wangpo, and the father of the Victorious Ones, the hidden Buddha, the mantra holder...


ྲགས་པ་བློ་གྲོས། དཀྱིལ་འཁོར་ཀུན་གྱི་ཁྱབ་བདག་དྲུག་པ་རྡོ་རྗེ་སེམས་དཔའ་ཉིད་གཞན་ངོར་ངུར་སྨྲིག་གི་བླ་གོས་འཆང་བ་རྗེ་བཙུན་མུས་པ་ ཆེན་པོ་སངས་རྒྱས་རྒྱལ་མཚན་རྣམས་གཙོ་བོར་སྨོས་པའི་ཡོངས་འཛིན་ཆོས་བཞིན་སྤྱོད་པ་དུ་མའི་ཞབས་རྡུལ་སྤྱི་བོས་ལེན་པ་ས་སྐྱ་པ་ཤཱཀྱའི་དགེ་བསྙེན་པཎྜི་ཏ་མཁས་པ་སྔགས་འཆང་ངག་དབང་ཀུན་ དགའ་བསོད་ནམས་གྲགས་པ་རྒྱལ་མཚན་དཔལ་བཟང་པོས་རྒྱ་གར་ལུགས་ལ་བཱ་ཧུ་དྷ་ནྱཿཞེས་པ་འབྲུ་མང་དང་། རྒྱ་ནག་ལུགས་ལ་ས་ཕོ་སྟག་གི་ལོ་རྒྱལ་གྱི་ཟླ་བའི་དཀར་ཕྱོགས་བཟང་པོ་གཉིས་ པའི་ཚེས་ལ་དཔལ་ས་སྐྱའི་བཞི་ཐོག་བླ་བྲང་གི་འོད་གསལ་སྣང་བར་སྦྱར་བའི་ཡི་གེ་པ་ནི་ས་སྐྱ་པའི་བསྟན་པའི་སྦྱིན་བདག་མི་དབང་རྣམ་རྒྱལ་རབ་བརྟན་པའི་རིགས་སུ་སྐྱེས་ཤིང་། སྐྱེས་སྦྱངས་ཀྱི་ཤེས་རབ་མཆོག་དང་ལྡན་པས་མདོ་སྔགས་རིག་གནས་ཀྱིས་བསྡུས་པའི་ཆོས་ཚུལ་དུ་མ་ཞིག་དང་། 15-755 ཁྱད་པར་དཔལ་དུས་ཀྱི་འཁོར་ལོའི་རྩིས་གཞུང་རྒྱ་མཚོ་ལྟ་བུ་ལ་འཇིགས་མེད་ཀྱི་སྤོབས་པ་དགེ་བ་ཅན་ཤཱཀྱའི་དགེ་སློང་རྡོ་རྗེ་འཛིན་པ་ཀུན་དགའ་བཟང་པོ་ཞེས་བྱ་བས་དད་གུས་རྩེ་གཅིག་ པའི་ཡིད་ཀྱིས་སོར་མོའི་འདུ་བྱེད་ཀྱིས་ལེགས་པར་བསྐྲུན་པའོ། །འདིས་བདག་ཅག་དཔོན་སློབ་རྣམས་ཀྱི་འདི་ཕྱིའི་བསམ་པའི་དོན་ཐམས་ཅད་ཡིད་བཞིན་དུ་འགྲུབ་པའི་རྒྱུར་གྱུར་ནས་དཔལ་ལྡན་ས་སྐྱ་པའི་བསྟན་ པ་རིན་པོ་ཆེ་ཕྱོགས་དུས་གནས་སྐབས་ཐམས་ཅད་དུ་ནམ་ལངས་པ་དང་ཉི་མ་ཤར་བ་ལྟར་རབ་ཏུ་གསལ་བར་བྱ་ནུས་པའི་མཐུ་དང་ལྡན་པར་གྱུར་ཅིག །ཀལྱ་ན་ཝརྡྷནྟུ། དགེ་ལེགས་འཕེལ་བར་ གྱུར་ཅིག དྷརྨྨེ་ཨུ་ད་ཡ་མསྟུ། ཆོས་འདི་དར་བར་གྱུར་ཅིག སརྦ་མངྒ་ལཾ།། ཐམས་ཅད་བཀྲ་ཤིས།། །།ཡང་ནས་ཡང་དུ་ཞུས་ཏེ་དག་པར་བྱས་པའོ།། །། ༈ མཁན་ཆེན་ཨ་པད་རིན་པོ་ཆེའི་དགོངས་བཞེད་ ལྟར་གུ་རུས་ཞབས་ཞུ་བགྱིས་པའོ།།

【現代漢語翻譯】 扎巴·洛哲(藏文:གྲགས་པ་བློ་གྲོས།,人名),是所有壇城的遍主,第六金剛持。穆斯巴(藏文:མུས་པ་,地名)大師,身披紅褐色法衣的至尊,以及桑結堅贊(藏文:སངས་རྒྱས་རྒྱལ་མཚན་,人名)等上師,特別是那些依教奉行的上師們的足塵,我以頭頂禮敬。薩迦派的居士班智達,精通咒語的學者,阿旺·貢噶·索南扎巴堅贊貝桑波(藏文:ངག་དབང་ཀུན་དགའ་བསོད་ནམས་གྲགས་པ་རྒྱལ་མཚན་དཔལ་བཟང་པོ།,人名),按照印度的歷法,今年是『巴胡達尼亞』(梵文:बāहुधन्य,梵文羅馬擬音:bāhudhanya,漢語字面意思:豐收年),按照中國的歷法,今年是陽虎年,在吉祥月的上半月第二天,于薩迦的四層樓拉章的光明殿中寫下了這篇文章。作者是薩迦派的施主,米旺·南杰·饒丹(藏文:མི་དབང་རྣམ་རྒྱལ་རབ་བརྟན་,人名)家族的後裔,天生具有卓越的智慧,精通顯密教法和各種學問, 尤其對時輪金剛的歷算,如同大海般深邃,擁有無畏的勇氣。由具善比丘、金剛持,名為貢噶桑波(藏文:ཀུན་དགའ་བཟང་པོ།,人名)者,以虔誠恭敬之心,用手指精心製作而成。愿此舉能使我們師徒二人的今生來世的所有願望都如意實現,並使吉祥薩迦派的教法,如同旭日東昇般,在一切時處都得到弘揚光大。卡拉亞納瓦爾丹圖(藏文:ཀལྱ་ན་ཝརྡྷནྟུ།,梵文天城體: कल्याणवर्धन्तु,梵文羅馬擬音:kalyāṇavardhantu,漢語字面意思:吉祥增長)。愿善妙增上!達爾美烏達亞瑪斯圖(藏文:དྷརྨྨེ་ཨུ་ད་ཡ་མསྟུ།,梵文天城體:धर्मे उदयमस्तु,梵文羅馬擬音:dharme udayamastu,漢語字面意思:愿正法興盛)。愿一切吉祥!經過反覆校對,使其準確無誤。根據堪布阿貝仁波切(藏文:མཁན་ཆེན་ཨ་པད་རིན་པོ་ཆེའི་,人名)的意願,由古汝(藏文:གུ་རུས་,人名)提供服務。

【English Translation】 Dragpa Lodrö (Tibetan: གྲགས་པ་བློ་གྲོས།, personal name), the all-pervading lord of all mandalas, the sixth Vajradhara. The venerable Muspa (Tibetan: མུས་པ་, place name) master, wearing the maroon robes, and Sangye Gyaltsen (Tibetan: སངས་རྒྱས་རྒྱལ་མཚན་, personal name) and other gurus, especially those who practice according to the Dharma, I take the dust of their feet upon my head. The Sakya lay pandita, a scholar proficient in mantras, Ngawang Kunga Sonam Dragpa Gyaltsen Pel Sangpo (Tibetan: ངག་དབང་ཀུན་དགའ་བསོད་ནམས་གྲགས་པ་རྒྱལ་མཚན་དཔལ་བཟང་པོ།, personal name), according to the Indian calendar, this year is 'Bahudhanya' (Sanskrit: बāहुधन्य, IAST: bāhudhanya, literally: Year of Abundance), according to the Chinese calendar, this year is the Yang Tiger year, on the second day of the bright half of the auspicious month, in the luminous hall of the four-story Ladrang of Sakya, this article was written. The author is a descendant of the Sakya patron, the Miwang Namgyal Rabten (Tibetan: མི་དབང་རྣམ་རྒྱལ་རབ་བརྟན་, personal name) family, naturally endowed with excellent wisdom, proficient in the exoteric and esoteric teachings and various fields of knowledge, Especially for the Kalachakra astrology, as deep as the ocean, possessing fearless courage. By the virtuous bhikshu, Vajradhara, named Kunga Sangpo (Tibetan: ཀུན་དགའ་བཟང་པོ།, personal name), with sincere devotion, meticulously crafted with his fingers. May this action enable all the wishes of us, teacher and disciples, to be fulfilled as desired in this life and the next, and may the auspicious Sakya teachings, like the rising sun, be propagated and flourish in all times and places. Kalyanavardhantu (Tibetan: ཀལྱ་ན་ཝརྡྷནྟུ།, Sanskrit: कल्याणवर्धन्तु, IAST: kalyāṇavardhantu, literally: May auspiciousness increase). May goodness increase! Dharmme Udayamastu (Tibetan: དྷརྨྨེ་ཨུ་ད་ཡ་མསྟུ།, Sanskrit: धर्मे उदयमस्तु, IAST: dharme udayamastu, literally: May the Dharma flourish). Sarva Mangalam! (Tibetan: སརྦ་མངྒ་ལཾ།) May all be auspicious! After repeated proofreading, it is accurate and without error. According to the wishes of Khenchen Apad Rinpoche (Tibetan: མཁན་ཆེན་ཨ་པད་རིན་པོ་ཆེའི་, personal name), Guru (Tibetan: གུ་རུས་, personal name) provided the service.